Logopeden Nr 2 2023

4 FRÅGOR TILL EN FORSKARE

Tema forbundsmote : :

Nummer 2/2023

PANELEN Presentation av nya styrelsen

FORSKNING Om Maja Rudlings avhandlingsarbete

MÖTET

Påverkansarbete gav nya tjänster

Den nya förbundsstyrelsen har representation från stora delar av landet.

6. Tema - Förbundsmötet

8. Panelen - Ny styrelse

10. Aktuellt - CELF-5

12. Forskning - Avhandling Maja Rudling

14. Mötet - Örebrologopederna

18. 4 frågor - Cecilia Nakeva von Mentzer

20. Rapport - Specialistnätverket

24. Rapport - Språkutvecklande förskola

REDAKTÖRERNA

logopeden@logopedforbundet.se

Nummer två av tidningen fokuserar lite extra på förbundsmötet som hölls 12 maj. En ny styrelse har valts och riktning framåt är beslutad. Vi hoppas att ni i detta nummer blir inspirerade av Örebrologopedernas påverkansarbete eller kanske att bli specialistlogoped. Med hopp om en fin sommar och på återseende i höst med nytt spännande innehåll. SIGNE

FOTO: PIXABAY

FOTO: PIXABAY

Hanna Walsö rapporterar om Linköpings kommuns projekt Språkutvecklande förskola.

FOTO, FRAMSIDA: PIXABAY

Maja Rudling har disputerat med sin avhandling om kommunikation och tidig utveckling vid autism.

Logopeden

LOGOPEDFÖRBUNDET

Box 1419

111 84 Stockholm

08-442 44 60 www.logopedforbundet.se

ANSVARIG UTGIVARE : Kerstin Wiström

Tel. 076-030 49 76 kerstin.wistrom@logopedforbundet.se

TRYCK : Linderoths tryckeri

REDIGERING OCH LAYOUT : Stina Lindkvist

REDAKTÖRER : Signe Tonér och Stina Lindkvist logopeden@logopedforbundet.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR : Joakim Körner Gustafsson logopedenva@logopedforbundet.se

Redaktionen förbehåller sig rätten att språkligt ändra och förkorta bidrag.

UTGIVNINGSPLAN 2022 :

Nr Manusstopp I brevlådan

3 31 augusti 22 september

4 9 november 1 december

Prenumerationspris : 250:- / år

Utanför Sverige : 300:- / år

ANNONSPRISER : ( inkl moms )

Plats-, kurs- och produktannonser

Storlek Pris

1/1-sida 10 800 :-

1/2-sida 7 300 :-

1/4-sida 5 100 :-

WEBBANNONSER : Logopeden.se

440 x 1212 pixlar 3250:3 veckor för produktannonser, platsannonser till sista ansökningsdag

ANNONSER SÄNDES TILL : logopeden@logopedforbundet.se

NY MANDATPERIOD

I skrivande stund har det bara gått några dagar sedan vårt förbundsmöte, och jag är fortfarande uppfylld av de känslor som genomsyrade tillställningen. Glädje, engagemang, stolthet, inspiration och värme, för att bara nämna några. Vår ansats var att skapa en dag som inte bara skulle vara en avrapportering och en rad beslut om riktning framåt, utan också en inspirerande mötesplats för alla närvarande. Jag tror att vi lyckades med det, och jag vill rikta ett varmt tack till alla som deltog. Vilken dag!

Att bli omvald som ordförande och få leda förbundet ännu en mandatperiod känns både ärofyllt och roligt, och vi har några nya ledamöter i styrelsen som presenterar sig i det här numret av tidningen. Det ska bli roligt att lära känna dem bättre och att jobba ihop den nya gruppen.

Förbundsmötet är ju ett gyllene tillfälle att påverka i vilken riktning Logopedförbundet kommer att utvecklas, genom att skriva motioner. Vi fick in en rad viktiga och intressanta motioner som kommer att påverka den nya styrelsens arbete framöver, bland annat vad gäller logopeder och chefskap. Hur kan förbundet inspirera medlemmar till att söka sig till ledarpositioner?

Och hur ska förbundet stötta medlemmar som är ledare? Ett viktigt utvecklingsområde som kommer att sättas under lupp den kommande mandatperioden.

Under förbundsmötet beslutades att Logopedförbundet kommer att fortsätta att bevaka de processer som sker relaterade till God och nära vård, särskilt de med fokus på elevhälsan, primärvården och vårdpersonals arbetsvillkor. Här behöver vi finnas med för att bevaka våra patientgruppers behov och säkerställa att vi som logopeder finns där vi behövs som mest.

Det har diskuterats från och till om Logopedförbundet ska skapa en digital lärplattform, och på förbundsmötet togs ett formellt beslut om att styrelsen under mandatperioden ska utreda möjligheten. Jag vill rikta ett extra tack för all input vi fick i frågan under dagen, vi tar med oss den in i det kommande arbetet. Det kommer bli en spännande mandatperiod!

Kerstin Wiström Ordförande i Logopedförbundets styrelse kerstin.wistrom@logopedforbundet.se

”Logopedförbundet kommer att fortsätta att bevaka de processer som sker relaterade till God och nära vård, särskilt de med fokus på elevhälsan, primärvården och vårdpersonals arbetsvillkor.”

FOTO: MARIA OLSSON

Kommunikationspartnerträning

Kommunikationspartnerträning vid afasi är ett av de vanligaste ämnena när Logopedförbundets medlemmar önskar sig kurser. Frågan är högaktuell eftersom kommunikationspartnerträning enligt Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer bör erbjudas närstående till personer med stroke. Samtidigt visar Neuroförbundets genomlysning att detta vanligen inte erbjuds. Ett välkänt hinder är resurser, men för ett systematiskt införande behövs också kunskap och nya arbetssätt. Det var ett av de teman som avhandlades under Logopedförbundets kurs som hölls digitalt under två dagar i april

och som samlade medlemmar från Kalix till Lund.

Kursdag 1 hade fokus på träning av närstående medan kursdag 2 handlade om logopeders roll i öka den kommunikativa tillgängligheten i vården och i resten av samhället. Under kursen uppstod många spännande diskussioner kring utmaningar och möjligheter. Ett önskemål från både kursdeltagare och kursledare var att få till en uppföljningsträff under hösten för att utbyta erfarenheter och fortsätta stötta varandra i processen att införa kommunikationspartnerträning.

KAJSA SÖDERHIELM

RÄTTELSE Liza Bergström

I inslaget ”Mötet” i nummer 1, 2023 av tidningen fanns en faktaruta om Liza Bergström. Liza arbetar 20 % kliniskt och 20 % med forskning på Remeokliniken. 60 % arbetar Liza på Danderyds sjukhus med bland annat forskning och utveckling inom intensivvård.

RÄTTELSE Avhandling om stamning

I nummer 1, 2023 av tdningen rapporterades om nya avhandlingar. Den första doktorsavhandlingen i logopedi som handlar om stamning är Maria Sundqvists avhandling från 2016 med titeln Fine motor timing ability - A study of syllable repetition and finger tapping in adults with developmental stuttering or Parkinson’s disease compared with healthy adults. Ineke Samsons avhandling är däremot den första avhandlingen i logopedi som helt och hållet fokuserar på stamning.

NÄTVERKSTRÄFF

Logopeder inom skola / förskola

FORSKNING

Dags för disputation

Logoped Sanna Kraft försvarar sin avhandling i nordiska språk, Tala fram texten - när barn med läs- och skrivsvårigheter skriver med tal-till-text vid Göteborgs universitet den 16 juni. Avhandlingen finns tillgänglig digitalt. Mer om Sannas avhandlingsarbete i nästa nummer av Logopeden.

ILLUSTRATION: DESIGNS.AI

Logopederna i Uppsala kommun står som värdar för årets nätverksträff för logopeder inom skola/ förskola. Årets tema är Språk-, läs- och skrivutveckling på vägen till studentmössan och träffen äger rum den 10 november.

Logos är en samling tester som hjälper dig att kartlägga lässvårigheter och diagnostisera dyslexi hos elever från årskurs två upp till vuxen ålder. Du får även hjälp att skräddarsy pedagogiska åtgärder.

Logos är onlinebaserat och kan köras på PC, Mac och Chromebook. Ca. 6 000 certifierade specialpedagoger, speciallærere, logopeder, pedagoger och psykologer i Skandinavien använder Logos. Logometrica tillhandahåller support vid behov.

Du hittar mer information, teckna en prenumeration och beställa en onlinebaserad certifieringskurs på logometrica.se

I begynnelsen var ordet, står det. Men för vissa är vägen till det skrivna ordet lång.

Förbundsmöte 12

I STOCKHOLM

Förbundsmötet ägde rum den 12 maj i centrala Stockholm som bjöd på strålande sol och värme. Dagen inleddes med ett samtal mellan Logopedförbundets ordförande Kerstin Wiström och Afasiförbundets förbundssekreterare/kanslichef Linda Bergfelt. En slutsats var att samverkan mellan professionsförbund och brukarorganisationer är ett framgångsrecept och att ännu mer gemensam opinionsbildning med fördel kan ske på den lokala nivån. Innan själva mötesförhandlingarna startade höll Matilda Westerman, med en bakgrund som bland annat stabschef på utbildningsdepartementet men även barnboksförfattare och engagerad i civilsamhället, ett inspirationsanförande.

Astrid Frylmark axlade mötesordföranderollen och lotsade oss igenom dagordningen, mötesformalian och besluten. Förbundsmötet biföll bland annat motioner om att synliggöra logopeders roll som chefer och om att stärka förbundets interna och externa kommunikation.

I styrelsens verksamhetsrapport framgår det att aktiviteten i förbundet varit hög under mandatperioden, såväl centralt som lokalt, covid-19 till trots. Nya möjligheter till digita-

la möten, samverkan, kurser och webbinarier har permanentas i och med omställningen under pandemin.

Kerstin Wiström valdes till ordförande för Logopedförbundet för ytterligare en mandatperiod. Under föregående mandatperiod beslutades att arvodera ordföranden på heltid vilket har gett större flexibilitet i uppdraget och ökade möjligheter att komma framåt i arbetet, vilket tydligt återspeglas i verksamhetsrapporten för mandatperioden och vilket förhoppningsvis varit påtagligt även för medlemmarna.

Den nya förbundsstyrelsen ,  blickar framåt mot ett spännande arbete, i nära samverkan med professionsgrannar och brukarorganisationer.

En presentation av de nyvalda styrelseledamöterna finns på nästa uppslag.

Nöjda deltagare på förbundsmötet.

Forbundsmote : :

VINNARE AV SVENSKA LOGOPEDPRISET

Ingrid Berglund

Ingrid Berglund , logopedmottagningen i Gävle är årets vinnare av Svenska Logopedpriset. Ingrid, som tog logopedexamen 1981 i Lund har nominerats av ett stort antal kollegor och i motiveringen står bland annat: “Med sin nyfikenhet och vilja att ständigt utvecklas och följa nya forskningsrön har hon upparbetat en både bred och djup kompetens. En kompetens som hon frikostigt delat med sig av till sina kollegor och studenter, vilket har format hennes arbetsplats till en mottagning med hög akademisk ambition och ett patientcentrerat driv. Ingrid har många strängar på sin lyra, hon föreläser för patientorganisationer, utbildar på logopedutbildningen i Uppsala och har varit Logopedförbundet behjälplig vid flera tillfällen. Nomineringarna har varit många och innerliga, och alla är de överens om att Ingrid är en trygg klippa att luta sig mot, men framför allt en inspiration och förebild.”

VINNARE AV LOGOPEDFÖRBUNDETS UPPSATSPRIS

Per Rubensson

Årets vinnare av Logopedförbundets uppsatspris är Per Rubensson som 2022 skrev uppsatsen Delaktighet genom ögonstyrd dator – Hur kommunikationshjälpmedel påverkar individer med Rett syndrom vid Umeå universitet. Motiveringen lyder: “En mycket välskriven uppsats, med djup teoretisk förankring, en gedigen beskrivning av metod och resultat och en balanserad och reflekterad diskussion. Uppsatsen belyser hur ett kommunikationshjälpmedel och användningen därav kan påverka individers delaktighet. Den strukturerade analysen av delaktighet är inspirerande och bör vara relevant för många andra patientgrupper.”

Rubensson arbetar som logoped i autismteamet på Barnoch ungdomshabiliteringen i Region Jämtland-Härjedalen. Länk till uppsatsen finns på logopeden.se.

I sitt tacktal på förbundsmötet uppmanade Ingrid logopedkåren att dela med sig av sin kunskap till nuvarande kollegor och kommande logopedgenerationer.

FOTO: PRIVAT

Uppsatsprisvinnaren Per Rubensson riktar ett särskilt tack till sin handledare Helena Wandin och till alla deltagare i studien.

Nyvalda i Logopedforbundets

Sex nya ledamöter

Vid förbundsmötet 12 maj valdes sex nya logopeder in i Logopedförbundets styrelse för kommande mandatperiod. Vi ställde tre frågor till var och en av dem:

1. Var jobbar du?

2. Varför engagerar du dig fackligt?

3. Har du någon hjärtefråga eller specifik kompetens som du vill använda dig av i styrelsearbetet?

MI JOHANSSON Stockholm

1. Hjärnskaderehab dagvård, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Danderyds sjukhus Stockholm.

TOVE MOVERARE

Nälden

FOTO: PRIVAT

1. Jag jobbar som logoped på Östersunds sjukhus, mestadels med personer som drabbats av stroke eller neurologiska sjukdomar.

2. Jag engagerar mig fackligt för att kunna driva frågor som gör att logopedisk kompetens tillgängliggörs och utvecklas.

3. Jag hoppas särskilt på att kunna påverka frågor som berör äldre. Det är också en möjlighet att träffa intressanta människor och utmana mig själv.

LOVISA VERNER Lindesberg

1. Jag jobbar som hjälpmedelskonsulent på SPRIDA, Centrum för hjälpmedel i Region Örebro län

2. Jag engagerar mig fackligt för att jag tycker att det är spännande och roligt med utveckling och förbättringsarbete. Dessutom är det givande att samverka med andra logopeder.

3. Jag hoppas att min kunskap om kommunikationshjälpmedel, och förskrivning av hjälpmedel, kan bidra i de aktuella diskussionerna kring hur hjälpmedelsförsörjningen ska se ut på nationell nivå samt den standardisering som är på gång för dynamiska samtalsapparater. Dessutom tycker jag att det är särskilt spännande att få in fler logopeder i nära vård, vilket är något som vi har jobbat mycket med på lokal nivå i Örebro.

2. Jag är övertygad om att tillsammans är vägen till förändring. Fackligt arbete är en god grund. Har tillsammans med styrelsen i regionförbundet Stockholm bedrivit påverkansarbete gällande framförallt regionens vårdval logopedi.

3. Jag vill bidra till styrelsens fortsatta arbete med att synliggöra vår yrkeskår och möjligheter till en utvidgad arbetsmarknad och därmed löneutveckling. Jag ser fram emot att få lära mig mycket nytt och hoppas att jag kan bidra med mina kunskaper, erfarenheter och mitt engagemang för yrkeskårens väl.

KARIN SJÖGREN

Malmö

1. Logopedimottagningen på Skånes universitetssjukhus, där jag arbetar med röstträning vid könsdysfori samt bedömning och behandling av dysfagi vid huvud- halscancer.

2. Jag tycker om vårt förbund och tror på facket som kraft för att förbättra samhället. Vi må vara få logopeder per kommun, men tillsammans är vi starka.

3. Logopeder som en del i teamet genom hela vårdkedjan - från intensivvårdsavdelningen till det kommunala boendet. Ökade möjligheter till fortbildning tycker jag också är extra kul.

FOTO: SIGNE TONÉR

FOTO: PRIVAT

FOTO: SIGNE TONÉR

Logopedforbundets styrelse

God geografisk spridning

Med tillskottet av de nya personerna i förbundsstyrelsen finns representanter från Piteå i norr till Malmö i söder.

ANNA NILSSON Sundsvall

FOTO: PRIVAT

1. Jag bor i Sundsvall i Västernorrland och har arbetat i nästan 20 år på logopedmottagningen på sjukhuset. Mest med neuro, röst och huvud-halscancer. Nu arbetar jag som skollogoped i centrala elevhälsan och som röstergonom i mitt eget företag annalogoped.com.

2. Jag engagerar mig fackligt eftersom jag helt enkelt inte kan låta bli att engagera mig! Jag ser förbättringsmöjligheter och är kreativ och lösningsinriktad.

3. En hjärtefråga för mig är att den logopediska vården behöver bli mer likvärdigt utformad och tillgänglig i hela landet. Jag är väldigt glad att den nya styrelsen har representation från hela Sverige och ser fram emot att få sätta i gång arbetet.

Omvalda till styrelsen

FOTO: PIXABAY

MIA LINDGREN ÖMAN

Piteå

1. Jag jobbar på centrala elevhälsan i Piteå kommun, med uppdrag mot hela kommunens förskolor och grundskolor. Så ett norrbottniskt bidrag till styrelsen.

2&3. Min hjärtefråga får väl sägas vara att sprida kunskap om logopedisk kompetens och vilken tillgång logopeder kan utgöra inom en bredd av verksamheter. Jag verkar där jag står, men ser hur vi skulle kunna göra så mycket mer: tidigt, nära, i samverkan och mer gediget, om vi vore fler. Förutom inom förskola och skola så även verksamheter som t ex BVC, bibliotek, hemsjukvård. Jag upphör inte att förundras över vilket fantastiskt yrke vi har och de många sätt vi kan bidra. Min superkraft skulle kanske vara entusiasm?

Kerstin Wiström kommer att fortsätta som ordförande även nästa mandatperiod. Fyra ledamöter har valts om för ytterligare tre år i Logopedförbundets styrelse: Julia Andersson, Umeå Karin Nilsson, Linköping Malin Sixt Börjesson, Hindås Kajsa Söderhielm, Stockholm

CELF-5, CLINICAL EVALUATION OF LANGUAGE FUNDAMENTALS

Nu pågår utvecklingen av en ny skandinavisk version av språktestet CELF ( Clinical Evaluation of Language Fundamentals ). Astrid Frylmark och Carmela Miniscalco informerar om arbetet.

Skandinaviskt samarbete

Pearson Clinical, förlaget bakom CELF, hade nog inte kommit sig för att publicera detta test för tre små länder i norr om inte en av författarna varit född i Danmark. Det var Elisabeth H. Wiig, professor emerita från Boston University som önskade att CELF-4 skulle ges ut i hennes hemland. Tack vare likheterna mellan svenska, norska och danska var det möjligt att samordna arbetet i ett gemensamt

projekt och det validerade CELF-4 publicerades i alla tre länderna år 2013.

Self eller kelf?

En fråga som ofta kommer upp på CELF-utbildningar är: Heter testet ”Self” eller ”Kelf”? Det går att argumentera för båda uttalen utifrån vad som brukar hända med engelska lånord och akronymer. Själva säger vi ”Self” av den enkla anledningen att det är så professor Elisabeth Wiig, en av författarna, uttalar testnamnet.

Bredare normeringsurval

Vi hade förmånen att vara konsulter till projekt-

Utveckling av en skandinavisk version av språktestet CELF-5 pågår. Normeringen kommer att omfatta barn från 5:0-16:11, vilket är fyra år mer än i CELF-4.

ledningen på Pearson Clinical under tillkomsten av CELF-4. Nu är vi mitt uppe i arbetet med nästa version, den skandinaviska versionen av CELF-5. Hösten 2022 genomfördes pilottestning med en första version och under senare delen av våren 2023 inleds all datainsamling i normeringsarbetet. Ett representativt urval av barn vad gäller ålder, kön, socioekonomisk bakgrund och hemort kommer att testas. Nytt jämfört med CELF-4 är att även flerspråkiga barn och kliniska grupper kommer att finnas med i normeringen redan från början.

Två versioner

Glädjande nog omfattar normeringen för CELF-5 åldrarna 5:0 till 16:11 år, vilket är fyra år mer än för CELF-4. Testet kommer dessutom att finnas både i traditionell pappersform samt i en digital version. CELF-5 finns i två versioner, en för åldrarna 5–8-åringar och den andra för 9–16-åringar. Varje barn genomför åtta deltest. Fem av dessa är gemensamma för båda versionerna, men de tre första deltesten för de yngre och de tre sista för de äldre skiljer sig åt. Testen kompletteras med Pragmatisk profil och Observationsschema, där information från familj och förskola/skola om barnets språkliga fungerande inhämtas. Det mesta kommer att kännas välbekant för den som är van vid CELF-4. Flera deltest får en mjukare övergång mellan versionerna för yngre och äldre. Några nya deltest ställer ( berättigade ) höga språkliga krav på de äldsta åldrarna. Tidsåtgången för att genomföra hela CELF-5 beräknas vara 1–2 timmar. Behöriga testanvändare är logopeder och psykologer samt specialpedagoger som genomgår Pearson Clinicals utbildning i testet.

i fyra tolkningsnivåer och genom att deltest med likartat innehåll grupperas till indexprofiler får vi en grundlig bild av barnets starka och svaga sidor. Det är först när vi genomför hela testet, reflekterar över index- och skalpoängsprofilerna samt tar till oss övrig information från familj och skola som vi har den stora nyttan av CELF-4 och så småningom CELF-5. Om vi i vårt kliniska arbete inte behöver hela testet är det bättre att välja andra material.

Kvalitativ och kvantitativ analys

”När vi kombinerar vår kompetens och erfarenhet med valida testdata

får vi bästa möjliga grund för att ställa rätt diagnos och utforma relevanta åtgärderoavsett vilka språkliga utmaningar som föreligger.”

Att anpassa ett språktest till ett annat språk är en omfattande process. Varje språk har sina specifika fonologiska, morfologiska, syntaktiska, semantiska och pragmatiska regler. Desto mer glädjande att vi numera har tillgång till en, och snart två, svenska versioner av detta omfattande och ambitiösa språktest som täcker så många delar av språket. Språk låter sig inte enkelt mätas. Vår kvalitativa analys i mötet med varje enskilt barn ger en lika nödvändig och värdefull information som kvantitativa resultat. När vi kombinerar vår kompetens och erfarenhet med valida testdata får vi bästa möjliga grund för att ställa rätt diagnos och utforma relevanta åtgärder för barnets fortsatta språkutveckling, oavsett vilka språkliga utmaningar som föreligger.

ASTRID FRYLMARK LEG LOGOPED

ORDAF AB

CELF ska användas i sin helhet!

I likhet med andra kvantitativa språktest eller psykologtest som WISC ska vi inte genomföra testning med CELF oftare än vartannat till vart tredje år för att undvika inlärningseffekt. CELF-4 och 5 ska användas i sin helhet för de barn och elever där vi behöver en omfattande och djupgående analys. Genom att bearbeta de sammantagna resultaten

CARMELA MINISCALCO LEG LOGOPED, PROFESSOR NEUROLOGI OCH PSYKIATRI BARN/SU

Olika aspekter av kommunikation

OCH DESS RELATION TILL AUTISM

I mars försvarade Maja Rudling sin avhandling i psykologi, Facilitators of communication and the development of autism: From responsiveness to basic communicative cues, to emerging pragmatic language use vid Uppsala universitet.

Tidiga tecken på och utveckling av autism När vi kommunicerar med andra använder vi flera olika förmågor för att främja och underlätta kommunikationen till exempel att vara uppmärksam på andra kommunikativa signaler och även att själv kommunicera på ett sätt som gör att andra förstår. Atypisk uppmärksamhet och responsivitet gentemot sådana kommunikativa signaler har föreslagits vara grundläggande aspekter av autistisk utveckling. I sin avhandling använde Rudling olika typer av metoder för att studera kopplingen mellan kommunikationsfrämjande funktioner och tidig utveckling av autism. Hon har följt barn som har familjemedlemmar med autism från spädbarnsålder upp i förskoleåldern. Dessa barn har större sannolikhet att själva utveckla autism än den generella befolkningen.

som inkluderades i avhandlingen om olika aspekter av kommunikation, och hur de är associerade till autism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

I studie 1 och 2 studerades tidig responsivitet och känslighet gentemot kommunikativa signaler hos spädbarn: ljudet av tal i studie 1 och ögonkontakt i studie 2.

”...utan snarare tänka på autism som ett annorlunda sätt att processa världen än vid typisk utveckling, och att det i sin tur skapar ringar på vattnet som ger annorlunda sätt att fungera och kommunicera.”

I min avhandling studerade jag tidig utveckling av autism, alltså redan innan barnen har fått diagnos och innan tecken på autism har börjat bli tydliga. Syftet med detta är primärt att bättre förstå hur autism utvecklas, men genom att studera olika sätt att utvecklas och fungera hoppas vi även förstå mänsklig utveckling mer generellt. Mer specifikt handlade mina tre studier

– Vad vi fann var att spädbarns tendens att reagera på ljudet av tal eller svara på ögonkontakt inte nödvändigtvis särskiljer de barn som senare utvecklar autism. Istället antyder resultaten från studie 1 att det är mer generella aspekter av uppmärksamhet och processande av omgivningen som kan vara atypisk under tidig autistisk utveckling, alltså inte nödvändigtvis specifikt sociala processer, förklarar Maja Rudling.

I studie 3 visade det sig att redan vid två års ålder var förmågan att använda språk för att kommunicera kring saker och händelser utanför den omedelbara kontexten kopplat till autism, på ett sätt som inte kunde förklaras av generell utvecklingsnivå eller strukturellt språk.

– Trots att förmågan att svara på andras kommunikativa signaler runt ett års ålder inte var tydligt associerat med autism så tycks förmågan att

själv kommunicera vara kopplat till autism redan vid två års ålder, säger Maja Rudling.

Grundforskning med möjliga kliniska implikationer

Rudlings avhandlingsarbete är på grundforskningsnivå med syftet att förstå basala utvecklingsprocesser.

– I dag har vi inte tillräcklig förståelse för hur autism utvecklas, eller hur vi kan förebygga eventuella problem associerade med autism, för

att kunna omvandla denna typen av forskning till klinisk praktik i spädbarnsåldern. Det man kan säga utifrån våra resultat är att autism är komplext, och att vi kanske inte ska stirra oss blinda på enbart de sociala komponenterna utan snarare tänka på autism som ett annorlunda sätt att processa världen än vid typisk utveckling, och att det i sin tur skapar ringar på vattnet som ger annorlunda sätt att fungera och kommunicera, säger Maja Rudling.

Maja Rudling fortsätter med forskning genom en postdoktjänst på avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi vid Lunds universitet. Där kommer hon att ha ett tvådelat fokus i sin fortsatta forskning, dels hur personer med synnedsättning upplever världen och dels förkroppsligad språkinlärning.

– Det ska bli mycket spännande. I framtiden hoppas jag kunna fortsätta utforska frågor kring hur vår upplevelse av världen samspelar med utvecklingen språk, kognition och kommunikation, säger Maja, som också påminner om att det finns många möjliga vägar för den logoped som är intresserad av forskarutbildning.

– Logopedi är per definition tvärvetenskapligt, och vi har kunskap som är användbar inom många olika fält. Vi måste bara påminna oss själva och andra om det ibland, avrundar Maja.

Maja Rudling (2023). Facilitators of communication and the development of autism: From responsiveness to basic communicative cues, to emerging pragmatic language use. Doktorsavhandling: Acta Universitatis Upsaliensis

Länkar till avhandlingar

Direktlänk till avhandlingar 2021-2023 finns på Logopedförbundets hemsida. Har vi missat någon avhandling?

Maila logopeden@logopedforbundet.se

SIGNE TONÉR

FOTO: MATILDA FRICK

Maja Rudling har i sin avhandling bland annat studerat kopplingen mellan kommunikationsfrämjande funktioner och tidig utveckling av autism.

Framgångsrikt

Paverkansarbete i Region Örebro .

Logopederna i Region Örebro har bedrivit ett framgångsrikt påverkansarbete i samverkan med andra professioner, verksamhetsutvecklare och chefer, vilket har gett konkret resultat i form två nya heltidstjänster inom barnhälsovården.

Logopedmottagningar finns på sjukhusen i Örebro, Karlskoga och Lindesberg. Därutöver finns det logopeder inom habilitering. Till skillnad från habiliteringsverksamheterna finns det ingen länsövergripande organisation för mottagningslogopedi vilket innebär att kötiderna kan variera stort i länet och att samverkan med andra aktörer blir avhängigt lokala omständigheter. Dessutom hör Örebro till de tre sämsta regionerna när det gäller logopedbemanning i förhållande till invånarantalet ( Logopeden nr 1 2023 ).

”...på senare tid hade logopedsituationen i regionen fått en del medial uppmärksamhet, bland annat vad gällde långa väntetider för läsoch skrivutredning och låg logopedbemanning jämfört med de flesta andra regioner.”

ställde därför Örebrologopederna rapporten Behov av logopeder i nära vård med stöd av lokalföreningen Logopedförbundet Örebro. Rapporten sammanfattar hur logopedin är organiserad, hur vårdkedjorna ser ut samt en beskrivning av det önskade scenariot för logopedin i nära vård.

Logopederna som del i omställningen till en god och nära vård Svensk hälso- och sjukvård står inför en stor omställning som syftar till att vården i högre grad organiseras och bedrivs med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar. I Region Örebro har logopederna sett stora möjligheter med att vidareutveckla det som skulle kunna benämnas som en god och nära logopedi. Förra året samman-

– På en övergripande nivå handlar det om att ställa om från specialistnivå till nära vård. Det kan finnas okunskap om vad omställningen till nära vård innebär, det kan också finnas ett visst mått av prestige inom logopedkåren. Det verkar fortfarande ha högre status att arbeta som logoped på ett sjukhus. Tvärprofessionella team och mer forskning i nära vård kommer sannolikt att ändra attityderna så småningom, kommenterar Pia Sjölund, logoped på Örebro universitetssjukhus tillika avgående ledamot i Logopedförbundets centrala styrelse och en av dem som varit involverad i påverkansarbetet lokalt.

Strategi och kontakter

Inledningsvis diskuterade man på ett mer informellt plan hur behoven ser ut vad gäller logopeders målgrupper utifrån logopedernas erfarenheter. Arbetet var förutsättningslöst. Samtidigt hade

TEXT: SIGNE TONÉR PORTTÄTTBILDER: PRIVATA

BILD: ILLUSTRATIONS.AI

logopederna en stark känsla av att idéerna kring hur logopedin skulle kunna vidareutvecklas låg helt rätt i tiden. På regional nivå pågår nämligen arbete på många fronter med att förstärka samverkan och vidareutveckla den nära vården. Logopederna hade tidigare försökt att skriva debattartiklar och skrivelser till politiker utan större gensvar, men på senare tid hade logopedsituationen i regionen fått en del medial uppmärksamhet, bland annat vad gällde långa väntetider för läs- och skrivutredning och låg logopedbemanning jämfört med de flesta andra regioner.

– Vi lyckades ha bra tajming. Det är viktigt att följa med i det som händer på nationell nivå och jag ser det som en fördel för vårt lokala arbete att jag var engagerad i Logopedförbundet centralt och därigenom höll mig uppdaterad, säger Pia.

Apropå tajming tror jag också att vi har haft bra draghjälp av exempelvis de nationella strokeriktlinjerna, säger Angeline Ljungkvist, logoped på barn- och ungdomshabiliteringen i Karlskoga.

– En viktig faktor för att påverkansarbetet skulle ta fart var också att vi etablerade kontakt med en regional verksamhetsutvecklare tillika projektledare för samverkan för en god och nära vård i

Region Örebro, berättar Lovisa Verner, hjälpmedelskonsulent på SPRIDA kommunikationscenter och något av en spindel i nätet när det gäller Örebrologopedernas påverkansarbete.

Rapport om logopeder i nära vård Så småningom bad verksamhetsutvecklaren logopederna att sammanställa ett material som skulle kunna presenteras för ledningen för nära vård samt för kommunernas socialchefer.

– Vi ville ha en bred beskrivning som täckte hela regionen. De olika mottagningarna fick bidra och jag tog huvudansvar för att sammanställa rapporten i egenskap av ordförande för Logopedförbundet Örebro. Just den delen av arbetet skedde främst på ideell basis men eftersom det var så många kollegor som bidrog upplevdes det inte som särskilt betungande, säger Lovisa Verner.

Rapportens kapitel Önskat scenario beskriver exempelvis att man i nära vård för äldre med förvärvade skador vill att logopeder ska vara en självklar profession i teamen, göra matobservationer och ge rekommendationer på Säbo, ge rehabiliterande insatser vid afasi och dysartri samt ge

Örebrologopedernas påverkansarbete har bland annat resulterat i två nya tjänster inom förstärkt barnhälsovård.

FOTO:

Lovisa Verner

LOGOPEDEXAMEN : Göteborg 2018

GÖR : Hjälpmedelskonsulent på SPRIDA kommunikationscenter. Även ordförande i Logopedförbundet Örebro

Angeline Ljungkvist

LOGOPEDEXAMEN : Göteborg 1987

GÖR : Logoped på Barn- och ungdomshabiliteringen i Karlskoga

Johanna Karlhager

LOGOPEDEXAMEN : Linköping 2008

GÖR : Logoped inom Central barnhälsovård och Förstärkt barnhälsovård

Pia Sjölund

LOGOPEDEXAMEN : Linköping 2011

GÖR : Logoped på logopedmottagningen på Örebro universitetssjukhus

råd och stöd till anhöriga. I nära vård för barn vill man givetvis också ha logopeder i multidisciplinära team som kan jobba med preventiva insatser, råd och stöd till vårdnadshavare och ge enkla tidiga insatser i väntan på en mer omfattande utredning. Man vill också se förbättrade möjligheter att möta barn i hemmet och på förskolan.

Logopeder förstärker barnhälsoteam

På barnsidan har logopedernas arbete redan gett tydliga resultat i form av två heltidstjänster inom den relativt nystartade enheten förstärkt barnhälsovård. I denna enhet finns ett antal tjänster med olika kompetenser samlade, bland annat från Barnhälsovård ( BHV ), central mödravård och elevhälsans medicinska enhet.

– Jag är en av fyra logopeder som delar på de nya tjänsterna inom förstärkt barnhälsovård, berättar

Johanna Karlhager, som kombinerar detta pionjärarbete med sitt huvudsakliga uppdrag som central BHV-logoped i regionen.

I Region Örebro finns en välfungerande struktur med barnhälsoteam för samtliga 26 barnavårdscentraler Dock har logopeder inte funnits representerade i samtliga men i och med resursförstärkningen kommer likvärdigheten att öka.

De nya tjänsterna finansieras dock av projektmedel så det återstår att se hur det blir med långsiktigheten, men på chefsnivå ser man inte detta som bara något tillfälligt, säger Johanna.

Utöver arbete i barnhälsoteam finns det idéer att inom ramen för nära vård jobba med individuell rådgivning. Man kommer att prova gruppverksamhet på familjecentral på pilotbasis och det finns stor potential för ökad samverkan med BHV-psykologer och med kommuner. Det råder alltså ingen brist på idéer men utmaningen blir att definiera roller och arbetssätt.

Logoped i äldreomsorg?

Pia Sjölund och Lovisa Verner fick möjlighet att medverka på ett möte med samtliga medicinskt ansvarig sjuksköterskor ( MAS ) och medicinskt ansvariga för rehabilitering ( MAR ) i länet deltog. MAS och MAR i Kumla kommun visade ett särskilt

intresse för vad logopeder kan bidra med i särskilt boende för äldre ( Säbo ).

Efter mötet hade vi fortsatt kontakt med Kumla kommun via dessa två nyckelpersoner, berättar Pia.

Samverkan med MAS och MAR ledde i sin tur att en enkät genomfördes bland arbetsterapeuter och sjuksköterskor inom Säbo i Kumla kommun. Den visade att dessa professioner ser ett tydligt behov av logopeder, att man anser sig utföra arbetsuppgifter bortom den egna professionskompetensen samt att en del insatser helt uteblir på grund av att logopedisk kompetens saknas.

Det verkar vara så gott som klart att Kumla kommun ska få logopedresurs till äldreomsorgen men det var vid pressläggning ännu oklart om tjänsten skulle ägas av kommunen eller regionen och tjänsten hade ännu inte lysts ut.

– Jag känner mig nöjd med att socialchefer och ledningen för nära vård har suttit ner och diskuterat logopedresurser. Även om inget revolutionerande har hänt på vuxenfronten ännu, har vi har verkligen påvisat hur patienternas behov ser ut och vi har fått viktig input från andra professioner, säger Lovisa.

Framgångsfaktorer

Att känna till organisationen och veta på vilken nivå olika beslut fattas och vem man ska kontakta verkar vara en nyckel i påverkansarbetet. Under arbetet med att sammanställa rapporten har man också fått en hel del draghjälp från verksamhetsutvecklare och chefer.

– Det har inte varit svårt att argumentera för behovet av logopeder i nära vård eller varför man ska satsa på tidiga insatser. Via de kontakter vi har upparbetat har vi också fått hjälp att nå fram till rätt personer, menar Johanna Karlhager.

– Man kan säga att vårt strategiska arbete har gett synergieffekter. I mitt förra arbete inom ett länsövergripande neuro- och hjärnskadeteam var jag i praktiken en del av närsjukvården, i nära samarbete med andra vårdaktörer. Där har man möjlighet att arbeta med rehabilitering långsiktigt, teambaserat och nära patientens vardagliga liv. Jag är övertygad om att ett sådant upplägg gynnar i stort sett alla patientgrupper, säger Angeline Ljungkvist, som också poängterar att nära vård innebär empowerment till patienten och dess anhöriga.

”Att känna till organisationen och veta på vilken nivå olika beslut fattas och vem man ska kontakta verkar vara en nyckel i påverkansarbetet.”

frågor till en

FORSKARE

Cecilia Nakeva von Mentzer arbetar sedan 2019 som universitetslektor i hörselvetenskap vid Örebro universitet och ingår i flera tvärvetenskapliga sammanhang.

TEXT: SIGNE TONÉR FOTO: PRIVAT

Cecilia Nakeva von Mentzer blev färdig logoped 1991. Yrkesvalet att bli logoped väcktes i och med ett stort röstintresse, men sedermera blev hon mer fångad av barns tal- och språkutveckling. Hon disputerade 2014 vid Linköpings universitet på en avhandling om läsintervention för döva barn och barn med hörselnedsättning och arbetar nu med forskning och undervisning vid institutionen för hälsovetenskap, enheten för aktivitet och hälsa, Örebro universitet. Cecilia möter framför allt blivande audionomer men även arbetsterapeut- och sjuksköterskestudenter.

Vilka är dina primära forskningsintressen?

– Jag är ju förvisso lektor i hörselvetenskap och har fördjupat mig i hörsel under många år: från 2005 till 2019 kan man säga att jag har fokuserat på hörsel och kommunikation. I och med min postdoc i USA lämnade jag hörselskador och undersökte hörselfunktion och talperception hos barn med fonologisk språkstörning med typiska hörtrösklar för toner. Den här breddningen till hörselns roll vid typisk och avvikande språkutveckling gör att jag kan ingå i flera olika sammanhang.

Vilka sammanhang och nätverk ingår du i för närvarande?

– Nätverkande är en otroligt viktig del av forskarlivet. Generellt kan man säga att ICF-perspektivet ( Internationell klassifikation av funktionstillstånd ) har varit och är starkt i Örebro. Man har

Universitetslektor Cecilia Nakeva von Mentzer deltar i två lokala forskningsmiljöer vid Örebro Universitet.

en holistisk syn på funktionsnedsättning utifrån ett livs- och samhällsperspektiv. Jag deltar i två lokala forskningsmiljöer: dels Funktionsnedsättning och samhälle, dels Specialpedagogik Utbildning och Lärande ( SpecUL ). Samverkan sker också med ett nationellt nätverk, Funktionshinderforskning pågår. SpecUL är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö där forskningen bland annat rör aspekter av tillgänglighet, delaktighet, inkludering och exkludering på olika nivåer i utbildningssystemet.

Hur kommer din logopediska bakgrund till uttryck?

I de nätverk och grupper jag ingår kan jag bidra med mina logopediska kunskaper men jag är kanske den mest främmande fågeln i sammanhanget. Det logopediska perspektivet har ju varit ganska medicinskt där vi är ”felsökare” som diagnostiserar och så vidare, men det är värt att betona att man även i forskning kan fungera tillsammans även om man delvis har olika utgångspunkter. När jag har presenterat forskning om talsvårigheter i mina nuvarande sammanhang blir det tydligt att talproblem och dess konsekvenser inte är särskilt välkända hos andra professioner. Jag kan vara med och ge dem något av en aha-upplevelse om de här barnens situation.

Vad är aktuellt forskningsmässigt just nu?

– Tillsammans med bland andra Thomas Strand-

berg, professor i socialt arbete, har jag precis färdigställt en artikel där vi har kombinerat kvantitativ och kvalitativ metod i en multipel fallstudie. Deltagarna i studien, som finansierades av Region Örebro och med medel från Majblomman, är fyra barn med talsvårigheter, deras vårdnadshavare, mormödrar och pedagoger. Barnen har bedömts med olika tester för att se hur deras talprofil ser ut och därutöver har vi utöver de vuxna, även intervjuat barnen. Genom att låta alla beskriva hur det är att klara sig med talsvårigheter i vardagen utifrån kommunikativ aktivitet och delaktighet, ger studien ett holistiskt perspektiv på såväl risksom skyddsfaktorer. Sen har jag också ett projekt i uppstart i samarbete med Malin Wass som är biträdande professor i teknisk psykologi vid Luleå universitet. Här följer vi upp barn med cochleaimplantat / hörapparat som medverkade i våra respektive avhandlingar. De är nu ungdomar och unga vuxna och vi vill undersöka språk, läsning och psykologiskt välbefinnande. Hur fungerar det för dem i vardagen idag ? Vi samverkar också med Astrid Frylmark kring framtagande av lämpligt hörförståelsematerial för åldersgruppen. Ytterligare ett samarbetsprojekt där vi just nu skriver resultaten från en scoping review handlar om barnsamtal på socialkontor. Här samarbetar jag med forskare inom arbetsterapi och socialt arbete.

I Örebro, där Cecilia von Mentzer Nakeva arbetar som universitetslektor, är ICF-perspektivet starkt.

Specialist?

Vad är det som lockar respektive hindrar logopeder från att bli specialister? Nätverket Sveriges Specialistlogopeder skickade ut en enkät för att få svar på de frågorna.

Bakgrund

Specialistordningen för logopeder har funnits sedan 2015 och har tillkommit för att utveckla klinisk och teoretisk kunskap, främja kliniskt utvecklingsarbete och skapa möjlighet till formaliserad klinisk karriärutveckling. Den specialiserade logopeden har en formell kompetens för att fungera som kunskapsförmedlare, metod- och verksamhetsutvecklare, mentor och ska stå för ett vetenskapligt förhållningssätt.

Man blir specialist genom att uppfylla formella krav och ansöka om specialistbevis, inte genom lång erfarenhet eller disputation.

I likhet med flera andra hälsoprofessioner ansöker logopeder om specialistbevis hos sitt fackförbund. Andra yrkeskategorier, exempelvis psykologer och fysioterapeuter, har en längre tradition av specialisering än logopeder. För psykologer har specialisering bidragit till utvecklingen av professionen såväl vad gäller löneutveckling som karriärväg och tydlighet kring vad en specialist kan bidra med i olika verksamheter.

I skrivande stund finns 32 specialister i en kår på 3 100 legitimerade logopeder totalt. Dock finns mycket kvar att utveckla för att göra specialiseringen till en lika etablerad karriärväg och kliniskt respekterad kompetens som inom andra hälsoprofessioner.

Närmare 400 svar

För att ta reda på hur logopeder själva ser på möjligheten till specialisering inom yrket gjorde

Sveriges Specialistlogopeder en enkät som skickades till ca 2250 yrkesverksamma medlemmar i Logopedförbundet. Totalt svarade 396 personer på enkäten vilket ger en täckningsgrad på ca 20 %. Av de svarande var 28 specialistlogopeder ( 93 % av dåvarande 30 specialister ) och 368 svar kom från logopeder. Av de 396 svaranden var 18 chefer, varav vissa även var specialister.

Nytta för kåren och för patienterna

Generellt är de svarande positivt inställda till specialisering: 90 % anser att specialisering medför en nytta för kåren och 89 % ser en nytta för de personer som logopeder möter.

Tre huvudsakliga skäl till att bli specialist framkommer ; ( 1 ) fördjupad kunskap samt lust och intresse att utmana sig själv, ( 2 ) formell bekräftelse på klinisk kompetens, ( 3 ) utlovad eller förväntad högre lön och / eller specialisttjänst. Av de hinder som lyfts fram är det vanligaste tid. Andra skäl som anges är att instruktionerna för ansökan är oklara och att kostnaden för den enskilda är för hög.

Av de svarande som i dagsläget inte är specialister anger 42 % att de önskar specialisera sig. Det främsta skälet som uppges är personlig utveckling och fördjupad ämneskunskap. Utöver detta anges förhoppning om högre lön men även en önskan om att bidra till och förstärka logopedins utveckling och anseende. Det är 17 % av de svarande som uppger att de inte vill bli specialister och här framkommer skäl som att det inte lönar sig ( n=20 ) eller att de har för kort tid i yrkeslivet kvar ( n=18 ). Bland dem som svarar att de inte ser specialiseringen som nödvändig för sin egen professionella utveckling ( n=19 ) är hälften verksamma som chefer ( n=10 ).

Inrättande av specialisttjänster

Av de 28 specialistlogopederna som svarat på enkäten anger 12 personer att de är den enda specialisten på sin arbetsplats medan 16 personer har minst en specialistkollega. Drygt hälften av specialisterna anger att de har fått ett lönepåslag på mellan 2000 och 5000 kronor i samband med sin specialisering. En dryg tredjedel har fått nya arbetsuppgifter i och med specialiseringen.

På frågan om det pågår något arbete med att

”Dock finns mycket kvar att utveckla för att göra specialiseringen till en lika etablerad karriärväg och kliniskt respekterad kompetens som inom andra hälsoprofessioner.”

inrätta specialisttjänster i de organisationer där specialister är verksamma svarar 18 ja och 7 nej. Chefer som har en specialist anställd uppger i hög grad ( 7 / 8 ) att det pågår ett arbete inom organisationen med att ta fram specialisttjänster medan övriga chefer inte rapporterar något sådant arbete. Majoriteten av cheferna ser en nytta med specialisering för kåren och för de patienter / klienter som har behov av logoped.

Diskussion

Enkätsvaren pekar på att specialistrollen behöver en tydligare utformning så att både logopeder, arbetsgivare och patienter vet vad en kan förvänta sig av specialisten. En specialistlogoped förväntas ha särskilt goda färdigheter i att värdera evidensläge och kunna planera och genomföra verksamhetsutvecklande insatser. Bara en tredjedel av de svarande specialisterna uppger

dock att de fått nya arbetsuppgifter i samband med specialiseringen. Det verkar alltså finnas arbetsplatser där specialistens kunskaper tillvaratas och värderas och där arbetsgivaren har en plan för vilken roll specialisten kan spela i att utveckla verksamheten, men också arbetsplatser där specialisten är en outnyttjad resurs.

Frågan om utveckling av specialisering är aktuell för många professioner inom vården vilket har uppmärksammats av bland annat inom regionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland där formella kompetensstegar och utbildningsprogram tas fram inom flera vårdprofessioner. Inte sällan är specialiseringen en viktig del av en sådan kompetensstege. Dock ses i dagsläget ingen liknande karriärutveckling inom kommunerna. Logopeder som vill bli specialister motiveras av både individuella faktorer och faktorer kopplade

42 % av de som svarat på enkäten önskar specialisera sig. Vanliga skäl som uppges är personlig utveckling och fördjupning av ämneskunskap.

FOTO: PIXABAY

”Bara en tredjedel av de svarande specialisterna uppger dock att de fått nya arbetsuppgifter i samband med specialiseringen.”

till verksamheten. Löneutveckling är ett vanligt skäl till specialisering, men också utveckling mot ökad kompetens och en känsla av bekräftelse. En annan tydlig motivation är önskan om att bidra till och förstärka logopedins utveckling och självklara plats i regional och kommunal verksamhet. Det finns alltså ett starkt driv för utveckling av specialisering inom kåren. Dock förefaller det vanligare att logopeder efter specialisering går vidare till en akademisk karriär än till en karriär inom klinisk verksamhet. Att mängden specialister förblir fortsatt låg i kliniska verksamheter kan tyda på att individens drivkraft inte alltid matchas av arbetsgivaren och organisationen. Här behöver Logopedförbundet tillsammans med Sveriges Specialistlogopeder tydliggöra för arbetsgivare hur specialisterna kan bidra till att utveckla verksamheter.

Chefer som har specialister på sin arbetsplats

Specialistordning

Specialistordningen för logopeder har funnits sedan 1 januari 2015 och har tillkommit för att utveckla praktisk och teoretisk kunskap, främja utvecklingsarbete och skapa möjlighet till formaliserad praktisk karriärutveckling. Den specialiserade logopeden fungerar som kunskapsförmedlare, mentor, metodutvecklare och står för ett vetenskapligt förhållningssätt.

Uppdelningen i språk-, röst-, tal och sväljningsstörningar är vanlig inom logopedin. Specialistkompetens för logopeder har skapats utifrån dessa fyra större områden med möjlighet till valfri underklassifikation som definieras i samråd med specialistrådet.

För att kunna ansöka om specialistbevis behöver du:

• Legitimation som logoped från Socialstyrelsen.

• Teoretisk fortbildning, minst godkänd masterexamen.

• Praktisk fortbildning

Anvisningarna för specialistansökan är uppdaterade från och med 1 september 2022.

Mer information finns på förbundets hemsida.

arbetar för att få fler specialister eller för att etablera specialisttjänster. För chefer förefaller det alltså vara en positiv erfarenhet att ha specialister i verksamheten, en erfarenhet som ger mersmak. Ett argument som framkommer för att inte arbeta för specialisttjänster är att arbetsplatsen har få anställda. Det förefaller i dessa fall som att man främst ser specialistens roll som utvecklare av gruppens kompetens snarare än att se till hela organisationen eller till patientnyttan av den kompetens som en enskild specialist kan erbjuda. Få chefer ser behovet av att själva bli specialister vilket kan betyda att man ser ledarskapsrollen som en alternativ karriärväg till att arbeta som specialist.

En knapp femtedel av de som inte är specialister svarar att de inte heller vill bli det. Här är det ekonomiska argumentet det starkaste. Den egna insatsen i form av tid och pengar ses som för hög i relation till utdelningen.

Framtiden

En tydlig majoritet av de svarande ser en nytta med specialisering, både för kårens utveckling och för de personer som får hjälp av en logoped. För att specialisering ska kunna leda till utveckling för kåren behövs dock en spridning av specialister, både geografiskt och organisationsmässigt. Allt fler logopeder jobbar exempelvis inom förskola, skola och central elevhälsa. Det är betydelsefullt för professionens utveckling att logopeder ges utrymme att specialisera sig inom alla verksamhetsfält. Specialistlogopeden som verksamhetsutvecklare är en hittills relativt outnyttjad potential.

Tack till Logopedförbundet för hjälp med utskick av enkäten.

NÄTVERKET

SVERIGES SPECIALISTLOGOPEDER/

”Dock förefaller det vanligare att logopeder efter specialisering går vidare till en akademisk karriär än till en karriär inom klinisk verksamhet.”

SITS Kongress 20 oktober 2023

PROGRAM

08:00 – 08:30

08:30 – 09:00 09:00 – 09:10 09:10 – 10:10 10:10 – 10:30 10:30 – 11:00 11:10 – 12:00 12:00 – 13:00 13:00 – 13:50 14:00 – 14:50

Caféfrukost

Registrering*

Moderator Marika Habbe hälsar välkommen

Ämneslärares väg mot språkinriktad undervisning, Maaike Hajer

Kaffe*

Fortsättning: Maaike Hajer

Pratlust och talängslan – Om Selektiv mutism, Carina Engström

Lunch*

Fem framgångsfaktorer vid selektiv mutism, Sofie Levander och Lotta Andersson

Flerspråklige barn og unge: et andrespråk i utvikling eller utviklingsmessige språkforstyrrelser (DLD)?

May-Britt Monsrud

Tal och språkpriset 2023

Kaffe*

Kongressen avslutas med ett panelsamtal där några av dagens ämnen diskuteras utifrån

teori och praktik

Avslutning

* TIllfälle att besöka våra uställare på plats.

DELTAGARAVGIFTER 2023

ANMÄLAN & MER INFORMATION

Anmäl dig på länken nedan: https://sits.nu/anmalan-till-sits-kongress-2023/

PLATS

Klara Konferens & Happynings Klarabergsviadukten 90, 111 64 Stockholm www.klarastockholm.se

UNDRAR DU NÅGOT?

Har du frågor, tveka inte att höra av dig till Ann Jacobson: ann.jacobson@telia.com eller Camilla Svedelius: camillasvedelius@gmail.com

PROJEKTET SPRÅKUTVECKLANDE FÖRSKOLA I LINKÖPINGS KOMMUN

I augusti 2021 påbörjade fyra logopeder och fyra specialpedagoger sin anställning i projektet Språkutvecklande förskola i Linköpings kommun. Syftet med projektet, som avslutades i december 2022 var att kartlägga det språkutvecklande arbetet i samtliga kommunala förskolor i Linköping och att implementera undervisningsmetoder och arbetssätt hos personal för att öka barns ordförråd och gynna deras språkutveckling.

Olikvärdighet i kommunala förskolor

Inledningsvis observerades samtliga 368 kommunala förskoleavdelningar av både logoped och specialpedagog. Efter varje observation sammanställdes avdelningens styrkor och utvecklingsmöjligheter, vilka återgavs både skriftligt och muntligt till den biträdande rektor som ansvarade för förskolan. Återkopplingarna till biträdande rektorer blev således projektets första kompetenshöjande insats. Resultatet av kartläggningen visade att det fanns ett behov av att lyfta det språkutvecklande arbetet på förskolor i alla områden i kommunen. Det fanns skillnader mellan olika områden i kommunen, mellan förskolor i samma område och inom en och samma förskola.

Handledning kring språkutvecklande förhållningssätt

Till den andra kompetenshöjande insatsen, handledning i ett språkutvecklande förhållningssätt ingick 95 avdelningar på 25 förskolor i sju rektorsområden. Urvalet gjordes både utifrån där insatserna behövdes mest och med fokus på hållbarhet över tid. Handledningsinsatsen pågick under sju månader och bestod av sex handledningstillfällen. Även här arbetade logoped och specialpedagog i par ute på förskolorna. Varje tillfälle utgjordes av observation av personal i verksamheten och reflektion i arbetslagen. Vetenskapsrådet ( 2015 ) konstaterar att det är det konkreta och lyhörda mötet mellan den vuxne och barnet, tillsammans med en medveten undervisning, som är av särskild vikt för

barnets språkliga utveckling. Handledningsinsatserna koncentrerades därför till områdena Interaktion och samspelsklimat och Språkutvecklande arbetssätt, som tillsammans benämndes som ett Språkutvecklande förhållningssätt. Personalen var själva en aktiv del i utvecklingsprocessen genom att de, tillsammans med logoped och specialpedagog, tog fram gemensamma mål för avdelningen och skapade egna individuella strategier för hur var och en kunde bidra till det gemensamma målet. Ett visuellt stöd ( se bild nedan ) togs fram, där blombladen representerar olika delar i ett språkutvecklande förhållningssätt. Under handledningsperioden fick personalen också använda filmning som ett verktyg.

Goda resultat

Många språkprojekt inom förskolan saknar utvärdering ( Björk-Willén, 2022 ). Ett försök att mäta resultat av projektet gjordes genom skriftliga utvärderingar från personal samt förnyade observationer på 39 avdelningar. Projektets insatser gav ett statistiskt signifikant resultat för de kompetenshöjande insatserna, både gällande Interaktion och samspelsklimat och Språkutvecklande arbetssätt. Det fanns en liten skillnad där handledning som metod hade något högre medelvärden än

BILD: LINKÖPINGS GRAFIK

förskola i Linköpings kommun hade som syfte att implementera undervisningsmetoder och arbetssätt hos personal för att öka ordförråd och gynna deras språkutveckling.

Projektgrupp:

Ebba Järnvall, leg logoped

Alexandra Frising, specialpedagog

Hanna Walsö, leg logoped

Karin Nyström, specialpedagog

Hilda Olsson, leg logoped

Pernilla Hulth-Fejes, specialpedagog

Noomi Stenberg, leg logoped

Veronica Götmalm, specialpedagog

Anna Lind, projektledare/pedagogista

enbart muntlig och skriftlig återkoppling. Personal som deltagit i handledning beskriver att de har fått ökad medvetenhet och upparbetat konkreta strategier för att stärka barns språkutveckling vilket stödjer handledning som metod för att implementera ett språkutvecklande förhållningssätt.

Framgångsfaktorer

Projektgruppen konstaterar att kompetenshöjande insatser behöver förankras i forskning och beprövad erfarenhet men också möta upp verksamheten där den befinner sig. Det verkar också vara väsentligt att insatserna förankras i pågående arbete ute på förskolorna och att personalen är delaktig i hög grad. Likaså är det viktigt med förankring och stöttning från ledningen, exempelvis när det gäller att skapa förutsättningar för arbetslagen att

mötas i reflektion. Den tvärprofessionella kompetensen där både specialpedagoger och logopeder har bidragit har varit gynnsam för insatsernas genomförande.

För dig som vill läsa mer om projektet finns en projektrapport tillgänglig via Linköpings kommuns hemsida ( direktlänk på logopeden.se ).

Referenser

Björk-Willén, P. (2022). Språkutvecklande förskolaEn kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola Vetenskapsrådet. (2015). En likvärdig förskola för alla barninnebörder och indikationer.

Den 12 juni kl 14.00-15.30 håller Hanna Walsö en digital presentation om projektet Språkutvecklande förskola för intresserade logopeder. Kontakta Hanna direkt om du är intresserad av att delta! hanna.walso@gmail.com

SAMMANFATTAT AV HANNA WALSÖ

FOTO: PRIVAT

FOTO: PIXABAY

ANNONS

Nationell röstlogopedisk konferens

Vi i Röstlogopedteamet på Logopedkliniken, Danderyds

sjukhus, hoppas få se många av er här för en nationell röstkonferens i logopedi!

Ur programmet

• Röstworkshop – att ändra röstbeteende. Praktiska övningar varvas med teori och forskningsresultat. Jenny Iwarsson, logoped/docent, Köpenhamns Universitet

• Uppdatering om foniatriska insatser. Elin Marsk, överläkare i ÖNH och foniatri, Karolinska Universitetssjukhuset

• Stamcellsforskning. Stellan Hertegård, överläkare inom ÖNH och foniatri/adj. professor och

Erika Bergström Börlin, logoped/doktorand, Karolinska Institutet

• Behovet av konsensus om hur vi bedömer och behandlar. Presentation och gruppdiskussion. Maria Södersten, logoped/adj. professor, Karolinska Institutet och Viveka Lyberg Åhlander, logoped/ professor, Åbo Akademi

Var: Danderyds sjukhus i Stockholm

När: Torsdag 9 november 12:30 till fredag 10 november 12:30

Inklusive middag torsdag kväll

Kostnad: 3000 kr exklusive moms.

I kostnaden ingår fika båda dagarna samt middag torsdag kväll

Anmälan: senast 1 oktober 2023

Ange följande uppgifter via mail till renee.sandin@regionstockholm.se:

• Namn

• Arbetsplats/enhet

• Fakturaadress och kostnadsställe (obs – elektronisk faktura)

• Ange ev. allergi/specialkostönskemål

Anmälan är bindande men kan överlåtas till kollega från samma mottagning. Fler detaljer kring program och lokal skickas ut längre fram till de som anmält sig.

Välkomna!

Karin Huss, specialistlogoped inom röst

Logopedkliniken, Danderyds sjukhus

Psykisk ohälsa blir allt vanligare och många akademiker mår dåligt på grund av oro, stress, nedstämdhet och depression. Men det många inte vet är att det är bra att göra något åt psykisk ohälsa tidigt – innan det påverkar dig så mycket att du får svårt att arbeta. Nästan hälften av alla som blir sjukskrivna en längre tid blir det eftersom de mår dåligt psykiskt. Därför har Akademikerförsäkring tagit fram en hälsoförsäkring vid psykisk ohälsa –för att göra det lättare att ta hand om dig och ditt psykiska välmående. Läs mer om den nya medlemsförmånen på Logopedförbundets hemsida.

NY SPECIALIST

LOKALFACKLIGT

Ny styrelse i Stockholm

jobbar på Logopedmottagningen i Skärholmen, Stockholm och är specialist inom huvudområdet tal med inriktning talstörning hos barn. 1

som medfört kollegiala utbyten och reflektioner. Denna kompletterades sedan med nya infallsvinklar och fördjupande diskussioner.  3

Varför valde du att ansöka om specialistbevis?

Vad innebär specialistbeviset för dig konkret, exempelvis i form av ökat ansvar eller förändrade arbetsuppgifter?

Jag hoppas att arbetsgivare ser värdet av specialiseringen och erfarenheten att driva såväl akademiska studier som kliniskt utvecklingsarbete. Det är mitt önskemål att fortsätta med just detta!

I samband med årsmötet för Logopedförbundet Stockholms län i april valdes en ny styrelse. Martina Sundström är ordförande, Anna Nyman vice ordförande och Jenny Gauding sekreterare. Övriga ledamöter är omvalda Mi Johansson och Maria Kjellholm. Nyinvalda i styrelsen

är Anja Gamrell, Malin Abbasi Persson och Ylva Jonsson.

Hur såg din väg till specialisering ut?

Tal och fonologi har länge fascinerat mig och den praktiska och teoretiska fördjupningen i ämnet har fallit sig naturlig. En stor del av logopedkåren arbetar med talstörningar hos barn och jag har saknat helhetsperspektivet på talstörningar i enlighet med samlingsbegreppet SSD (speech sound disorders) så specialiseringen kändes given.  2

Min master hade fokus på attityder gentemot talstörningar och efter att jag arbetat fem år kliniskt (ett kriterium för specialisering) började jag dokumentera viktiga erfarenheter och meriter. Specialistdialogen innebar en historisk djupdykning bland patientfall

FOTO: PATRIK HILLBO

Camilla Nilsson

FOTO: AKADEMIKERFÖRSÄKRING

Ta hand om din psykiska hälsa med hjälp av ny försäkring

Posttidning B