Norrlands Varjehanda nr 4 2022

Kalendarium. Kommande evenemang på nationen.

Landskap. Kallelse till vårens första lagtima landskap.

Den lilla extra detaljen.

Det nalkas högtid! Klädkoder vid högtid.

Krönika. Jubileumsbanketten.

Återblick. Vad som firades för länge sedan.

Kuratorerna har ordet.

Intervju. Ordning och reda - och väldigt mycket fest.

Krönika. Att fira en ny gemenskap.

Knep & knåp. Horoskop.

Föreningsspalter.

Medverkande: Skribenterna Joakim Nyberg och Alfred Martinsson. Fotograferna Filippa Nilsson, Liam Johansson, och Weronika Rydz. Korsordskonstruktören Jonatan Röhdin, Omslag Frida Mård.

Frida Mård Chefredaktör

Cassandra Ellénius Redaktör Hampus Naumanen Redaktör

Julia Nordlöw Layoutredaktör

What is so special about a ball?

Do you remember the first time you went to a gasque? Or maybe even a ball? The fancy dresses, the suits and the big smiles, people crowded along rows and rows of decorated tables where, somewhere, there’s a note with your name on it.

Do you remember that first time? I don’t. I doubt I remember the second or third either, with little hope for the fourth. I can only imagine that I looked like a fool, probably wearing something that went against the dress code, toasting the wrong way around and stumbling over the words in songs. The only thing I know is that I was hooked from the get-go. Hooked on everything from spending a week and a half picking a dress only to change my mind last minute, to learning the hard way that backup shoes actually are a must. Through all of it, there was never any way of denying the feeling that this, this is special.

I always feel it when walking up the stairs to Gamla salen, when we sing the first song, and when we sing the last. I feel it through the speeches and when the constant chattering goes quiet as the coffee entertainment comes through the doors. I love getting caught up in formalities, writing little notes in others’ books, and spending conferences mingling with people I don’t know just as happily as with those I do. After going to dozens of gasques and a few balls, I now know the songs by heart, although I still, to this day, have trouble figuring out how to toast properly.

Whether you remember or not, or if you have that memory of a first gasque yet to be made, I hope that it’s filled with that same feeling. That feeling of something special happening, knowing you get to be at the centre of it.

Until the next time we get to gather, this issue of Norrlands varjehanda is here to keep you company.

Norrlands Varjehanda är ett informationsorgan för Norrlands nation i Uppsala. NV kommer ut 4 gånger per år i cirka 9 000 exemplar.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och ändra insänt material. Eftertryck får endast ske med redaktionens godkännande. Publicerat material speglar inte nödvändigtvis redaktionens åsikter.

Norrlands Nation Västra Ågatan 14 753 09 Uppsala 018-65 70 70

Ansvarig utgivare Olle Linder 1q@nn.se 018-65 70 71

Tryckeri Printfabriken

Härmed är du kallad till terminens första lagtima

LANDSKAP

7 Mars

Kl. 18:00 i Gamla salen

Ta chansen att höra det senaste om nationen och var med och påverka! Tisdag 7 mars kl. 18:00 Under landskapet kommer vi att välja:

· Förste kurator för HT23-VT24

Till landskapet är du välkommen oavsett om du varit medlem länge i nationen eller om du är recentior. Landskapet kommer att äga rum i Gamla salen. Därefter kommer det att anordnas en sexa som alltid är gratis för frikortsinnehavare och recentiorer.

Mer information om de sökbara posterna och handlingarna för landskapet kommer att finnas på nationens anslagstavlor och hemsida, www. norrlandsnation.se. Vid frågor, kontakta Förste kurator via 1q@nn.se eller 018-65 70 71.

Olle Linder

Förste kurator och landskapets ordförande

TEMA HÖGTIDER

Illustration: Frida Mård

Den lilla extra detaljen

Det finns flera detaljer som du som student kan bära med din högtidsklädsel: ordensband, medaljer, nålar mm. Dessa representerar olika nationer, kårer och även föreningar. För den inbitne så är alla dessa konster och regler glasklara, men för dig som är ny kan det vara en djungel. Med denna lilla detalj-guide ska vi i redaktionen försöka reda ut hur det ska se ut.

Medaljer

Medaljer kallas lite slarvigt för bling-bling. De fästs på bröstfickan på frackens vänstra sida eller under ordensbanden på vänster bröst om du har klänning. Medaljerna kan dels vara representation för en förening, men de kan också vara förtjänstmedaljer. Medaljerna ska ej bäras till folkdräkt. Det finns inga strikta regler kring hur många medaljer man kan ha, men de bör väljas med omsorg.

Nålar

Förenings- eller ordensnålar (ibland pins) kan man bära flera stycken av. Har du frack sätts de förslagsvis ovanför bröstfickan. Har du klänning kan de sättas överst på vänster sida. Nålar visar ofta på samhörighet inom en förening och du kan ofta se flera studenter ha samma nål.

Ordensband

Dessa är oftast färgglada band som kan bäras med frack eller långklänning. De ska inte bäras med folkdräkt. Om man har frack så ska ordensbanden gå från höger axel ner mot vänstra sidan på magen. De ska sitta ovanför frackskjortan men innanför västen. Man ska ej ha fler än tre stycken band och ordningen baseras på hur de står gentemot varandra eller vilken du representerar. På långklänning ska banden fästas som rosetter på vänster bröst.

Det nalkas

Att gå på bal är det finaste du kan göra som student –därav gäller även en striktare klädkod än vanligtvis. Balklänning, frack, folkdräkt, kaftan (prästrock) eller militär högtidsdräkt är de alternativen som är tillåtna. För dig som är osäker på om du vill köpa en frack eller balklänning finns möjligheten att hyra, men många studenter ser det som en investering att köpa sig en egen uppsättning – den kan ju användas flera gånger!

Fracken är ett mycket traditionellt plagg med anor från 1700-talets Storbritannien och delar ursprung med ridklädsel från tidigmodern tid. I början betraktades fracken som ett vardagsplagg, men på senare tid har den dock kommit att bli förknippad med akademiska högtidstillställningar som baler, doktorspromotioner och rektorsinstallationer. 1839 antogs fracken som officiell klädkod vid akademiska ceremonier inom Uppsala universitet. Fracken består av rock, matchande byxor med revär, vit frackskjorta, vit fluga samt en vit väst (nu för tiden ofta utan rygg). Tillhörande svarta lackskor är också att föredra. Det är även uppmuntrat, men oskrivet, att använda prefixet frack när man pratar om delarna.

Frackskjortan ska helst vara stärkt vid bröst och krage och knäppas med knappar av guld eller pärlemor. Flugan ska vara handknuten och sitta utanpå kragen. En svart rosett är reserverat för chefshovmästaren. Handskar ingår inte längre i frackutstyrseln, men för marskalkar är det ofta ett krav. Det är även vanligt att manskörer iför sig frack när de ska framföra sång och det kan också vara krav vid sammankomster hos vissa ordenssällskap.

högtid!

Balklänningen, eller frackklänning som den ibland kallas, är en fotsid klänning med ursprung från 1800-talets viktorianska era. Modet har under lång tid ändrat både form och färg, dels på grund av symaskinens intåg, dels på grund av de kemiska färgämnena som öppnade för större färgrikedom. Numera är kjolarna inte heller särskilt vida utan brukar vara figurnära. Balklänningen, som nu för tiden också brukar gå under benämningen långklänning, kan vara beklädd med både paljetter och glitter om tillställningen tillåter, vara med eller utan ärmar, mönstrad eller omönstrad, samt ha urringning så långt som anses anständigt.

Balklänningen kan röra sig från allt mellan det lättare hållet, med tunnare tyg och smalare axelband (även avsaknad av axelband är helt okej), till mer galaklänningsstuk med tjockare axelband och glamour. Vill man bära långa handskar så är det endast okej om klänningen är axelbandslös. Handskar tas självfallet av vid middagsbordet. Toppen kan även vara avdelad från kjolen så länge det passar kombinationsmässigt. En slits eller genomskinligt material ska gärna undvikas i finare tillställningar. Smala axelbandsklänningar eller axelbandslösa klänningar får gärna kombineras med en sjal eller bolero (eller annat som täcker axlar) om tillställningen börjar innan klockan 18.00.

Om man bor i Uppsala händer det att man får syn på frackar eller balklänningar lite då och då. Oftast som grupp gåendes mot större ceremoniell högtid, men även ensamma cyklandes mot troligtvis samma högtid. Ibland får man även syn på frackoch balklänningsiförda studenter i till synes slumpmässiga sammanhang, och ibland så långt från studentområdena som norra Gränby. I Uppsala så är det inte alls ovanligt att se fracken eller balklänningen användas flitigt av studenter, och är du ute under balhelgen så lär du se fler högtidsklädda än icke.

Text: Hampus Naumanen Illustration: Frida Mård

Jubileumsbanketten

Kära norrlänningar och nationsvänner

För att fira att Norrlands nations nya del fyllde 50 år hölls den 22:a oktober en bankett. Jag fick i uppgift att delta i egenskap av Krönikör. En nära vän sa till mig att det kunde var vettigt att skriva ned lite av vad som passerade i min sångbok under kvällen, såklart supervettigt!

MEN KOLLA HÄR!

Jag sitter här i Majs och försöker tyda vad jag har framför mig. Första raden kanske, resten är obegripligt skulle jag säga. Vad flög i mig egentligen? Nåväl. Här är vad jag minns från kvällen.

Från början: förste kurator Olle går upp och håller välkomsttal. Det blir en kära örebroare. Besittningen (heter det så för besättning på en sittning?) skrattar, och vips är kvällens mantra fött. Sedermera går resterande POIs upp, tackar och ger sitt passus på tabben, langar garv, skålar och går ned. Till detta serveras god mat, någorlunda i tid, det sjungs något förbaskat, sången skickas runt och dem gamla gnabbar om forna tider. Jag sitter på kanten men måste ändå säga att det kändes rätt så trevligt. Det puttrar på. Stämningen livas upp när Attraktionsorkesterns Attrapper gör ett dansframträdande.

Efter detta sker något som får hela salen att tystna. En projektorbild med en gammal gubbe dyker upp. Han har eftertryck i rösten. Bakom sig en stor bokhylla i mörkt träslag. Han berättar om hur det var för femtio år sedan.

Även om vi bara tittar mot duken av en frusen bild brister en rungande applåd ut i salen. Den satt som en smäck.

Om att nationen var på tok för liten, att det fanns tennisbanor på bakgården som samlade löv och människor med radikala idéer – de hade till och med gjort omröstningar med majoritet att riva gamla delen (den som blickar mot ån), men att dåtidens byråkratiska norrländska tröghet skickligt försinkats från ödesdigert utfall tills dess att medlemmar glömt och nya förslag kunde läggas. Vi får höra historien om diskot. Arvet från de samiska trummorna till taket på hexagon (ovan neonljuset). Ett brutet ben och B-TI-Bs hårda flit och slit. Att besittningen är trollbunden är nästan utan att nämna.

När Stig Strömholm väl talat klart säger han ”och med det torde jag ha sagt det viktigaste jag hade på hjärtat”. Med det avslutades inspelningen och även om vi bara tittar mot duken av en frusen bild brister en rungande applåd ut i salen. Den satt som en smäck. Få gånger har så gamla människor lyssnat till ett så långt tal i nya delen, om nya delen. Det kändes härligt, vissa reste sig till och med upp i stående ovationer.

Talet följdes av underhållning. Pelle Kjellberg tog upp en jazztrio bestående av Jonathan Jessen, Felix Kling, liksom han själv och spelande distinkt och behärskat. Ett bra

luftigt ljud i virveln tyckte jag så jag gick fram efteråt och frågade lite om bakgrund liksom deras namn. Blandade åldrar på KMH visade det sig. Lismande miner, lite åt det putsade hållet om man kan säga något kanske. Trevlig atmosfär läckte Felix som en kommentar. Tredje eller fjärde giget, sa de. De var nöjda, publiken var nöjd. Det räckte bra och jag återgick till ätandet.

Gamle klang löste upp och som en viskös sås rann besittningen ut till barerna där det skottades grogg så golvet blev mindre platt. Solskensorkestern (nationens trevliga gubboch gumm-orkester) hivade fram sina pultar till scenkanten och styrdansen kom till i ren affekt. Sista låten som anfördes var Vera Lynns We’ll Meet Again.

Vad som firades

för länge sedan

Danserna

på Norrlands nation under större delen av begränsades kraftigt av att det inte fanns kvinnor på nationen förrän 1882, men det hindrade inte landsmännen från att fira högtider. Direkt när Norrlands nation blivit till, efter sammanslagningen av de tre tidigare existerande norrländska nationerna, firades detta med en föreningsfest på Tidlunds källare den 19e maj 1827. Detta betraktas som Norrlands Nations första stora fest.

1800-talet 1880

Vårfesten var med säkerhet redan tradition på 1840-talet, och den akkompierades efter 1845 emellanåt med en gemensam studentkarneval, där nationerna representerades genom tågande och uppträdanden av olika slag. Speciellt kan karnevalen anmärkas, som hyllade A. E Nordenskiöld och Vegaexpiditionen, den första kompletta expeditionen av nordostpassagen.

1877

Mårtengåsfesten, surströmmingshögtiderna, och majhälsningarna blir även traditioner på nationen under denna tid, även om det är oklart om exakt när. Vi vet dock att 50-årsjubileet av Norrlands nation firades storslaget med en soirée , och att invigningsceremonin för det nya nationshuset (som nu kallas för Gamla delen) firades den 11e oktober 1889.

Norrlands nation vid invigningen

Majhälsning vid Norrlands Nation

1900-talets första hälft

plågades med jämna mellanrum av krig och en ekonomisk depression, som blir tydligt även i nationens tillställningar. Med fastställandet av en nationskrönikör vars krönikor finns tillängliga än idag är det dock mycket mer tydligt beskrivet vad som firades, hur det gick till, och när. Till exempel vet vi att det 1929 hölls en middag för dåvarande prins Gustaf Adolf, som skrev in sig på norrlands nation, vilket blev en stor nyhet även internationellt.

Den 12e maj 1932

hölls “depressionsté”, samma år som den beryktade vårbalstragedin. Vårbalen blev inställd på behest av kuratorskonventet på grund av den ekonomiska krisen. Sista april firades på Norrlands nation med en utpräglad fiskdiet bestående av abborre och en surströmming per man till kaffet.

Andra världskriget

Även idag

satte stopp för högtidligt firande ett tag i början, och var det endast skottårsbalen som firades hela vårterminen. Men under höstterminen samma år hände något anmärkningsvärt, då en ny gask-typ anordnades; det dansades! Tidigare dansades det endast regelbundet vid så kalllade “skutt” och baler, men nu var det både tango och rumba på dansgolvet!

1940

firar vi här på Norrlands, och många av våra firanden kommer bli nedskrivna i framtidens historieböcker, precis som allt det här. Pålningsgasken, som firades för första gången 2019 efter pålningen av nationshuset, och

50- årsjubileet av vårt kära nationshus nya del, som firades alldeles nyss, är endast några exempel av vår generation har att bidra med till de böckerna. Och nog kommer det sitta en stackars NV-skribent nere i arkiven och leta efter berättelser från oss, våra krönikörer och firanden långt in i framtiden också.

Text: Frida Mård Foto: ur boken Norrlands narion av Mikael Andree

Studenttkåren lämnar universitetshuset efter en akademisk minnesfest

Uppsala från nordvästra sidan. gravyr av E. F. Martin

Illustration: Frida Mård

KURATORERNA HAR ORDET

Kära Norrlänningar,

I skrivande stund, den 23 november, så är vardagen väldigt mörk och dyster men när ni läser denna text så hoppas jag att ni alla är fyllda av julstämning och är taggade på en välförtjänt julledighet! Själv så har jag planerat att i mellandagarna äta mycket julmat, bada bastu, umgås med min familj, men framför allt: SOVA! Mitt tips till dig är därför att göra detsamma, det vill säga att unna dig själv en paus från alla skyldigheter för att i stället ladda batterierna inför den kommande vårterminen.

Men innan vi börjar blicka framåt mot vårterminen så kan det vara värt att först blicka bakåt och reflektera över hur höstterminen har varit. För mig personligen så har det varit en väldigt intensiv termin men den har även medfört många ljuspunkter som man kan känna sig lite extra stolt över, bland annat att vi genomförde en jubileumsvecka för Nya Delens 50-årsfirande och att vi har slagit ett historiskt medlemsrekord med lite drygt 8 800 medlemmar! Denna succéfyllda termin hade självklart inte kunnat vara möjlig utan er medlemmar som på olika sätt engagerar er på nationen så till er vill jag därför rikta mitt största och varmaste TACK!

Men med detta sagt, inför den kommande vårterminen så har vi på Norrlands nation en vårflod fylld av engagemangsmöjligheter. Så ifall du inte redan har sökt en eller flera poster inför våren, tveka då inte att höra av dig till mig! Men tills dess så önskar jag eder alla, kära medlemmar av Norrlands nation, en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Vi ses till våren!

Olle Linder Förste Kurator

Kära norrlänningar,

Nu börjar mitt kuratorsår lida mot sitt slut och det är snart dags för mig att lämna över stafettpinnen till min fantastiska efterträdare Mattias.

Vi klarade det! Vi lyckades återöppna nationen efter pandemin, vi lyckades göra precis allt jag en dag i januari bara kunde drömma om. Jag vill tacka mina fantastiska heltidarkollegor Dennis, Olle, Wilma, Rebecca, Lovis, Martin, Linn, Signe, Alina, Maja, Nir, Ella och Cornelia. Tack för allt ert jobb och allt ert slit. Ni har under året alla gjort mig så otroligt STOLT. Det har varit en resa jag kommer ta med mig genom hela livet. Jag kan tack vare er känna mig otroligt stolt och nöjd över mitt kuratorsår. För ingenting hade varit möjligt utan er.

Under landskapet då jag blev vald till 2Q fick jag frågan ”Vad vill du att Norrlands ska utstråla?” – Jag svarade då att ”jag vill att Norrlands ska utstråla gemenskap, och för att vi ska kunna göra det så måste vi arbeta för det tillsammans”. Jag vill ändå säga att vi idag utstrålar gemenskap. Tack vare gemenskapen med mina heltidarkollegor har vi lyckats ta oss tillbaka på fötter igen. Så utöver mina fantastiska kollegor vill jag även tacka alla andra som rör sig på nationen, sitter i utskott osv, listan är lång. Tack för ert förtroende och tack för att ni under året alltid ställt upp och varit hjälpsamma. Jag hoppas ni känner att det givit er lika mycket som det har givit mig.

Tack för mig, och till min efterträdare Mattias – kör så det ryker, detta kommer du fixa med bravur!

Markstedt Andre Kurator

Foto: Frida Mård

Foto: Weronika Rydz

Olivia

Ordning och redaoch väldigt mycket fest

Det är en mörk och regnig hösteftermiddag, men inne på Majs Café är det varmt. Där möter jag två glada ansikten, Sofia Voss och Eva Sahakyan som denna termin jobbar som nationens marskalkar. Du kanske har varit på en sittning och undrat över hur allt kan flyta på så smidigt som det gör? Troligen har du dessa att tacka för att du slipper oändliga tal som drar över tiden och spring ut och in genom dörrarna precis när kören har börjat sjunga.

Innan de började arbeta som marskalkar jobbade Sofia och Eva på Majs Café tillsammans. Det var så de lärde känna varandra. För Sofia är det första terminen som marskalk, Eva började en termin tidigare.

-Jag har alltid tyckt om den här festliga delen av nationslivet och studentlivet. Jag hade varit på så många sittningar och tyckte det skulle vara kul att få vara med och arrangera och förbereda, verkligen se baksidan av sittningen. Då passade det här väldigt bra. Sen gillar jag människor också, att prata med många och det är ett väldigt socialt arbete. Man kommer i kontakt med många på nationen, berättar Eva när jag frågar vad som fick henne att engagera sig som marskalk.

-Dels får man jobba med de som faktiskt är aktiva på nationen, men det är också väldigt speciellt att man på något sätt får dela med sig av det som de som kanske inte är så aktiva får se. Reccegasken är en stor sittning och för många är det den första man går på. Att få vara med och föra vidare traditionerna och få visa det som jag tycker är väldigt speciellt och fint med Norrlands, det är härligt, säger Sofia.

Men vad gör egentligen en nationsmarskalk?

-Vår uppgift är framför allt att stötta upp förste kuratorn tillsammans med de som gör nationens egna sittningar. Det innebär i praktiken att vi gör bordsplacering, menyblad och pyntar. Det är också mycket samordning, se till att köket och serveringspersonalen är med. Sen handlar det om att ta hand om gästerna, att vara värdinna och se till att alla får en bra upplevelse. Vi försöker hålla en bra nivå på sittningarna och informera gästerna om vad man ska göra, berättar Sofia.

-Vi ser också till så att vi följer schemat, vilket inte alltid är så lätt, säger Eva och skrattar.

-Ibland är det svårt att hålla tidsschemat, det är så många olika delar som ska vara med. Det kan vara körer och andra aktiviteter, tal som ska hållas och köket förstås. Men vi försöker och oftast går det bra, fortsätter hon.

För att kvällen ska bli så trevlig som möjlig är det bra om vissa moment inte drar ut allt för mycket på tiden.

-Det viktigaste är att det blir en bra sittning, men för allas trevnad ska det helst gå i ett visst tempo. Vi måste också anpassa oss till viss del efter köket, vilket gör att det blir viktigt att hålla tider, säger Sofia.

-Kom, det blir kul! Säger en entusiastisk Eva.

Även om det viktigaste att tänka på är att ha med sig ett glatt humör, finns det några saker man ska försöka undvika under festkvällen.

-Det är inte så trevligt när folk pratar medan någon håller tal, säger Eva.

-Bordsskålar brukar inte heller vara så populärt, fortsätter Sofia.

-Man ska också tänka på att gå på toa under konferensen, och inte mitt under måltiden eller under någon aktivitet, tillägger hon.

Har man gått ut medan någon håller tal får man vänta med att bli insläppt igen, tills talet är färdigt. Inga handväskor eller armbågar på bordet är också några vett och etikettregler som kan vara bra att hålla koll på.

Man kan tänka att det finns mycket som skulle kunna gå fel, men Sofia och Eva menar att sittningarna vanligtvis brukar gå väldigt bra och att det oftast inte händer så mycket oväntat. Inför reccegasken kan det finns lite extra nerver, just eftersom det är många nya som kommer. Men även de brukar flyta på bra. Och om någon behöver hjälp med något är Sofia och Eva redo att stå till tjänst.

-Kom till oss! Är man till exempel osäker på vart man ska sitta hjälper vi en att hitta sin plats, säger Sofia.

En av utmaningarna med arbetet inför en sittning är koordinationen mellan alla personer. Det är många som är inblandade och marskalkarnas uppgift är just att samordna arbetet, berättar Sofia. Under själva kvällen kan det ibland vara svårt om man behöver säga till sina nationskompisar att till exempel hålla ned ljudnivån.

-Det är lite svårt att säga till ibland när det är ens kompisar, och andra sidan, när man väl har på sig sin långklänning och marskalksmössa, då känner man att man är i sin roll, säger Eva. Sofia nickar mot Eva,

-Man gå verkligen in i en roll!

Det finns många olika sätt att engagera sig i nationslivet. Att ha något vid sidan om studierna kan vara ett skönt avbrott och en möjlighet till att skapa sig nya erfarenheter.

-Arbetet som marskalk är väldigt annorlunda det jag gör i vanliga fall. Det fungerar bra ihop med mina studier eftersom vi själva får bestämma hur vi ska lägga upp det. Det blir oftast arbete på kvällstid och helger vilket passar oss bäst, säger Sofia. Eva håller med och fortsätter:

-Jag brukar ha mycket obligatoriska moment på dagarna, då är det bra att vi har lite fria händer och själva kan komma överens om schemat.

Som marskalk får man vara med under hela middagen, gillar man att gå på sittningar är det därför ett perfekt ämbete, menar Sofia. Att Eva och Sofia trivs så bra tillsammans gör också att

arbetet blir väldigt roligt.

För den som är sugen att testa på ämbetet som marskalk tycker Eva och Sofia att man absolut ska prova. Utöver människorna på nationen får man möjlighet att lära känna många utanför i samband med Marskalkskonventet. Där samlas marskalkar från alla nationer och har aktiviteter som sittningar och möten. Man kan också få vara med på deras uppdrag som ges från universitetet, bland annat doktorspromotioner, berättar Eva. Utöver detta menar Eva att det häftigaste med arbetet som marskalk är att man får vara med hela vägen, från början när man planerar en sittning och ända fram till slutet på festkvällen.

Innan jag lämnar Sofia och Eva till att fortsätta med sitt arbete, har de en tydlig uppmaning till alla:

-Kom på sittning, det blir väldigt kul!

Text: Cassandra Ellénius Foto: Liam Johansson

Att fira en ny gemenskap

Som ny söker man alltid efter referensramar. Min mamma gick i Uppsala och en stor del av hennes släkt bor i närheten. Jag tillhör den utvalda skara som lyckades maximera möjligheterna till distansundervisning och efter en därutöver socialt distanserad studentdag kände jag att det var dags att röra på sig.

Det fick bli Sveriges fjärde största stad. Till en början var jag aningen chockad över hur liten den kändes. Början av augusti, gatorna var tomma, parkerna ostörda – det var som ett gigantiskt skal. När så sommaren började mattas av fylldes staden upp. Rutinerna kom tillbaka för de gamla och för de nya skulle de formas.

Detta innebar att göra någonting jag väntat på sedan jag fick antagningsbeskedet – det var dags att skriva in mig på Norrlands Nation. Han som skrev in sig före mig talade med en behaglig norrländska, en stämma som saknar likheter söder om Luleå. När sedan min tur kommit och varit uppfattade jag personen bakom mig.

Denne man var en indier som på engelska frågade hur han kunde engagera sig och tjejen bakom kassan blev mycket glad och tog genast fram en broschyr.

På vägen ut passerade jag förbi en anslagstavla. Den var fylld till brädden med färgglada affischer. Eftersom jag redan nu började känna mig tämligen intresserad av vad den där utbytesstudenten skulle syssla med så stannade jag upp. Den närmsta affischen bestod av en lång lista med rubriken ”Lediga poster HT22”. Det var en svindlande lista: olika typer av redaktörer, värdar för ställen jag inte hört talas om samt utskott och kuratorer.

Det är inte konstigt att man känner sig aningen borta. Lösningen är ganska enkel: det är bara att dyka upp, snacka med folk och tacka ja till grejer. Det hela är en otrolig kontrast. Att gå från pandemiverkligheten, då dagarna var en enda jakt på livet, en jakt på någonting som liknar gamla minnen, till att helt plötsligt vara här, på platsen där det i stället är livet som jagar en.

Under den första tiden på nationen är det främst en grej som slagit mig: den otroliga mångfald nationen speglar. Visst har jag träffat autentiska ”jag kan brotta ner en björn med mina bara händer” typer, men det finns fler, så otroligt många fler. Från utbytesstudenter till nyfikna söderlänningar. Under reccegasken hade jag det stora nöjet att prata med vinnaren av årets recentior. En skåning som en dag hade känt sig sugen på att bli mer aktiv i nationslivet, och nu stod han här, involverad och uppskattad.

Jag tycker att det är där styrkan i Norrlands nation ligger: att värna om de kulturella skatterna från norr med öppna armar. Trygga i vetskapen om det går att bevara det man haft samtidigt som man välkomnar det som ska bli. Som individer lämnar vi blott korta skuggor efter oss, tusen och åter tusen har eller ska vandra i dessa byggnader. Jag skulle därför vilja citera den dessvärre botgånga norrlänningen Ewert Ljusberg. ”Du skall vårda och försköna den bit av jorden som du ett ögonblick i historien förvaltar åt de ofödda.”

Reccegasken var anordnad med en sådan pompa och ståt att blå hallen och Nobelmiddagen tycktes en trött imitation. Underhållningen skulle få Killinggänget, Hasse och Tage och samtliga medlemmar av Monty Pyhton att vördnadsfullt erkänna sig besegrade. Maten skulle få Gordon Ramsay att fälla glädjetårar likt Niagarafallen. Vinet noggrant övervakat sedan 1800-talet, vid bara åsynen gick det att drömma sig bort till italienska vingårdar i morgonsol. Ja detta skapar sannerligen skuggor som varar århundraden.

Text:

Martinsson Foto: Liam Johansson

Alfred

knep o knåp

horoskop

Illustration: Rihanwen Roberts

Emporagrius är en legitimerad spåman från nedre övre Norrland, som spår i renmagar och sönderslagna mobiltelefoner. Hans spådomar har blivit kända världen över och efter en lång och framgångsrik karriär som rådgivare till världens alla ledare har Emporagrius återvänt till hemtrakterna där allting började, för att utgjuta sina visdomar över de karga landsmän som fostrade honom.

HÄRKEN (21/3-20/4)

Emigration är en för enkel lösning på nyårshelgens följder. Förvilla, förblinda och göm dig där alla tittar men ingen letar.

KRÄFTSKIVAN

(22/6-22/7)

Det finns en hemlig sjunde advent och då man får körsbärste och struvor! För att finna den måste du vandra under ditt stjärntecken ända fram till en röd liten stuga där norrskenet blixtrar över himlen.

TRAKTORN (21/4-21/5)

Det är något fel med sättet du går. Någon i din närhet har startat en populär instagramfeed med bilder på din muggiga stil. Ring ditt bosniska ”försäkringsbolag” och vässa benprotesen.

SKOTERN (23/7-23/8)

Årets julklapp verkar bli motorsågskoftan, tyvärr utan att någon får veta om det. Bara du kan rädda julen nu!

SÅGEN (24/9-23/10) MYGGEN (24/10-22/11)

Stjärnornas läge indikerar att din moped blir gravid med en ent. Senast detta hände föddes Trabanten, och denna gång blir det etter värre. Du blir motvilligt masonitmotorfabrikör.

SÅGBOCKEN

(22/12-20/1)

Inför jul står du inför ett dilemma som bara kan lösas med gaffeltruck. Bit i det sura äpplet och låt inte de där baggbölingarna höra minsta gnäll från dig.

Vilken jätteskräll! Putsa och feja, fyll kylskåpet och bädda rent. Det rullar snart in en minibuss med flickvänner i ditt liv och då testas alla gränser.

HEMBRÄNNARN (21/1-18/2)

Plötsligt blir du snyggast! Du blir så hårresande sexig att folks vanliga motvilja framstår som avund. Dansa på bardisken och sprid dina selfies måttlöst, detta är din minut.

GÄLLIVARE-MALMBERGET (22/5-21/6)

På grund av ogynnsamma stjärnfall återintar Jultomten sin position som förste gulaschbaron i ditt kärleksliv. Under lång tid dikterar hotet om Säcken dina romanser, men du slår dig fri med hjälp av samma piska Han ger dig som första ”julklapp”.

KÄRINGEN (24/8-23/9)

Damma av den gamla universalfrasen ”Ur vägen, pappskallar” för att öppna nya vägar i livet. Krydda med monokel och konjak efter tycke och smak.

JÄGARN (23/11-21/12)

Kring lussebullarna startas en hemlig komplott mot dig. Spill kaffe på den skyldige och vänd därmed det hela till din fördel på ett vis som kan nyttjas för måttlig ekonomisk vinning.

SURSTRÖMMINGARNA (19/2-20/3)

Nästa logiska steg är att bli mustig, börja snorta glögg och rida runt med en murrikka på huvudet. Alternativet är att ringa hem och erbjuda en slags Älvsborgs Lösen.

NORRLANDS NATIONS

Angermannalaget

Bröder Angermän och presumtiva!

Är du ny i Uppsala? Vill du känna värmen av en sann gemenskap? Saknar du Ramseles vackra nejder, eller att köra 40 genom Bollsta? Eller bara en förkärlek till Ångermanland?

Angermannalaget passar dig med öppet sinne, som kan variera dig mellan frack och naket när så situationen kräver det, som kan le när det serveras surströmming, och har talang när det är jakt. Hör av dig till Åldermannen!

KDMBBBB! Ålderman Jakob Jansson aldermannen@angermannalaget.se

Attra

Attraktionsorkestern & Attrapperna är en av nationens orkester- och dansföreningar! Vi spelar och dansar till alltifrån pop till soul och storbandsjazz.

I december sätter vi upp vår årliga Lusseshow och inför detta repar vi nu för fullt.

Just nu söker Attraktionsorkestern trumpetare.

Är du en sådan och vill förhärliga studentlivet med dina toner, maila kapellmastare@attra.nu! Med Attra blir tisdagar (repdagen) din bästa dag i veckan!

Birkarlarna Cantus Feminis

Cantus Feminis är Norrlands nations damkör som bildades 2016. Sedan dess har vi stadigt vuxit och är idag ett återkommande inslag vid nationens tillställningar. Utöver det så har vi vår egna serenadnatt där vi kvällen innan Nationens höstbal åker runt i Uppsala och serenerar på beställning. Vi har stort fokus på sångglädje och välkomnar sångare med och utan förkunskap av körsång.

Är du manlig student och är eller önskar att du vore från

Norr-eller Västerbotten? Saknar du den bottniska bitterheten? Maten från hembygden?

En vinter värd namnet? Då är hembygdsföreningen Birkarlarna någonting för dig!

Ypsilon

Kära Ypsor & Yngel, Ypsilon grundades år 1962 och är nationens äldsta damförening. Idag består vi av studentskor från hela landet som samlas för att äta och dricka gott under festliga omständigheter.

Vill du hänga med oss? Efter jul ses vi den 14/1 för spelkväll med Angermannalaget. Den 27/1 är det dags för Ypsilons festliga årsmöte: SnöYran! Den 6/2 är det Traditionsfika för dig som vill fika gratis och lära dig mer om Ypsilon. Därefter följer samsittningar med Skvadern och Jamtamot den 10/2 samt 17/2.

Nyfiken? Lägg till Yngling Ypsa på Facebook, besök vår hemsida www. ypsa.se eller se vad vi hittar på på vårt Instagram-konto ypsilonuppsala.

Say Oh Ah Ypsilon!

Härjajämt

Härjajämtskor och Ongstårschan!

HärjaJämt är en hembygdsförening från Jämtland och Härjedalen, vars syfte är att ge systrar från hela landet en ursäkt att ses för att äta och dricka gott.

Häng med oss på Oppsittje Pubkvällen den 27/1, vårterminens första Oppsittje där vi njuter av god mat och dryck samt massvis med sång. Ett otroligt tillfälle att komma och prova på allt vad HJ har att erbjuda just dig!

Vill du veta mer? Mejla lill-lisa@harjajamt.se eller hitta oss på Facebook.

Härja bäst som HärjaJämt!

Chorus Virorum

Uppsalas äldsta kvarvarande manskör, sjunger traditionell manskörssång som för tankarna till 1800-talets national- och punschromantiska era, söker nya medlemmar! CV repar måndagar kl. 19-21. Vi träffas lite före rep i Majs café samt uppträder på flera av nationens fester och middagar samt för de som ids lyssna.

Sätt guldkant på din Uppsalatid och kom och sjung i CV! Ingen tidigare körvana krävs!

Nonsens

Vill du prova på allt från skådespel, sång och dans till kostym, ljud och ljus? Titta hit! Vi på Nonsens är ett härligt gäng som träffas varje onsdag 18.30 i teatern på Norrlands Nation. Ibland kör vi impro och ibland lite annat så som skrivarstuga, live-cluedo eller dansworkshops. Vi sätter även upp ett storspex varje vår. Det är bara att dyka upp på onsdagsträffarna om du vill vara delaktig i NoNSEns storspex 2023. Mer info finns på vår hemsida nonsensspex.se eller vår facebook Norrlands Nations SpexEnsemble

FÖRENINGAR

Norrlands Nations Jakt och Friluftsförening

Vi är nu halvvägs in i vår jägarexamenskurs, intresset har varit stort och vi ser fram emot att utbilda fler inom allt vad jakt och natur innebär. Om intresset fortfarande är högt kommer vi sikta på att genomföra ytterligare en kurs redan till våren. Nu ser vi fram emot många trevliga jaktdagar i skog och mark och hoppas att fler vill veta mer om vår förening, om så är fallet så är det bara att höra av sig till oss via mail eller sociala medier. Det kommer mycket spännande aktiviteter framöver.

Vajan

Norrlandsjäntor titta hit!

Känner du för att göra massa kul grejer? Kom och häng med världens bästa tjejer! Oavsett härkomst från nord eller syd Bryr Vajan sig mest om en skön attityd! Häng med på Gärde, våran privata slags fest

Där vi äter, dricker lingon och sjunger som mest!

Vill du hänga mycket som kvinnlig student Då är du hjärtligt välkommen till nästa event!

Visst låter det kul? Hitta facebookgruppen “Vajan” eller maila siren.vajan@gmail.com för info! Vaj vaj!

Jamtamot

Salongsorkestern

Hembygdsföreningen Jamtamot Redivivum är en förening för män i förstahand från Jämtland och Härjedalen. Föreningen är av orderkaraktär och ämnar att främja ett gott kamratskap, och intresse för hembygden. Invalda bröder bär en tofsprydd röd luva vid föreningens Mot.

Föreningen har över 1000 levande medlemmar, är den äldsta sociala föreningen på Norrlands Nation och håller på sina traditioner. Överhövding Magnus Björck overhovding@jamtamot.org

För Norrlands nations salongsorkester är det bråda tider! Den 6:e november höll vi en uppskattad konsert tillsammans med Norrlands nations kammarkör. Nu blickar vi framåt mot julkonsert på nationen den 11:e december och börjar därefter förbereda inför nästa termin. Om du är intresserad av att spela i orkestern är det ett gyllene tillfälle att höra av sig nu. Särskilt glada blir vi om du spelar viola, kontrabas, fagott eller slagverk. Skicka ett mejl till ordf@ salongsorkestern.org!

Skvadern

Bäste presumtiv! Skvadern är hembygdsföreningen för de mest välklädda, vältaliga och ödmjuka gentlemännen med hjärta för Medelpad. Föreningens verksamhet består av SkvaderSpel, samsittningar med nationens damföreningar, uppmärksammade pubrundor, mytomspunna resor till Öst- och Centraleuropa samt studentikost pokulerande i allmänhet. Om du vill delta och känna på den skvadrianska tillvaron, är du välkommen att kontakta patron@ skvadern.net.

Phontrattarne

Phontrattarne är ett storband och showtrupp som spelar, sjunger och dansar jazz. Vi uppträder och showar på gasquer och tillställningar. Till våren sätter vi upp vår alldeles egna Grand Show på Reginateatern! Vi repar torsdagar kl 19. Just nu söker vi sångare så hör av dig om du är intresserad!

phontrattarne.com

facebook.com/phontrattarne

Bröder Storjamtar, Jamtar och Gålbeinskærar!