Därför lönar det sig att klimatanpassa
Arbetsmarknaden håller emot – men hur länge?
Sofia bytte sida och blev chef
”Mer forskning behövs för att få en klar bild av läget
Att mikroplaster har tagit sig in i våra kroppar oroar forskarna
Pension och försäkring via jobbet kan anpassas efter dina nya behov.
ITP-valen påverkar din framtida pension, din ersättning om du blir sjuk och vad din familj får om du dör.
Avtalats digitala rådgivningstjänst hjälper dig att se till att dina pengar hamnar där du vill. Tjänsten ger dig ett förslag på vad du kan göra utifrån dina behov.
Få råd på avtalat.se/radgivningstjanst
Rådgivningstjänsten finansieras via Avtalat med syfte att informera om kollektivavtalad pension och försäkring. Vi får ingen provision eller annan ersättning. Kostnadsfritt för dig.
En förmån för dig som är medlem i fackförbundet Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.
NATURVETARNA
Planiavägen 13
Box 760, 131 24 Nacka
08-466 24 80
info@naturvetarna.se
www.naturvetarna.se
redaktion@naturvetarna.se
Chefredaktör och ansvarig utgivare
Palle Liljebäck
Art Director
Katarina Bengtsson
Skribenter
Erik Aronsson, Nikita Zeiloth, Ellinor Molin
Bildmontage omslag
Katarina Bengtsson
Norra Skåne Offset AB
ISSN: 2000–2424
Upplaga: 34 300 ex.
September är det nya augusti. Det är känslan när kvicksilvret når upp till 25 grader i mitten av månaden. Härligt att fortfarande kunna ta sig ett dopp i Mälaren utan att huttra. Men det är också en varning om vart klimatet är på väg. I spåren av extrem värme följer ofta häftiga regn, där en månads nederbörd kan falla på några timmar.
Den typen av väderfenomen, som tidigare kanske inträffade en gång på hundra år, kommer allt oftare. En förklaring är att varmare luft kan hålla mer vattenånga, som faller ut som regn när luften blir kallare.
Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering
Urban Hedborg, 08-732 48 50
Materialadress urban@uhmarketing.se
Nästa nummer ute: 7 december
Deadline annonser: 24 november
Prenumeration
400 kr per år för icke medlemmar
Ovädret Hans blev ännu påminnelse om detta och hur sårbart samhället är. Lågt liggande fastigheter med sjönära läge ligger särskilt illa till, liksom den infrastruktur som finns i våra älvdalar, där vägar och broar rämnar och källare översvämmas.
Kommunerna, som har ett stort ansvar för att säkra upp samhället för den typen av händelser, står olika rustade för att klara det. De större kommunerna har ofta både kompetensen och resurserna,
medan de mindre kanske måste välja mellan att klimatanpassa och att satsa på äldrevård.
Som vi skriver om längre fram i tidningen finns det pengar att söka för klimatanpassning. MSB, Naturvårdsverket och EU är de främsta bidragsgivarna. När det gäller tillgång på naturvetenskaplig och teknisk kompetens samarbetar två små kommuner i Värmland. Den ena är Arvika, som drabbades svårt av översvämningar när vattennivån i Glafsfjorden steg långt över sina bräddar i början
Med stöd från MSB och EU har staden säkrats från översvämningar, medan andra kommuner ligger långt efter. Här behövs en nationell strategi och finansiering för att klimatanpassa hela Sverige.
”Det behövs en nationell strategi och finansiering för att klimatanpassa hela Sverige.”
Palle Liljebäck, chefredaktör
SID 12 Duellen: Borde Sverige införa sockerskatt?
Industrin vill inte ha sockerskatt, medan en doktor i molekylär bioteknik menar att det skulle förbättra folkhälsan.
SID 14
Månadens fråga: Kan du tänka dig att bli chef?
Stimulerande och utmanande, men det gäller att vilja bli chef av rätt drivkrifter.
SID 36
Tacksam för hjälp När företaget som Johan Kahlman jobbade på gick i konkurs fick han hjälp med att få ut lön, semesterersättning och annat till ett värde av hundratusen kronor.
Konsumtionen av plats ökar snabbt och hamnar i naturen. Forskningen om hur det påverkar miljö och människa befinner sig i sin linda.
NATURVETARNA I MEDIA
Arbetsmarknaden för naturvetare som jobbar med life science har mycket goda framtidsutsikter. Det visar en ny rapport från fackförbundet Naturvetarna.
I dagsläget jobbar omkring 36 000 naturvetare på olika sätt med life science, inklusive hälso- och sjukvård. Antalet anställda inom sektorn ökar, mellan 2015 och 2020 tillkom 9 610 arbetstillfällen – och fler lär det bli, enligt fackförbundet Naturvetarnas nya arbetsmarknadsrapport.
Life Science Sweden 26 maj
Naturvetarna har analyserat över fem miljoner jobbannonser som publicerats mellan 2014 och 2022. Slutsatsen är dyster: gapet mellan utbud och efterfrågan på gröna kompetenser växer lavinartat för varje år som går.
Efterfrågan på gröna kompetenser ökar inom alla roller
Uppsnappat om oss i media
och från alla typer av arbetsgivare, enligt Naturvetarna. Nu varnar de för att kompetensbristen kan hota den gröna omställningen.
– Tidsfönstret krymper för varje år, säger Petra Malm Danielson, samhällspolitisk chef.
Dagens Nyheter 3 augusti
- Jag gillar idén att samla alla naturvetare i ett fackförbund. Det ger oss en stark röst i samhället. Som student är det värdefullt att få coachning i att skriva cv, intervjuträning och LinkedIn. Att ha facket i ryggen när det kommer till löner och villkor väger också tungt. Det ska jag sprida vidare i mitt nya uppdrag som studentmarknadsförare för Naturvetarna. Försäkringar som ingår i medlemskapet ska inte heller underskattas.
Vad gör du vid sidan av studierna?
- Jag jobbar jag extra på NSR i Helsingborg som är ett återvinningsföretag med cirkulär ekonomi som affärsidé. Avfallskontrol-
Indre Raila
Ålder: 25 år.
Utbildning: Studerar miljövetenskap med inriktning förorenad mark på Lunds universitet.
Bor: Helsingborg.
Gör på fritiden: Är engagerade ideellt i Naturskyddsföreningen och är utvald att gå deras traineeprogram. Lagar mat och umgås med sambo och hund, gärna under vandring i naturen.
len ligger på mitt bord, där jag ser till att avfallet hanteras på rätt sätt och dokumentationen stämmer.
Har du nytta av det i plugget?
- Ja, absolut. Det ger ett försprång i studierna och man får en känsla av vad som efterfrågas i arbetslivet. Nu ska jag dessutom ha tio veckors praktik på Sweco. Det är en valbar kurs som ingår i utbildningen.
PALLE LILJEBÄCK
I år la regeringen 200 miljoner i budgeten på att återställa och anlägga våtmarker. I budgetpropositionen för 2024 skjuts det till ytterligare 155 miljoner kronor. Därefter höjs satsningen med 235 miljoner kronor år 2025 och med ytterligare 375 miljoner kronor under perioden 2026–2030. Sammanlagt från 2024 till 2030 läggs över 3,6 miljarder kronor på våtmarker.
Satsningen på våtmarker ska bidra till minskade utsläpp, förbättrad vattenkvalitet, förstärka den biologiska mångfalden, minska risken för översvämningar och stärka landskapens skydd mot torka och brand, enligt regeringen.
Under de senaste 100 åren har Sverige förlorat nästan en fjärdedel av våtmarksarealen och i södra Sverige är det betydligt mer än så. Våtmarker minskar också klimatutsläppen kraftigt, enligt Naturvårdsverket.
Situationen för landets djurskyddsinspektörer är fortsatt tufft. Att besluta att en djurägare inte får ha kvar sina djur kan få konsekvenser. För en djurskyddshandläggare på länsstyrelsen i Stockholm har priset varit högt.
Arga, otrevlig och hotfulla kommentarer tillhör vardagen.
Ibland går det betydligt längre, enligt tidningen Arbetsvärlden som refererar till en undersökning från Naturvetarna 2019. Då hade 86 procent av djurskyddshandläggarna blivit utsatta för hot i tjänsten.
NATURVETARNA:
Inför höstbudgeten har Naturvetarna ett tydligt budskap till regeringen. Behåll eller öka anslagen till de myndigheter som har ansvar för miljö- och klimatfrågor. Detta sätter vi fingret på i ett brev riktat till regeringen inför budgetsläppet:
Snabba på tempot i handläggningen av miljöprövningar och miljötillstånd. Utvecklingen går i dag åt motsatt håll, vilket gör att industri och företag kan komma att etablera sig andra länder. Låt utvecklingen av det gröna stålet och annan miljöteknik stanna i Sverige.
Sverige får inte missa det klimatmål som
Vi blev naturvetare att klara klimatet och hjälpa människor till ett bättre och mer hållbart liv. Inte för att över vaka och anmäla dem. Låt oss fort sätta med det. I början av sep tember presentera de regeringen tilläggs direktiven till den ut redning där bland annat frågan om anmälningsplikt ingår. Utredaren ska lämna förslag på hur lagstiftningen ska kunna ändras så att (vissa?) offentliganställda ska ges en
medlemsländerna har kommit överens om. Det skulle kunna bli en dyrbar affär att bryta den överenskommelsen. Ett sådant exempel är utökningen av handeln med utsläppsrätter inom EU.
Viktiga forskningssamarbeten inom EU gällande miljö- och klimatfrågor måste fortsätta. Sverige får inte bli en bromsklots i den gröna omställningen.
Behåll den höga kompetens som Sverige har inom miljö- och klimatområdet. Att sätta klimatarbetet på paus innebär att kompetens går förlorad, vilket både tar tid och blir dyrbart att bygga upp igen.
lagstadgad skyldighet att rapportera personer som lever i Sverige utan tillstånd. Utredaren ska också undersöka vilka konsekvenser det skulle kunna få för oss om vi inte följer denna skyldighet. Naturvetarna menar att utredningsförslaget ska slängas i papperskorgen. Det hör inte hemma i sjukvården, skolan eller annan offentlig verksamhet.
Jag är naturvetare, inte gränspolis
Nutritionisten på Livsmedelsindustrierna vill göra det lätt att välja hälsosam mat. Vetenskapsjournalisten förordar en sockerskatt för att i minska risken för bukfetma och typ 2-diabetes, vilket är förknippat med en mängd sjukdomar.
1. Ditt viktigaste skäl till att en sockerskatt borde/ inte borde införas?
2. Varför ska vi äta mindre socker?
3. Finns det andra vägar att gå för att minska sockerkonsumtionen?
4. Hur kan intäkterna från skatten användas för bättre hälsa?
Vår extrema konsumtion av tillsatt socker är viktiga orsaker till bukfetma och typ 2-diabetes. Det ökar inte bara risken för hjärtkärlsjukdom, cancer och demens, utan skadar också våra barn. Allt fler kvinnor får exempelvis graviditetsdiabetes, vilket ökar risken för missfall, en för tidig födsel och förlossningsskador. Det är också kopplat till en ökad risk för både fetma och autism hos barnet, enligt ett flertal studier. Bukfetma orsakar lidande och belastar vården, som behöver finansieras.
Vi behöver vända den pågående epidemin av bukfetma, av skälen ovan. Tittar man på Jordbruksverkets statistik konsumerar vi ungefär dubbelt så mycket socker som vi borde. Det finns osäkerheter i de siffrorna, men utan tvekan behöver vi få ner konsumtionen. I Sverige äter vi exempelvis extrema mängder godis. Det är fullt av energi, men i princip helt tomt på näring.
Vi måste göra mer än att bara införa en sockerskatt. Bland annat behöver vi ge konsumenten en chans att veta hur mycket socker man får i sig. Enligt kostråden ska maximalt 10 procent av de kalorier vi äter komma från tillsatt socker, men det finns nog ingen som har koll på sitt intag.
Vi borde ta bort momsen på grönsaker. Sedan skulle Sverige behöva införa en hälsovård, som stöttar alla de personer som behöver lägga om sin livsstil på ett mer långsiktigt vis.
Det finns idag ingen solid vetenskaplig evidens om och hur ekonomiska styrmedel påverkar människors matvanor och vilka hälsoeffekter det ger. Att andra länder har infört sockerskatt är inte ett bevis på att en sådan skatt ger några hälsoeffekter. När det gäller sockerskatt på läsk har vi i Sverige ett relativt litet kaloriintag från läsk.
Livsmedel med mycket tillsatt socker har många kalorier men nästan ingen näring. Samtidigt måste man komma ihåg att det är ännu viktigare för hälsan att äta mer fullkorn och skära ner på saltet. För lite fullkorn och för mycket salt är två av de felaktiga matvanor som har störst negativ effekt på vår hälsa.
Livsmedelsindustrin har redan minskat och fortsätter att minska sockerinnehållet i sina produkter helt på frivillig väg. Till exempel är mer än 50 procent av all läsk som säljs idag utan tillsatt socker. Vårt ansvar inom livsmedelsindustrin är framför allt att erbjuda ett brett utbud av goda, näringsriktiga produkter så att det är enkelt att välja hälsosamt. Och ibland ska man även kunna unna sig produkter med högre sockerinnehåll.
Vi anser inte att Sverige bör införa sockerskatt och därmed blir det inga intäkter därifrån.
Efter flera år som ordförande för akademikerföreningen på biotechföretaget Novavax tog
Sofia Magnusson steget över till arbetsgivarsidan. I dag är hon chef för Program management och leder själv också bolagets Coronaprogram.
TEXT: Palle Liljebäck
FOTO: Johan Dirfors
07.00
Väckarklockan ringer och Sofia ser till att katten får vad den behöver. Är på jobbet strax före nio efter en cykeltur genom Uppsala, i alla fall under sommaren, på vintern är det bil som gäller.
09.00
Projektmöte inom coronaprogrammet. Bland annat diskuteras en ansökan till FDA – US Food and Drugs Administration – för uppdatering av bolagets covid-19 vaccin i USA.
11.00
Chefsmöte med diskussion om lokalbehov som en följd av snabb tillväxt och expansion. Men nu ska antalet konsulter minska, vilket påverkar behovet av kontorsyta. På det följer ett möte med chefsforum, där HR informerar om personalsituationen på företaget.
Aktuell: Fackordförande som blev chef på biotechbolaget Novavax.
Utbildning: Molekylärbiolog och doktor i immunologi.
Mest stolt över: Min breda nyfikenhet och känsla för rättvisa.
Gör en ledig dag: Läser böcker och är med i en bokcirkel. Träffar familj och vänner, gärna över en god middag.
13.00
Nu har kollegorna i USA vaknat, vilket innebär att möten med dem äger rum på eftermiddagar svensk tid. Dagens tema är avstämning om det uppdaterade covid-19 vaccinet, vilket påverkar det adjuvans som utvecklas och tillverkas i Uppsala.
15.00
One to one-möten med medarbetarna med avstämning om hur man mår och hur projekten går, liksom om någon behöver avlastning. Här blir det också snack om medarbetarnas mål och om de har nåtts under första halvåret.
19.00
Hemma igen efter att ha jobbat över lite, som en anpassning till USA-tider. I kväll är det konsert med Håkan Hellström i Botaniska tillsammans med syster och vänner. En vanlig dag fylls bland annat med körsång och matlagning. Hon går ut med katten och tittar gärna på någon engelsk deckarserie innan sängdags.
ör Sofia Magnusson var det självklart att tacka ja när hon fick frågan om att bli chef. I hennes nystartade grupp ingår tre medarbetare.
– Det känns bra att börja i den lilla skalan och att få växa in i rollen som chef. Det innebär att jag parallellt fortsätter att jobba operativt med att leda arbetet med att ta vårt covid-19 vaccin till fullt marknadsgodkännande. I rollen ingår också att utveckla andra program på Novavax AB.
Tiden som ordförande för akademikerföreningen var en bra skola som gav inblick i hur företaget fungerar på en övergripande nivå.
– Under pandemin hade vi mö-
ten i samverkan varje vecka och jag hade möjlighet att påverka i många frågor i min fackliga roll.
FÅTT PEPP
Under åren som facklig ledare har hon fått positiv feedback och kollegor har uppmuntrat henne att bli chef. Det bekräftades när hon gick ledarskapsutbildningen UGL i Naturvetarnas regi.
– Som förtroendevald har kollegor vänt sig till mig i frågor om löner och villkor, liksom när det uppstår problem av olika slag. Det har lärt mig att hantera människor och förstå hur en bra chef ska vara. Hur är du som chef?
– Jag måste och vill vara professionell och genomtänkt i mitt ageran-
de, på ett annat sätt än tidigare. Det finns förväntningar att leva upp till, där jag vill coacha medarbetarna och utveckla dem.
En utmaning som Sofia ser är att inte själv komma med färdiga lösningar, utan i stället peppa medarbetarna att själva göra det. Sedan kan hon ändå behöva guida dem rätt i olika situationer, som i kontakter med kollegor på sajten i USA till exempel.
– Lika viktigt är att låta andra synas och höras, och ge dem äran för uppnådda resultat. Det är en fråga om mognad hos ledaren, där det säkert kan finnas en skillnad mellan manligt och kvinnligt ledarskap, säger hon utan att generalisera.
Sofia Magnusson är inte den som pekar med hela handen, utan hon står för ett ledarskap som bygger på förtroende och omtanke.
Som tidigare fackligt förtroendevald ligger frågor om lön varmt om hjärtat. Hon har nytta av sin fackliga bakgrund och är noga med att följa kollektivavtalet när det är dags för lönerevision och lönesamtal.
– Jag tror på idén att lönen motiverar och sporrar till goda prestationer. Sedan är det förstås lika viktigt att jobbet är utvecklande och roligt för medarbetarna, liksom att jag som chef visar dem uppskattning i vardagen.
Hon är nöjd med att årets lönehöjningar på Novavax överträffade märket – den normerande lönehöjning som parterna inom industrin har kommit överens om. Detta trots företagets anpassning till världsmarknaden efter pandemin.
– Det ligger i linje med kollektivavtalet som medger att märket ska ses som ett golv och inte ett tak och möjliggör högre lönehöjningar. Det visar också att företaget uppskattar medarbetarnas goda insatser.
Det var under pandemin som Novavax i Uppsala växte snabbt och gick från 60-70 medarbetare till över 200. Det amerikanska moderbolaget tog fram ett proteinbaserat vaccin mot covid-19, medan dotterbolaget i Uppsala utvecklat och tillverkar vaccinadjuvanset som förstärker effekten av vaccinet.
Företagets covid-19 vaccin är fortsatt intressant då viruset fortsätter att mutera och infektera människor. På samma sätt som när nya vaccin mot säsongsinfluensa tas fram, så behöver nya vaccin mot nya SARS-Cov-2-varianter utvecklas. Vaccinet måste uppdateras för att ha verkan mot de senaste varianterna av viruset. Att ett proteinbaserat vaccin finns tillgängligt, som ett alternativ till mRNA-vaccinerna, är extra viktigt för bland annat olika riskgrupper.
Företaget står inte och faller med covid-19 vaccinet, man har också utvecklat ett malariavaccin tillsammans med Jenner Institutet i Storbritannien och Serum Institutet i Indien. Vaccinet har nyligen godkänts i några afrikanska länder. Dotterbolaget i Uppsala levererar adjuvans även till detta vaccin.
– Det nya malariavaccinet kommer att kunna göra stor nytta för människor i tropiska och subtropiska länder med malaria och detta är något vi är mycket stolta över, säger Sofia.
Novavax står inte och faller med covid-19 vaccinet, man har också utvecklat ett malariavaccin tillsammans med Jenner Institutet i Storbritannien och Serum Institutet i Indien.
Jag tror på idén att lönen motiverar och sporrar till goda prestationer.”
En svår fråga som inte har ett tydligt svar. Civil olydnad har ofta använts med framgång av miljörörelsen. Men det har ofta gällt en specifik fråga, till exempel för att stoppa en skogsavverkning. Klimatfrågan är större och mer komplex. Jag tror visst att civil olydnad kan vara bra, men måste användas taktiskt. Att till exempel limma fast sig på bilvägar kan reta upp folk som inte har ett alternativ till bilen. Det kan skapa onödig polarisering.
Att delta i demonstrationer för klimatet har stor betydelse. De visar på folklig opinion och skapar engagemang. För den som deltar skapas en känsla av att vara med i en förändringsprocess.
Har du själv demonstrerat för klimatet?
Ja, jag demonstrerar, men jag agerar i första hand som vanlig medborgare. Som forskare väljer jag att kommunicera mina resultat via publiceringar och att sprida kunskap till allmänheten med debattartiklar och annat – den tredje uppgiften.
Klimataktivism är en absolut nödvändighet om vi vill ha en chans till en hållbar framtid. Klimataktivism har hjälpt till att öka krismedvetenheten, men samhället behandlar klimatkrisen fortfarande inte alls i proportion till de ofattbar stora risker vi står inför. Läget är förtvivlat akut och allvarligt.
Därför behövs mer aktivism –praktisk handling för att uppnå en förändring – vilket inkluderar allt från att gå i demonstrationståg, skriva debattartiklar, delta i manifestationer, till fredlig civil olydnad.
Har du själv demonstrerat för klimatet?
Visst, det har jag redan gjort flera gånger. Jag planerar att trappa upp mitt klimatengagemang och delta i fredliga civila olydnadsaktioner tillsammans med andra forskarkollegor aktiva inom Scientist Rebellion.
Begreppet ”aktivism” har många och laddade konnotationer så det måste preciseras för att kunna kommenteras:
Det är bra att många är aktiva i klimatfrågor i politik, företag, forskning och civilsamhälle, och det är viktigt att den grundlagsskyddade yttrandefriheten tillämpas även i klimatfrågor. Debattartiklar, upprop, kampanjer, torgmöten, demonstrationer och strejker ingår i varje demokrati. Principiellt välkomnar jag även civil olydnad som stärker demokratin, även jag bedömer att långt ifrån alla aktioner verkligen bidrar till lägre utsläpp, vissa har motsatt verkan. I vilket fall finns en strikt gräns – våld och skadegörelse är oacceptabelt i demokratier. Exakt var gränsen går måste bedömas i varje enskilt fall.
Har du själv demonstrerat för klimatet?
Ja, det har hänt. Demonstrationer kan ha stort värde, men ofta är andra metoder bättre.
forskare i hållbart skogsbruk vid SLUOmställningsstudiestödet, som gör det möjligt att plugga mitt i karriären med bibehållen lön, är så populärt att CSN inte hinner med i handläggningen. Många väntar på svar på sin ansökan, vilket lär dröja till efter årsskiftet.
En av dem som har kommit i kläm är kemisten Gustav Arbrandt. Han lämnade in sin ansökan i april men har fortfarande inte fått svar.
– Det som är mest frustrerande är bristen på information. Man är mitt i livet och vill öka sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. Men samtidigt måste det funka rent ekonomiskt, säger han.
Gustav Arbrandt sökte stödet då hans dåvarande arbetsplats lades ner och för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Han har nu börjat studera till lärare.
– Jag försöker göra det rätta och hitta det lämpligaste steget till försörjning. Men samtidigt är jag också rädd att diskvalificera mig själv i någon process.
Han tycker att syftet med omställningsstödet är bra men att genomförandet inte håller.
– När det kommer till kritan får man inte den information eller stöd man behöver, säger Gustav Arnbrandt.
– Det är skämskudde på regeringen att inte värna överenskommelsen med oss parter och säkerställa resurser för att hantera inkomna ansökningar, säger Frida Lawenius, tf förbundsdirektör hos Naturvetarna.
På CSN beklagar man de långa handläggningstiderna och förklarar att intresset för studiestödet överträffade alla förväntningar. Den 1 oktober är det möjligt att söka stödet igen.
– Det blir utmanande för oss. Vi kommer inte i fas så snabbt, men man ska absolut söka. Stödet är en fin möjlighet för dem som får ett positivt besked och kan påbörja studier, säger Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN.
Thomas Eliasson har utsetts till Årets geolog av Geosektionen inom Naturvetarna.
– Ja, det är möjligt. I ett geotermiskt projekt på Chalmers testade vi att ta ut värme från urberget genom att borra till 500 meters djup, där temperaturen ligger på runt 15 plusgrader.
Hur gick det?
– Det projektet föll av olika skäl, men kan bli intressant igen i jakten på hållbar energi, säger han entusiastiskt.
Vad kan urberget ge mer?
– Natursten ligger mig varmt om hjärtat och jag står i nära kontakt med producenter av det hållbara materialet, som står sig väl i en livscykelanalys.
Vad används natursten till?
– Natursten av granit och gnejs är outslitligt och går att återanvända nära på hur många gånger som helst. Det finns en bra marknad för råblock av natursten som går på export. Vid sidan av husfasader och husgrunder utnyttjas krossat berg till att bygga vägar.
Har du pratat om det i radions Naturmorgon?
– Nej, där har det mer handlat om att förklara geologiska fenomen. Ett sådant är en av de holmar i Kosterhavet som ligger längst ut i kustbandet. Där kan man se intakta diabasgångar i urberget, som bildades för svindlande 1 400 miljoner år sedan.
Annat som du delar med dig av?
– Lika fascinerande är det med berg som går i dagern efter att ha spolats rena av havet i takt med landhöjningen. De pratar jag gärna om på mina guidningar.
Vad ska du göra med prissumman på 25 000 kronor?
– Jätteroligt att få utmärkelsen, som en hängiven fågelskådare ska jag köpa en ny kikare.
Många naturvetare är chefer eller projektledare. Det ger möjligheter till högre lön, utveckling och att kunna påverka. Nu undrar vi om du kan tänka dig att gå in i annan roll.
Drygt var fjärde naturvetare (27 procent) ser sig själva i en chefsroll inom ett år eller på längre sikt.
NATURVETARBAROMETERN 2022
”Ja, tänker lite i den banan. Som ett steg i karriären och för att få arbetsuppgifter som känns utmanande.”
Björn Ljungberg
”Jag kan rekommendera andra att ta en chefsroll, dock helst för att vara rätt person att inspirera och motivera en grupp människor, inte för att det innebär högre lön.”
MariaGärna lite hårda nypor när det behövs, men i grunden måste du gilla människor och vilja dem väl för att lyckas som chef.
Har du planer på att bli chef? Då finns det anledning att stanna upp och fundera på varför du vill bli det.
– Många blir chef av fel skäl och misslyckas. Det kan handla om prestige och en vilja att få större ansvar och ta ett kliv upp. Även högre lön kan ligga med i vågskålen, säger Anders Sandvik, chefsrådgivare på Verto AB.
Att vara chef och leda på riktigt är att gå före och visa vägen, liksom att coacha medarbetare och lyssna in deras behov och utmaningar, enligt honom.
– För att klara det måste man vara intresserad av människor och jobba för att de ska utvecklas och leverera. I det ligger att lära känna sig själv och veta hur man reagerar i olika situationer. Kan du inte leda dig själv kan du heller inte leda andra.
Anders Sandvik vill inte avskräcka någon från att bli chef.
Hans poäng är att drivkrafterna ska vara de rätta och att man får de förutsättningar som krävs.
– Innan du tackar ja till ett
chefsjobb försäkrar du dig om att du får verktygen för att klara
uppdraget. Ställ frågor om du har mandat att rekrytera, sätta lön, hålla utvecklingssamtal, ha budgetansvar och annat.
Utan de befogenheterna blir man vingklippt som chef, med risk för att bli utbränd. På köper blir man ofta illa omtyckt, vilket i sig är en uppförsbacke.
– Ännu ett tips är att titta på gruppen och kanske göra om den om det behövs. Fråga medarbetarna om vilka förväntningar de har på chefen.
Är hårda nypor att föredra?
– Det är viktigare att bry sig om sina medarbetare och vilja dem väl. Men man får inte heller vara för snäll och säga ja till allt. Ärlighet och tydlighet med hjärta går
hem. ”Så här ser förutsättningarna ut, det blir inte mer än 300 kronor i lönehöjning i år”, skulle ett budskap kunna formuleras.
Är det idé att börja med en mindre grupp?
– Ja absolut, och sedan växa med uppgiften. Det ger också svar på om man är lämplig att vara chef och om man själv trivs med det. Att ha en delad tjänst och samtidigt jobba operativt ser bra ut på pappret, men kan bli för mycket. Att vara chef innebär också att lyfta medarbetarna och ta ett kliv tillbaka.
– Gillar man att själv stå på scen och få uppskattning kanske man ska fundera på en annan roll i organisationen.
Hur ska jag då veta om jag är ett chefsämne?
– Kanske du är coach för ett basketlag eller annat idrottslag. Har du ledaruppdrag i en ideell förening kan det ge en fingervisning.
Ännu ett sätt är att fråga tidigare kollegor om vad de tycker. Och se till att få ärliga svar, säger Anders Sandvik.
”För att klara det måste man vara intresserad av människor.”PALLE LILJEBÄCK Anders Sandvik
1. 2. 3. 4. 5.
Kontakta
Har du blivit varslad om uppsägning? Till att börja med är det inte säkert att du blir uppsagd och arbetslös. Men förbered dig och tänk över vad du vill göra ifall du förlorar ditt nuvarande jobb.
Lägg inte för stor vikt vid rykten. Kontakta de förtroendevalda på din arbetsplats eller Naturvetarnas medlemsrådgivning om något håller på att hända. De har ofta koll. Tänk på att det inte är säkert att du blir arbetslös om du blivit varslad. Du kan bli erbjuden omplacering, så att du får ha kvar din anställning, eller att du hittar ett nytt jobb.
Förbered dig
Kolla upp vad som gäller kring uppsägningstid, försäkringar och tjänstepension. Se till att ditt cv är uppdaterat. Om du har varit länge på en arbetsplats är det vanligt att uppgifter om till exempel vidareutbildningar eller andra meriter inte finns med. Förbered en jobbansökan och få tips på hur du blir en bra jobbsökare. Då är du redo om och när det är dags att börja söka jobb.
Ta reda på vad du vill
Tänk över vad du skulle vilja göra om du blir utan jobb. Du kan ta hjälp av Naturvetarnas karriärrådgivning eller Arbetsförmedlingens karriärvägledning för att få verktyg som vägleder dig till jobb eller utbildning. Man kan börja leta efter ett nytt arbete redan under uppsägningstiden för att minska glappet mellan anställningarna. Enligt lag - LAS - har man rätt att söka nytt jobb på arbetstid och gå på arbetsintervjuer om man har blivit uppsagd.
Uppsagd utan förhandling?
Om du blir arbetslös
Blir du uppsagd utan förhandling ska du kontakta facket direkt. Uppsägningsprocessen ska genomföras på rätt sätt och involvera de fackliga organisationerna. Ett uppsägningsbesked ska vara skriftligt och överlämnas personligen. Att ogiltigförklara en uppsägning måste göras inom 14 dagar från den dag du fick beskedet.
Det är viktigt att du skriver in dig hos arbetsförmedlingen den första dagen som arbetslös. Då kan du även ansöka om a-kassa direkt och behåller din sjukpenningsgrundade inkomst, SGI. Du kan också ha rätt till omställningsstöd från Trygghetsrådet eller annan omställningsorganisation. Kolla också upp om du har rätt till Naturvetarnas inkomstförsäkring, som kan ge upp till 80 procent av hela din tidigare lön.
TEXT: ERIK ARONSSON
Arbetsmarknaden i Sverige klarar sig fortfarande ganska bra. SCB:s statistik visar att arbetslösheten minskade något i juli och uppgick till 7,3 procent jämfört med 7,5 procent i juni. Antalet fast anställda ökade med 131 000 personer i juli jämfört med samma månad förra året.
I juli anmälde sig drygt 30 000 personer som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Att jämföra med knappt 26 000 personer förra året. Arbetslösheten förväntas öka under andra halvan av 2023, enligt Arbetsförmedlingens prognos.
Konkurserna bland svenska företag ökade med 49 procent i juli jämfört med samma månad förra året enligt statistik från UC. Totalt sett var konkursnivån hittills under 2023 den högsta på tio år. Hos Naturvetarna har antalet ärenden som gäller konkurs ökat, nu hanteras tre. Medlemmar får också hjälp med löneindrivning.
1,6%
Så hög var arbetslösheten bland Naturvetarnas medlemmar i juli. Lägsta motsvarande siffra är från maj i år och var 1,5 procent
Närmare 44 000 personer varslades om uppsägning under perioden januari-juli. Det är en ökning med 13 000 sedan året innan. Andelen ärenden hos Naturvetarna som är kopplade till omorganisation, arbetsbrist och övertalighet har ökathittills i år har cirka 120 sådan ärenden hanterats.
Bland Naturvetarnas medlemmar ser arbetsmarknaden fortsatt stark ut. Det råder brist på kompetens inom flera områden. Många naturvetare finns också inom branscher som är relativt stabila och inte drabbas först vid konjunktursvängningar. Men vi följer utvecklingen noga och stöttar medlemmar när det behövs”.
Frida Lawenius, tf förbundsdirektör på Naturvetarna
TEXT: ERIK ARONSSON
Notan för att klimatanpassa samhället kommer att bli dyr, men det blir ännu dyrare om inget görs. Även jordbruket har utmaningar för att säkra matproduktionen. Mer stormar och torka gör att också skogsbruket måste tänka om.
Fler naturvetare behöver utbildas för att Sverige ska klara den gröna omställningen.
– Det finns ett glapp mellan tillgång och efterfrågan på naturvetare, och det kommer att öka. Fler forskare inom naturvetenskap med miljöinriktning behövs också, säger Lydia Musaefendić, utredare på Naturvetarna.
Hon hänvisar till en rapport från Naturvetarna, där mer än 5 miljoner jobbannonser med fokus på miljö, klimat och hållbarhet har analyserats.
Vad behöver göras mer?
I våra undersökningar lyfter kommunerna själva att det råder brist på politisk vilja för att de ska lyckas med sitt klimatarbete. Det behövs mer pengar, men också att politikerna vågar fatta beslut som inte alltid är så populära, till exempel om bilism. De större kommunerna har ofta mer resurser och kompetens för att klara den gröna omställningen.
Men flaskhalsen är inte bara brist på naturvetenskaplig kompetens.
– Det behövs en mix av kompetenser, där arkitekter, ingenjörer, jurister och ekonomer har viktiga roller. Naturvetare har ofta den strategiska kompetensen och är experter. För att säkra den kompetensen i framtiden måste den värdesättas för att locka fler att bli naturvetare, säger Lydia Musaefendić.
KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN: STEM i ljuset av den gröna och omställningendigitala
Naturvetarnas rapport hittar du på webben.
”Varje satsad krona ger mellan sju och tio kronor tillbaka.”
vädret Hans blev ännu en påminnelse om att klimatförändringarna är här. Översvämmade älvar och åar fick vägar och broar att rämna. Skogar blåste ner och åkrar stod under vatten efter extrema nederbördsmängder under juli och augusti.
Innan dess var det torka som gäckade lantbruket, med den heta sommaren 2018 i färskt minne. Sedan blev bönderna bönhörda med råge när regnet öste ner.
Sammantaget innebär klimatförändringarna stora kostnader för samhället, som måste anpassa sig till de
nya förutsättningarna. Enligt regeringens Klimatanpassningsutredning från 2017 kommer det att kosta 205 miljarder kronor fram till år 2100 att klimatanpassa Sverige. Det motsvarar två miljarder kronor varje år.
– Men att inte göra något skulle bli betydligt dyrare. Varje satsad krona ger mellan sju och tio kronor tillbaka, säger Mette Lindahl Olsson, enhetschef för naturolyckor på MSB.
STÖD FRÅN MSB
En av de kommuner som har fått stöd från MSB för att bygga översvämningsskydd är Arvika i Värmland. År 2000 steg vattennivån i en vik av Glafsfjorden med tre meter över det normala. Delar av staden översvämmades och orsakade skador
för runt 300 miljoner kronor.
Skyddet stod färdigt 2020 och har visat sig fungera efter att det var aktiverat under två veckor i slutet av det året.
Slutnotan för att bygga skyddet med de anlagda dammarna hamnade på cirka 250 miljoner kronor, där MSB bidrog med 130 miljoner kronor.
Vi hänger oss kvar i Arvika ett tag till. Där tar man också höjd för häftiga skyfall som skulle kunna översvämma bostadsområden och orsaka vattenfyllda källare och annat.
– Vi har flera fördröjningsmagasin för regnvatten i Arvika. Det senaste
magasinet delfinansierades av EUstöd. Tanken är att de ska klara tvåhundraårsregn. Lika viktigt är att spara träd och annan grönska som fördröjer vattnets väg genom staden, säger Josefin Andersson, projektledare vid Teknik Väst AB, som drivs gemensamt av kommunerna i Arvika och Eda.
Arvika som är en relativt liten kommun har ingen egen klimatstrateg eller motsvarande anställd, som bara ägnar sig åt klimatfrågor. Kompetensen finns utspridd hos personalen som också har andra frågor på sitt bord.
– Tack vare samarbetet mellan två kommuner inom Teknik i Väst har vi både mer resurser och kompetens för att kunna ge bättre teknisk service och jobba med klimatanpassningar, säger Josefin Andersson.
Vi drar söderut till Malmö där förutsättningarna är lite annorlunda. Gunilla Andersson är enhetschef på Miljöförvaltningen och har flera medarbetare som är specialiserade på klimatfrågor.
– Vårt kustnära läge innebär stora utmaningar fler skyfall, stigande havsnivå och värme. Vi sjösatte ett nytt miljöprogram 2021 med mål om klimatanpassning och resiliens.
Även om åtgärder hela tiden vidtas efterlyser hon att regeringen tar ett större ansvar för klimatanpassning i hela landet.
– Vissa kommuner kommer att
drabbas särskilt hårt med höga kostnader som följd. Göteborg och andra kustnära städer är också särskilt utsatta.
Hur jobbar ni med klimatanpassning i Malmö?
– Våra insatser är inriktade mot både översvämningar och extrem värme. Det handlar bland annat om att bygga in vattenmagasin när nya parker anläggs. Träd och grönska ger svalka heta sommardagar och lindrar effekterna av skyfall. På köpet får man biologisk mångfald som bidrar till högre trivsel.
Ett förslag till mål är att 30 procent av stadens yta ska täckas av trädkronor och att ingen ska ha längre än 300 meter till en park eller grönska. Men där är man inte riktigt än. En utmaning är att man inom kommunen ska undvika att bygga på jordbruksmark, vilket gör att staden måste förtätas.
MED NATUREN SOM VERKTYG
Även till den typen av åtgärder finns det ekonomiskt stöd att söka. Det är Naturvårdsverket som hanterar de stöden.
– Det handlar om klimatanpassningar som är kopplade till naturvård på olika sätt, som anläggning av våtmarker. Det ligger inom ramen för det så
kallade LONA-stödet, lokala naturvårdssatsningar, säger Timo Persson, klimatanpassningssamordnare på Naturvårdsverket.
Kommuner, men också lokala aktörer, kan få upp till 90 procent i bidrag för våtmarksprojekt och hälften av kostnaden för ordinarie naturvårdsprojekt. Restaurering och anläggning av våtmarker är ett bra exempel på hur man kan använda naturen som verktyg menar han. Förutom att gynna biologisk mångfald kan våtmarker utgöra ett skydd mot extremväder och lagra kol.
– I år har det delats ut 77 miljoner kronor till nya och pågående
våtmarksprojekt, men en del ansökningar har länsstyrelsen av brist på pengar tyvärr fått avslå. 26 miljoner kronor har också delats ut till projekt inom ordinarie LONA.
Hur det blir nästa år är osäkert.
– Vi har ännu inte fått besked om tillgängliga medel för LONA-bidrag för 2024, säger Timo Persson.
TORKAN SLOG HÅRT
Även jordbruket har drabbats hårt av klimatförändringarna i år. Torkan i maj och juni, när grunden för spannmålsskörden läggs, sänkte förväntningarna på goda skördar rejält.
– 20 procent lägre skörd än normalt motsvarar ett värde på 6 miljarder kronor för lantbruket. Ovanpå det kommer sämre kvalitet och hö-
gre kostnader för torkning i spåren av regnen i augusti, säger Markus Hoffman, agronom och vattenexpert på LRF.
Däremot har gräsvallarna, som utgör grovfoder för kreaturen, återhämtat sig bra i andra och tredje skörd.
Så frågan är om jordbruket är rustat för det nya klimatet?
– Den här sommaren visar att så inte är fallet. Men att klimatanpassa jordbruket skulle bli dyrt och något som de stora gårdarna i större utsträckning har råd med. Det handlar bland annat om att bygga dammar och borra efter grundvatten för bevattning, säger Markus Hoffman.
Att genom växtförädling ta fram nya torktåliga sorter är ännu en pusselbit, liksom att ha fler grödor som kan sås på hösten.
– Höstsådda grödor motstår torka bättre då de redan har etablerat ett rotsystem och kan ta upp vatten på större djup vid försommartorka. Blöta höstar som i år kan dock göra det svårt att så på hösten.
Markus Hoffman påpekar att Sverige klarar sig bättre än till exempel länderna vid Medelhavet, där EU:s experter förutspår sänkta priser på åkermark. I Sverige går utvecklingen åt andra hållet.
– Den förlängda växtsäsongen på våra breddgrader gynnar oss. Å andra sidan ger extremvädret sämre skör-
Våtmarker och andra naturliga ekosystem har en viktig roll i klimatanpassningen. Därför är det mäöjligt att få stöd för anläggning av våtmarker, som hanteras av Naturvårdsverket. På köpet ökar ockå den biologiska mångfalden.
”I år har det delats ut 77 miljoner kronor till nya och pågående våtmarksprojekt.”
dar. Vad det innebär sammantaget är svårt att bedöma.
INTE BARA GRAN
Vi tar klivet ut i skogen, som också drabbas av extremväder på olika sätt. Det mesta talar för att granens dominans är på väg att brytas. Den blir lätt ett offer för stormar och är känslig för angrepp av granbarkborren, särskilt vid torka.
Men stormen
Gudrun 2005 gjorde ingen större skillnad i valet av trädslag vid nyplantering. Men nu håller något på att hända.
– Jag ser ett trendbrott bland skogsägarna, där andra skötselmetoder och trädslag diskuteras. Det gäller även bland skogsbolagen, till exempel har jag blivit inbjuden till Stora Enso för att prata om kontinuitsskogsbruk, som bland annat innebär att man inte kalavverkar, säger Magnus Löf, prefekt och professor i skogsskötsel vid SLU Alnarp.
MER ANPASSAT SKOGSBRUK
Därmed inte sagt att kalhyggesbruket skulle försvinna.
– En tänkbar väg framåt är att anpassa brukningsmetoderna till de lokala förutsättningarna. Det skulle innebära att det på vissa marker
passar bättre med kontinuitetsskog och på andra traditionellt trakthygges- bruk.
Magnus Löf klargör att hyggesbruk ofta är mer lönsamt på de flesta marker och ger bästa utbytet av träråvara per hektar.
Ännu ett sätt att klimatanpassa är att välja andra trädslag och glesare förband – färre träd per ytenhet – för att minska känsligheten mot stormar och torka.
– En större andel lövskog gör skogen mer robust med fler arter och högre biologisk mångfald. Den nordamerikanska douglasgranen skulle kunna passa i Sverige i ett varmare klimat.
Upp till 60 procent från MSB
Årets anslag för statsbidrag för att förebygga naturolyckor ligger på drygt 500 miljoner kronor. Det är MSB som hanterar de stöden. Kommuner kan få upp till 60 procent av kostnaden för att skydda bebyggelse. Det handlar om att förebygga översvämningar och erosion, liksom ras och skred.
Arvika är en av de kommuner som har fått stöd för att skydda staden mot översvämning från Glafsfjorden. Halmstad fick bidrag för att skydda orten Getinge mot att översvämmas från Suseån vid kraftiga regn. Partille och Älvsbyn har fått stöd för att säkra mot skred.
Catch för mindre kommuner
Mindre städer kan ansöka om bidrag för klimatanpassning. I Sverige har Teknik i Väst fått stöd för en att ta fram en strategi inom fiber, Gata, Kraft, Ren-
hållning samt Vatten- och Avlopp. Under en projektperiod på fyra år har man fått 2,6 miljoner kronor. En åtgärd har varit att fånga upp fosfor från Glafsfjorden för att mildra effekterna av algblomning som blir vanligare j ett varmare klimat.
Den lokala naturvårdssatsningen, LONA, kan sökas av kommunala och ideella föreningars. Bidragen kan användas till hantering av översvämningsrisker, grundvattenbildning eller flödesutjämning
Våtmarksprojekt kan få finansiering med upp till 90 procent av projektkostnaden, medan övriga områden får nöja sig med 50 procent.
Sofia Svensson, miljö- och klimatchef på Svevia Miljöekonom, utbildad på SLU
Jobbar på att mer asfalt kan återanvändas i en cirkulär ekonomi, vilket gör att mindre asfalt behöver läggas på deponi. Asfalten blir också mer klimatsmart genom att blanda in lignin – en naturlig och förnyelsebar restprodukt från skogen – som bindemedel. Då kan oljeprodukten bitumen delvis ersättas. Den största delen av asfalt består av krossad sten.
Brytning och krossning av sten läggs ofta ut på underentreprenörer, som erbjuds att använda el från Svevia när det finns tillgängligt. För varje ton sten som bryts avsätts en slant för återställning av stenbrott och åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden. Det kan handla om att anlägga groddammar och att skapa miljöer för vissa arter av växter och insekter, som bin.
Hittills har hållbarhetsarbetet haft fokus på klimat och på senare tid även cirkularitet. Nu ska man också jobba strategiskt med den biologiska mångfalden. I Svevias avtal finns inskrivet att efterbehandling ska ske med hänsyn till den biologiska mångfalden. En ny lag säger att alla insatser som görs för miljö och klimat ska redovisas offentligt.
El är på ingång i de lätta lastbilarna. Detsamma gäller i vissa asfaltverk.
En del tyngre lastbilar kör på biodiesel, HVO, som är lite dyrare än vanlig diesel. Det ställer kunderna krav på ibland.
Med fyra medarbetare i sitt stall jobbar hon strategiskt med miljö-och klimatfrågor på hela företaget. I det ligger att coacha ledningsgruppen och att sitta med i olika chefs- och utvecklingsforum. Men chefs- och utvecklingsuppdraget tar inte all tid, utan ungefär hälften av arbetstiden jobbar hon operativt.
Svevia är sedan 2009 ett statligt bolag som springer ur Vägverket. Hållbarhet är prioriterat och bolaget är anslutet till Fossilfritt Sverige, Klimatarena Stockholm och Global compact, som är ett FN-initiativ som bygger på tio principer om mänskliga rättigheter, miljö, arbetsrättsliga frågor och antikorruption.
När Sofia inte jobbar är det familjen som gäller. Hon lägger gärna pussel och spelar spel med sina barn och bonusbarn. På egen tid sjunger hon i kör och tar gärna en karaoke-kväll med vännerna.
Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna
Hej Naturvetarna, jag har börjat på ett nytt jobb men slängs snabbt ut i nya okända arbetsuppgifter utan introduktion. Jag känner mig inte redo eller rustad för detta. Har jag rätt att kräva en introduktion?
Arbetsgivaren har en skyldighet att introducera nyanställda, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Så tidigt som möjligt bör arbetsgivaren introducera en nyanställd i arbetet.
Det kan handla om att bekanta sig med både arbetsuppgifter och kollegor, liksom att lära sig de digitala verktygen och annat som är nödvändigt för att klara jobbet. Lägg märke till att introduktionen kan se
I mitt lönesamtal hänvisar chefen till märket, som ligger på runt 4 procent i år och 3 procent nästa år. Men jag siktar högre än så och företaget som jag jobbar på går bra. Hur ska jag argumentera?
Kom ihåg att märket – normen för löneökningar på den svenska arbetsmarknaden –inte är ett tak utan ett golv. I avtalen är vi överens om att lönerna ska grunda sig på ansvar, resultat och kompetens. Det innebär att det är möjligt för både individen och hela gruppen att få högre lönehöjningar än märket, särskilt om företaget har en god lönsamhet.
Kom väl förberedd inför lö -
nesamtalet och var konkret med dina bidrag till att nå verksamhetens mål. Har du gjort en särskild insats under året som uppmärksammats tar du upp den i lönesamtalet. Tänk på att det är din utveckling i din befattning och dina bidrag till verksamheten ska stå i fokus i samtalet.
Får du inte ett tydligt svar om din önskade lön kan du fråga chefen vad du skulle ha gjort eller bidragit med för att
Daniel Wallin ombudsman på Naturvetarnalite olika ut på olika arbetsplatser och beroende på vilka arbetsuppgifterna är.
En fungerande introduktion är viktig för din psykosociala arbetsmiljö, som gör att du mår bra och kan prestera. Börja med att påtala vikten av en introduktion till din närmaste chef. Om chefen inte hörsammar detta vänder du dig till skyddsombudet. Du är även välkommen att kontakta vår medlemsrådgivning.
nå en högre lönenivå? Lika viktigt är att ta reda på vad du behöver göra framåt för att få den lön du vill ha.
Om arbetsgivaren inte kan möta dina lönekrav kan det vara läge att efterfråga andra anställningsförmåner, som en extra semestervecka, städhjälp eller motsvarande.
Lagom till älgjakten släpps Nya älgkokboken, där viltkocken Anders Levén delar med sig av sina bästa recept. En riktig aptitretare man inte får missa efter att älgen är skjuten, slaktad och styckad. Förföriska bilder på fina filéer till de lite tuffare bitarna inspirerar.
Nyttigt och ekologiskt gäller för älgkött. Här tar receptmakaren ut svängarna rejält och bjuder på en crossover mellan ursvensk råvara tillagad på thailändskt vis. Älgfilé Oscar går inte heller av för hackor.
Även om älgen förstås dominerar hittar vi recept på fruktmos, grillkrydda och hummerring med stuvad spenat och burrata, som lämpar sig utmärkt som förrätt.
För att nå en större publik tog Naturvårdsföreningen hjälp av en influencer. Therése Lindgren skriver i vanliga fall om smink och andra ytligheter, men också om psykisk ohälsa. Hon drivs av att vilja göra gott och jobba för något som är större än henne själv, som den miljö och natur som vi alla är beroende av. Därför krokade hon arm med Naturskyddsföreningen för att göra den här boken.
Man får vägledning i att äta, resa, köpa och bo. I förordet skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall: ”Vi måste agera beslutsamt och tillsammans om vi ska nå visionen om en hållbar framtid på en frisk och levande planet. Det är viktigt på riktigt”.
BOK
Ann Fernholm, disputerad i molekylär bioteknik, granskar den moderna livsmedelsindustrin och listar de vanligaste ingredienserna i vår mat, där över hälften utgörs av stärkelse, socker, tillsatser och andra ultraprocessade ämnen.
Hon visar hur varor marknadsförs som nyttigare än vad de är och hennes öppna brev till olika livsmedelsföretag är spännande och avslöjande läsning. I flera fall har hennes anmälningar lett till förändringar: vit choklad får inte längre marknadsföras som ”yoghurt” i naturgodishyllan, och havredryck får inte längre beskrivas som ”osötad”.
Och vem blir sugen på vegansk grillkorv när man läser innehållsförteckningen? Med hjälp av vatten, rapsolja, potatisstärkelse, lite protein och diverse olika förtjockningsmedel, har en tillverkare lyckats skapa något som har en konsistens som liknar den hos korv.
Sandra Furuland, som man kan läsa om på annan plats i den här tidningen, delar med sig av sina bästa tips till personer som är ambitiösa. Hon har själv erfarenhet av att gå in väggen och vet hur hon ska undvika att göra det igen. Det handlar bland annat om att träna upp sitt självledarskap.
Det här är boken för dig som är driven, engagerad, nyfiken, lojal och vill göra det bästa du kan. Detta utan att kompromissa med sin hälsa. Genom att leda dig själv på ett medvetet sätt kan du förebygga onödig stress.
Vinnare i förra numret:
Hitta rätt i stället för att leta fel: Martina Nilsson, Uppsala
Solenergi i bebyggelse: Alexandra Oravsky
Emplayment: Henrik Larsson, Staffanstorp
Den utbrända hjärnforskaren: Anna Österdahl
Chans att vinna!
Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en bok
Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 21 oktober. Skriv bokens titel i ämnesraden.
Prestera på hög nivå och må bra
Den ökade mängden plast i samhället oroar forskarna. Mikroplaster har tagit sig in i våra kroppar, men man vet inte hur det kan påverka oss. På fisk har man sett beteendeförändringar. Men mer forskning behövs för att få en klar bild av läget.
TEXT: Palle Liljebäck FOTOMONTAGE: Katarina Bengtsson
Förbrukningen av plats ökar snabbt. Mellan 2010 och 2020 ökade den med nästan 30 kilo per person och år, skriver Naturvårdsverket på sin hemsida. 87 procent återvinns som energi eller som bränsle i industrin. Bara 10 procent återvinns och blir ny plast. Det gäller främst petflaskor och förpackningsplast.
I hela världen beräknas utsläppen av plast fyrdubblas till 2050, där bland annat Arktis havsis riskerar överskrida farliga gränsvärden för mikroplaster. Enligt WWF uppskattar forskarna att 90 procent av alla sjöfåglar och 52 procent av alla havssköldpaddor får i sig plast.
Det finns positiva tecken. Världens länder har kommit överens om att senast 2024 ta fram ett FN-avtal som syftar till att stoppa föroreningarna av plast i miljön. Det kan komma att ändra spelplanen för hur vi tillverkar, konsumerar och återanvänder plast, enligt FN.
Naturens artrikedom fascinerar och tillför ett ett värde för människor. Det kan också handla om kulturell identitet, kopplad till mångfald och ekosystem.
lasten har tjänat oss väl sedan den såg dagens ljus för drygt hundra år sedan. Då i form av bakelit, som de första telefonerna var gjorda av. I dag har plasten en självklar roll i vår vardag och finns i de mest oväntade produkterna, som smink och kläder.
Men plaster är också förknippade med problem, särskilt när de hamnar i miljön. Så trist att mötas av petflaskor, plastpåsar och annat plastskräp som har sköljts upp på våra stränder.
Vi ringer upp Hanna Karlsson, docent i toxikologi på Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, för att få svar på riskerna med nanoplaster.
– I våra studier på odlade celler har vi inte sett några stora effekter på akut giftighet, men vad som händer på längre sikt är mer oklart och något som vi tittar på nu. Mycket forskning om detta pågår på universitet i hela världen. Hon förklarar att det finns en oro för vissa tillsatser i plasten. Det handlar bland annat om mjukgörare,
så kallade ftalater, som vissa är hormonstörande och kan göra det svårare att få barn. Bisfenol är en annan kemikalie som också kan påverka fortplantningen. Den finns bland annat i sportflaskor och på insidan av konservburkar.
– Vi har också anledning att höja ett varningens finger för PFAS - högflourerande ämnen – som bland annat finns i teflon och vattenavvisande textilier. På EU:s bord ligger nu ett förbud mot tillverkning och försäljning av PFAS, som är skadliga för både människa och miljö.
SE UPP FÖR DAMM
Hur påverkar själva plasterna hälsan?
– Vi vet att det inte är bra att andas in partiklar generellt. Men det är fortfarande oklart när exponeringen för mikro- och nanoplaster blir ett problem för hälsan. Höga halter
av damm i arbetsmiljön kan orsaka lungeffekter. Får vi i oss mikroplaster via maten tar de sig inte igenom barriären i tarmen i någon stor utsträckning, men upptaget kan vara större för nanoplast.
Plastpartiklar och fibrer i luften kommer bland annat från slitage av bildäck och från textildamm.
Vad kan man göra själv för att minska exponeringen?
– Att ha välstädat och bra ventilation minskar riskerna, men tänk på att torktumling av kläder kan ge mycket textilfibrer i luften. Man kan också ha färre plastprylar, speciellt sådana som är i kontakt med varm mat, och se upp för äldre mjuka plastsaker.
Hanna Karlsson och hennes forskargrupp använder odlade lungceller, både epitelceller och immunceller för att titta på effekterna.
– Vi vet från studier på människor att exponering för små partiklar kan öka risken att dö i förtid. Studier på celler kan hjälpa oss att förstå vilka partiklar som är mest skadliga. De mikroplaster vi hittills har studerat orsakar inte akuta effekter på samma sätt som till exempel partiklar från svetsning.
Hon förklarar att exponering av små partiklar orsakar oxidativ stress som påverkar vårt DNA, och som i förlängningen kan bidra till utveckling av cancer.
Nanoplaster är inte bara ett hot mot hälsan, utan också mot miljön. Tommy Cedervall, forskare i biokemi vid Lunds universitet forskar på hur vattenlevande organismer i våra sjöar påverkas av nanoplaster. Han har testat nedbruten polyeten och polystyren, som bland annat finns i plastpåsar och byggmaterial.
– Vi gav de på ytan kemiskt modifierade polyeten-nanoplasterna till zooplankton av släktet Daphnia. De klarade sig bra och växte till och med bättre än kontrollgruppen. Det kan bero på att plasten och de bakterier som växer på partiklarna fungerade som föda.
Däremot är nedbrytningsprodukterna från polyeten giftiga. Om det
beror på partiklarna i sig eller tillsatsmedlet bisfenol är oklart.
I ett annat försök har polystyren och alger utgjort födan för plankton som i sin tur blev mat åt rudor.
– Här såg vi beteendeförändringar.
Rudorna rörde sig långsammare och var inte lika inriktade på jakt och tog därför längre tid på sig att äta. Vad kan ha hänt?
– Nanoplasten har av allt att döma tagit sig in i hjärnan, vilket är oroande. Tre liknande studier visar på
samma resultat, och även annan forskning stöder den hypotesen, säger Tommy Cedervall.
Kan människan påverkas?
– Nanoplaster finns i våra kroppar, men vi har en annan hjärnbarriär än fiskar.
Ska vi vara oroliga?
– Ja, det är min personliga uppfattning, men möjligen kan de vara mindre farliga än vad forskarna tidigare har trott, i alla fall när det gäller påverkan på plankton. Plaster finns överallt och vi börjar förstå vad det kan innebär för vår hälsa och miljön.
Partiklar av plast som är mindre än 100 nanometer (0,1 mikrometer) räknas som nanoplaster.
Fragment av plast klassas som mikroplast när storleken är mellan 0,1 mikrometer och 5 millimeter. En stor spännvidd alltså.
Dessvärre ökar plastprodukterna i samhället.
Kan bioplasterna rädda oss?
– Nej troligen inte, även den råvaran innehåller polymerer som måste testas. Men jag är optimist och menar att det är möjligt att vända trenden. Det gäller att få kontroll på platsflödena och se till att plasten används rätt och inte gör skada, säger Tommy Cedervall.
En kemisk förening som är uppbyggd i långa kedjor av kolväten med mindre enheter av monomerer.
Några exempel på polymerer i vår vardag är polyeten i plastpåsar, som är en ren oljeprodukt, polyvinylklorid, PVC, i plastmattor och polyamid, som de flesta känner som nylon. Polystyren är en genomskinlig termoplast som är billig att framställa och därför mycket vanlig.
”Nanoplasten har av allt att döma tagit sig in i hjärnan, vilket är oroande.”
Rymdsonden Chandrayaan-3 utförde en lyckad mjuklandning på månens sydpol i augusti 2023. Indien blir därmed det fjärde landet i världen som lyckas landa på månen. Rovern Pragyaan ska nu åka runt, ta bilder och samla in data från månytan för att undersöka vilka mineraler den består av och undersöka markens kemiska uppbyggnad. Men den ska också leta efter vatten, vilket forskare tror finns i form av is i kratrarna på månens skuggade sydpol.
Isak Kleist
I Serbien har luftföroreningar och luftkvaliteten länge varit ett problem. Att plantera fler träd och växtlighet är dock inte möjligt i kompakta stadsområden. Därför skapade forskare från Belgrads Universitet alternativa träd som tar mindre plats i städerna och som kräver mindre underhåll. Dessa alternativa träd kallas för Liquid 3. Liquid 3 använder encelliga mikroalger som växer i sjöar i Serbien. Mikroalgerna kan växa och överleva i kranvatten och klarar av både höga och låga temperaturer. Det enda underhållet som Liquid 3 kräver är att ta bort överskottsalger som växt i tanken, dessa kan användas som gödningsmedel. Algerna är upp tlll 50 gånger mer effektiv att omvandla koldioxid till syre än vanliga träd.
Alicia SvenssonUngefär en tredjedel av alla unga kvinnor i Sverige uppskattas ha tomma järndepåer. Järnbrist kan över tid leda till anemi, vilket kan ge med symptom såsom trötthet, nedsatt koncentration, yrsel, hjärtklappning och huvudvärk. En möjlig anledning till den höga prevalensen kan vara förändrade matvanor med minskad konsumtion av kött till förmån för vegetabiliska köttsubstitut, som innehåller mindre järn än kött. Att äta mindre kött har många klimatmässiga fördelar, men man bör då planera kosten mer noga för att få i sig tillräckligt med järn. Isak Kleist
CAR-T-behandlingar är en revolutionerande typ av immunterapi där det egna immunförsvaret används för att bekämpa cancer. Vita blodkroppar tas från patienten och genmodifieras för att känna igen ett ytprotein på tumörens celler och injiceras sedan tillbaka in i kroppen.
CAR står för “chimeric antigen receptor” och T syftar på att det är de vita blodkropparna vid namn T-celler som modifieras i behandlingen. En risk med behandlingen är att CAR-T-cellerna även börjar angripa friska organ i kroppen. Behandlingen har därför främst använts mot cancerformerna med ytproteiner som cellerna kan rikta in sig på utan att riskera att angripa friska celler.
Elin Norström
De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever
Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!
Det kan vara väldigt blött på markytan men fortfarande torrt längre ner i marken under en lång tid. Den lite förenklade förklaringen är: Vatten rör sig generellt ganska långsamt genom marken. Därför kan det ta lång tid innan regn blir grundvatten, särskild om grundvattennivån ligger djupt.
Det är huvudsakligen två faktorer som påverkar hur snabbt vattnet kan röra sig neråt. Första faktorn är markens genomsläpplighet. Den är hög för till exempel sand, men lägre för morän.
Den andra faktorn är markens fuktighet eller vattenhalt. Regnar det på torr mark, så blir bara de
översta centimetrarna fuktiga. I de övre skikten hålls vattnet fast i markens porer av kapillarkrafter. Om mer vatten tillförs, försvagas dessa krafter och vattnet kan röra sig vidare ner. Har det varit torrt under en lång tid, som i våras, då krävs det stora vattenvolymer för att fylla på deficiten. Grundvat-
ten som ligger djupt påverkas inte förrän långt senare.
Roland Barthel,
professor i hydrogeologi vid Göteborgs universitet
Havstemperaturerna är
nu de högsta uppmätta någonsin, och det beror på att haven tar upp merparten av den extra värme som tillförs atmosfären i samband med ökade växthusgaser från mänskliga aktiviteter.
Förutom att påverka
marina ekosystem och orsaka havsnivåhöjning så påverkar varmare hav också vädersystem genom att tillföra extra fukt till luften. Detta kan leda till kraftigare extremväder, såsom kraftiga stormar och intensivare nederbörd under höst och vinter.
Högre än normala havstemperaturer ger också ett mildare klimat över land, vilket kan ge kortare meteorologisk vinter med mindre chans till snö och skridskoisar i de södra delarna av Sverige. Om temperaturen håller sig under noll, kan dock fuktiga maritima luft-
massor ge bra förutsättningar för snö i de norra wdelarna av landet.
Det byggs alltmer vindkraft ute till havs. Där finns utrymme för stora vindkraftparker med en högre och jämnare elproduktion. Men det finns också utmaningar, som påverkan på havsmiljön och överföringen av elen till land.
GRAFIK: Fredrik Saarkoppel
Många vill bygga vindkraft till havs
Under 2022 uppgick elanvändningen i Sverige till 137 TWh. Elproduktionen var cirka 170 TWh, varav vindkraft svarade för 19 procent. Av detta kommer endast cirka 0,6 TWh från havsbaserad vindkraft. Det finns idag ett stort intresse för att bygga vindkraft till havs, motsvarande totalt cirka 366 TWh. De projekt som nu ligger i tillståndsfasen kan ge 67 TWh, vilket skulle innebära en fördubbling av den sammanlagda elproduktionen från vindkraft.
Flytande vindkraftverk
Överföringen av el från vindkraftparker till elnätet sker genom en kombination av kablar och transformatorstationer.
Flytande vindkraftverk är en lösning som har flera fördelar. Dessa kräver inga fundament utan förankras med långa staglinor eller kedjor, som förtöjs på botten med någon form av ankare eller pålar. Det begränsar miljöeffekten vid byggandet men å andra sidan skapas inga artificiella rev.
En växande arbetsmarknad
Efterfrågan på gröna kompetenser har ökat kraftigt under de senaste åren, enligt Naturvetarnas senaste rapport som analyserat jobbannonser. I takt med den fortsatta utbyggnaden av vindkraft till havs kommer behovet av marinbiologer att öka. De behövs bland annat för att kartlägga havsbottnar och göra miljöprovtagningar. Oceanografer, hydroakustiker, maringeologer och biologer har också eftertraktade kompetenser.
Landbaserad transformatorstation
Vem ska betala?
I dag står Svenska kraftnät för en stor del av kostnaderna för att bygga ut kablar till vindkraftparker till havs. Det vill regeringen ändra på, vilket innebär att det blir den som bygger vindkraftparken som ska betala för anslutningen till elnätet på land. Ändringen föreslås träda i kraft i oktober 2023.
Havsbaserade, bottenförankrade vindkraftverk
Så påverkas miljön
Miljöpåverkan på havsbotten är störst under byggnationen med spridning av sediment och störningar av djurlivet genom potentiellt skadliga nivåer av undervattensbuller.
När vindkraftverken har förankrats med fundament i havsbotten skapas en miljö som kan fungera som ett artificiellt rev där fisk, andra djurarter och växter trivs.
Fåglar, fladdermöss och insekter påverkas bland annat genom kollisioner och försämrad eller förstörd livsmiljö. Forskning pågår kring hur AI och avancerad övervakningsteknik kan användas för att bromsa eller stanna vindkraftverken när många fåglar och fladdermöss är i rörelse.
Har du också fått höra att du ska gå ner i varv och sänka ambitionsnivån för att inte bränna ut dig? Det brukar vara budskapet till dem som är drivna och jobbar lite för mycket.
Sandra Furulund väljer en annan strategi och menar att man kan vara högpresterande och samtidigt vara hållbar. Hon tar avstamp i sig själv där hon under en period prioriterade annat än vad kroppen och hjärnan behöver för att må bra. Några år tidigare hade hon även drabbats av en personlig tragedi som bidrog till att hon blev sjuk.
– Jag kunde inte hantera mina känslor, hade svårt att sova och drack lite för mycket. Jag förstod att jag behövde göra en förändring i min livsstil. Jag började bland annat med yoga, tog promenader och reflekterade över mina värderingar. Jag lydde även rådet att sänka kraven och ambitionsnivån.
Men de sistnämnda råden hjälpte inte. Inombords mådde hon allt sämre.
– Att gå på lågvarv och inte vara engagerad passade mig dåligt. Jag slutade att vara mig själv och ställde mig själv frågan: vad behöver jag för att må bra?
Svaret blev att hon behöver vara engagerad och prestera på en nivå som passar henne.
Men är det möjligt att samtidigt vara hållbar?
– Ja, det är poängen i mitt budskap. Den tesen bekräftas i en studie vid High Performance Institute i USA. Det handlar om att stärka den fysiska, psykiska och emotionella hälsan. I det ligger att uppfylla grundkriterierna med bland an-
periodvis jobba mycket går att göra på ett hållbart sätt. Du som är ambitiös kan alltså fortsätta vara det. Att sänka kraven och inte vara sig själv är ett sämre alternativ, enligt high performance-coachen Sandra Furulund.
Vi behöver ett visst mått av stress för att få energi och prestera. Men det får inte vara ett ständigt påslag.”Sandra Furulund har själv en historia av att ha förändrat sin livsstil.
nat sömn, hälsosam mat, stillhet, relationer och aktivitet.
Hur gör jag?
– Hitta ett sammanhang där du jobbar för ett högre syfte än dig själv. Men lika viktigt är att kunna släppa jobbet när du är ledig. Det handlar om självledarskap.
Vad innebär det konkret?
– Du kan göra det på ett aktivt sätt och skapa strukturer för din arbetsdag, som att svara på mejl och vara tillgänglig under vissa tider.
Sandra menar att vi ska dra nytta av det vi vet om hjärnan. För den som är mest pigg och kreativ på morgonen bör avsätta tid för att jobba fokuserat under morgontimmarna.
– Lägg också in återhämtning under arbetsdagen. Gå inte från ett möte till ett annat utan att paus. Ibland kan det räcka med att fylla på med vatten, prata med kollegor eller lyssna på en bra låt.
– Att kolla i mobilen är alltså ingen bra idé?
– Nej, i alla fall inte att scrolla planlöst, vilket kan trigga i gång andra saker. Om du gör det ska det vara ett medvetet val.
Ännu en fälla att gå i är strävan efter perfektion och att prestera på topp i alla lägen.
– Tänk i stället: jag gör mitt bästa utifrån tid, resurser och energi. Kan jag leverera detta och vara nöjd? Här gäller det att klargöra för sig själv när man ska vara nöjd.
CHEFENS ANSVAR
Vilken roll har chefen?
- Chefen måste ha tid för att prata med medarbetarna om vad de behöver för att prestera och må bra. Att sänka kraven funkar sällan, det är bättre att erbjuda hjälp med att prioritera och coacha. Och glöm inte att chefen är en förebild, som själv ska vara hållbar och samtidigt göra ett bra jobb.
Sandra påminner om att stress i sig inte är farligt.
– Vi behöver ett visst mått av stress för att få energi och prestera. Men det får inte vara ett ständigt påslag, utan hjärnan och kroppen behöver vila. Gör ett medvetet val när du ska prestera på topp och inte, liksom när du behöver återhämtning.
Men om man närmar sig utbrändhet? – Då är du i ett annat läge och behöver ännu mer återhämtning och sänka tempot. Avslappningsövningar kan fungera som ett sätt att sänka stressnivån, men mer än så behövs.
1. Fundera på vad som passar dig och vilka behov du har för att må bra och vara hållbar i arbetslivet.
2. Lägg in återhämtning under arbetsdagen och gör medvetna val, där mobilen kan få sättas på paus.
3. Sträva inte efter perfektion i alla lägen. Klargör för dig själv när du är nöjd med din arbetsinsats.
4. Som chef är det ofta bättre att erbjuda sina medarbetare hjälp med att prioritera i stället för att be dem sänka kraven.
Lyssna på Sandra live
Boka in den 24 november i din kalender. Då har du chans att delta på Naturvetarnas webbinarium om att prestera hållbart, med Sandra Furulund som föreläsare.
Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna
Jag har varit chef på mellannivå under flera år i ett privat företag, men känner att jag vill kliva tillbaka till en expertroll. Hur gör jag för att den övergången ska bli så smidig som möjligt?
Det låter som att du har övervägt det här beslutet noga, vilket det finns skäl att göra. I dag är det naturligt att medarbetare går mellan olika roller. Men att lämna en chefsposition kan i vissa organisationer uppfattas som man bryter lite mot normen och kan innebära att man tappar ansiktet i andras ögon.
Innan du tar steget bör du fundera på vilka dina drivkrafter är och om du har fått rätt mandat och verktyg för att kunna vara chef. Kanske du skulle fungera bättre som chef i en annan organisation.
Om du ändå kommer till slutsatsen att du vill jobba operativt så se till att ha en trovärdig story, där du klargör att du själv väljer att växla spår. Det är lika viktigt om du stannar kvar hos din nuvarande arbetsgivare eller söker dig till en ny.
Om du byter arbetsgivare är ett tips att lista dina nyckelkompetenser först i ditt cv utan hänsyn till kronologi. Kanske du vill leda projekt, men inte ha ansvar för personal och budget. Framhåll det i så fall och tänk på att ledarskap är en kompetens i sig. Då blir det mer fokus på dina kompetenser i stället för dina tjänster du haft som chef.
Men det är inte överallt som den linjära karriären uppfattas som den mest ärofyllda. Inom akademin värderas expertrollen ofta högre, där professorstiteln är målet för många. Med det följer ett ledarans-
var, som inte alla gillar eller är lämplig för. De vill forska och inte leda.
Fundera på i vilken typ av organisation din kompetens med drivkrafter bäst kommer till sin rätt. Kanske det kan vara värt att gå till en organisation där det finns en kultur av att växla mellan olika roller.
”Fundera på i vilken typ av organisation din kompetens med drivkrafter bäst kommer till sin rätt.”
I det lilla hörn av världen som kallas Norden finns det en bransch som alla fem grannländer excellerar i; life science! Och det är ingen slump, eftersom det också är samma kvintett som toppar innovationsindex år efter år och vår bransch är beroende av skarpa, innovativa hjärnor, i allt från labbet till produktionen.
Särskilt festligt är det att vi kompletterar varandra så väl. Island som var tidiga inom genteknik, Finland - champion inom healthtech, Norge med sin framfart inom onkologi, Danmark med en snudd på institutionaliserad big pharma och så Sverige som spottar ur sig biotech start-ups på löpande band.
Det är en rosenskimrande bild. Och det finns all anledning att fortsätta att beskriva det nordiska life science-undret i ljusa färger. Men ingen bransch går opåverkade av det förändrade ekonomiska läget. Särskilt inte den industri som slukar stora mängder kapital för sin framdrift. Och nu är det kalla vindar som blåser över Norden.
Vi som jobbar med rekrytering är de första att märka av när balansen mellan jobbsökande och rekryterande bolag skiftar och nu är trycket stort från kvalificerade kandidater som söker nya utmaningar. Och de finns, liksom bolag som växer. Men man kan behöva gå lite längre utanför comfort zonen än tidigare och vara öppen för en bredare geografisk arbetsmarknad för att landa ett nytt jobb.
Här bör vi nyttja att vi tillsammans i våra grannländer kan fungera som en större och mer flexibel arbetsmarknad än vad vi kan uppnå var och en för sig. Inte för att det är lätt att packa ihop och flytta dit jobben finns. Men det kanske vi heller inte behöver göra längre i samma utsträckning? I ett post-covid-arbetsliv, där vi vant oss att sitta i pyjamasbyxor framför teamsskärmar delar av veckan, för att fysiskt vara på jobbet någon dag då och då, torde det vara acceptabelt med något längre resor för arbetstagarna och ett flexibla-
Helena Strigård, inkommande vd Haeger & Carlsson Executive Search och Interim
re synsätt på fysisk närvaro för arbetsgivarna. Det är ett sätt att vidga den geografiska zonen för jobbsökande kandidater och för de bolag som rekryterar att kunna få span på fler talanger i sitt sökande.
Jag tror att vi kan nå så mycket längre om vi jobbar över de nordiska nationsgränserna. Från att regulatoriskt fungera som en marknad för de som önskar etablera sig här och underlätta för kliniska prövningar att förläggas hit till hur våra finansmarknader dockar ihop, och underlätta för det privata kapitalet att samfinansiera projekt med så kallat ”soft money” från de olika offentligt finansierade innovationsaktörerna i alla fem länder. Åtgärder som skulle främja branschens tillväxt i hela Norden och skapa nya kvalificerade jobbtillfällen.
Men det finns också ett behov att homogenisera arbetsmarknadernas funktionssätt som direkt skulle påverka möjligheten för talanger att flyta mellan länderna. Och det behovet är särskilt stort nu.
Signalerna från rymden absorberas kraftigt av vattenånga i jordatmosfären. Det är därför som teleskopet måste byggas på högt belägna, torra ställen, som den 5000 m höga platån vid Chajnantor, runt 50 km öster om San Pedro de Atacama i norra Chile.
ALMA är det kraftfullaste teleskopet för observationer av det kalla universum – molekylär gas, stoft och damm. Här kan man kolla in byggstenarna för stjärnorna, planetsystem, galaxer och för livet självt. ALMA står för Atacame Large Millimeter/ submillimeter Array.
Detta globala samarbete är det största projektet i världen inom den markbaserade astronomin. Chalmers bidrar med ny forskning. Nu senast med Band 2 som gör det möjligt att samla in väglängder mellan 0,3 och 8,6 millimeter.
ALMA är ett toppmodernt teleskop för att undersöka ljuset från några av universums kallaste kroppar. Detta ljus har våglängder runt en millimeter och ligger mellan infrarött ljus och radiostrålning. Teleskopet består av 66 antenner, som samlar in radiosignaler från nio olika frekvensband.
Forskare får detaljerade bilder av stjärnor och planeter som föds i gasmoln nära solsystemet. Genom att urskilja galaxer som bildas i utkanten av universum, gör ALMA det möjligt för astronomer att arbeta med frågor som rör vårt kosmiska ursprung.
”Med Band 2 kommer vi att kunna se tecken på kolmonoxidmolekyler i riktigt avlägsna galaxer, och med hjälp av dem kan vi ta reda på exakt hur långt bort de befinner sig och avståndet mellan olika galaxer.
Kiana Kade, doktorand i astronomi vid Chalmers
ALMA har gett unika och spektakulära upptäckter. Bland annat har det bidragit till kunskap om:
1. Bilder av protoplanetära skivor som vände upp och ner på teorier om hur planeter bildas.
2. Observationer av fenomen som Einsteinringar med högsta upplösning.
3. Upptäckten av komplexa organiska molekyler i protoplanetariska skivor. De kolbaserade, molekylerna bekräftar att vårt solsystem inte är unikt som en möjlig plats för liv.
Foto: ESO/Y. Beletsky Foto: ESO/S. Rossi Foto: ESOForskare vid Lunds universitet har tagit fram en metod för att ta bort de sista cancerresterna ur kroppen vid behandling av aggressiv cancer.
– Det är jätteroligt att få genomföra ett projekt som har stor så betydelse för samhället. Det känns bra att kunna bidra, säger Niels-Bjarne Woods, forskargruppsledare och universitetslektor i molekylärmedicin och genterapi samt en grundare av Amniotics AB.
För patienter med aggressiva cancersjukdomar är det vanligt med återfall efter behandling eftersom det kan vara svårt att ta bort alla cancerrester i kroppen. Genom att programmera genetisk modifierade ”mördarceller” att ta bort de återstående tumörcellerna hoppas man kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ. För att förklara det på ett enkelt sätt jämför han en cancerdrabbad kropp med en byggarbetsplats.
– Tänk dig en stökig arbetsplats med massor av byggdelar. För att städa upp tar du en spade och tar bort de stora delarna, men det blir inte helt rent om du inte dammsuger efteråt, eller hur?
SJUKA CELLER BORT
Det är här de modifierade mördarcellerna gör sitt jobb och tar bort de sista sjuka cellerna, så att den cancerdrabbade
40 miljoner kronor till internationellt forskningsprojekt för effektivare behandlingsalternativ mot cancer.
Så känns det: Tacksamt att få möjligheten att göra ett viktigt jobb för samhället.
Pengarna ska användas till: Att anställa fler forskare med lång erfarenhet av att jobba med bland annat blodutveckling. Forskningsmaterial till projektet som hjälper oss framåt snabbare.
Priset delas ut av: Europeiska Unionen Research Counsel (ERC) and the European innovation counsel (EIC), som är en del av Horizon Europe.
personen inte ska få återfall, förklarar Niels-Bjarne Woods.
Vi har runt två miljoner mördarceller (så kallade natural killer-cells, NK-celler) i vår kropp, som är viktiga i försvaret mot olika cancersjukdomar och infektioner.
I våra celler finns mitokondrier som fungerar som ett minikraftverk för cellfunktion. Genom att mata mitokondrierna, likt du lägger ved till brasan, kunde vi påverka hur immunförsvarsceller utvecklades och detta ledde till högre nivåer av mördarceller, säger Niels-Bjarne Woods.
Pengarna ska användas till fortsatt forskningsarbete för att skräddarsy immunterapi för akut myeloisk leukemi), glioblastom (hjärntumör) och bukspottkörtelcancer.
– Vi är mycket optimistiska att behandlingen ska kunna användas inom några år, säger Niels-Bjarne Woods.
”Vi är mycket optimistiska att behandlingen ska kunna användas inom några år.”
Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna
Regeringen har aviserat kraftigt ökade anslag till försvar, krisberedskap och rättsväsende de närmaste åren. Pengarna tas bland annat från allmän miljö- och naturvård där myndigheter som Naturvårdsverket får minskade anslag. Detta är inte bara oroande för våra medlemmar i denna sektor. Det drabbar miljön, men även företagsamhet då de långa handläggningstiderna för miljöprövningar och tillstånd riskerar att bli ännu längre. Det har vi inte råd med.
Det finns flera exempel där industrin överväger att flytta verksamhet utomlands om inte handläggningstiderna för miljötillstånd blir kortare. Ett sådant exempel är LKAB som har planer på att flytta tillverkningen av grönt stål till Finland om de inte får tillstånd under första halvåret av 2024.
Under sommaren tillsatte regeringen en utredning för att se över hur tillståndsprövningen kan förenklas och effektiviseras. Vi ser fram emot att ta del av vad denna utredning lämnar för förslag, men innan dess behöver vi redan nu säkerställa att handläggningstiderna för miljöprövningar kortas, istället för att öka som följd av minskade resurser.
Lika viktigt är att säkerställa att det finns kompetens som möjliggör den gröna omställningen. På det temat anordnade Naturvetarna ett uppskattat seminarium i Almedalen
Men höjningen av anslagen måste bli större än de utlovade 1,6 procenten, som redan har ätits upp av inflationen. Ännu bättre vore att helt ta bort produktivitetsavdraget på högre utbildning och forskning när anslagen räknas upp. Detta då det är närapå omöjligt att effektivisera utan att göra avkall på kvaliteten i undervisningen.
i somras där en panel diskuterade vår rapport om STEM-kompetens: ”Nyckeln till framtidens arbetsmarknad”. Jobben finns men intresset för att studera matematik och naturvetenskap ökar inte i samma utsträckning.
Det är därför mycket positivt att regeringen nu i höstbudgeten satsar på en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap, teknik och farmakologi för att möjliggöra mer lärarledd tid och tillgång till bättre utbildningsmiljöer. Här är det viktigt att regeringen och lärosätena fördelar pengarna över alla naturvetenskapliga inriktningar, inte bara de tekniska.
Neddragningar i budgeten för miljö- och naturvård.
Att regeringen uppmärksammat vikten av att flera studerar STEM-ämnen.
Den här tidningen är nominerad till Publishingpriset i klassen Medlemstidningar. Det är vi som gör Naturvetaren stolta över. Om vi går hela vägen och vinner får vi veta på prisutdelningen, som äger rum i Stockholm den 8 november. I samma tävling är Naturvetarna nominerad i klassen Fim. Här driver vi med Unionens filmer om superhjältar. Vi vänder på steken och släpper lös noviser som halkar runt på labb. Poängen är att alla inte förstår naturvetares arbete. Men det gör vi. Bli medlem hos oss för en trygg anställning och utveckling i yrkeslivet. Se filmen på vår webb. Där hittar du också en ny film på samma tema, där biologer ramlar runt i naturen.
Vid årsskiftet höjs studiemedlet med 1 100 kronor per månad, vilket är en följd av det höjda prisbasbeloppet. Även fribeloppet - så mycket man får tjäna utan att det påverkar studiemedlet – skruvas upp till 111 000 kronor per halvår.
Naturvetarna har tillsammans med Saco och andra Saco-förbund jobbat för att förbättra studiemedlet. Till 2023 höjdes det med 8,7 procent, men samtidigt ökade kostnaderna för studenterna med 14,4 procent. Inflationen har slagit hårdare mot studenter, enligt en rapport från Saco Studentråd.
– Höjningen är efterlängtad, men frågan är om den kompenserar för stigande kostnader för boende och mat. Studenterna har fortfarande ett ansträngt läge, säger Colin Andersson, naturvetare och vice ordförande för Saco Studentråd.
Han välkomnar även höjningen av fribeloppet.
– Men det är fortfarande problematiskt att sommarmånaderna räknas in i fribeloppet. Vad studenterna tjänar under sommaren borde inte påverka studiemedlet, säger Colin Andersson.
Penicillin, doftande ostar och vårt dagliga bröd har vi svamparna att tacka för. De har också en viktig roll i naturen i det fina samspel som kalllas för symbios, där växter och svampar är beroende av varandra för att överleva.
De bidrar också till biologisk mångfald som gör ekosystemen mer robusta mot förändringar i miljön. I kartläggningen av svampar på ängar, i skogen och på åkern använder svampforskaren Anna Rosling moderna dna-analyser, som gensekvensering.
Allt pekar på att översvämningar, skogsbränder och extrem hetta blir vanligare. Ovädret Hans gav en försmak av hur samhället kan drabbas med skred och tågurspårning.
Sverige står bättre rustat i dag och håller på att växla upp arbetet med att skydda oss från naturolyckor. Just nu pågår en kartläggning av riskfyllda miljöer, som vid kustnära städer och älvar. Där har man kommit en bra bit på väg, medan det är sämre ställt med beredskapen för skyfall i svenska städer.
Under flera månader levde Johan Kahlman i ett vakuum utan lön efter att hans arbetsgivare gått i konkurs. Tack vare stöd från
Naturvetarna fick han ut sina pengar från den statliga lönegarantin.
Det husföretag som Johan Kahlman jobbade på hade överlevt pandemin. Men Rysslands invasion av Ukraina med höjda räntor blev dödsstöten.
Företaget gick i konkurs när kunderna uteblev. Men vägen dit var snårig och vd:n ville inte riktigt inse att läget var så illa.
– Vi fick ingen lön och inte heller några besked om framtiden. Det var då jag ringde Naturvetarna som försökte försätta företaget i konkurs genom att skicka en betalningsuppmaning, som är första steget i en konkurs.
DIALOG ÖPPNADE UPP
Han hade kvar sin anställning trots att det inte fanns några arbetsuppgifter, vilket innebar att han inte kunde få a-kassa. Det var först när Naturvetarna hade en dialog med vd:n som Johan blev uppsagd.
När konkursen var ett faktum hamnade Johan i ett vakuum utan lön, semesterersättning och tjänstepension.
Jag är så tacksam för den hjälp jag fick från Jacob Holmberg och Sofia
Söderberg på Naturvetarna. De skötte allt åt mig och hade full koll på lagarna. I samma veva började vd:n anklaga mig för massa saker och hotade min pappa, vilket tog på mitt psyke.
Hela processen med att få ut lön och förmåner genom den statliga
lönegarantin hjälpte Naturvetarna till med. Det visade sig att konkursförvaltaren hade räknat fel på semesterersättning och premier till tjänstepension, vilket kunde rättas till.
– Utan stöd från facket hade jag inte
Då kan staten gå in och betala de anställdas löner, semesterersättning och annan liknande ersättning. Lönegarantin hanteras och beslutas av en konkursförvaltare som utses av tingsrätten. För löner gäller lönegarantin tre månader tillbaka i tiden från tidpunkten då företaget ansökte om konkurs eller rekonstruktion hos tingsrätten.
Det finns en beloppsgräns som uppgår till fyra gånger det prisbasbelopp som gällde vid tingsrättens beslut. Lönegarantin gäller för en sammanlagd anställningstid om högst åtta månader.
fått ut pengarna från lönegarantin, totalt 75 000 kronor. Så mitt råd till alla är att vara med i facket. Det är så mycket vårt när man får problem, säger Johan Kahlman och är lättad över att allt löste sig bra till slut.
Husföretag med miljöoch hållbarhet i fokus
Företagsidén var att utveckla och sälja bostäder, där företaget köpte mark att bygga på. Allt skulle byggas så miljövänligt som möjligt och det fanns planer på en gemensam anläggning för solceller. Tanken var också att använda cirkulära material, som byggskivor gjorda av återvunna mjölkförpackningar.
Det vara svårt att föreställa sig en värld utan smartphones, appar och datorer. Men utan vår huvudperson hade vi inte varit så digitaliserade som vi är idag. Hon var en av 1900-talets mest framstående pionjärer inom datorprogrammering och lade grunden till världens första programspråk.
1906 föddes i New York en flicka vin namn Grace Hopper. Redan som sjuåring skruvade hon isär familjens alla väckarklockor för att se hur de fungerade. Grace hade tydligt ärvt sin mors stora intresse för matematik därför var det inte förvånande att hon valde att studera matematik och fysik vid Vassar College, för att sedan ta steget vidare till Yale University. 1930 tog hon sin masterexamen i matematik som en av de första kvinnorna i världen att motta en doktorsexamen.
Fram till andra världskriget undervisade hon i matematik. Men när kriget bröt ut valde hon att gå med i en av tidens mest mansdominerade organisationer. Den amerikanska flottan. Där arbetade hon med datorer men upptäckte snabbt att dom var krångliga att programmera och konstruerade därför ett program som kunde översätta text till maskinspråk.
Uppfinningen var världens första kompilator, ”Flow-Matic”. Behovet inom andra branscher visade sig vara stort. 1959 initierade Grace därför arbetet med att skapa programmeringsspråket Cobol. Ett kodspråk som underlättade arbetet bland annat för personalad-
ministration och orderhantering. Än idag är Cobol ett av de mest använda kodspråken hos banker, mydigheter och många stora företag.
BUGG?
Idag vet nog var och varannan person vad en bugg är för något. Varje gång vår telefon ska uppdateras står det att bland annat att buggar ska åtgärdas. Men vad många inte vet är att det faktiskt var Grace som uppfann ordet bugg och också var den första person som avlägsnade den ovälkomna gästen. Kanske är det därför inte så konstigt att hon fick smeknamnen ”Amazing Grace”, ”Grandma Cobol” och ”Mother of the computer” då hennes programmering hjälpt många människor.
1966 gick hon i pension från flottan men tack vare sina insatser inom datorteknologi kallades hon vid 60 år tillbaka för att hantera standardiseringen av kommunikation mellan olika programspråk. Där arbetade hon fram tills att hon var 79 år. Men som du kanske har förstått var inte Grace någon som låg i hängmattan och latade sig efter årtionden av arbete. Hon sa vid en intervju
”Don’t try to manage people; you manage things; you lead people.”
att sådant skulle göra henne ”bored stiff”, så hon fortsatte utbilda framtidens programmerare och att föreläsa.
1922 tog Grace sitt sista andetag. Hennes händelserika liv gav flera utmärkelser och det är få som kan säga att de har fått en asteroid uppkallad efter sig. Grace banade väg för många kvinnor att våga ta klivet in i en mansdominerad värld. Kvinnliga anställda vid Microsoft har i hennes namn bildat ett yrkesförbund kallat ”Hoppers” med över 3000 medlemmar världen över för att hedra hennes minne men också för att spräcka hål på den gamla myten om att det endast var män som har kompetens nog för tekniska positioner. Grace trodde starkt på att varje problem hade en lösning, kanske till och med flera, bara du jobbade tillräckligt hårt. Under sin extraordinära karriär som både matematiker och sjöofficer gjorde hon spektakulära prestationer som har lämnat ett outplånligt spår inom IT-branschen. Hon lämnade inte bara efter sig ett arv som en lysande programmerare och banbrytande kvinna. Det största arvet var att hon uppmuntrade och inspirerade unga att programmera. Tack vare dessa studenter finns hennes härliga personlighet kvar som ett vingslag genom varje ny kod som skrivs.
NIKITA ZEILOTH
← Världens första dator bugg.
Studerar matematik vid University of Cambrige och medgrundare av Girls in STEM.
– Hopper är en stark förebild även idag. Att hon under sin tid hade ledande positioner inom två väldigt mansdominerande branscher gör henne till en väldigt inspirerande ledare. Hon har visat att det finns en plats för alla inom STEM.
Hur har Grace Hopper inspirerat dig?
– Jag tycker det är fantastiskt att en person som säkert haft motgångar varit så innovativ. Dessutom är hon en stor inspiration för mig som ledare. Varför vill du att fler unga kvinnor ska ta klivet in i STEM?
– Det inte är så många andra tjejer som hittat dit, speciellt till mattetunga områden. Jag tycker det är viktigt att ge alla möjligheten att få utforska STEM och det är viktigt för samhället att nå ut till fler så vi kan bygga upp ett rättvist tekniskt samhälle.
Hur påverkar hennes karriär som datorpionjär oss idag?
– Hennes arbete finns överallt i vårt samhälle. Ta kompilatorn. Moderna kompilatorer är anledningen till att vi kan skriva program i olika programmeringsspråk, som Java, C++ och Python. Dessa språk är grunden till nästan all modern teknik vi känner till idag som dataspel, rymdfarkoster och identifiering av sjukdomar.
Amerikansk datorpionjär och sjöofficer
Född: 9 dec 1906 i New York.
Död: 1 januari 1992.
Familj: Maken Vincent Foster Hopper.
KÄLLOR: YALENEWS, WIKIPEDIA, ADA DIGITAL, JAMES S. DAVIS, WIKIMEDIA COMMONS
Vi bjuder in inspirerande gäster som delar med sig av sin kompetens
Bli lärare i årskurs 4-6.
Gå vår ettåriga pedagogiska utbildning för dig som har en examen i matematik, naturvetenskap eller teknik.
Anmäl dig senast 16 oktober.
www.su.se/did/kpu75
Du når 34 000 naturvetare
Hitta dina kandidater genom en annons här:
» Nyhetsbrev: I inboxen 12 oktober, 9 november, 14 december (bokning 2 dagar innan)
» Webb: När du vill
» Tidning: I brevlådan 7 december (bokning 27 november)
För att
till vår framtid.Photo by Boggy on Mostphotos Matilda van den Bosch forskar om hur naturen inpå knuten får oss att må bättre. Stressnivåerna sjunker med påtagliga hälsoeffekter. Fredrik Almqvist berättar den glada nyheten att ny antibiotika är på gång. Den är ett komplement till dagens antibiotika som är på väg att tappa kraft.
Här får du koll på våra aktiviteter. L äs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.
Under det här webbinariet visar vi hur du kan få nytta av den nya tekniken när du söker jobb.
Tid och plats: 29 september, 08.00–09.00
Var: Digitalt
WEBBINARIUM:
YOU HAVE A PHD!
WHAT NEXT?
Are you a PhD student in science and thinking about your next career path? Then this is the seminar for you.
You are welcome to join this seminar and listen to Marita Teräs, analyst and expert in the labour market for scientists at Naturvetarna.
När: 25 oktober, 12.15–13.00
Var: Digitalt
EN TUMME UPP
En chans att utveckla både dig och teamet gäller det att bygga en kultur för feedback.
När: 27 oktober, 08.00-09.00
Var: Digitalt
Här får du hjälp av en retorikexpert för att få ditt budskap att landa rätt. Anders Sahlman coachar de forskare som deltar i Forskar GrandPrix.
När: Oktober, håll utkik i våra kanaler.
Var: Digitalt
Sandra Furuland delar med sig av sina bästa tips till personer som är ambitiösa. Hon har själv erfarenhet av att gå in väggen och vet hur hon ska undvika att göra det igen. Det handlar bland annat om att träna upp sitt självledarskap. Läs om henne på sid 36.
När: 24 november.
Var: Digitalt.
OCH ITP2
Är du medlem inom privat sektor och vill lär dig mer om din kollektivavtalade pension ITP1? Då är detta webbinarium något för dig.
När: 2 oktober, 12.00–13.00 – ITP1
5 oktober, 12.00–13.00– ITP2
Var: Digitalt
Na-krysset
HAR
HEMTREVNAD ULLFETT
Vinnare av förra numrets korsord är Hans Olof Jonsson i Ockelbo.
FÖRSÄK-
LÄTT
DIISOCYANAT
GRANN KÖPMAN
Tävla och vinn!
Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 21 oktober vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.
Kompetensförsörjning kan bli en flaskhals i den gröna omställningen. Efterfrågan på grön kompetens ökar exponentiellt, enligt en rapport från Naturvetarna som presenterades på ett seminarium i Almedalen i somras.
– Trots den växande efterfrågan utbildas för få inom STEM-området. Det leder till att gapet mellan tillgång och efterfrågan på kompetens fortsätter att öka, säger Nima Farrahi, utredare på Naturvetarna. Denna slutsats dras efter analys av fem miljoner jobbannonser från 2014 till 2022.
– Ett problem är det minskande intresset för matematik och naturvetenskap bland svenska elever. För femte året i rad minskar antalet sökande till naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet, säger Nima Farrahi.
HALVERAD SKOLPENG
Martina Söderström, divisionschef Environment & Planning, på
Sweco bekräftar den bilden.
– Bristen på spetskompetens för att klara den gröna omställningen kommer att öka. Nu behövs en satsning på STEM-ämnen på högskolan efter många år av en nedåtgående trend, säger hon.
Sedan 1990-talet har skolpengen till de ämnena halverats, enligt Mats Lundqvist, vicerektor för nyttiggörande och innovation på Chalmers, som lyfter ännu en utmaning.
– Vi måste bli bättre på att locka unga tjejer att plugga STEM. De behövs bland annat i utvecklingen av batterier, men också inom life science. Ofta är bristande kunskaper i matematik ett hinder för att komma in på
bland annat kemistprogrammet, säger Mats Lundqvist.
En lösning på det presenterade gymnasieeleven Elin Norström i panelen.
– Skolan måste på ett bättre sätt än i dag stötta elever som inte har med sig de kunskaperna hemifrån. Den gröna omställningen ger möjligheter till spännande och meningsfulla jobb när vi kommer ut på arbetsmarknaden, säger Elin Norström.
Mats Lundqvist vid Chalmers menar att det är lika viktigt att höja kompetensen, liksom att möjliggöra karriärbyte, genom vidareutbildning hos dem som är ute på arbetsmarknaden nu.
Ana Andric, näringspolitisk expert på TechSweden vill också underlätta rekryteringen från andra länder, där byråkratin ofta sätter käppar i hjulet.
Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se
