FORSKARE

Cecilia Nakeva von Mentzer arbetar sedan 2019 som universitetslektor i hörselvetenskap vid Örebro universitet och ingår i flera tvärvetenskapliga sammanhang.

TEXT: SIGNE TONÉR FOTO: PRIVAT

Cecilia Nakeva von Mentzer blev färdig logoped 1991. Yrkesvalet att bli logoped väcktes i och med ett stort röstintresse, men sedermera blev hon mer fångad av barns tal- och språkutveckling. Hon disputerade 2014 vid Linköpings universitet på en avhandling om läsintervention för döva barn och barn med hörselnedsättning och arbetar nu med forskning och undervisning vid institutionen för hälsovetenskap, enheten för aktivitet och hälsa, Örebro universitet. Cecilia möter framför allt blivande audionomer men även arbetsterapeut- och sjuksköterskestudenter.

Vilka är dina primära forskningsintressen?

– Jag är ju förvisso lektor i hörselvetenskap och har fördjupat mig i hörsel under många år: från 2005 till 2019 kan man säga att jag har fokuserat på hörsel och kommunikation. I och med min postdoc i USA lämnade jag hörselskador och undersökte hörselfunktion och talperception hos barn med fonologisk språkstörning med typiska hörtrösklar för toner. Den här breddningen till hörselns roll vid typisk och avvikande språkutveckling gör att jag kan ingå i flera olika sammanhang.

Vilka sammanhang och nätverk ingår du i för närvarande?

– Nätverkande är en otroligt viktig del av forskarlivet. Generellt kan man säga att ICF-perspektivet ( Internationell klassifikation av funktionstillstånd ) har varit och är starkt i Örebro. Man har en holistisk syn på funktionsnedsättning utifrån ett livs- och samhällsperspektiv. Jag deltar i två lokala forskningsmiljöer: dels Funktionsnedsättning och samhälle, dels Specialpedagogik Utbildning och Lärande ( SpecUL ). Samverkan sker också med ett nationellt nätverk, Funktionshinderforskning pågår. SpecUL är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö där forskningen bland annat rör aspekter av tillgänglighet, delaktighet, inkludering och exkludering på olika nivåer i utbildningssystemet.

Hur kommer din logopediska bakgrund till uttryck?

I de nätverk och grupper jag ingår kan jag bidra med mina logopediska kunskaper men jag är kanske den mest främmande fågeln i sammanhanget. Det logopediska perspektivet har ju varit ganska medicinskt där vi är ”felsökare” som diagnostiserar och så vidare, men det är värt att betona att man även i forskning kan fungera tillsammans även om man delvis har olika utgångspunkter. När jag har presenterat forskning om talsvårigheter i mina nuvarande sammanhang blir det tydligt att talproblem och dess konsekvenser inte är särskilt välkända hos andra professioner. Jag kan vara med och ge dem något av en aha-upplevelse om de här barnens situation.

Vad är aktuellt forskningsmässigt just nu?

– Tillsammans med bland andra Thomas Strand- berg, professor i socialt arbete, har jag precis färdigställt en artikel där vi har kombinerat kvantitativ och kvalitativ metod i en multipel fallstudie. Deltagarna i studien, som finansierades av Region Örebro och med medel från Majblomman, är fyra barn med talsvårigheter, deras vårdnadshavare, mormödrar och pedagoger. Barnen har bedömts med olika tester för att se hur deras talprofil ser ut och därutöver har vi utöver de vuxna, även intervjuat barnen. Genom att låta alla beskriva hur det är att klara sig med talsvårigheter i vardagen utifrån kommunikativ aktivitet och delaktighet, ger studien ett holistiskt perspektiv på såväl risksom skyddsfaktorer. Sen har jag också ett projekt i uppstart i samarbete med Malin Wass som är biträdande professor i teknisk psykologi vid Luleå universitet. Här följer vi upp barn med cochleaimplantat / hörapparat som medverkade i våra respektive avhandlingar. De är nu ungdomar och unga vuxna och vi vill undersöka språk, läsning och psykologiskt välbefinnande. Hur fungerar det för dem i vardagen idag ? Vi samverkar också med Astrid Frylmark kring framtagande av lämpligt hörförståelsematerial för åldersgruppen. Ytterligare ett samarbetsprojekt där vi just nu skriver resultaten från en scoping review handlar om barnsamtal på socialkontor. Här samarbetar jag med forskare inom arbetsterapi och socialt arbete.

I Örebro, där Cecilia von Mentzer Nakeva arbetar som universitetslektor, är ICF-perspektivet starkt.