DÀrför lönar det sig att klimatanpassa
Arbetsmarknaden hĂ„ller emot â men hur lĂ€nge?
Sofia bytte sida och blev chef
âMer forskning behövs för att fĂ„ en klar bild av lĂ€get
Att mikroplaster har tagit sig in i vÄra kroppar oroar forskarna
Pension och försÀkring via jobbet kan anpassas efter dina nya behov.
ITP-valen pÄverkar din framtida pension, din ersÀttning om du blir sjuk och vad din familj fÄr om du dör.
Avtalats digitala rÄdgivningstjÀnst hjÀlper dig att se till att dina pengar hamnar dÀr du vill. TjÀnsten ger dig ett förslag pÄ vad du kan göra utifrÄn dina behov.
FÄ rÄd pÄ avtalat.se/radgivningstjanst
RĂ„dgivningstjĂ€nsten ïŹnansieras via Avtalat med syfte att informera om kollektivavtalad pension och försĂ€kring. Vi fĂ„r ingen provision eller annan ersĂ€ttning. Kostnadsfritt för dig.
En förmÄn för dig som Àr medlem i fackförbundet Naturvetarna. Utkommer fyra gÄnger per Är.
NATURVETARNA
PlaniavÀgen 13
Box 760, 131 24 Nacka
08-466 24 80
info@naturvetarna.se
www.naturvetarna.se
redaktion@naturvetarna.se
Chefredaktör och ansvarig utgivare
Palle LiljebÀck
Art Director
Katarina Bengtsson
Skribenter
Erik Aronsson, Nikita Zeiloth, Ellinor Molin
Bildmontage omslag
Katarina Bengtsson
Norra SkÄne Offset AB
ISSN: 2000â2424
Upplaga: 34 300 ex.
September Àr det nya augusti. Det Àr kÀnslan nÀr kvicksilvret nÄr upp till 25 grader i mitten av mÄnaden. HÀrligt att fortfarande kunna ta sig ett dopp i MÀlaren utan att huttra. Men det Àr ocksÄ en varning om vart klimatet Àr pÄ vÀg. I spÄren av extrem vÀrme följer ofta hÀftiga regn, dÀr en mÄnads nederbörd kan falla pÄ nÄgra timmar.
Den typen av vÀderfenomen, som tidigare kanske intrÀffade en gÄng pÄ hundra Är, kommer allt oftare. En förklaring Àr att varmare luft kan hÄlla mer vattenÄnga, som faller ut som regn nÀr luften blir kallare.
Trycks pÄ miljövÀnligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trÀdplantering
Urban Hedborg, 08-732 48 50
Materialadress urban@uhmarketing.se
NĂ€sta nummer ute: 7 december
Deadline annonser: 24 november
Prenumeration
400 kr per Är för icke medlemmar
OvÀdret Hans blev Ànnu pÄminnelse om detta och hur sÄrbart samhÀllet Àr. LÄgt liggande fastigheter med sjönÀra lÀge ligger sÀrskilt illa till, liksom den infrastruktur som finns i vÄra Àlvdalar, dÀr vÀgar och broar rÀmnar och kÀllare översvÀmmas.
Kommunerna, som har ett stort ansvar för att sÀkra upp samhÀllet för den typen av hÀndelser, stÄr olika rustade för att klara det. De större kommunerna har ofta bÄde kompetensen och resurserna,
medan de mindre kanske mÄste vÀlja mellan att klimatanpassa och att satsa pÄ ÀldrevÄrd.
Som vi skriver om lÀngre fram i tidningen finns det pengar att söka för klimatanpassning. MSB, NaturvÄrdsverket och EU Àr de frÀmsta bidragsgivarna. NÀr det gÀller tillgÄng pÄ naturvetenskaplig och teknisk kompetens samarbetar tvÄ smÄ kommuner i VÀrmland. Den ena Àr Arvika, som drabbades svÄrt av översvÀmningar nÀr vattennivÄn i Glafsfjorden steg lÄngt över sina brÀddar i början
Med stöd frÄn MSB och EU har staden sÀkrats frÄn översvÀmningar, medan andra kommuner ligger lÄngt efter. HÀr behövs en nationell strategi och finansiering för att klimatanpassa hela Sverige.
âDet behövs en nationell strategi och finansiering för att klimatanpassa hela Sverige.â
Palle LiljebÀck, chefredaktör
SID 12 Duellen: Borde Sverige införa sockerskatt?
Industrin vill inte ha sockerskatt, medan en doktor i molekylÀr bioteknik menar att det skulle förbÀttra folkhÀlsan.
SID 14
MÄnadens frÄga: Kan du tÀnka dig att bli chef?
Stimulerande och utmanande, men det gÀller att vilja bli chef av rÀtt drivkrifter.
SID 36
Tacksam för hjÀlp NÀr företaget som Johan Kahlman jobbade pÄ gick i konkurs fick han hjÀlp med att fÄ ut lön, semesterersÀttning och annat till ett vÀrde av hundratusen kronor.
Konsumtionen av plats ökar snabbt och hamnar i naturen. Forskningen om hur det pÄverkar miljö och mÀnniska befinner sig i sin linda.
NATURVETARNA I MEDIA
Arbetsmarknaden för naturvetare som jobbar med life science har mycket goda framtidsutsikter. Det visar en ny rapport frÄn fackförbundet Naturvetarna.
I dagslĂ€get jobbar omkring 36 000 naturvetare pĂ„ olika sĂ€tt med life science, inklusive hĂ€lso- och sjukvĂ„rd. Antalet anstĂ€llda inom sektorn ökar, mellan 2015 och 2020 tillkom 9 610 arbetstillfĂ€llen â och fler lĂ€r det bli, enligt fackförbundet Naturvetarnas nya arbetsmarknadsrapport.
Life Science Sweden 26 maj
Naturvetarna har analyserat över fem miljoner jobbannonser som publicerats mellan 2014 och 2022. Slutsatsen Àr dyster: gapet mellan utbud och efterfrÄgan pÄ gröna kompetenser vÀxer lavinartat för varje Är som gÄr.
EfterfrÄgan pÄ gröna kompetenser ökar inom alla roller
Uppsnappat om oss i media
och frÄn alla typer av arbetsgivare, enligt Naturvetarna. Nu varnar de för att kompetensbristen kan hota den gröna omstÀllningen.
â Tidsfönstret krymper för varje Ă„r, sĂ€ger Petra Malm Danielson, samhĂ€llspolitisk chef.
Dagens Nyheter 3 augusti
- Jag gillar idén att samla alla naturvetare i ett fackförbund. Det ger oss en stark röst i samhÀllet. Som student Àr det vÀrdefullt att fÄ coachning i att skriva cv, intervjutrÀning och LinkedIn. Att ha facket i ryggen nÀr det kommer till löner och villkor vÀger ocksÄ tungt. Det ska jag sprida vidare i mitt nya uppdrag som studentmarknadsförare för Naturvetarna. FörsÀkringar som ingÄr i medlemskapet ska inte heller underskattas.
Vad gör du vid sidan av studierna?
- Jag jobbar jag extra pÄ NSR i Helsingborg som Àr ett Ätervinningsföretag med cirkulÀr ekonomi som affÀrsidé. Avfallskontrol-
Indre Raila
Ă lder: 25 Ă„r.
Utbildning: Studerar miljövetenskap med inriktning förorenad mark pÄ Lunds universitet.
Bor: Helsingborg.
Gör pĂ„ fritiden: Ăr engagerade ideellt i Naturskyddsföreningen och Ă€r utvald att gĂ„ deras traineeprogram. Lagar mat och umgĂ„s med sambo och hund, gĂ€rna under vandring i naturen.
len ligger pÄ mitt bord, dÀr jag ser till att avfallet hanteras pÄ rÀtt sÀtt och dokumentationen stÀmmer.
Har du nytta av det i plugget?
- Ja, absolut. Det ger ett försprÄng i studierna och man fÄr en kÀnsla av vad som efterfrÄgas i arbetslivet. Nu ska jag dessutom ha tio veckors praktik pÄ Sweco. Det Àr en valbar kurs som ingÄr i utbildningen.
PALLE LILJEBĂCK
I Ă„r la regeringen 200 miljoner i budgeten pĂ„ att Ă„terstĂ€lla och anlĂ€gga vĂ„tmarker. I budgetpropositionen för 2024 skjuts det till ytterligare 155 miljoner kronor. DĂ€refter höjs satsningen med 235 miljoner kronor Ă„r 2025 och med ytterligare 375 miljoner kronor under perioden 2026â2030. Sammanlagt frĂ„n 2024 till 2030 lĂ€ggs över 3,6 miljarder kronor pĂ„ vĂ„tmarker.
Satsningen pÄ vÄtmarker ska bidra till minskade utslÀpp, förbÀttrad vattenkvalitet, förstÀrka den biologiska mÄngfalden, minska risken för översvÀmningar och stÀrka landskapens skydd mot torka och brand, enligt regeringen.
Under de senaste 100 Ären har Sverige förlorat nÀstan en fjÀrdedel av vÄtmarksarealen och i södra Sverige Àr det betydligt mer Àn sÄ. VÄtmarker minskar ocksÄ klimatutslÀppen kraftigt, enligt NaturvÄrdsverket.
Situationen för landets djurskyddsinspektörer Àr fortsatt tufft. Att besluta att en djurÀgare inte fÄr ha kvar sina djur kan fÄ konsekvenser. För en djurskyddshandlÀggare pÄ lÀnsstyrelsen i Stockholm har priset varit högt.
Arga, otrevlig och hotfulla kommentarer tillhör vardagen.
Ibland gÄr det betydligt lÀngre, enligt tidningen ArbetsvÀrlden som refererar till en undersökning frÄn Naturvetarna 2019. DÄ hade 86 procent av djurskyddshandlÀggarna blivit utsatta för hot i tjÀnsten.
NATURVETARNA:
Inför höstbudgeten har Naturvetarna ett tydligt budskap till regeringen. BehÄll eller öka anslagen till de myndigheter som har ansvar för miljö- och klimatfrÄgor. Detta sÀtter vi fingret pÄ i ett brev riktat till regeringen inför budgetslÀppet:
Snabba pÄ tempot i handlÀggningen av miljöprövningar och miljötillstÄnd. Utvecklingen gÄr i dag Ät motsatt hÄll, vilket gör att industri och företag kan komma att etablera sig andra lÀnder. LÄt utvecklingen av det gröna stÄlet och annan miljöteknik stanna i Sverige.
Sverige fÄr inte missa det klimatmÄl som
Vi blev naturvetare att klara klimatet och hjÀlpa mÀnniskor till ett bÀttre och mer hÄllbart liv. Inte för att över vaka och anmÀla dem. LÄt oss fort sÀtta med det. I början av sep tember presentera de regeringen tillÀggs direktiven till den ut redning dÀr bland annat frÄgan om anmÀlningsplikt ingÄr. Utredaren ska lÀmna förslag pÄ hur lagstiftningen ska kunna Àndras sÄ att (vissa?) offentliganstÀllda ska ges en
medlemslÀnderna har kommit överens om. Det skulle kunna bli en dyrbar affÀr att bryta den överenskommelsen. Ett sÄdant exempel Àr utökningen av handeln med utslÀppsrÀtter inom EU.
Viktiga forskningssamarbeten inom EU gÀllande miljö- och klimatfrÄgor mÄste fortsÀtta. Sverige fÄr inte bli en bromsklots i den gröna omstÀllningen.
BehÄll den höga kompetens som Sverige har inom miljö- och klimatomrÄdet. Att sÀtta klimatarbetet pÄ paus innebÀr att kompetens gÄr förlorad, vilket bÄde tar tid och blir dyrbart att bygga upp igen.
lagstadgad skyldighet att rapportera personer som lever i Sverige utan tillstÄnd. Utredaren ska ocksÄ undersöka vilka konsekvenser det skulle kunna fÄ för oss om vi inte följer denna skyldighet. Naturvetarna menar att utredningsförslaget ska slÀngas i papperskorgen. Det hör inte hemma i sjukvÄrden, skolan eller annan offentlig verksamhet.
Jag Àr naturvetare, inte grÀnspolis
Nutritionisten pÄ Livsmedelsindustrierna vill göra det lÀtt att vÀlja hÀlsosam mat. Vetenskapsjournalisten förordar en sockerskatt för att i minska risken för bukfetma och typ 2-diabetes, vilket Àr förknippat med en mÀngd sjukdomar.
1. Ditt viktigaste skÀl till att en sockerskatt borde/ inte borde införas?
2. Varför ska vi Àta mindre socker?
3. Finns det andra vÀgar att gÄ för att minska sockerkonsumtionen?
4. Hur kan intÀkterna frÄn skatten anvÀndas för bÀttre hÀlsa?
VÄr extrema konsumtion av tillsatt socker Àr viktiga orsaker till bukfetma och typ 2-diabetes. Det ökar inte bara risken för hjÀrtkÀrlsjukdom, cancer och demens, utan skadar ocksÄ vÄra barn. Allt fler kvinnor fÄr exempelvis graviditetsdiabetes, vilket ökar risken för missfall, en för tidig födsel och förlossningsskador. Det Àr ocksÄ kopplat till en ökad risk för bÄde fetma och autism hos barnet, enligt ett flertal studier. Bukfetma orsakar lidande och belastar vÄrden, som behöver finansieras.
Vi behöver vÀnda den pÄgÄende epidemin av bukfetma, av skÀlen ovan. Tittar man pÄ Jordbruksverkets statistik konsumerar vi ungefÀr dubbelt sÄ mycket socker som vi borde. Det finns osÀkerheter i de siffrorna, men utan tvekan behöver vi fÄ ner konsumtionen. I Sverige Àter vi exempelvis extrema mÀngder godis. Det Àr fullt av energi, men i princip helt tomt pÄ nÀring.
Vi mÄste göra mer Àn att bara införa en sockerskatt. Bland annat behöver vi ge konsumenten en chans att veta hur mycket socker man fÄr i sig. Enligt kostrÄden ska maximalt 10 procent av de kalorier vi Àter komma frÄn tillsatt socker, men det finns nog ingen som har koll pÄ sitt intag.
Vi borde ta bort momsen pÄ grönsaker. Sedan skulle Sverige behöva införa en hÀlsovÄrd, som stöttar alla de personer som behöver lÀgga om sin livsstil pÄ ett mer lÄngsiktigt vis.
Det finns idag ingen solid vetenskaplig evidens om och hur ekonomiska styrmedel pÄverkar mÀnniskors matvanor och vilka hÀlsoeffekter det ger. Att andra lÀnder har infört sockerskatt Àr inte ett bevis pÄ att en sÄdan skatt ger nÄgra hÀlsoeffekter. NÀr det gÀller sockerskatt pÄ lÀsk har vi i Sverige ett relativt litet kaloriintag frÄn lÀsk.
Livsmedel med mycket tillsatt socker har mÄnga kalorier men nÀstan ingen nÀring. Samtidigt mÄste man komma ihÄg att det Àr Ànnu viktigare för hÀlsan att Àta mer fullkorn och skÀra ner pÄ saltet. För lite fullkorn och för mycket salt Àr tvÄ av de felaktiga matvanor som har störst negativ effekt pÄ vÄr hÀlsa.
Livsmedelsindustrin har redan minskat och fortsÀtter att minska sockerinnehÄllet i sina produkter helt pÄ frivillig vÀg. Till exempel Àr mer Àn 50 procent av all lÀsk som sÀljs idag utan tillsatt socker. VÄrt ansvar inom livsmedelsindustrin Àr framför allt att erbjuda ett brett utbud av goda, nÀringsriktiga produkter sÄ att det Àr enkelt att vÀlja hÀlsosamt. Och ibland ska man Àven kunna unna sig produkter med högre sockerinnehÄll.
Vi anser inte att Sverige bör införa sockerskatt och dÀrmed blir det inga intÀkter dÀrifrÄn.
Efter flera Är som ordförande för akademikerföreningen pÄ biotechföretaget Novavax tog
Sofia Magnusson steget över till arbetsgivarsidan. I dag Àr hon chef för Program management och leder sjÀlv ocksÄ bolagets Coronaprogram.
TEXT: Palle LiljebÀck
FOTO: Johan Dirfors
07.00
VĂ€ckarklockan ringer och Sofia ser till att katten fĂ„r vad den behöver. Ăr pĂ„ jobbet strax före nio efter en cykeltur genom Uppsala, i alla fall under sommaren, pĂ„ vintern Ă€r det bil som gĂ€ller.
09.00
Projektmöte inom coronaprogrammet. Bland annat diskuteras en ansökan till FDA â US Food and Drugs Administration â för uppdatering av bolagets covid-19 vaccin i USA.
11.00
Chefsmöte med diskussion om lokalbehov som en följd av snabb tillvÀxt och expansion. Men nu ska antalet konsulter minska, vilket pÄverkar behovet av kontorsyta. PÄ det följer ett möte med chefsforum, dÀr HR informerar om personalsituationen pÄ företaget.
Aktuell: Fackordförande som blev chef pÄ biotechbolaget Novavax.
Utbildning: MolekylÀrbiolog och doktor i immunologi.
Mest stolt över: Min breda nyfikenhet och kÀnsla för rÀttvisa.
Gör en ledig dag: LÀser böcker och Àr med i en bokcirkel. TrÀffar familj och vÀnner, gÀrna över en god middag.
13.00
Nu har kollegorna i USA vaknat, vilket innebÀr att möten med dem Àger rum pÄ eftermiddagar svensk tid. Dagens tema Àr avstÀmning om det uppdaterade covid-19 vaccinet, vilket pÄverkar det adjuvans som utvecklas och tillverkas i Uppsala.
15.00
One to one-möten med medarbetarna med avstÀmning om hur man mÄr och hur projekten gÄr, liksom om nÄgon behöver avlastning. HÀr blir det ocksÄ snack om medarbetarnas mÄl och om de har nÄtts under första halvÄret.
19.00
Hemma igen efter att ha jobbat över lite, som en anpassning till USA-tider. I kvÀll Àr det konsert med HÄkan Hellström i Botaniska tillsammans med syster och vÀnner. En vanlig dag fylls bland annat med körsÄng och matlagning. Hon gÄr ut med katten och tittar gÀrna pÄ nÄgon engelsk deckarserie innan sÀngdags.
ör Sofia Magnusson var det sjÀlvklart att tacka ja nÀr hon fick frÄgan om att bli chef. I hennes nystartade grupp ingÄr tre medarbetare.
â Det kĂ€nns bra att börja i den lilla skalan och att fĂ„ vĂ€xa in i rollen som chef. Det innebĂ€r att jag parallellt fortsĂ€tter att jobba operativt med att leda arbetet med att ta vĂ„rt covid-19 vaccin till fullt marknadsgodkĂ€nnande. I rollen ingĂ„r ocksĂ„ att utveckla andra program pĂ„ Novavax AB.
Tiden som ordförande för akademikerföreningen var en bra skola som gav inblick i hur företaget fungerar pÄ en övergripande nivÄ.
â Under pandemin hade vi mö-
ten i samverkan varje vecka och jag hade möjlighet att pÄverka i mÄnga frÄgor i min fackliga roll.
FĂ TT PEPP
Under Ären som facklig ledare har hon fÄtt positiv feedback och kollegor har uppmuntrat henne att bli chef. Det bekrÀftades nÀr hon gick ledarskapsutbildningen UGL i Naturvetarnas regi.
â Som förtroendevald har kollegor vĂ€nt sig till mig i frĂ„gor om löner och villkor, liksom nĂ€r det uppstĂ„r problem av olika slag. Det har lĂ€rt mig att hantera mĂ€nniskor och förstĂ„ hur en bra chef ska vara. Hur Ă€r du som chef?
â Jag mĂ„ste och vill vara professionell och genomtĂ€nkt i mitt ageran-
de, pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare. Det finns förvÀntningar att leva upp till, dÀr jag vill coacha medarbetarna och utveckla dem.
En utmaning som Sofia ser Àr att inte sjÀlv komma med fÀrdiga lösningar, utan i stÀllet peppa medarbetarna att sjÀlva göra det. Sedan kan hon ÀndÄ behöva guida dem rÀtt i olika situationer, som i kontakter med kollegor pÄ sajten i USA till exempel.
â Lika viktigt Ă€r att lĂ„ta andra synas och höras, och ge dem Ă€ran för uppnĂ„dda resultat. Det Ă€r en frĂ„ga om mognad hos ledaren, dĂ€r det sĂ€kert kan finnas en skillnad mellan manligt och kvinnligt ledarskap, sĂ€ger hon utan att generalisera.
Sofia Magnusson Àr inte den som pekar med hela handen, utan hon stÄr för ett ledarskap som bygger pÄ förtroende och omtanke.
Som tidigare fackligt förtroendevald ligger frÄgor om lön varmt om hjÀrtat. Hon har nytta av sin fackliga bakgrund och Àr noga med att följa kollektivavtalet nÀr det Àr dags för lönerevision och lönesamtal.
â Jag tror pĂ„ idĂ©n att lönen motiverar och sporrar till goda prestationer. Sedan Ă€r det förstĂ„s lika viktigt att jobbet Ă€r utvecklande och roligt för medarbetarna, liksom att jag som chef visar dem uppskattning i vardagen.
Hon Ă€r nöjd med att Ă„rets lönehöjningar pĂ„ Novavax övertrĂ€ffade mĂ€rket â den normerande lönehöjning som parterna inom industrin har kommit överens om. Detta trots företagets anpassning till vĂ€rldsmarknaden efter pandemin.
â Det ligger i linje med kollektivavtalet som medger att mĂ€rket ska ses som ett golv och inte ett tak och möjliggör högre lönehöjningar. Det visar ocksĂ„ att företaget uppskattar medarbetarnas goda insatser.
Det var under pandemin som Novavax i Uppsala vÀxte snabbt och gick frÄn 60-70 medarbetare till över 200. Det amerikanska moderbolaget tog fram ett proteinbaserat vaccin mot covid-19, medan dotterbolaget i Uppsala utvecklat och tillverkar vaccinadjuvanset som förstÀrker effekten av vaccinet.
Företagets covid-19 vaccin Àr fortsatt intressant dÄ viruset fortsÀtter att mutera och infektera mÀnniskor. PÄ samma sÀtt som nÀr nya vaccin mot sÀsongsinfluensa tas fram, sÄ behöver nya vaccin mot nya SARS-Cov-2-varianter utvecklas. Vaccinet mÄste uppdateras för att ha verkan mot de senaste varianterna av viruset. Att ett proteinbaserat vaccin finns tillgÀngligt, som ett alternativ till mRNA-vaccinerna, Àr extra viktigt för bland annat olika riskgrupper.
Företaget stÄr inte och faller med covid-19 vaccinet, man har ocksÄ utvecklat ett malariavaccin tillsammans med Jenner Institutet i Storbritannien och Serum Institutet i Indien. Vaccinet har nyligen godkÀnts i nÄgra afrikanska lÀnder. Dotterbolaget i Uppsala levererar adjuvans Àven till detta vaccin.
â Det nya malariavaccinet kommer att kunna göra stor nytta för mĂ€nniskor i tropiska och subtropiska lĂ€nder med malaria och detta Ă€r nĂ„got vi Ă€r mycket stolta över, sĂ€ger Sofia.
Novavax stÄr inte och faller med covid-19 vaccinet, man har ocksÄ utvecklat ett malariavaccin tillsammans med Jenner Institutet i Storbritannien och Serum Institutet i Indien.
Jag tror pĂ„ idĂ©n att lönen motiverar och sporrar till goda prestationer.â
En svÄr frÄga som inte har ett tydligt svar. Civil olydnad har ofta anvÀnts med framgÄng av miljörörelsen. Men det har ofta gÀllt en specifik frÄga, till exempel för att stoppa en skogsavverkning. KlimatfrÄgan Àr större och mer komplex. Jag tror visst att civil olydnad kan vara bra, men mÄste anvÀndas taktiskt. Att till exempel limma fast sig pÄ bilvÀgar kan reta upp folk som inte har ett alternativ till bilen. Det kan skapa onödig polarisering.
Att delta i demonstrationer för klimatet har stor betydelse. De visar pÄ folklig opinion och skapar engagemang. För den som deltar skapas en kÀnsla av att vara med i en förÀndringsprocess.
Har du sjÀlv demonstrerat för klimatet?
Ja, jag demonstrerar, men jag agerar i första hand som vanlig medborgare. Som forskare vĂ€ljer jag att kommunicera mina resultat via publiceringar och att sprida kunskap till allmĂ€nheten med debattartiklar och annat â den tredje uppgiften.
Klimataktivism Àr en absolut nödvÀndighet om vi vill ha en chans till en hÄllbar framtid. Klimataktivism har hjÀlpt till att öka krismedvetenheten, men samhÀllet behandlar klimatkrisen fortfarande inte alls i proportion till de ofattbar stora risker vi stÄr inför. LÀget Àr förtvivlat akut och allvarligt.
DĂ€rför behövs mer aktivism âpraktisk handling för att uppnĂ„ en förĂ€ndring â vilket inkluderar allt frĂ„n att gĂ„ i demonstrationstĂ„g, skriva debattartiklar, delta i manifestationer, till fredlig civil olydnad.
Har du sjÀlv demonstrerat för klimatet?
Visst, det har jag redan gjort flera gÄnger. Jag planerar att trappa upp mitt klimatengagemang och delta i fredliga civila olydnadsaktioner tillsammans med andra forskarkollegor aktiva inom Scientist Rebellion.
Begreppet âaktivismâ har mĂ„nga och laddade konnotationer sĂ„ det mĂ„ste preciseras för att kunna kommenteras:
Det Ă€r bra att mĂ„nga Ă€r aktiva i klimatfrĂ„gor i politik, företag, forskning och civilsamhĂ€lle, och det Ă€r viktigt att den grundlagsskyddade yttrandefriheten tillĂ€mpas Ă€ven i klimatfrĂ„gor. Debattartiklar, upprop, kampanjer, torgmöten, demonstrationer och strejker ingĂ„r i varje demokrati. Principiellt vĂ€lkomnar jag Ă€ven civil olydnad som stĂ€rker demokratin, Ă€ven jag bedömer att lĂ„ngt ifrĂ„n alla aktioner verkligen bidrar till lĂ€gre utslĂ€pp, vissa har motsatt verkan. I vilket fall finns en strikt grĂ€ns â vĂ„ld och skadegörelse Ă€r oacceptabelt i demokratier. Exakt var grĂ€nsen gĂ„r mĂ„ste bedömas i varje enskilt fall.
Har du sjÀlv demonstrerat för klimatet?
Ja, det har hÀnt. Demonstrationer kan ha stort vÀrde, men ofta Àr andra metoder bÀttre.
forskare i hÄllbart skogsbruk vid SLUOmstÀllningsstudiestödet, som gör det möjligt att plugga mitt i karriÀren med bibehÄllen lön, Àr sÄ populÀrt att CSN inte hinner med i handlÀggningen. MÄnga vÀntar pÄ svar pÄ sin ansökan, vilket lÀr dröja till efter Ärsskiftet.
En av dem som har kommit i klÀm Àr kemisten Gustav Arbrandt. Han lÀmnade in sin ansökan i april men har fortfarande inte fÄtt svar.
â Det som Ă€r mest frustrerande Ă€r bristen pĂ„ information. Man Ă€r mitt i livet och vill öka sin attraktionskraft pĂ„ arbetsmarknaden. Men samtidigt mĂ„ste det funka rent ekonomiskt, sĂ€ger han.
Gustav Arbrandt sökte stödet dÄ hans dÄvarande arbetsplats lades ner och för att förbÀttra sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Han har nu börjat studera till lÀrare.
â Jag försöker göra det rĂ€tta och hitta det lĂ€mpligaste steget till försörjning. Men samtidigt Ă€r jag ocksĂ„ rĂ€dd att diskvalificera mig sjĂ€lv i nĂ„gon process.
Han tycker att syftet med omstÀllningsstödet Àr bra men att genomförandet inte hÄller.
â NĂ€r det kommer till kritan fĂ„r man inte den information eller stöd man behöver, sĂ€ger Gustav Arnbrandt.
â Det Ă€r skĂ€mskudde pĂ„ regeringen att inte vĂ€rna överenskommelsen med oss parter och sĂ€kerstĂ€lla resurser för att hantera inkomna ansökningar, sĂ€ger Frida Lawenius, tf förbundsdirektör hos Naturvetarna.
PÄ CSN beklagar man de lÄnga handlÀggningstiderna och förklarar att intresset för studiestödet övertrÀffade alla förvÀntningar. Den 1 oktober Àr det möjligt att söka stödet igen.
â Det blir utmanande för oss. Vi kommer inte i fas sĂ„ snabbt, men man ska absolut söka. Stödet Ă€r en fin möjlighet för dem som fĂ„r ett positivt besked och kan pĂ„börja studier, sĂ€ger Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen pĂ„ CSN.
Thomas Eliasson har utsetts till Ă rets geolog av Geosektionen inom Naturvetarna.
â Ja, det Ă€r möjligt. I ett geotermiskt projekt pĂ„ Chalmers testade vi att ta ut vĂ€rme frĂ„n urberget genom att borra till 500 meters djup, dĂ€r temperaturen ligger pĂ„ runt 15 plusgrader.
Hur gick det?
â Det projektet föll av olika skĂ€l, men kan bli intressant igen i jakten pĂ„ hĂ„llbar energi, sĂ€ger han entusiastiskt.
Vad kan urberget ge mer?
â Natursten ligger mig varmt om hjĂ€rtat och jag stĂ„r i nĂ€ra kontakt med producenter av det hĂ„llbara materialet, som stĂ„r sig vĂ€l i en livscykelanalys.
Vad anvÀnds natursten till?
â Natursten av granit och gnejs Ă€r outslitligt och gĂ„r att Ă„teranvĂ€nda nĂ€ra pĂ„ hur mĂ„nga gĂ„nger som helst. Det finns en bra marknad för rĂ„block av natursten som gĂ„r pĂ„ export. Vid sidan av husfasader och husgrunder utnyttjas krossat berg till att bygga vĂ€gar.
Har du pratat om det i radions Naturmorgon?
â Nej, dĂ€r har det mer handlat om att förklara geologiska fenomen. Ett sĂ„dant Ă€r en av de holmar i Kosterhavet som ligger lĂ€ngst ut i kustbandet. DĂ€r kan man se intakta diabasgĂ„ngar i urberget, som bildades för svindlande 1 400 miljoner Ă„r sedan.
Annat som du delar med dig av?
â Lika fascinerande Ă€r det med berg som gĂ„r i dagern efter att ha spolats rena av havet i takt med landhöjningen. De pratar jag gĂ€rna om pĂ„ mina guidningar.
Vad ska du göra med prissumman pÄ 25 000 kronor?
â JĂ€tteroligt att fĂ„ utmĂ€rkelsen, som en hĂ€ngiven fĂ„gelskĂ„dare ska jag köpa en ny kikare.
MÄnga naturvetare Àr chefer eller projektledare. Det ger möjligheter till högre lön, utveckling och att kunna pÄverka. Nu undrar vi om du kan tÀnka dig att gÄ in i annan roll.
Drygt var fjÀrde naturvetare (27 procent) ser sig sjÀlva i en chefsroll inom ett Är eller pÄ lÀngre sikt.
NATURVETARBAROMETERN 2022
âJa, tĂ€nker lite i den banan. Som ett steg i karriĂ€ren och för att fĂ„ arbetsuppgifter som kĂ€nns utmanande.â
Björn Ljungberg
âJag kan rekommendera andra att ta en chefsroll, dock helst för att vara rĂ€tt person att inspirera och motivera en grupp mĂ€nniskor, inte för att det innebĂ€r högre lön.â
MariaGÀrna lite hÄrda nypor nÀr det behövs, men i grunden mÄste du gilla mÀnniskor och vilja dem vÀl för att lyckas som chef.
Har du planer pÄ att bli chef? DÄ finns det anledning att stanna upp och fundera pÄ varför du vill bli det.
â MĂ„nga blir chef av fel skĂ€l och misslyckas. Det kan handla om prestige och en vilja att fĂ„ större ansvar och ta ett kliv upp. Ăven högre lön kan ligga med i vĂ„gskĂ„len, sĂ€ger Anders Sandvik, chefsrĂ„dgivare pĂ„ Verto AB.
Att vara chef och leda pÄ riktigt Àr att gÄ före och visa vÀgen, liksom att coacha medarbetare och lyssna in deras behov och utmaningar, enligt honom.
â För att klara det mĂ„ste man vara intresserad av mĂ€nniskor och jobba för att de ska utvecklas och leverera. I det ligger att lĂ€ra kĂ€nna sig sjĂ€lv och veta hur man reagerar i olika situationer. Kan du inte leda dig sjĂ€lv kan du heller inte leda andra.
Anders Sandvik vill inte avskrÀcka nÄgon frÄn att bli chef.
Hans poÀng Àr att drivkrafterna ska vara de rÀtta och att man fÄr de förutsÀttningar som krÀvs.
â Innan du tackar ja till ett
chefsjobb försÀkrar du dig om att du fÄr verktygen för att klara
uppdraget. StÀll frÄgor om du har mandat att rekrytera, sÀtta lön, hÄlla utvecklingssamtal, ha budgetansvar och annat.
Utan de befogenheterna blir man vingklippt som chef, med risk för att bli utbrÀnd. PÄ köper blir man ofta illa omtyckt, vilket i sig Àr en uppförsbacke.
â Ănnu ett tips Ă€r att titta pĂ„ gruppen och kanske göra om den om det behövs. FrĂ„ga medarbetarna om vilka förvĂ€ntningar de har pĂ„ chefen.
Ăr hĂ„rda nypor att föredra?
â Det Ă€r viktigare att bry sig om sina medarbetare och vilja dem vĂ€l. Men man fĂ„r inte heller vara för snĂ€ll och sĂ€ga ja till allt. Ărlighet och tydlighet med hjĂ€rta gĂ„r
hem. âSĂ„ hĂ€r ser förutsĂ€ttningarna ut, det blir inte mer Ă€n 300 kronor i lönehöjning i Ă„râ, skulle ett budskap kunna formuleras.
Ăr det idĂ© att börja med en mindre grupp?
â Ja absolut, och sedan vĂ€xa med uppgiften. Det ger ocksĂ„ svar pĂ„ om man Ă€r lĂ€mplig att vara chef och om man sjĂ€lv trivs med det. Att ha en delad tjĂ€nst och samtidigt jobba operativt ser bra ut pĂ„ pappret, men kan bli för mycket. Att vara chef innebĂ€r ocksĂ„ att lyfta medarbetarna och ta ett kliv tillbaka.
â Gillar man att sjĂ€lv stĂ„ pĂ„ scen och fĂ„ uppskattning kanske man ska fundera pĂ„ en annan roll i organisationen.
Hur ska jag dÄ veta om jag Àr ett chefsÀmne?
â Kanske du Ă€r coach för ett basketlag eller annat idrottslag. Har du ledaruppdrag i en ideell förening kan det ge en fingervisning.
Ănnu ett sĂ€tt Ă€r att frĂ„ga tidigare kollegor om vad de tycker. Och se till att fĂ„ Ă€rliga svar, sĂ€ger Anders Sandvik.
âFör att klara det mĂ„ste man vara intresserad av mĂ€nniskor.âPALLE LILJEBĂCK Anders Sandvik
1. 2. 3. 4. 5.
Kontakta
Har du blivit varslad om uppsÀgning? Till att börja med Àr det inte sÀkert att du blir uppsagd och arbetslös. Men förbered dig och tÀnk över vad du vill göra ifall du förlorar ditt nuvarande jobb.
LÀgg inte för stor vikt vid rykten. Kontakta de förtroendevalda pÄ din arbetsplats eller Naturvetarnas medlemsrÄdgivning om nÄgot hÄller pÄ att hÀnda. De har ofta koll. TÀnk pÄ att det inte Àr sÀkert att du blir arbetslös om du blivit varslad. Du kan bli erbjuden omplacering, sÄ att du fÄr ha kvar din anstÀllning, eller att du hittar ett nytt jobb.
Förbered dig
Kolla upp vad som gÀller kring uppsÀgningstid, försÀkringar och tjÀnstepension. Se till att ditt cv Àr uppdaterat. Om du har varit lÀnge pÄ en arbetsplats Àr det vanligt att uppgifter om till exempel vidareutbildningar eller andra meriter inte finns med. Förbered en jobbansökan och fÄ tips pÄ hur du blir en bra jobbsökare. DÄ Àr du redo om och nÀr det Àr dags att börja söka jobb.
Ta reda pÄ vad du vill
TÀnk över vad du skulle vilja göra om du blir utan jobb. Du kan ta hjÀlp av Naturvetarnas karriÀrrÄdgivning eller Arbetsförmedlingens karriÀrvÀgledning för att fÄ verktyg som vÀgleder dig till jobb eller utbildning. Man kan börja leta efter ett nytt arbete redan under uppsÀgningstiden för att minska glappet mellan anstÀllningarna. Enligt lag - LAS - har man rÀtt att söka nytt jobb pÄ arbetstid och gÄ pÄ arbetsintervjuer om man har blivit uppsagd.
Uppsagd utan förhandling?
Om du blir arbetslös
Blir du uppsagd utan förhandling ska du kontakta facket direkt. UppsÀgningsprocessen ska genomföras pÄ rÀtt sÀtt och involvera de fackliga organisationerna. Ett uppsÀgningsbesked ska vara skriftligt och överlÀmnas personligen. Att ogiltigförklara en uppsÀgning mÄste göras inom 14 dagar frÄn den dag du fick beskedet.
Det Àr viktigt att du skriver in dig hos arbetsförmedlingen den första dagen som arbetslös. DÄ kan du Àven ansöka om a-kassa direkt och behÄller din sjukpenningsgrundade inkomst, SGI. Du kan ocksÄ ha rÀtt till omstÀllningsstöd frÄn TrygghetsrÄdet eller annan omstÀllningsorganisation. Kolla ocksÄ upp om du har rÀtt till Naturvetarnas inkomstförsÀkring, som kan ge upp till 80 procent av hela din tidigare lön.
TEXT: ERIK ARONSSON
Arbetsmarknaden i Sverige klarar sig fortfarande ganska bra. SCB:s statistik visar att arbetslösheten minskade nÄgot i juli och uppgick till 7,3 procent jÀmfört med 7,5 procent i juni. Antalet fast anstÀllda ökade med 131 000 personer i juli jÀmfört med samma mÄnad förra Äret.
I juli anmÀlde sig drygt 30 000 personer som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Att jÀmföra med knappt 26 000 personer förra Äret. Arbetslösheten förvÀntas öka under andra halvan av 2023, enligt Arbetsförmedlingens prognos.
Konkurserna bland svenska företag ökade med 49 procent i juli jÀmfört med samma mÄnad förra Äret enligt statistik frÄn UC. Totalt sett var konkursnivÄn hittills under 2023 den högsta pÄ tio Är. Hos Naturvetarna har antalet Àrenden som gÀller konkurs ökat, nu hanteras tre. Medlemmar fÄr ocksÄ hjÀlp med löneindrivning.
1,6%
SÄ hög var arbetslösheten bland Naturvetarnas medlemmar i juli. LÀgsta motsvarande siffra Àr frÄn maj i Är och var 1,5 procent
NÀrmare 44 000 personer varslades om uppsÀgning under perioden januari-juli. Det Àr en ökning med 13 000 sedan Äret innan. Andelen Àrenden hos Naturvetarna som Àr kopplade till omorganisation, arbetsbrist och övertalighet har ökathittills i Är har cirka 120 sÄdan Àrenden hanterats.
Bland Naturvetarnas medlemmar ser arbetsmarknaden fortsatt stark ut. Det rĂ„der brist pĂ„ kompetens inom flera omrĂ„den. MĂ„nga naturvetare finns ocksĂ„ inom branscher som Ă€r relativt stabila och inte drabbas först vid konjunktursvĂ€ngningar. Men vi följer utvecklingen noga och stöttar medlemmar nĂ€r det behövsâ.
Frida Lawenius, tf förbundsdirektör pÄ Naturvetarna
TEXT: ERIK ARONSSON
Notan för att klimatanpassa samhĂ€llet kommer att bli dyr, men det blir Ă€nnu dyrare om inget görs. Ăven jordbruket har utmaningar för att sĂ€kra matproduktionen. Mer stormar och torka gör att ocksĂ„ skogsbruket mĂ„ste tĂ€nka om.
Fler naturvetare behöver utbildas för att Sverige ska klara den gröna omstÀllningen.
â Det finns ett glapp mellan tillgĂ„ng och efterfrĂ„gan pĂ„ naturvetare, och det kommer att öka. Fler forskare inom naturvetenskap med miljöinriktning behövs ocksĂ„, sĂ€ger Lydia MusaefendiÄ, utredare pĂ„ Naturvetarna.
Hon hÀnvisar till en rapport frÄn Naturvetarna, dÀr mer Àn 5 miljoner jobbannonser med fokus pÄ miljö, klimat och hÄllbarhet har analyserats.
Vad behöver göras mer?
I vÄra undersökningar lyfter kommunerna sjÀlva att det rÄder brist pÄ politisk vilja för att de ska lyckas med sitt klimatarbete. Det behövs mer pengar, men ocksÄ att politikerna vÄgar fatta beslut som inte alltid Àr sÄ populÀra, till exempel om bilism. De större kommunerna har ofta mer resurser och kompetens för att klara den gröna omstÀllningen.
Men flaskhalsen Àr inte bara brist pÄ naturvetenskaplig kompetens.
â Det behövs en mix av kompetenser, dĂ€r arkitekter, ingenjörer, jurister och ekonomer har viktiga roller. Naturvetare har ofta den strategiska kompetensen och Ă€r experter. För att sĂ€kra den kompetensen i framtiden mĂ„ste den vĂ€rdesĂ€ttas för att locka fler att bli naturvetare, sĂ€ger Lydia MusaefendiÄ.
KUNSKAP FĂR FRAMTIDEN: STEM i ljuset av den gröna och omstĂ€llningendigitala
Naturvetarnas rapport hittar du pÄ webben.
âVarje satsad krona ger mellan sju och tio kronor tillbaka.â
vĂ€dret Hans blev Ă€nnu en pĂ„minnelse om att klimatförĂ€ndringarna Ă€r hĂ€r. ĂversvĂ€mmade Ă€lvar och Ă„ar fick vĂ€gar och broar att rĂ€mna. Skogar blĂ„ste ner och Ă„krar stod under vatten efter extrema nederbördsmĂ€ngder under juli och augusti.
Innan dess var det torka som gÀckade lantbruket, med den heta sommaren 2018 i fÀrskt minne. Sedan blev bönderna bönhörda med rÄge nÀr regnet öste ner.
Sammantaget innebÀr klimatförÀndringarna stora kostnader för samhÀllet, som mÄste anpassa sig till de
nya förutsÀttningarna. Enligt regeringens Klimatanpassningsutredning frÄn 2017 kommer det att kosta 205 miljarder kronor fram till Är 2100 att klimatanpassa Sverige. Det motsvarar tvÄ miljarder kronor varje Är.
â Men att inte göra nĂ„got skulle bli betydligt dyrare. Varje satsad krona ger mellan sju och tio kronor tillbaka, sĂ€ger Mette Lindahl Olsson, enhetschef för naturolyckor pĂ„ MSB.
STĂD FRĂ N MSB
En av de kommuner som har fÄtt stöd frÄn MSB för att bygga översvÀmningsskydd Àr Arvika i VÀrmland. à r 2000 steg vattennivÄn i en vik av Glafsfjorden med tre meter över det normala. Delar av staden översvÀmmades och orsakade skador
för runt 300 miljoner kronor.
Skyddet stod fÀrdigt 2020 och har visat sig fungera efter att det var aktiverat under tvÄ veckor i slutet av det Äret.
Slutnotan för att bygga skyddet med de anlagda dammarna hamnade pÄ cirka 250 miljoner kronor, dÀr MSB bidrog med 130 miljoner kronor.
Vi hÀnger oss kvar i Arvika ett tag till. DÀr tar man ocksÄ höjd för hÀftiga skyfall som skulle kunna översvÀmma bostadsomrÄden och orsaka vattenfyllda kÀllare och annat.
â Vi har flera fördröjningsmagasin för regnvatten i Arvika. Det senaste
magasinet delfinansierades av EUstöd. Tanken Àr att de ska klara tvÄhundraÄrsregn. Lika viktigt Àr att spara trÀd och annan grönska som fördröjer vattnets vÀg genom staden, sÀger Josefin Andersson, projektledare vid Teknik VÀst AB, som drivs gemensamt av kommunerna i Arvika och Eda.
Arvika som Àr en relativt liten kommun har ingen egen klimatstrateg eller motsvarande anstÀlld, som bara Àgnar sig Ät klimatfrÄgor. Kompetensen finns utspridd hos personalen som ocksÄ har andra frÄgor pÄ sitt bord.
â Tack vare samarbetet mellan tvĂ„ kommuner inom Teknik i VĂ€st har vi bĂ„de mer resurser och kompetens för att kunna ge bĂ€ttre teknisk service och jobba med klimatanpassningar, sĂ€ger Josefin Andersson.
Vi drar söderut till Malmö dÀr förutsÀttningarna Àr lite annorlunda. Gunilla Andersson Àr enhetschef pÄ Miljöförvaltningen och har flera medarbetare som Àr specialiserade pÄ klimatfrÄgor.
â VĂ„rt kustnĂ€ra lĂ€ge innebĂ€r stora utmaningar fler skyfall, stigande havsnivĂ„ och vĂ€rme. Vi sjösatte ett nytt miljöprogram 2021 med mĂ„l om klimatanpassning och resiliens.
Ăven om Ă„tgĂ€rder hela tiden vidtas efterlyser hon att regeringen tar ett större ansvar för klimatanpassning i hela landet.
â Vissa kommuner kommer att
drabbas sÀrskilt hÄrt med höga kostnader som följd. Göteborg och andra kustnÀra stÀder Àr ocksÄ sÀrskilt utsatta.
Hur jobbar ni med klimatanpassning i Malmö?
â VĂ„ra insatser Ă€r inriktade mot bĂ„de översvĂ€mningar och extrem vĂ€rme. Det handlar bland annat om att bygga in vattenmagasin nĂ€r nya parker anlĂ€ggs. TrĂ€d och grönska ger svalka heta sommardagar och lindrar effekterna av skyfall. PĂ„ köpet fĂ„r man biologisk mĂ„ngfald som bidrar till högre trivsel.
Ett förslag till mÄl Àr att 30 procent av stadens yta ska tÀckas av trÀdkronor och att ingen ska ha lÀngre Àn 300 meter till en park eller grönska. Men dÀr Àr man inte riktigt Àn. En utmaning Àr att man inom kommunen ska undvika att bygga pÄ jordbruksmark, vilket gör att staden mÄste förtÀtas.
MED NATUREN SOM VERKTYG
Ăven till den typen av Ă„tgĂ€rder finns det ekonomiskt stöd att söka. Det Ă€r NaturvĂ„rdsverket som hanterar de stöden.
â Det handlar om klimatanpassningar som Ă€r kopplade till naturvĂ„rd pĂ„ olika sĂ€tt, som anlĂ€ggning av vĂ„tmarker. Det ligger inom ramen för det sĂ„
kallade LONA-stödet, lokala naturvÄrdssatsningar, sÀger Timo Persson, klimatanpassningssamordnare pÄ NaturvÄrdsverket.
Kommuner, men ocksÄ lokala aktörer, kan fÄ upp till 90 procent i bidrag för vÄtmarksprojekt och hÀlften av kostnaden för ordinarie naturvÄrdsprojekt. Restaurering och anlÀggning av vÄtmarker Àr ett bra exempel pÄ hur man kan anvÀnda naturen som verktyg menar han. Förutom att gynna biologisk mÄngfald kan vÄtmarker utgöra ett skydd mot extremvÀder och lagra kol.
â I Ă„r har det delats ut 77 miljoner kronor till nya och pĂ„gĂ„ende
vÄtmarksprojekt, men en del ansökningar har lÀnsstyrelsen av brist pÄ pengar tyvÀrr fÄtt avslÄ. 26 miljoner kronor har ocksÄ delats ut till projekt inom ordinarie LONA.
Hur det blir nÀsta Är Àr osÀkert.
â Vi har Ă€nnu inte fĂ„tt besked om tillgĂ€ngliga medel för LONA-bidrag för 2024, sĂ€ger Timo Persson.
TORKAN SLOG HĂ RT
Ăven jordbruket har drabbats hĂ„rt av klimatförĂ€ndringarna i Ă„r. Torkan i maj och juni, nĂ€r grunden för spannmĂ„lsskörden lĂ€ggs, sĂ€nkte förvĂ€ntningarna pĂ„ goda skördar rejĂ€lt.
â 20 procent lĂ€gre skörd Ă€n normalt motsvarar ett vĂ€rde pĂ„ 6 miljarder kronor för lantbruket. OvanpĂ„ det kommer sĂ€mre kvalitet och hö-
gre kostnader för torkning i spÄren av regnen i augusti, sÀger Markus Hoffman, agronom och vattenexpert pÄ LRF.
DÀremot har grÀsvallarna, som utgör grovfoder för kreaturen, ÄterhÀmtat sig bra i andra och tredje skörd.
SÄ frÄgan Àr om jordbruket Àr rustat för det nya klimatet?
â Den hĂ€r sommaren visar att sĂ„ inte Ă€r fallet. Men att klimatanpassa jordbruket skulle bli dyrt och nĂ„got som de stora gĂ„rdarna i större utstrĂ€ckning har rĂ„d med. Det handlar bland annat om att bygga dammar och borra efter grundvatten för bevattning, sĂ€ger Markus Hoffman.
Att genom vÀxtförÀdling ta fram nya torktÄliga sorter Àr Ànnu en pusselbit, liksom att ha fler grödor som kan sÄs pÄ hösten.
â HöstsĂ„dda grödor motstĂ„r torka bĂ€ttre dĂ„ de redan har etablerat ett rotsystem och kan ta upp vatten pĂ„ större djup vid försommartorka. Blöta höstar som i Ă„r kan dock göra det svĂ„rt att sĂ„ pĂ„ hösten.
Markus Hoffman pÄpekar att Sverige klarar sig bÀttre Àn till exempel lÀnderna vid Medelhavet, dÀr EU:s experter förutspÄr sÀnkta priser pÄ Äkermark. I Sverige gÄr utvecklingen Ät andra hÄllet.
â Den förlĂ€ngda vĂ€xtsĂ€songen pĂ„ vĂ„ra breddgrader gynnar oss. Ă andra sidan ger extremvĂ€dret sĂ€mre skör-
VÄtmarker och andra naturliga ekosystem har en viktig roll i klimatanpassningen. DÀrför Àr det mÀöjligt att fÄ stöd för anlÀggning av vÄtmarker, som hanteras av NaturvÄrdsverket. PÄ köpet ökar ockÄ den biologiska mÄngfalden.
âI Ă„r har det delats ut 77 miljoner kronor till nya och pĂ„gĂ„ende vĂ„tmarksprojekt.â
dar. Vad det innebÀr sammantaget Àr svÄrt att bedöma.
INTE BARA GRAN
Vi tar klivet ut i skogen, som ocksÄ drabbas av extremvÀder pÄ olika sÀtt. Det mesta talar för att granens dominans Àr pÄ vÀg att brytas. Den blir lÀtt ett offer för stormar och Àr kÀnslig för angrepp av granbarkborren, sÀrskilt vid torka.
Men stormen
Gudrun 2005 gjorde ingen större skillnad i valet av trÀdslag vid nyplantering. Men nu hÄller nÄgot pÄ att hÀnda.
â Jag ser ett trendbrott bland skogsĂ€garna, dĂ€r andra skötselmetoder och trĂ€dslag diskuteras. Det gĂ€ller Ă€ven bland skogsbolagen, till exempel har jag blivit inbjuden till Stora Enso för att prata om kontinuitsskogsbruk, som bland annat innebĂ€r att man inte kalavverkar, sĂ€ger Magnus Löf, prefekt och professor i skogsskötsel vid SLU Alnarp.
MER ANPASSAT SKOGSBRUK
DÀrmed inte sagt att kalhyggesbruket skulle försvinna.
â En tĂ€nkbar vĂ€g framĂ„t Ă€r att anpassa brukningsmetoderna till de lokala förutsĂ€ttningarna. Det skulle innebĂ€ra att det pĂ„ vissa marker
passar bÀttre med kontinuitetsskog och pÄ andra traditionellt trakthygges- bruk.
Magnus Löf klargör att hyggesbruk ofta Àr mer lönsamt pÄ de flesta marker och ger bÀsta utbytet av trÀrÄvara per hektar.
Ănnu ett sĂ€tt att klimatanpassa Ă€r att vĂ€lja andra trĂ€dslag och glesare förband â fĂ€rre trĂ€d per ytenhet â för att minska kĂ€nsligheten mot stormar och torka.
â En större andel lövskog gör skogen mer robust med fler arter och högre biologisk mĂ„ngfald. Den nordamerikanska douglasgranen skulle kunna passa i Sverige i ett varmare klimat.
Upp till 60 procent frÄn MSB
à rets anslag för statsbidrag för att förebygga naturolyckor ligger pÄ drygt 500 miljoner kronor. Det Àr MSB som hanterar de stöden. Kommuner kan fÄ upp till 60 procent av kostnaden för att skydda bebyggelse. Det handlar om att förebygga översvÀmningar och erosion, liksom ras och skred.
Arvika Ă€r en av de kommuner som har fĂ„tt stöd för att skydda staden mot översvĂ€mning frĂ„n Glafsfjorden. Halmstad fick bidrag för att skydda orten Getinge mot att översvĂ€mmas frĂ„n SuseĂ„n vid kraftiga regn. Partille och Ălvsbyn har fĂ„tt stöd för att sĂ€kra mot skred.
Catch för mindre kommuner
Mindre stÀder kan ansöka om bidrag för klimatanpassning. I Sverige har Teknik i VÀst fÄtt stöd för en att ta fram en strategi inom fiber, Gata, Kraft, Ren-
hÄllning samt Vatten- och Avlopp. Under en projektperiod pÄ fyra Är har man fÄtt 2,6 miljoner kronor. En ÄtgÀrd har varit att fÄnga upp fosfor frÄn Glafsfjorden för att mildra effekterna av algblomning som blir vanligare j ett varmare klimat.
Den lokala naturvÄrdssatsningen, LONA, kan sökas av kommunala och ideella föreningars. Bidragen kan anvÀndas till hantering av översvÀmningsrisker, grundvattenbildning eller flödesutjÀmning
VÄtmarksprojekt kan fÄ finansiering med upp till 90 procent av projektkostnaden, medan övriga omrÄden fÄr nöja sig med 50 procent.
Sofia Svensson, miljö- och klimatchef pÄ Svevia Miljöekonom, utbildad pÄ SLU
Jobbar pĂ„ att mer asfalt kan Ă„teranvĂ€ndas i en cirkulĂ€r ekonomi, vilket gör att mindre asfalt behöver lĂ€ggas pĂ„ deponi. Asfalten blir ocksĂ„ mer klimatsmart genom att blanda in lignin â en naturlig och förnyelsebar restprodukt frĂ„n skogen â som bindemedel. DĂ„ kan oljeprodukten bitumen delvis ersĂ€ttas. Den största delen av asfalt bestĂ„r av krossad sten.
Brytning och krossning av sten lÀggs ofta ut pÄ underentreprenörer, som erbjuds att anvÀnda el frÄn Svevia nÀr det finns tillgÀngligt. För varje ton sten som bryts avsÀtts en slant för ÄterstÀllning av stenbrott och ÄtgÀrder som gynnar den biologiska mÄngfalden. Det kan handla om att anlÀgga groddammar och att skapa miljöer för vissa arter av vÀxter och insekter, som bin.
Hittills har hÄllbarhetsarbetet haft fokus pÄ klimat och pÄ senare tid Àven cirkularitet. Nu ska man ocksÄ jobba strategiskt med den biologiska mÄngfalden. I Svevias avtal finns inskrivet att efterbehandling ska ske med hÀnsyn till den biologiska mÄngfalden. En ny lag sÀger att alla insatser som görs för miljö och klimat ska redovisas offentligt.
El Àr pÄ ingÄng i de lÀtta lastbilarna. Detsamma gÀller i vissa asfaltverk.
En del tyngre lastbilar kör pÄ biodiesel, HVO, som Àr lite dyrare Àn vanlig diesel. Det stÀller kunderna krav pÄ ibland.
Med fyra medarbetare i sitt stall jobbar hon strategiskt med miljö-och klimatfrÄgor pÄ hela företaget. I det ligger att coacha ledningsgruppen och att sitta med i olika chefs- och utvecklingsforum. Men chefs- och utvecklingsuppdraget tar inte all tid, utan ungefÀr hÀlften av arbetstiden jobbar hon operativt.
Svevia Àr sedan 2009 ett statligt bolag som springer ur VÀgverket. HÄllbarhet Àr prioriterat och bolaget Àr anslutet till Fossilfritt Sverige, Klimatarena Stockholm och Global compact, som Àr ett FN-initiativ som bygger pÄ tio principer om mÀnskliga rÀttigheter, miljö, arbetsrÀttsliga frÄgor och antikorruption.
NÀr Sofia inte jobbar Àr det familjen som gÀller. Hon lÀgger gÀrna pussel och spelar spel med sina barn och bonusbarn. PÄ egen tid sjunger hon i kör och tar gÀrna en karaoke-kvÀll med vÀnnerna.
Naturvetarnas experter svarar pÄ frÄgor frÄn medlemmarna
Hej Naturvetarna, jag har börjat pÄ ett nytt jobb men slÀngs snabbt ut i nya okÀnda arbetsuppgifter utan introduktion. Jag kÀnner mig inte redo eller rustad för detta. Har jag rÀtt att krÀva en introduktion?
Arbetsgivaren har en skyldighet att introducera nyanstÀllda, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. SÄ tidigt som möjligt bör arbetsgivaren introducera en nyanstÀlld i arbetet.
Det kan handla om att bekanta sig med bÄde arbetsuppgifter och kollegor, liksom att lÀra sig de digitala verktygen och annat som Àr nödvÀndigt för att klara jobbet. LÀgg mÀrke till att introduktionen kan se
I mitt lönesamtal hÀnvisar chefen till mÀrket, som ligger pÄ runt 4 procent i Är och 3 procent nÀsta Är. Men jag siktar högre Àn sÄ och företaget som jag jobbar pÄ gÄr bra. Hur ska jag argumentera?
Kom ihĂ„g att mĂ€rket â normen för löneökningar pĂ„ den svenska arbetsmarknaden âinte Ă€r ett tak utan ett golv. I avtalen Ă€r vi överens om att lönerna ska grunda sig pĂ„ ansvar, resultat och kompetens. Det innebĂ€r att det Ă€r möjligt för bĂ„de individen och hela gruppen att fĂ„ högre lönehöjningar Ă€n mĂ€rket, sĂ€rskilt om företaget har en god lönsamhet.
Kom vÀl förberedd inför lö -
nesamtalet och var konkret med dina bidrag till att nÄ verksamhetens mÄl. Har du gjort en sÀrskild insats under Äret som uppmÀrksammats tar du upp den i lönesamtalet. TÀnk pÄ att det Àr din utveckling i din befattning och dina bidrag till verksamheten ska stÄ i fokus i samtalet.
FÄr du inte ett tydligt svar om din önskade lön kan du frÄga chefen vad du skulle ha gjort eller bidragit med för att
Daniel Wallin ombudsman pÄ Naturvetarnalite olika ut pÄ olika arbetsplatser och beroende pÄ vilka arbetsuppgifterna Àr.
En fungerande introduktion Àr viktig för din psykosociala arbetsmiljö, som gör att du mÄr bra och kan prestera. Börja med att pÄtala vikten av en introduktion till din nÀrmaste chef. Om chefen inte hörsammar detta vÀnder du dig till skyddsombudet. Du Àr Àven vÀlkommen att kontakta vÄr medlemsrÄdgivning.
nÄ en högre lönenivÄ? Lika viktigt Àr att ta reda pÄ vad du behöver göra framÄt för att fÄ den lön du vill ha.
Om arbetsgivaren inte kan möta dina lönekrav kan det vara lÀge att efterfrÄga andra anstÀllningsförmÄner, som en extra semestervecka, stÀdhjÀlp eller motsvarande.
Lagom till Àlgjakten slÀpps Nya Àlgkokboken, dÀr viltkocken Anders Levén delar med sig av sina bÀsta recept. En riktig aptitretare man inte fÄr missa efter att Àlgen Àr skjuten, slaktad och styckad. Förföriska bilder pÄ fina filéer till de lite tuffare bitarna inspirerar.
Nyttigt och ekologiskt gĂ€ller för Ă€lgkött. HĂ€r tar receptmakaren ut svĂ€ngarna rejĂ€lt och bjuder pĂ„ en crossover mellan ursvensk rĂ„vara tillagad pĂ„ thailĂ€ndskt vis. ĂlgfilĂ© Oscar gĂ„r inte heller av för hackor.
Ăven om Ă€lgen förstĂ„s dominerar hittar vi recept pĂ„ fruktmos, grillkrydda och hummerring med stuvad spenat och burrata, som lĂ€mpar sig utmĂ€rkt som förrĂ€tt.
För att nÄ en större publik tog NaturvÄrdsföreningen hjÀlp av en influencer. Therése Lindgren skriver i vanliga fall om smink och andra ytligheter, men ocksÄ om psykisk ohÀlsa. Hon drivs av att vilja göra gott och jobba för nÄgot som Àr större Àn henne sjÀlv, som den miljö och natur som vi alla Àr beroende av. DÀrför krokade hon arm med Naturskyddsföreningen för att göra den hÀr boken.
Man fĂ„r vĂ€gledning i att Ă€ta, resa, köpa och bo. I förordet skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall: âVi mĂ„ste agera beslutsamt och tillsammans om vi ska nĂ„ visionen om en hĂ„llbar framtid pĂ„ en frisk och levande planet. Det Ă€r viktigt pĂ„ riktigtâ.
BOK
Ann Fernholm, disputerad i molekylÀr bioteknik, granskar den moderna livsmedelsindustrin och listar de vanligaste ingredienserna i vÄr mat, dÀr över hÀlften utgörs av stÀrkelse, socker, tillsatser och andra ultraprocessade Àmnen.
Hon visar hur varor marknadsförs som nyttigare Ă€n vad de Ă€r och hennes öppna brev till olika livsmedelsföretag Ă€r spĂ€nnande och avslöjande lĂ€sning. I flera fall har hennes anmĂ€lningar lett till förĂ€ndringar: vit choklad fĂ„r inte lĂ€ngre marknadsföras som âyoghurtâ i naturgodishyllan, och havredryck fĂ„r inte lĂ€ngre beskrivas som âosötadâ.
Och vem blir sugen pÄ vegansk grillkorv nÀr man lÀser innehÄllsförteckningen? Med hjÀlp av vatten, rapsolja, potatisstÀrkelse, lite protein och diverse olika förtjockningsmedel, har en tillverkare lyckats skapa nÄgot som har en konsistens som liknar den hos korv.
Sandra Furuland, som man kan lÀsa om pÄ annan plats i den hÀr tidningen, delar med sig av sina bÀsta tips till personer som Àr ambitiösa. Hon har sjÀlv erfarenhet av att gÄ in vÀggen och vet hur hon ska undvika att göra det igen. Det handlar bland annat om att trÀna upp sitt sjÀlvledarskap.
Det hÀr Àr boken för dig som Àr driven, engagerad, nyfiken, lojal och vill göra det bÀsta du kan. Detta utan att kompromissa med sin hÀlsa. Genom att leda dig sjÀlv pÄ ett medvetet sÀtt kan du förebygga onödig stress.
Vinnare i förra numret:
Hitta rÀtt i stÀllet för att leta fel: Martina Nilsson, Uppsala
Solenergi i bebyggelse: Alexandra Oravsky
Emplayment: Henrik Larsson, Staffanstorp
Den utbrĂ€nda hjĂ€rnforskaren: Anna Ăsterdahl
Chans att vinna!
BerÀtta varför du lÀser tidningen och vad du vill lÀsa mer av. DÄ har du chans att vinna en bok
Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 21 oktober. Skriv bokens titel i Àmnesraden.
Prestera pÄ hög nivÄ och mÄ bra
Den ökade mÀngden plast i samhÀllet oroar forskarna. Mikroplaster har tagit sig in i vÄra kroppar, men man vet inte hur det kan pÄverka oss. PÄ fisk har man sett beteendeförÀndringar. Men mer forskning behövs för att fÄ en klar bild av lÀget.
TEXT: Palle LiljebÀck FOTOMONTAGE: Katarina Bengtsson
Förbrukningen av plats ökar snabbt. Mellan 2010 och 2020 ökade den med nÀstan 30 kilo per person och Är, skriver NaturvÄrdsverket pÄ sin hemsida. 87 procent Ätervinns som energi eller som brÀnsle i industrin. Bara 10 procent Ätervinns och blir ny plast. Det gÀller frÀmst petflaskor och förpackningsplast.
I hela vÀrlden berÀknas utslÀppen av plast fyrdubblas till 2050, dÀr bland annat Arktis havsis riskerar överskrida farliga grÀnsvÀrden för mikroplaster. Enligt WWF uppskattar forskarna att 90 procent av alla sjöfÄglar och 52 procent av alla havssköldpaddor fÄr i sig plast.
Det finns positiva tecken. VÀrldens lÀnder har kommit överens om att senast 2024 ta fram ett FN-avtal som syftar till att stoppa föroreningarna av plast i miljön. Det kan komma att Àndra spelplanen för hur vi tillverkar, konsumerar och ÄteranvÀnder plast, enligt FN.
Naturens artrikedom fascinerar och tillför ett ett vÀrde för mÀnniskor. Det kan ocksÄ handla om kulturell identitet, kopplad till mÄngfald och ekosystem.
lasten har tjÀnat oss vÀl sedan den sÄg dagens ljus för drygt hundra Är sedan. DÄ i form av bakelit, som de första telefonerna var gjorda av. I dag har plasten en sjÀlvklar roll i vÄr vardag och finns i de mest ovÀntade produkterna, som smink och klÀder.
Men plaster Àr ocksÄ förknippade med problem, sÀrskilt nÀr de hamnar i miljön. SÄ trist att mötas av petflaskor, plastpÄsar och annat plastskrÀp som har sköljts upp pÄ vÄra strÀnder.
Vi ringer upp Hanna Karlsson, docent i toxikologi pÄ Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, för att fÄ svar pÄ riskerna med nanoplaster.
â I vĂ„ra studier pĂ„ odlade celler har vi inte sett nĂ„gra stora effekter pĂ„ akut giftighet, men vad som hĂ€nder pĂ„ lĂ€ngre sikt Ă€r mer oklart och nĂ„got som vi tittar pĂ„ nu. Mycket forskning om detta pĂ„gĂ„r pĂ„ universitet i hela vĂ€rlden. Hon förklarar att det finns en oro för vissa tillsatser i plasten. Det handlar bland annat om mjukgörare,
sÄ kallade ftalater, som vissa Àr hormonstörande och kan göra det svÄrare att fÄ barn. Bisfenol Àr en annan kemikalie som ocksÄ kan pÄverka fortplantningen. Den finns bland annat i sportflaskor och pÄ insidan av konservburkar.
â Vi har ocksĂ„ anledning att höja ett varningens finger för PFAS - högflourerande Ă€mnen â som bland annat finns i teflon och vattenavvisande textilier. PĂ„ EU:s bord ligger nu ett förbud mot tillverkning och försĂ€ljning av PFAS, som Ă€r skadliga för bĂ„de mĂ€nniska och miljö.
SE UPP FĂR DAMM
Hur pÄverkar sjÀlva plasterna hÀlsan?
â Vi vet att det inte Ă€r bra att andas in partiklar generellt. Men det Ă€r fortfarande oklart nĂ€r exponeringen för mikro- och nanoplaster blir ett problem för hĂ€lsan. Höga halter
av damm i arbetsmiljön kan orsaka lungeffekter. FÄr vi i oss mikroplaster via maten tar de sig inte igenom barriÀren i tarmen i nÄgon stor utstrÀckning, men upptaget kan vara större för nanoplast.
Plastpartiklar och fibrer i luften kommer bland annat frÄn slitage av bildÀck och frÄn textildamm.
Vad kan man göra sjÀlv för att minska exponeringen?
â Att ha vĂ€lstĂ€dat och bra ventilation minskar riskerna, men tĂ€nk pĂ„ att torktumling av klĂ€der kan ge mycket textilfibrer i luften. Man kan ocksĂ„ ha fĂ€rre plastprylar, speciellt sĂ„dana som Ă€r i kontakt med varm mat, och se upp för Ă€ldre mjuka plastsaker.
Hanna Karlsson och hennes forskargrupp anvÀnder odlade lungceller, bÄde epitelceller och immunceller för att titta pÄ effekterna.
â Vi vet frĂ„n studier pĂ„ mĂ€nniskor att exponering för smĂ„ partiklar kan öka risken att dö i förtid. Studier pĂ„ celler kan hjĂ€lpa oss att förstĂ„ vilka partiklar som Ă€r mest skadliga. De mikroplaster vi hittills har studerat orsakar inte akuta effekter pĂ„ samma sĂ€tt som till exempel partiklar frĂ„n svetsning.
Hon förklarar att exponering av smÄ partiklar orsakar oxidativ stress som pÄverkar vÄrt DNA, och som i förlÀngningen kan bidra till utveckling av cancer.
Nanoplaster Àr inte bara ett hot mot hÀlsan, utan ocksÄ mot miljön. Tommy Cedervall, forskare i biokemi vid Lunds universitet forskar pÄ hur vattenlevande organismer i vÄra sjöar pÄverkas av nanoplaster. Han har testat nedbruten polyeten och polystyren, som bland annat finns i plastpÄsar och byggmaterial.
â Vi gav de pĂ„ ytan kemiskt modifierade polyeten-nanoplasterna till zooplankton av slĂ€ktet Daphnia. De klarade sig bra och vĂ€xte till och med bĂ€ttre Ă€n kontrollgruppen. Det kan bero pĂ„ att plasten och de bakterier som vĂ€xer pĂ„ partiklarna fungerade som föda.
DÀremot Àr nedbrytningsprodukterna frÄn polyeten giftiga. Om det
beror pÄ partiklarna i sig eller tillsatsmedlet bisfenol Àr oklart.
I ett annat försök har polystyren och alger utgjort födan för plankton som i sin tur blev mat Ät rudor.
â HĂ€r sĂ„g vi beteendeförĂ€ndringar.
Rudorna rörde sig lÄngsammare och var inte lika inriktade pÄ jakt och tog dÀrför lÀngre tid pÄ sig att Àta. Vad kan ha hÀnt?
â Nanoplasten har av allt att döma tagit sig in i hjĂ€rnan, vilket Ă€r oroande. Tre liknande studier visar pĂ„
samma resultat, och Àven annan forskning stöder den hypotesen, sÀger Tommy Cedervall.
Kan mÀnniskan pÄverkas?
â Nanoplaster finns i vĂ„ra kroppar, men vi har en annan hjĂ€rnbarriĂ€r Ă€n fiskar.
Ska vi vara oroliga?
â Ja, det Ă€r min personliga uppfattning, men möjligen kan de vara mindre farliga Ă€n vad forskarna tidigare har trott, i alla fall nĂ€r det gĂ€ller pĂ„verkan pĂ„ plankton. Plaster finns överallt och vi börjar förstĂ„ vad det kan innebĂ€r för vĂ„r hĂ€lsa och miljön.
Partiklar av plast som Àr mindre Àn 100 nanometer (0,1 mikrometer) rÀknas som nanoplaster.
Fragment av plast klassas som mikroplast nÀr storleken Àr mellan 0,1 mikrometer och 5 millimeter. En stor spÀnnvidd alltsÄ.
DessvÀrre ökar plastprodukterna i samhÀllet.
Kan bioplasterna rÀdda oss?
â Nej troligen inte, Ă€ven den rĂ„varan innehĂ„ller polymerer som mĂ„ste testas. Men jag Ă€r optimist och menar att det Ă€r möjligt att vĂ€nda trenden. Det gĂ€ller att fĂ„ kontroll pĂ„ platsflödena och se till att plasten anvĂ€nds rĂ€tt och inte gör skada, sĂ€ger Tommy Cedervall.
En kemisk förening som Àr uppbyggd i lÄnga kedjor av kolvÀten med mindre enheter av monomerer.
NÄgra exempel pÄ polymerer i vÄr vardag Àr polyeten i plastpÄsar, som Àr en ren oljeprodukt, polyvinylklorid, PVC, i plastmattor och polyamid, som de flesta kÀnner som nylon. Polystyren Àr en genomskinlig termoplast som Àr billig att framstÀlla och dÀrför mycket vanlig.
âNanoplasten har av allt att döma tagit sig in i hjĂ€rnan, vilket Ă€r oroande.â
Rymdsonden Chandrayaan-3 utförde en lyckad mjuklandning pÄ mÄnens sydpol i augusti 2023. Indien blir dÀrmed det fjÀrde landet i vÀrlden som lyckas landa pÄ mÄnen. Rovern Pragyaan ska nu Äka runt, ta bilder och samla in data frÄn mÄnytan för att undersöka vilka mineraler den bestÄr av och undersöka markens kemiska uppbyggnad. Men den ska ocksÄ leta efter vatten, vilket forskare tror finns i form av is i kratrarna pÄ mÄnens skuggade sydpol.
Isak Kleist
I Serbien har luftföroreningar och luftkvaliteten lÀnge varit ett problem. Att plantera fler trÀd och vÀxtlighet Àr dock inte möjligt i kompakta stadsomrÄden. DÀrför skapade forskare frÄn Belgrads Universitet alternativa trÀd som tar mindre plats i stÀderna och som krÀver mindre underhÄll. Dessa alternativa trÀd kallas för Liquid 3. Liquid 3 anvÀnder encelliga mikroalger som vÀxer i sjöar i Serbien. Mikroalgerna kan vÀxa och överleva i kranvatten och klarar av bÄde höga och lÄga temperaturer. Det enda underhÄllet som Liquid 3 krÀver Àr att ta bort överskottsalger som vÀxt i tanken, dessa kan anvÀndas som gödningsmedel. Algerna Àr upp tlll 50 gÄnger mer effektiv att omvandla koldioxid till syre Àn vanliga trÀd.
Alicia SvenssonUngefÀr en tredjedel av alla unga kvinnor i Sverige uppskattas ha tomma jÀrndepÄer. JÀrnbrist kan över tid leda till anemi, vilket kan ge med symptom sÄsom trötthet, nedsatt koncentration, yrsel, hjÀrtklappning och huvudvÀrk. En möjlig anledning till den höga prevalensen kan vara förÀndrade matvanor med minskad konsumtion av kött till förmÄn för vegetabiliska köttsubstitut, som innehÄller mindre jÀrn Àn kött. Att Àta mindre kött har mÄnga klimatmÀssiga fördelar, men man bör dÄ planera kosten mer noga för att fÄ i sig tillrÀckligt med jÀrn. Isak Kleist
CAR-T-behandlingar Àr en revolutionerande typ av immunterapi dÀr det egna immunförsvaret anvÀnds för att bekÀmpa cancer. Vita blodkroppar tas frÄn patienten och genmodifieras för att kÀnna igen ett ytprotein pÄ tumörens celler och injiceras sedan tillbaka in i kroppen.
CAR stĂ„r för âchimeric antigen receptorâ och T syftar pĂ„ att det Ă€r de vita blodkropparna vid namn T-celler som modifieras i behandlingen. En risk med behandlingen Ă€r att CAR-T-cellerna Ă€ven börjar angripa friska organ i kroppen. Behandlingen har dĂ€rför frĂ€mst anvĂ€nts mot cancerformerna med ytproteiner som cellerna kan rikta in sig pĂ„ utan att riskera att angripa friska celler.
Elin Norström
De hĂ€r texterna Ă€r ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se â en webbplats för naturvetenskapliga nyheter â skrivna av gymnasieelever
Experter inom naturvetenskap svarar pÄ frÄgor frÄn medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du ocksÄ vill ha svar pÄ en frÄga!
Det kan vara vÀldigt blött pÄ markytan men fortfarande torrt lÀngre ner i marken under en lÄng tid. Den lite förenklade förklaringen Àr: Vatten rör sig generellt ganska lÄngsamt genom marken. DÀrför kan det ta lÄng tid innan regn blir grundvatten, sÀrskild om grundvattennivÄn ligger djupt.
Det Àr huvudsakligen tvÄ faktorer som pÄverkar hur snabbt vattnet kan röra sig nerÄt. Första faktorn Àr markens genomslÀpplighet. Den Àr hög för till exempel sand, men lÀgre för morÀn.
Den andra faktorn Àr markens fuktighet eller vattenhalt. Regnar det pÄ torr mark, sÄ blir bara de
översta centimetrarna fuktiga. I de övre skikten hÄlls vattnet fast i markens porer av kapillarkrafter. Om mer vatten tillförs, försvagas dessa krafter och vattnet kan röra sig vidare ner. Har det varit torrt under en lÄng tid, som i vÄras, dÄ krÀvs det stora vattenvolymer för att fylla pÄ deficiten. Grundvat-
ten som ligger djupt pÄverkas inte förrÀn lÄngt senare.
Roland Barthel,
professor i hydrogeologi vid Göteborgs universitet
Havstemperaturerna Àr
nu de högsta uppmÀtta nÄgonsin, och det beror pÄ att haven tar upp merparten av den extra vÀrme som tillförs atmosfÀren i samband med ökade vÀxthusgaser frÄn mÀnskliga aktiviteter.
Förutom att pÄverka
marina ekosystem och orsaka havsnivÄhöjning sÄ pÄverkar varmare hav ocksÄ vÀdersystem genom att tillföra extra fukt till luften. Detta kan leda till kraftigare extremvÀder, sÄsom kraftiga stormar och intensivare nederbörd under höst och vinter.
Högre Àn normala havstemperaturer ger ocksÄ ett mildare klimat över land, vilket kan ge kortare meteorologisk vinter med mindre chans till snö och skridskoisar i de södra delarna av Sverige. Om temperaturen hÄller sig under noll, kan dock fuktiga maritima luft-
massor ge bra förutsÀttningar för snö i de norra wdelarna av landet.
Det byggs alltmer vindkraft ute till havs. DĂ€r ïŹnns utrymme för stora vindkraftparker med en högre och jĂ€mnare elproduktion. Men det ïŹnns ocksĂ„ utmaningar, som pĂ„verkan pĂ„ havsmiljön och överföringen av elen till land.
GRAFIK: Fredrik Saarkoppel
MĂ„nga vill bygga vindkraft till havs
Under 2022 uppgick elanvĂ€ndningen i Sverige till 137 TWh. Elproduktionen var cirka 170 TWh, varav vindkraft svarade för 19 procent. Av detta kommer endast cirka 0,6 TWh frĂ„n havsbaserad vindkraft. Det ïŹnns idag ett stort intresse för att bygga vindkraft till havs, motsvarande totalt cirka 366 TWh. De projekt som nu ligger i tillstĂ„ndsfasen kan ge 67 TWh, vilket skulle innebĂ€ra en fördubbling av den sammanlagda elproduktionen frĂ„n vindkraft.
Flytande vindkraftverk
Ăverföringen av el frĂ„n vindkraftparker till elnĂ€tet sker genom en kombination av kablar och transformatorstationer.
Flytande vindkraftverk Ă€r en lösning som har ïŹera fördelar. Dessa krĂ€ver inga fundament utan förankras med lĂ„nga staglinor eller kedjor, som förtöjs pĂ„ botten med nĂ„gon form av ankare eller pĂ„lar. Det begrĂ€nsar miljöeffekten vid byggandet men Ă„ andra sidan skapas inga artiïŹciella rev.
En vÀxande arbetsmarknad
EfterfrÄgan pÄ gröna kompetenser har ökat kraftigt under de senaste Ären, enligt Naturvetarnas senaste rapport som analyserat jobbannonser. I takt med den fortsatta utbyggnaden av vindkraft till havs kommer behovet av marinbiologer att öka. De behövs bland annat för att kartlÀgga havsbottnar och göra miljöprovtagningar. Oceanografer, hydroakustiker, maringeologer och biologer har ocksÄ eftertraktade kompetenser.
Landbaserad transformatorstation
Vem ska betala?
I dag stĂ„r Svenska kraftnĂ€t för en stor del av kostnaderna för att bygga ut kablar till vindkraftparker till havs. Det vill regeringen Ă€ndra pĂ„, vilket innebĂ€r att det blir den som bygger vindkraftparken som ska betala för anslutningen till elnĂ€tet pĂ„ land. Ăndringen föreslĂ„s trĂ€da i kraft i oktober 2023.
Havsbaserade, bottenförankrade vindkraftverk
SÄ pÄverkas miljön
MiljöpÄverkan pÄ havsbotten Àr störst under byggnationen med spridning av sediment och störningar av djurlivet genom potentiellt skadliga nivÄer av undervattensbuller.
NĂ€r vindkraftverken har förankrats med fundament i havsbotten skapas en miljö som kan fungera som ett artiïŹciellt rev dĂ€r ïŹsk, andra djurarter och vĂ€xter trivs.
FĂ„glar, ïŹaddermöss och insekter pĂ„verkas bland annat genom kollisioner och försĂ€mrad eller förstörd livsmiljö. Forskning pĂ„gĂ„r kring hur AI och avancerad övervakningsteknik kan anvĂ€ndas för att bromsa eller stanna vindkraftverken nĂ€r mĂ„nga fĂ„glar och ïŹaddermöss Ă€r i rörelse.
Har du ocksÄ fÄtt höra att du ska gÄ ner i varv och sÀnka ambitionsnivÄn för att inte brÀnna ut dig? Det brukar vara budskapet till dem som Àr drivna och jobbar lite för mycket.
Sandra Furulund vÀljer en annan strategi och menar att man kan vara högpresterande och samtidigt vara hÄllbar. Hon tar avstamp i sig sjÀlv dÀr hon under en period prioriterade annat Àn vad kroppen och hjÀrnan behöver för att mÄ bra. NÄgra Är tidigare hade hon Àven drabbats av en personlig tragedi som bidrog till att hon blev sjuk.
â Jag kunde inte hantera mina kĂ€nslor, hade svĂ„rt att sova och drack lite för mycket. Jag förstod att jag behövde göra en förĂ€ndring i min livsstil. Jag började bland annat med yoga, tog promenader och reflekterade över mina vĂ€rderingar. Jag lydde Ă€ven rĂ„det att sĂ€nka kraven och ambitionsnivĂ„n.
Men de sistnÀmnda rÄden hjÀlpte inte. Inombords mÄdde hon allt sÀmre.
â Att gĂ„ pĂ„ lĂ„gvarv och inte vara engagerad passade mig dĂ„ligt. Jag slutade att vara mig sjĂ€lv och stĂ€llde mig sjĂ€lv frĂ„gan: vad behöver jag för att mĂ„ bra?
Svaret blev att hon behöver vara engagerad och prestera pÄ en nivÄ som passar henne.
Men Àr det möjligt att samtidigt vara hÄllbar?
â Ja, det Ă€r poĂ€ngen i mitt budskap. Den tesen bekrĂ€ftas i en studie vid High Performance Institute i USA. Det handlar om att stĂ€rka den fysiska, psykiska och emotionella hĂ€lsan. I det ligger att uppfylla grundkriterierna med bland an-
periodvis jobba mycket gÄr att göra pÄ ett hÄllbart sÀtt. Du som Àr ambitiös kan alltsÄ fortsÀtta vara det. Att sÀnka kraven och inte vara sig sjÀlv Àr ett sÀmre alternativ, enligt high performance-coachen Sandra Furulund.
Vi behöver ett visst mĂ„tt av stress för att fĂ„ energi och prestera. Men det fĂ„r inte vara ett stĂ€ndigt pĂ„slag.âSandra Furulund har sjĂ€lv en historia av att ha förĂ€ndrat sin livsstil.
nat sömn, hÀlsosam mat, stillhet, relationer och aktivitet.
Hur gör jag?
â Hitta ett sammanhang dĂ€r du jobbar för ett högre syfte Ă€n dig sjĂ€lv. Men lika viktigt Ă€r att kunna slĂ€ppa jobbet nĂ€r du Ă€r ledig. Det handlar om sjĂ€lvledarskap.
Vad innebÀr det konkret?
â Du kan göra det pĂ„ ett aktivt sĂ€tt och skapa strukturer för din arbetsdag, som att svara pĂ„ mejl och vara tillgĂ€nglig under vissa tider.
Sandra menar att vi ska dra nytta av det vi vet om hjÀrnan. För den som Àr mest pigg och kreativ pÄ morgonen bör avsÀtta tid för att jobba fokuserat under morgontimmarna.
â LĂ€gg ocksĂ„ in Ă„terhĂ€mtning under arbetsdagen. GĂ„ inte frĂ„n ett möte till ett annat utan att paus. Ibland kan det rĂ€cka med att fylla pĂ„ med vatten, prata med kollegor eller lyssna pĂ„ en bra lĂ„t.
â Att kolla i mobilen Ă€r alltsĂ„ ingen bra idĂ©?
â Nej, i alla fall inte att scrolla planlöst, vilket kan trigga i gĂ„ng andra saker. Om du gör det ska det vara ett medvetet val.
Ănnu en fĂ€lla att gĂ„ i Ă€r strĂ€van efter perfektion och att prestera pĂ„ topp i alla lĂ€gen.
â TĂ€nk i stĂ€llet: jag gör mitt bĂ€sta utifrĂ„n tid, resurser och energi. Kan jag leverera detta och vara nöjd? HĂ€r gĂ€ller det att klargöra för sig sjĂ€lv nĂ€r man ska vara nöjd.
CHEFENS ANSVAR
Vilken roll har chefen?
- Chefen mÄste ha tid för att prata med medarbetarna om vad de behöver för att prestera och mÄ bra. Att sÀnka kraven funkar sÀllan, det Àr bÀttre att erbjuda hjÀlp med att prioritera och coacha. Och glöm inte att chefen Àr en förebild, som sjÀlv ska vara hÄllbar och samtidigt göra ett bra jobb.
Sandra pÄminner om att stress i sig inte Àr farligt.
â Vi behöver ett visst mĂ„tt av stress för att fĂ„ energi och prestera. Men det fĂ„r inte vara ett stĂ€ndigt pĂ„slag, utan hjĂ€rnan och kroppen behöver vila. Gör ett medvetet val nĂ€r du ska prestera pĂ„ topp och inte, liksom nĂ€r du behöver Ă„terhĂ€mtning.
Men om man nĂ€rmar sig utbrĂ€ndhet? â DĂ„ Ă€r du i ett annat lĂ€ge och behöver Ă€nnu mer Ă„terhĂ€mtning och sĂ€nka tempot. Avslappningsövningar kan fungera som ett sĂ€tt att sĂ€nka stressnivĂ„n, men mer Ă€n sĂ„ behövs.
1. Fundera pÄ vad som passar dig och vilka behov du har för att mÄ bra och vara hÄllbar i arbetslivet.
2. LÀgg in ÄterhÀmtning under arbetsdagen och gör medvetna val, dÀr mobilen kan fÄ sÀttas pÄ paus.
3. StrÀva inte efter perfektion i alla lÀgen. Klargör för dig sjÀlv nÀr du Àr nöjd med din arbetsinsats.
4. Som chef Àr det ofta bÀttre att erbjuda sina medarbetare hjÀlp med att prioritera i stÀllet för att be dem sÀnka kraven.
Lyssna pÄ Sandra live
Boka in den 24 november i din kalender. DÄ har du chans att delta pÄ Naturvetarnas webbinarium om att prestera hÄllbart, med Sandra Furulund som förelÀsare.
Naturvetarnas experter svarar pÄ frÄgor frÄn medlemmarna
Jag har varit chef pÄ mellannivÄ under flera Är i ett privat företag, men kÀnner att jag vill kliva tillbaka till en expertroll. Hur gör jag för att den övergÄngen ska bli sÄ smidig som möjligt?
Det lÄter som att du har övervÀgt det hÀr beslutet noga, vilket det finns skÀl att göra. I dag Àr det naturligt att medarbetare gÄr mellan olika roller. Men att lÀmna en chefsposition kan i vissa organisationer uppfattas som man bryter lite mot normen och kan innebÀra att man tappar ansiktet i andras ögon.
Innan du tar steget bör du fundera pÄ vilka dina drivkrafter Àr och om du har fÄtt rÀtt mandat och verktyg för att kunna vara chef. Kanske du skulle fungera bÀttre som chef i en annan organisation.
Om du ÀndÄ kommer till slutsatsen att du vill jobba operativt sÄ se till att ha en trovÀrdig story, dÀr du klargör att du sjÀlv vÀljer att vÀxla spÄr. Det Àr lika viktigt om du stannar kvar hos din nuvarande arbetsgivare eller söker dig till en ny.
Om du byter arbetsgivare Àr ett tips att lista dina nyckelkompetenser först i ditt cv utan hÀnsyn till kronologi. Kanske du vill leda projekt, men inte ha ansvar för personal och budget. FramhÄll det i sÄ fall och tÀnk pÄ att ledarskap Àr en kompetens i sig. DÄ blir det mer fokus pÄ dina kompetenser i stÀllet för dina tjÀnster du haft som chef.
Men det Àr inte överallt som den linjÀra karriÀren uppfattas som den mest Àrofyllda. Inom akademin vÀrderas expertrollen ofta högre, dÀr professorstiteln Àr mÄlet för mÄnga. Med det följer ett ledarans-
var, som inte alla gillar eller Àr lÀmplig för. De vill forska och inte leda.
Fundera pÄ i vilken typ av organisation din kompetens med drivkrafter bÀst kommer till sin rÀtt. Kanske det kan vara vÀrt att gÄ till en organisation dÀr det finns en kultur av att vÀxla mellan olika roller.
âFundera pĂ„ i vilken typ av organisation din kompetens med drivkrafter bĂ€st kommer till sin rĂ€tt.â
I det lilla hörn av vÀrlden som kallas Norden finns det en bransch som alla fem grannlÀnder excellerar i; life science! Och det Àr ingen slump, eftersom det ocksÄ Àr samma kvintett som toppar innovationsindex Är efter Är och vÄr bransch Àr beroende av skarpa, innovativa hjÀrnor, i allt frÄn labbet till produktionen.
SÀrskilt festligt Àr det att vi kompletterar varandra sÄ vÀl. Island som var tidiga inom genteknik, Finland - champion inom healthtech, Norge med sin framfart inom onkologi, Danmark med en snudd pÄ institutionaliserad big pharma och sÄ Sverige som spottar ur sig biotech start-ups pÄ löpande band.
Det Àr en rosenskimrande bild. Och det finns all anledning att fortsÀtta att beskriva det nordiska life science-undret i ljusa fÀrger. Men ingen bransch gÄr opÄverkade av det förÀndrade ekonomiska lÀget. SÀrskilt inte den industri som slukar stora mÀngder kapital för sin framdrift. Och nu Àr det kalla vindar som blÄser över Norden.
Vi som jobbar med rekrytering Àr de första att mÀrka av nÀr balansen mellan jobbsökande och rekryterande bolag skiftar och nu Àr trycket stort frÄn kvalificerade kandidater som söker nya utmaningar. Och de finns, liksom bolag som vÀxer. Men man kan behöva gÄ lite lÀngre utanför comfort zonen Àn tidigare och vara öppen för en bredare geografisk arbetsmarknad för att landa ett nytt jobb.
HÀr bör vi nyttja att vi tillsammans i vÄra grannlÀnder kan fungera som en större och mer flexibel arbetsmarknad Àn vad vi kan uppnÄ var och en för sig. Inte för att det Àr lÀtt att packa ihop och flytta dit jobben finns. Men det kanske vi heller inte behöver göra lÀngre i samma utstrÀckning? I ett post-covid-arbetsliv, dÀr vi vant oss att sitta i pyjamasbyxor framför teamsskÀrmar delar av veckan, för att fysiskt vara pÄ jobbet nÄgon dag dÄ och dÄ, torde det vara acceptabelt med nÄgot lÀngre resor för arbetstagarna och ett flexibla-
Helena StrigÄrd, inkommande vd Haeger & Carlsson Executive Search och Interim
re synsÀtt pÄ fysisk nÀrvaro för arbetsgivarna. Det Àr ett sÀtt att vidga den geografiska zonen för jobbsökande kandidater och för de bolag som rekryterar att kunna fÄ span pÄ fler talanger i sitt sökande.
Jag tror att vi kan nĂ„ sĂ„ mycket lĂ€ngre om vi jobbar över de nordiska nationsgrĂ€nserna. FrĂ„n att regulatoriskt fungera som en marknad för de som önskar etablera sig hĂ€r och underlĂ€tta för kliniska prövningar att förlĂ€ggas hit till hur vĂ„ra finansmarknader dockar ihop, och underlĂ€tta för det privata kapitalet att samfinansiera projekt med sĂ„ kallat âsoft moneyâ frĂ„n de olika offentligt finansierade innovationsaktörerna i alla fem lĂ€nder. Ă tgĂ€rder som skulle frĂ€mja branschens tillvĂ€xt i hela Norden och skapa nya kvalificerade jobbtillfĂ€llen.
Men det finns ocksÄ ett behov att homogenisera arbetsmarknadernas funktionssÀtt som direkt skulle pÄverka möjligheten för talanger att flyta mellan lÀnderna. Och det behovet Àr sÀrskilt stort nu.
Signalerna frÄn rymden absorberas kraftigt av vattenÄnga i jordatmosfÀren. Det Àr dÀrför som teleskopet mÄste byggas pÄ högt belÀgna, torra stÀllen, som den 5000 m höga platÄn vid Chajnantor, runt 50 km öster om San Pedro de Atacama i norra Chile.
ALMA Ă€r det kraftfullaste teleskopet för observationer av det kalla universum â molekylĂ€r gas, stoft och damm. HĂ€r kan man kolla in byggstenarna för stjĂ€rnorna, planetsystem, galaxer och för livet sjĂ€lvt. ALMA stĂ„r för Atacame Large Millimeter/ submillimeter Array.
Detta globala samarbete Àr det största projektet i vÀrlden inom den markbaserade astronomin. Chalmers bidrar med ny forskning. Nu senast med Band 2 som gör det möjligt att samla in vÀglÀngder mellan 0,3 och 8,6 millimeter.
ALMA Àr ett toppmodernt teleskop för att undersöka ljuset frÄn nÄgra av universums kallaste kroppar. Detta ljus har vÄglÀngder runt en millimeter och ligger mellan infrarött ljus och radiostrÄlning. Teleskopet bestÄr av 66 antenner, som samlar in radiosignaler frÄn nio olika frekvensband.
Forskare fÄr detaljerade bilder av stjÀrnor och planeter som föds i gasmoln nÀra solsystemet. Genom att urskilja galaxer som bildas i utkanten av universum, gör ALMA det möjligt för astronomer att arbeta med frÄgor som rör vÄrt kosmiska ursprung.
âMed Band 2 kommer vi att kunna se tecken pĂ„ kolmonoxidmolekyler i riktigt avlĂ€gsna galaxer, och med hjĂ€lp av dem kan vi ta reda pĂ„ exakt hur lĂ„ngt bort de befinner sig och avstĂ„ndet mellan olika galaxer.
Kiana Kade, doktorand i astronomi vid Chalmers
ALMA har gett unika och spektakulÀra upptÀckter. Bland annat har det bidragit till kunskap om:
1. Bilder av protoplanetÀra skivor som vÀnde upp och ner pÄ teorier om hur planeter bildas.
2. Observationer av fenomen som Einsteinringar med högsta upplösning.
3. UpptÀckten av komplexa organiska molekyler i protoplanetariska skivor. De kolbaserade, molekylerna bekrÀftar att vÄrt solsystem inte Àr unikt som en möjlig plats för liv.
Foto: ESO/Y. Beletsky Foto: ESO/S. Rossi Foto: ESOForskare vid Lunds universitet har tagit fram en metod för att ta bort de sista cancerresterna ur kroppen vid behandling av aggressiv cancer.
â Det Ă€r jĂ€tteroligt att fĂ„ genomföra ett projekt som har stor sĂ„ betydelse för samhĂ€llet. Det kĂ€nns bra att kunna bidra, sĂ€ger Niels-Bjarne Woods, forskargruppsledare och universitetslektor i molekylĂ€rmedicin och genterapi samt en grundare av Amniotics AB.
För patienter med aggressiva cancersjukdomar Ă€r det vanligt med Ă„terfall efter behandling eftersom det kan vara svĂ„rt att ta bort alla cancerrester i kroppen. Genom att programmera genetisk modifierade âmördarcellerâ att ta bort de Ă„terstĂ„ende tumörcellerna hoppas man kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ. För att förklara det pĂ„ ett enkelt sĂ€tt jĂ€mför han en cancerdrabbad kropp med en byggarbetsplats.
â TĂ€nk dig en stökig arbetsplats med massor av byggdelar. För att stĂ€da upp tar du en spade och tar bort de stora delarna, men det blir inte helt rent om du inte dammsuger efterĂ„t, eller hur?
SJUKA CELLER BORT
Det Àr hÀr de modifierade mördarcellerna gör sitt jobb och tar bort de sista sjuka cellerna, sÄ att den cancerdrabbade
40 miljoner kronor till internationellt forskningsprojekt för effektivare behandlingsalternativ mot cancer.
SÄ kÀnns det: Tacksamt att fÄ möjligheten att göra ett viktigt jobb för samhÀllet.
Pengarna ska anvÀndas till: Att anstÀlla fler forskare med lÄng erfarenhet av att jobba med bland annat blodutveckling. Forskningsmaterial till projektet som hjÀlper oss framÄt snabbare.
Priset delas ut av: Europeiska Unionen Research Counsel (ERC) and the European innovation counsel (EIC), som Àr en del av Horizon Europe.
personen inte ska fÄ Äterfall, förklarar Niels-Bjarne Woods.
Vi har runt tvÄ miljoner mördarceller (sÄ kallade natural killer-cells, NK-celler) i vÄr kropp, som Àr viktiga i försvaret mot olika cancersjukdomar och infektioner.
I vÄra celler finns mitokondrier som fungerar som ett minikraftverk för cellfunktion. Genom att mata mitokondrierna, likt du lÀgger ved till brasan, kunde vi pÄverka hur immunförsvarsceller utvecklades och detta ledde till högre nivÄer av mördarceller, sÀger Niels-Bjarne Woods.
Pengarna ska anvÀndas till fortsatt forskningsarbete för att skrÀddarsy immunterapi för akut myeloisk leukemi), glioblastom (hjÀrntumör) och bukspottkörtelcancer.
â Vi Ă€r mycket optimistiska att behandlingen ska kunna anvĂ€ndas inom nĂ„gra Ă„r, sĂ€ger Niels-Bjarne Woods.
âVi Ă€r mycket optimistiska att behandlingen ska kunna anvĂ€ndas inom nĂ„gra Ă„r.â
HÀr hittar du nyheter som gÀller ditt medlemskap i Naturvetarna
Regeringen har aviserat kraftigt ökade anslag till försvar, krisberedskap och rÀttsvÀsende de nÀrmaste Ären. Pengarna tas bland annat frÄn allmÀn miljö- och naturvÄrd dÀr myndigheter som NaturvÄrdsverket fÄr minskade anslag. Detta Àr inte bara oroande för vÄra medlemmar i denna sektor. Det drabbar miljön, men Àven företagsamhet dÄ de lÄnga handlÀggningstiderna för miljöprövningar och tillstÄnd riskerar att bli Ànnu lÀngre. Det har vi inte rÄd med.
Det finns flera exempel dÀr industrin övervÀger att flytta verksamhet utomlands om inte handlÀggningstiderna för miljötillstÄnd blir kortare. Ett sÄdant exempel Àr LKAB som har planer pÄ att flytta tillverkningen av grönt stÄl till Finland om de inte fÄr tillstÄnd under första halvÄret av 2024.
Under sommaren tillsatte regeringen en utredning för att se över hur tillstÄndsprövningen kan förenklas och effektiviseras. Vi ser fram emot att ta del av vad denna utredning lÀmnar för förslag, men innan dess behöver vi redan nu sÀkerstÀlla att handlÀggningstiderna för miljöprövningar kortas, istÀllet för att öka som följd av minskade resurser.
Lika viktigt Àr att sÀkerstÀlla att det finns kompetens som möjliggör den gröna omstÀllningen. PÄ det temat anordnade Naturvetarna ett uppskattat seminarium i Almedalen
Men höjningen av anslagen mĂ„ste bli större Ă€n de utlovade 1,6 procenten, som redan har Ă€tits upp av inflationen. Ănnu bĂ€ttre vore att helt ta bort produktivitetsavdraget pĂ„ högre utbildning och forskning nĂ€r anslagen rĂ€knas upp. Detta dĂ„ det Ă€r nĂ€rapĂ„ omöjligt att effektivisera utan att göra avkall pĂ„ kvaliteten i undervisningen.
i somras dĂ€r en panel diskuterade vĂ„r rapport om STEM-kompetens: âNyckeln till framtidens arbetsmarknadâ. Jobben finns men intresset för att studera matematik och naturvetenskap ökar inte i samma utstrĂ€ckning.
Det Àr dÀrför mycket positivt att regeringen nu i höstbudgeten satsar pÄ en höjning av ersÀttningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap, teknik och farmakologi för att möjliggöra mer lÀrarledd tid och tillgÄng till bÀttre utbildningsmiljöer. HÀr Àr det viktigt att regeringen och lÀrosÀtena fördelar pengarna över alla naturvetenskapliga inriktningar, inte bara de tekniska.
Neddragningar i budgeten för miljö- och naturvÄrd.
Att regeringen uppmÀrksammat vikten av att flera studerar STEM-Àmnen.
Den hÀr tidningen Àr nominerad till Publishingpriset i klassen Medlemstidningar. Det Àr vi som gör Naturvetaren stolta över. Om vi gÄr hela vÀgen och vinner fÄr vi veta pÄ prisutdelningen, som Àger rum i Stockholm den 8 november. I samma tÀvling Àr Naturvetarna nominerad i klassen Fim. HÀr driver vi med Unionens filmer om superhjÀltar. Vi vÀnder pÄ steken och slÀpper lös noviser som halkar runt pÄ labb. PoÀngen Àr att alla inte förstÄr naturvetares arbete. Men det gör vi. Bli medlem hos oss för en trygg anstÀllning och utveckling i yrkeslivet. Se filmen pÄ vÄr webb. DÀr hittar du ocksÄ en ny film pÄ samma tema, dÀr biologer ramlar runt i naturen.
Vid Ă„rsskiftet höjs studiemedlet med 1 100 kronor per mĂ„nad, vilket Ă€r en följd av det höjda prisbasbeloppet. Ăven fribeloppet - sĂ„ mycket man fĂ„r tjĂ€na utan att det pĂ„verkar studiemedlet â skruvas upp till 111 000 kronor per halvĂ„r.
Naturvetarna har tillsammans med Saco och andra Saco-förbund jobbat för att förbÀttra studiemedlet. Till 2023 höjdes det med 8,7 procent, men samtidigt ökade kostnaderna för studenterna med 14,4 procent. Inflationen har slagit hÄrdare mot studenter, enligt en rapport frÄn Saco StudentrÄd.
â Höjningen Ă€r efterlĂ€ngtad, men frĂ„gan Ă€r om den kompenserar för stigande kostnader för boende och mat. Studenterna har fortfarande ett anstrĂ€ngt lĂ€ge, sĂ€ger Colin Andersson, naturvetare och vice ordförande för Saco StudentrĂ„d.
Han vÀlkomnar Àven höjningen av fribeloppet.
â Men det Ă€r fortfarande problematiskt att sommarmĂ„naderna rĂ€knas in i fribeloppet. Vad studenterna tjĂ€nar under sommaren borde inte pĂ„verka studiemedlet, sĂ€ger Colin Andersson.
Penicillin, doftande ostar och vÄrt dagliga bröd har vi svamparna att tacka för. De har ocksÄ en viktig roll i naturen i det fina samspel som kalllas för symbios, dÀr vÀxter och svampar Àr beroende av varandra för att överleva.
De bidrar ocksÄ till biologisk mÄngfald som gör ekosystemen mer robusta mot förÀndringar i miljön. I kartlÀggningen av svampar pÄ Àngar, i skogen och pÄ Äkern anvÀnder svampforskaren Anna Rosling moderna dna-analyser, som gensekvensering.
Allt pekar pÄ att översvÀmningar, skogsbrÀnder och extrem hetta blir vanligare. OvÀdret Hans gav en försmak av hur samhÀllet kan drabbas med skred och tÄgurspÄrning.
Sverige stÄr bÀttre rustat i dag och hÄller pÄ att vÀxla upp arbetet med att skydda oss frÄn naturolyckor. Just nu pÄgÄr en kartlÀggning av riskfyllda miljöer, som vid kustnÀra stÀder och Àlvar. DÀr har man kommit en bra bit pÄ vÀg, medan det Àr sÀmre stÀllt med beredskapen för skyfall i svenska stÀder.
Under flera mÄnader levde Johan Kahlman i ett vakuum utan lön efter att hans arbetsgivare gÄtt i konkurs. Tack vare stöd frÄn
Naturvetarna fick han ut sina pengar frÄn den statliga lönegarantin.
Det husföretag som Johan Kahlman jobbade pÄ hade överlevt pandemin. Men Rysslands invasion av Ukraina med höjda rÀntor blev dödsstöten.
Företaget gick i konkurs nÀr kunderna uteblev. Men vÀgen dit var snÄrig och vd:n ville inte riktigt inse att lÀget var sÄ illa.
â Vi fick ingen lön och inte heller nĂ„gra besked om framtiden. Det var dĂ„ jag ringde Naturvetarna som försökte försĂ€tta företaget i konkurs genom att skicka en betalningsuppmaning, som Ă€r första steget i en konkurs.
DIALOG ĂPPNADE UPP
Han hade kvar sin anstÀllning trots att det inte fanns nÄgra arbetsuppgifter, vilket innebar att han inte kunde fÄ a-kassa. Det var först nÀr Naturvetarna hade en dialog med vd:n som Johan blev uppsagd.
NÀr konkursen var ett faktum hamnade Johan i ett vakuum utan lön, semesterersÀttning och tjÀnstepension.
Jag Àr sÄ tacksam för den hjÀlp jag fick frÄn Jacob Holmberg och Sofia
Söderberg pÄ Naturvetarna. De skötte allt Ät mig och hade full koll pÄ lagarna. I samma veva började vd:n anklaga mig för massa saker och hotade min pappa, vilket tog pÄ mitt psyke.
Hela processen med att fÄ ut lön och förmÄner genom den statliga
lönegarantin hjÀlpte Naturvetarna till med. Det visade sig att konkursförvaltaren hade rÀknat fel pÄ semesterersÀttning och premier till tjÀnstepension, vilket kunde rÀttas till.
â Utan stöd frĂ„n facket hade jag inte
DÄ kan staten gÄ in och betala de anstÀlldas löner, semesterersÀttning och annan liknande ersÀttning. Lönegarantin hanteras och beslutas av en konkursförvaltare som utses av tingsrÀtten. För löner gÀller lönegarantin tre mÄnader tillbaka i tiden frÄn tidpunkten dÄ företaget ansökte om konkurs eller rekonstruktion hos tingsrÀtten.
Det finns en beloppsgrÀns som uppgÄr till fyra gÄnger det prisbasbelopp som gÀllde vid tingsrÀttens beslut. Lönegarantin gÀller för en sammanlagd anstÀllningstid om högst Ätta mÄnader.
fÄtt ut pengarna frÄn lönegarantin, totalt 75 000 kronor. SÄ mitt rÄd till alla Àr att vara med i facket. Det Àr sÄ mycket vÄrt nÀr man fÄr problem, sÀger Johan Kahlman och Àr lÀttad över att allt löste sig bra till slut.
Husföretag med miljöoch hÄllbarhet i fokus
Företagsidén var att utveckla och sÀlja bostÀder, dÀr företaget köpte mark att bygga pÄ. Allt skulle byggas sÄ miljövÀnligt som möjligt och det fanns planer pÄ en gemensam anlÀggning för solceller. Tanken var ocksÄ att anvÀnda cirkulÀra material, som byggskivor gjorda av Ätervunna mjölkförpackningar.
Det vara svÄrt att förestÀlla sig en vÀrld utan smartphones, appar och datorer. Men utan vÄr huvudperson hade vi inte varit sÄ digitaliserade som vi Àr idag. Hon var en av 1900-talets mest framstÄende pionjÀrer inom datorprogrammering och lade grunden till vÀrldens första programsprÄk.
1906 föddes i New York en flicka vin namn Grace Hopper. Redan som sjuÄring skruvade hon isÀr familjens alla vÀckarklockor för att se hur de fungerade. Grace hade tydligt Àrvt sin mors stora intresse för matematik dÀrför var det inte förvÄnande att hon valde att studera matematik och fysik vid Vassar College, för att sedan ta steget vidare till Yale University. 1930 tog hon sin masterexamen i matematik som en av de första kvinnorna i vÀrlden att motta en doktorsexamen.
Fram till andra vÀrldskriget undervisade hon i matematik. Men nÀr kriget bröt ut valde hon att gÄ med i en av tidens mest mansdominerade organisationer. Den amerikanska flottan. DÀr arbetade hon med datorer men upptÀckte snabbt att dom var krÄngliga att programmera och konstruerade dÀrför ett program som kunde översÀtta text till maskinsprÄk.
Uppfinningen var vĂ€rldens första kompilator, âFlow-Maticâ. Behovet inom andra branscher visade sig vara stort. 1959 initierade Grace dĂ€rför arbetet med att skapa programmeringssprĂ„ket Cobol. Ett kodsprĂ„k som underlĂ€ttade arbetet bland annat för personalad-
ministration och orderhantering. Ăn idag Ă€r Cobol ett av de mest anvĂ€nda kodsprĂ„ken hos banker, mydigheter och mĂ„nga stora företag.
BUGG?
Idag vet nog var och varannan person vad en bugg Ă€r för nĂ„got. Varje gĂ„ng vĂ„r telefon ska uppdateras stĂ„r det att bland annat att buggar ska Ă„tgĂ€rdas. Men vad mĂ„nga inte vet Ă€r att det faktiskt var Grace som uppfann ordet bugg och ocksĂ„ var den första person som avlĂ€gsnade den ovĂ€lkomna gĂ€sten. Kanske Ă€r det dĂ€rför inte sĂ„ konstigt att hon fick smeknamnen âAmazing Graceâ, âGrandma Cobolâ och âMother of the computerâ dĂ„ hennes programmering hjĂ€lpt mĂ„nga mĂ€nniskor.
1966 gick hon i pension frÄn flottan men tack vare sina insatser inom datorteknologi kallades hon vid 60 Är tillbaka för att hantera standardiseringen av kommunikation mellan olika programsprÄk. DÀr arbetade hon fram tills att hon var 79 Är. Men som du kanske har förstÄtt var inte Grace nÄgon som lÄg i hÀngmattan och latade sig efter Ärtionden av arbete. Hon sa vid en intervju
âDonât try to manage people; you manage things; you lead people.â
att sĂ„dant skulle göra henne âbored stiffâ, sĂ„ hon fortsatte utbilda framtidens programmerare och att förelĂ€sa.
1922 tog Grace sitt sista andetag. Hennes hĂ€ndelserika liv gav flera utmĂ€rkelser och det Ă€r fĂ„ som kan sĂ€ga att de har fĂ„tt en asteroid uppkallad efter sig. Grace banade vĂ€g för mĂ„nga kvinnor att vĂ„ga ta klivet in i en mansdominerad vĂ€rld. Kvinnliga anstĂ€llda vid Microsoft har i hennes namn bildat ett yrkesförbund kallat âHoppersâ med över 3000 medlemmar vĂ€rlden över för att hedra hennes minne men ocksĂ„ för att sprĂ€cka hĂ„l pĂ„ den gamla myten om att det endast var mĂ€n som har kompetens nog för tekniska positioner. Grace trodde starkt pĂ„ att varje problem hade en lösning, kanske till och med flera, bara du jobbade tillrĂ€ckligt hĂ„rt. Under sin extraordinĂ€ra karriĂ€r som bĂ„de matematiker och sjöofficer gjorde hon spektakulĂ€ra prestationer som har lĂ€mnat ett outplĂ„nligt spĂ„r inom IT-branschen. Hon lĂ€mnade inte bara efter sig ett arv som en lysande programmerare och banbrytande kvinna. Det största arvet var att hon uppmuntrade och inspirerade unga att programmera. Tack vare dessa studenter finns hennes hĂ€rliga personlighet kvar som ett vingslag genom varje ny kod som skrivs.
NIKITA ZEILOTH
â VĂ€rldens första dator bugg.
Studerar matematik vid University of Cambrige och medgrundare av Girls in STEM.
â Hopper Ă€r en stark förebild Ă€ven idag. Att hon under sin tid hade ledande positioner inom tvĂ„ vĂ€ldigt mansdominerande branscher gör henne till en vĂ€ldigt inspirerande ledare. Hon har visat att det finns en plats för alla inom STEM.
Hur har Grace Hopper inspirerat dig?
â Jag tycker det Ă€r fantastiskt att en person som sĂ€kert haft motgĂ„ngar varit sĂ„ innovativ. Dessutom Ă€r hon en stor inspiration för mig som ledare. Varför vill du att fler unga kvinnor ska ta klivet in i STEM?
â Det inte Ă€r sĂ„ mĂ„nga andra tjejer som hittat dit, speciellt till mattetunga omrĂ„den. Jag tycker det Ă€r viktigt att ge alla möjligheten att fĂ„ utforska STEM och det Ă€r viktigt för samhĂ€llet att nĂ„ ut till fler sĂ„ vi kan bygga upp ett rĂ€ttvist tekniskt samhĂ€lle.
Hur pÄverkar hennes karriÀr som datorpionjÀr oss idag?
â Hennes arbete finns överallt i vĂ„rt samhĂ€lle. Ta kompilatorn. Moderna kompilatorer Ă€r anledningen till att vi kan skriva program i olika programmeringssprĂ„k, som Java, C++ och Python. Dessa sprĂ„k Ă€r grunden till nĂ€stan all modern teknik vi kĂ€nner till idag som dataspel, rymdfarkoster och identifiering av sjukdomar.
Amerikansk datorpionjÀr och sjöofficer
Född: 9 dec 1906 i New York.
Död: 1 januari 1992.
Familj: Maken Vincent Foster Hopper.
KĂLLOR: YALENEWS, WIKIPEDIA, ADA DIGITAL, JAMES S. DAVIS, WIKIMEDIA COMMONS
Vi bjuder in inspirerande gÀster som delar med sig av sin kompetens
Bli lÀrare i Ärskurs 4-6.
GÄ vÄr ettÄriga pedagogiska utbildning för dig som har en examen i matematik, naturvetenskap eller teknik.
AnmÀl dig senast 16 oktober.
www.su.se/did/kpu75
Du nÄr 34 000 naturvetare
Hitta dina kandidater genom en annons hÀr:
» Nyhetsbrev: I inboxen 12 oktober, 9 november, 14 december (bokning 2 dagar innan)
» Webb: NÀr du vill
» Tidning: I brevlÄdan 7 december (bokning 27 november)
För att
till vÄr framtid.Photo by Boggy on Mostphotos Matilda van den Bosch forskar om hur naturen inpÄ knuten fÄr oss att mÄ bÀttre. StressnivÄerna sjunker med pÄtagliga hÀlsoeffekter. Fredrik Almqvist berÀttar den glada nyheten att ny antibiotika Àr pÄ gÄng. Den Àr ett komplement till dagens antibiotika som Àr pÄ vÀg att tappa kraft.
HÀr fÄr du koll pÄ vÄra aktiviteter. L Às mer pÄ www.naturvetarna.se/kalender, dÀr vi uppdaterar fortlöpande.
Under det hÀr webbinariet visar vi hur du kan fÄ nytta av den nya tekniken nÀr du söker jobb.
Tid och plats: 29 september, 08.00â09.00
Var: Digitalt
WEBBINARIUM:
YOU HAVE A PHD!
WHAT NEXT?
Are you a PhD student in science and thinking about your next career path? Then this is the seminar for you.
You are welcome to join this seminar and listen to Marita TerÀs, analyst and expert in the labour market for scientists at Naturvetarna.
NĂ€r: 25 oktober, 12.15â13.00
Var: Digitalt
EN TUMME UPP
En chans att utveckla bÄde dig och teamet gÀller det att bygga en kultur för feedback.
NĂ€r: 27 oktober, 08.00-09.00
Var: Digitalt
HÀr fÄr du hjÀlp av en retorikexpert för att fÄ ditt budskap att landa rÀtt. Anders Sahlman coachar de forskare som deltar i Forskar GrandPrix.
NÀr: Oktober, hÄll utkik i vÄra kanaler.
Var: Digitalt
Sandra Furuland delar med sig av sina bÀsta tips till personer som Àr ambitiösa. Hon har sjÀlv erfarenhet av att gÄ in vÀggen och vet hur hon ska undvika att göra det igen. Det handlar bland annat om att trÀna upp sitt sjÀlvledarskap. LÀs om henne pÄ sid 36.
NĂ€r: 24 november.
Var: Digitalt.
OCH ITP2
Ăr du medlem inom privat sektor och vill lĂ€r dig mer om din kollektivavtalade pension ITP1? DĂ„ Ă€r detta webbinarium nĂ„got för dig.
NĂ€r: 2 oktober, 12.00â13.00 â ITP1
5 oktober, 12.00â13.00â ITP2
Var: Digitalt
Na-krysset
HAR
HEMTREVNAD ULLFETT
Vinnare av förra numrets korsord Àr Hans Olof Jonsson i Ockelbo.
FĂRSĂK-
LĂTT
DIISOCYANAT
GRANN KĂPMAN
TĂ€vla och vinn!
Skicka in din lösning pÄ korsordet. Vi lottar ut presentkort pÄ böcker. Senast den 21 oktober vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.
Kompetensförsörjning kan bli en flaskhals i den gröna omstÀllningen. EfterfrÄgan pÄ grön kompetens ökar exponentiellt, enligt en rapport frÄn Naturvetarna som presenterades pÄ ett seminarium i Almedalen i somras.
â Trots den vĂ€xande efterfrĂ„gan utbildas för fĂ„ inom STEM-omrĂ„det. Det leder till att gapet mellan tillgĂ„ng och efterfrĂ„gan pĂ„ kompetens fortsĂ€tter att öka, sĂ€ger Nima Farrahi, utredare pĂ„ Naturvetarna. Denna slutsats dras efter analys av fem miljoner jobbannonser frĂ„n 2014 till 2022.
â Ett problem Ă€r det minskande intresset för matematik och naturvetenskap bland svenska elever. För femte Ă„ret i rad minskar antalet sökande till naturvetenskapsprogrammet pĂ„ gymnasiet, sĂ€ger Nima Farrahi.
HALVERAD SKOLPENG
Martina Söderström, divisionschef Environment & Planning, pÄ
Sweco bekrÀftar den bilden.
â Bristen pĂ„ spetskompetens för att klara den gröna omstĂ€llningen kommer att öka. Nu behövs en satsning pĂ„ STEM-Ă€mnen pĂ„ högskolan efter mĂ„nga Ă„r av en nedĂ„tgĂ„ende trend, sĂ€ger hon.
Sedan 1990-talet har skolpengen till de Àmnena halverats, enligt Mats Lundqvist, vicerektor för nyttiggörande och innovation pÄ Chalmers, som lyfter Ànnu en utmaning.
â Vi mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att locka unga tjejer att plugga STEM. De behövs bland annat i utvecklingen av batterier, men ocksĂ„ inom life science. Ofta Ă€r bristande kunskaper i matematik ett hinder för att komma in pĂ„
bland annat kemistprogrammet, sÀger Mats Lundqvist.
En lösning pÄ det presenterade gymnasieeleven Elin Norström i panelen.
â Skolan mĂ„ste pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt Ă€n i dag stötta elever som inte har med sig de kunskaperna hemifrĂ„n. Den gröna omstĂ€llningen ger möjligheter till spĂ€nnande och meningsfulla jobb nĂ€r vi kommer ut pĂ„ arbetsmarknaden, sĂ€ger Elin Norström.
Mats Lundqvist vid Chalmers menar att det Àr lika viktigt att höja kompetensen, liksom att möjliggöra karriÀrbyte, genom vidareutbildning hos dem som Àr ute pÄ arbetsmarknaden nu.
Ana Andric, nÀringspolitisk expert pÄ TechSweden vill ocksÄ underlÀtta rekryteringen frÄn andra lÀnder, dÀr byrÄkratin ofta sÀtter kÀppar i hjulet.
AvsÀndare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se
