Logopeden Nr 4 2023 by Logopeden

Nummer 4/2023

AKTUELLT Nedskärningar, köförbud och en DO-anmälan

PANELEN Logopeder som jobbar som chefer tipsar

Nya SPECIALISTER

AKTUELLT

Fortsatt variation nationellt vad gäller logopedtillgång

MÖTET

Förändrat arbetssätt genom medarbetardrivet utvecklingsarbete - Möt barnlogopederna i Umeå

e av nd t u s u örb e G edf LOGOPEDEN 4/2023 1 p o g Lo

INNEHÅLL Tillgången till logoped varierar fortsatt över landet. Gotland behåller sin förstaplats och Värmland innehar alltjämt jumboplatsen vad gäller logopeder per 100 000 invånare.

INNEHÅLL 6.

Aktuellt - DO-anmälan i Kronoberg

Aktuellt - Nedskärningar i Norrköping

10. Aktuellt - Senaste logopedstatistiken /

12. Panelen - Chefer 14. Mötet - Barnlogopederna i Umeå 18. Forskning - Child Bilingualism 20. Rapport - Kurs: Barn med hörselskador 24. Rapport - Kurs: Barns ätande 26. Fackligt - Nya specialister 2022 anordnade Örebro Universitet kurs om barn med hörselskador. 2024 kommer den att ges igen.

10 10

ILLUSTRATION: STINA LINDKVIST

I panelen möter vi tre olika logopeder som nu innehar chefspositioner. Hur hamnade de där och vad har de för tips till logopeder intresserade av chefs- och ledarskap?

FOTO: PIXABAY

SIGNE TONÉR

logopeden@logopedforbundet.se

Årets sista nummer av Logopeden är här. Hoppas ni uppskattar innehållet. Nästa nummer fångar som vanligt upp Europeiska Logopedidagen som 2024 har tema: Speech and language therapists working with professionals and caregivers. Hör av er om ni har tips på innehåll. Vi på tidningen Logopeden önskar er en God Jul och ett Gott Nytt År.

STINA LINDKVIST

REDAKTÖRERNA

FOTO: PRIVAT

FOTO, FRAMSIDA: PRIVAT

LOGOPEDEN 4/2023

LEDARE

Logopeden LOGOPEDFÖRBUNDET Box 1419 111 84 Stockholm 08-442 44 60 www.logopedforbundet.se ANSVARIG UTGIVARE : Kerstin Wiström Tel. 076-030 49 76 kerstin.wistrom@logopedforbundet.se

EN TYDLIG RÖST Ju äldre man blir desto fortare verkar tiden gå. Medan min yngsta undrar om det aldrig någonsin kommer bli jul (hon har längtat sen i juli) så arbetar jag på att tänka att det som inte blir gjort, det blir inte gjort och jul blir det ändå. Jag försöker summera året som svischat förbi, och kan konstatera att 2023 varit ännu ett hektiskt år för förbundet. Vi har enträget fortsatt vårt arbete för goda arbetsvillkor för vår kår, och för en breddning av vår arbetsmarknad. Vi ser att det ger resultat, men inget sker över en natt. Det har varit ett år av goda samtal, med patientorganisationer, systerorganisationer och beslutsfattare, och inte minst inom vår egen kår. Jag tänker framför allt på vårt förbundsmöte i maj, som blev en dag av intressanta dis-

TRYCK : Linderoths tryckeri

kussioner och peppande engagemang, men också skratt, vilket gjorde mig väldigt

REDIGERING OCH LAYOUT : Stina Lindkvist

stolt. Att engagera sig är viktigt, men det måste också vara kul. Till min stora glädje blev jag omvald, och fick äran att välkomna våra nya ledamöter in i styrelsen. Andan från förbundsmötet

REDAKTÖRER : Signe Tonér och Stina Lindkvist logopeden@logopedforbundet.se

har på något sätt fortsatt in i

VETENSKAPLIG REDAKTÖR : Joakim Körner Gustafsson logopedenva@logopedforbundet.se

Tänk om arbetslivet alltid såg

Redaktionen förbehåller sig rätten att språkligt ändra och förkorta bidrag.

styrelsearbetet, och våra möten präglas av driv och skratt. ut så? Nuläget inom vården, inom Sverige, inom världen, kräver engagemang. Det kräver att vi håller oss uppdaterade, att

UTGIVNINGSPLAN 2023 :

”När det är skakigt i världen och det politiska klimatet hårdnar måste vi som vårdgivare vara tydliga gällande våra grundläggande demokratiska värderingar. ”

vi deltar i det demokratiska samtalet. När det är skakigt i världen och det politiska klimatet hårdnar måste vi

Manusstopp

I brevlådan

25 januari

16 februari

ringar. Vi måste värna om vårt samhälles diversitet. Vi måste också vara en tydlig

16 maj

14 juni

röst för våra patientgrupper som inte alltid har möjlighet att göra sin röst hörd i

29 augusti

20 september

den kakafoni som är svensk hälso- och sjukvård. Vi har ett unikt perspektiv som

14 november

6 december

som vårdgivare vara tydliga gällande våra grundläggande demokratiska värde-

måste vara en del av den väv som våra ofta stora arbetsplatser utgör. Med det sagt får det inte ske på bekostnad av vår egen hälsa. Återhämtning kan inte sparas till

Prenumerationspris :

250:- / år

semestern utan måste vara

Utanför Sverige :

300:- / år

en del av vardagen. Vi måste

ANNONSPRISER : ( inkl moms ) Plats-, kurs- och produktannonser Storlek Pris 1/1-sida 10 800 :1/2-sida 7 300 :1/4-sida 5 100 :-

ta hand om oss själva för att

WEBBANNONSER : Logopeden.se 440 x 1212 pixlar

kunna ta hand om andra.

3250:-

3 veckor för produktannonser, platsannonser till sista ansökningsdag

Kerstin Wiström Ordförande i

ANNONSER SÄNDES TILL : logopeden@logopedforbundet.se

Logopedförbundets styrelse FOTO: MARIA OLSSON

kerstin.wistrom@logopedforbundet.se

LOGOPEDEN 4/2023

AKTUELLT

FORSKNING

Nytt projekt med fokus på språkstörning I samband med DLD Awareness Day den 20 oktober presenterade KIND den glädjande nyheten att man nu inleder studien DLD Sweden. I forskningsprojektet kommer man att undersöka om språkstörning påverkar exempelvis utbildning, psykisk hälsa och livskvalitet, men också genetiska faktorer. Forskningsprojektet leds av docent och genetiker Kristiina Tammimies. Bland projektmedlemmarna finns också logopeden och forskaren FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET

DLD Awareness Day Den 20 oktober uppmärksammades språkstörning i hela världen, framför allt via sociala medier men även i dagsoch fackpress. Skolan måste förstå utmaningarna med flerspråkighet. Det skrev företrädare för Logopedförbundet, Afasiförbundet/Talknuten, DHB och Unga med språkstörning i ett debattinlägg som publicerades i tidningen Specialpedagogik den 20 oktober. Skolan vet alldeles för lite om flerspråkiga elever, språkstörning/DLD och språklig variation som beror på exponering för ett nytt språk. Forskning visar att flerspråkiga barn med språkliga svårigheter riskerar att felaktigt få en språkstörningsdiagnos men också att inte få en diagnos eftersom deras språkstörning/DLD inte upptäcks. Därför behövs ökad kunskap inom skolans värld för flerspråkighet och språkstörning/DLD samt om hur barns exponering för språk påverkar ordförråd och språkanvändning. I ytterligare ett debattinlägg på DLD-dagen, den här gången i tidningen Dalademokraten men med samma undertecknare, fokuserades den bristande likvärdigheten för barn och ungdomar med språkstörning, något som enligt debattörerna skulle kunna avhjälpas bland annat genom att göra logoped till en lagstadgad profession inom elevhälsan och genom att Socialstyrelsen utformar nationella riktlinjer för vård och stöd vid språkstörning. Mer information och länkar till debattinläggen finns på logopeden.se 4

LOGOPEDEN 4/2023

Nelli Kalnak. (Källa: Karolinska institutet)

VÅRDTRYCK

Köförbud i Västra Götaland Tage i Kungälv är 4 år och har språkliga svårigheter. Föräldrarna började oroa sig för sonens utveckling redan när Tage var i ettårsåldern. Han står i kö för en autismutredning och tills den är gjord får han inte ens stå på väntelista till logoped, eftersom Västra Götalandsregionen i praktiken har infört ett köförbud. Det finns inget formellt beslut kring detta tillvägagångssätt men det har blivit en praxis till följd av kraftigt ökat söktryck. Regionen inrättade i början av 2023 en ny beslutsordning för vården i Västra Götaland och efter det vet ingen vilken nämnd som ansvarar för Tage och de andra tusentals barnen som väntar på logoped. I hela regionen köar 4 200 barn till cirka 40 logopeder. (Källa: Dagens Nyheter)

GLÖM INTE LOGOPEDFÖRBUNDETS YOUTUBE-KANAL MED INFORMATIONSFILMER

AKTUELLT

ANNONS Foto: Gettyimages

I begynnelsen var ordet, står det. Men för vissa är vägen till det skrivna ordet lång.

Logos är en samling tester som hjälper dig att kartlägga lässvårigheter och diagnostisera dyslexi hos elever från årskurs två upp till vuxen ålder. Du får även hjälp att skräddarsy pedagogiska åtgärder. Logos är onlinebaserat och kan köras på PC, Mac och Chromebook. Ca. 6 000 certifierade specialpedagoger, speciallærere, logopeder, pedagoger och psykologer i Skandinavien använder Logos. Logometrica tillhandahåller support vid behov. Du hittar mer information, teckna en prenumeration och beställa en onlinebaserad certifieringskurs på logometrica.se

LOGOPEDEN 4/2023

AKTUELLT

DO-anmälan i Region Kronoberg I slutet av oktober rapporterade SVT om att en förälder anmäler Region Kronoberg till Diskrimineringsombudsmannen eftersom dörrarna till logopedmottagningen är stängda för hennes son baserat på hans ålder. Ur ett nationellt perspektiv råder det stor ojämlikhet vad gäller möjligheten för skolbarn med språkstörning att få logopediska insatser inom ramen för hälso- och sjukvård. I samband med tidningen Logopedens kartläggning från 2020 hänvisade representanter för Region Kronoberg till ett avtal mellan regionen och kommunerna men än idag vet ingen var avtalet finns, enligt SVT Nyheter Småland. Regionen har även gjort en egen utredning kring situationen för skolbarn med språkstörning men vad den visar är hemligt eftersom regionen anser att det underlaget inte omfattas av offentlighetsprincipen. Marika Habbe är utredare på Socialstyrelsen (tillika specialistlogoped) och hon menar att om en funktionsnedsättning ingår i vårdgarantin, vilket språkstörning gör, så har man rätt till vård. I en förstudie från 2021 skrev Socialstyrelsen: “För barn med språkstörning avslutas logopedbehandling enligt avtal för tre fjärdedelar av barnen vid skolstart.” Myndighetens jurister har följt upp förstudien och granskat lagtexten. Resultaten kommer att publiceras i en rapport innan årets slut. Man kommer att föreslå att man tar fram rekommendationer för att barn och ungdomar med språkstörning ska få ett likvärdigt stöd i hela landet. Se även logopeden.se för mer information och länkar till TV-inslag

FOTO: PIXABAY

LOGOPEDEN 4/2023

AKTUELLT

VÅRDTRYCK

Köer i Halland Väntetiderna för läs- och skrivutredning i Region Halland ökar och är i dagsläget 13-18 månader. Enligt regionens riktlinjer görs utredning inte förrän barnet börjat i årskurs 5, vilket i praktiken innebär att remisserna inte tas emot om de skickas tidigare än så. Lovisa Månsson är erksamhetschef för logopedmottagningarna i Halland och menar att en dyslexiutredning hos logopeden inte är till för att upptäcka svårigheterna. Eleverna ska få det stöd de behöver i FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET

skolan och en formell diagnos ska

Olikvärdig tillgång till tidiga intensiva insatser för barn med autism

därmed inte behövas.

Många stadsdelar och kommuner i Stockholms län sätter stopp för den insatser som enligt forskning och Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska vara högt prioriterade för små barn med autismspektrumtillstånd.

väntetiderna är den betydande

Även väntetiden för utredning av tal och språk har ökat. En gemensam orsak till de ökade andel utomlänsremisser som Region Halland får ta emot, framför allt från Västra Götaland.

Tidiga mångsidiga insatser för barn med autism ges av Autismcenter små barn och

- All evidens pekar på att ju

bygger på ett samarbete mellan region Stockholm och barnets hemkommun efter-

tidigare man börjar desto bättre är

som förskolepersonal ska delta och träna barnet i dess vardag. Men 6 av 11 stadsdelar

det för barnets språkutveckling.,

i Stockholms kommun beviljar inte möjligheten för små barn att delta i insatsen. I

säger Logopedförbundet Hallands

avslagen till föräldrarna anges att beslutet är informellt och inte går att överklaga.

ordförande Cecilia Samuelsson

Avslagen är generellt formulerade och är inte grundade i någon individuell behovsut-

i en intervju i SVT. Samuelsson

redning.

menar att de ökade väntetiderna

Förskoleborgarråd Alexandra Matsson (V) vill nu prioritera en genomgång av kom-

går helt emot hur logopeder som

munens samverkansavtal med regionen samt en likriktning av regler och insatser för

yrkeskår vill arbeta. (källa: SVT)

små barn med autism på kommunala förskolor i Stockholm. (Källa: Dagens Nyheter) ANNONS

”Äntligen någon som uppmärksammar de svårigheter vi genomgår i det vardagliga livet. Det som är självklart för andra är en kamp om rättigheter för oss. ”

Mellan två världar – Arvsfondsprojektet om unga hörselskadade som befinner sig i gränslandet mellan den hörande och den teckenspråkiga världen. Följ oss på Facebook och vår hemsida. Se QR-kod.

LOGOPEDEN 4/2023

AKTUELLT

Nedskärningar drabbar logopeder i Norrköping Norrköping som tidigare gått i bräschen när det gäller stöd till barn med språkliga svårigheter har de senaste åren valt att skära ner på skollogopedtjänster. Detta är något som Logopedförbundet och företrädare för bland andra Afasiförbundet/Talknuten, Attention och Stamningsförbundet starkt ifrågasätter i ett debattinlägg publicerat i början av oktober. “Det här är krassa ekonomiska beslut som inte lutar sig på aktuell forskning. Försämringen sker dessutom i det tysta eftersom de drabbade grupperna har svårt att föra sin egen talan.” (NT 2023-10-03) Debattörerna vill istället att huvudmännen i Norrköping prioriterar stärkta resurser till elevhälsan så att barn med språkliga svårigheter får det stöd de förtjänar. Men istället väljer Norrköping att dra in resurserna även vad gäller kommunens samordnande logoped och ytterligare tjänster inom central elevhälsa, vilket får starkt kritik från såväl föräldrar, fackliga organisationer och företrädare för Region Östergötland. Julia Granath är logoped och fackligt förtroendevald för SRAT/Logopedförbundet. Hon kritiserar beslutsprocessen som hon menar har varit för snabb och saknar konsekvensanalys. Man har inte tagit reda på vad den samordnande logopeden faktiskt gör. Det ingår inte i regionens uppdrag att handleda utbildningskontorets personal, säger Julia Granath till tidningen Logopeden. Verksamhetschefen för Rehab Öst, Hanna Hillerstrand, är djupt oroad över att man drar in den samordnande logopeden som är en viktig länk mellan region och kommun och menar att det drabbar de barn som har störst behov av språklig stöttning. Tillförordnad utbildningsdirektör i Norrköping Ester Alavei betonar att besparingarna inte rör någon av de lagstadgade professionerna i elevhälsan. Alavei och även utbildningsnämndens ordförande Ingrid Cassel (M) anser att det är regionens ansvar FOTO: PIXABAY att tillhandahålla logopeder. Julia Granaths kommentar till tidningen Logopeden: - Vi är väldigt trötta på att få höra att det är regionens ansvar att ha logopeder när det är skolans ansvar att eleverna når målen. (Källor: Folkbladet, Logopedförbundet, Norrköpings tidningar) Läs mer om situationen i Norrköping på logopeden.se

LOGOPEDEN 4/2023

AKTUELLT

Tidig operation av gomspalt ger bättre talresultat En internationell studie visar att operation av gomspalt vid sex månaders ålder ger bättre förutsättningar för tal- och språkutveckling jämfört med operation vid 12 månaders ålder. Bland medförfattarna återfinns bland andra Anette Lohmander, professor emeritus vid KI, som ansvarat för den svenska delen av studien.

VÅRDVAL

Tillfälligt vårdval i Region Skåne Den 24 oktober beslutade Regionfullmäktige i Skåne som väntat att införa ett tillfälligt vårdval för logopedi senast i juni 2024. Det gäller utredning av dyslexi och dyskalkyli samt utredning och insatser

Isolerad gomspalt, där barnet föds med en öppning mellan mun och näsa drabbar

kopplade till språkstörning för barn

1 till 25 nyfödda per 10 000 födslar över hela världen. Evidensen kring den optimala

och ungdomar upp till 18 år. I Skåne

tidpunkten för operation har hittills

vill man testa en ny möjlighet som

varit begränsad.

finns i Kommunallagen, nämligen

I studien deltog 558 barn från 23

att ställa upp olika villkor för olika

olika center i Europa och Sydamerika,

geografiska områden, vilket skulle

varav 235 barn lottades till att genom-

kunna innebär att man kan se till att

gå kirurgi vid sex månaders ålder och

logopeder blir mer jämnt fördelade

226 barn lottades till en grupp som

över Skåne. Både professionen och

opererades vid 12 månaders ålder.

flera verksamhetschefer är kritiska

Barnen som ingick i studien hade

till förslaget och föreslår istället

ingen utvecklingsförsening eller andra

en riktad upphandling eller ökade

avvikande tillstånd. Logopeder utförde

resurser till den ordinarie verksam-

standardiserade inspelningar vid ett,

heten. Vårdvalet ska utvärderas

tre och fem års ålder och barnens jol-

sommaren 2027 för att man ska

ler, gom- och talfunktion utvärderades.

kunna ta beslut om en eventuell

Det visade sig att gomfunktionen

fortsättning efter årsskiftet 2028.

för tal vid fem års ålder var bättre för barnen som opererats vid sex månaders ålder jämfört med gruppen som FOTO: SV.WIKIPEDIA.ORG

opererats vid 12 månaders ålder. En ytterligare fördel med tidig operationsål-

der var högre förekomst av stavelsejoller, en viktig milstolpe i barns språkutveckling. (Källa: Karolinska institutet 2023-09-21) Länk till originalartikeln finns på logopeden.se.

DEBATT

Sluta diskriminera med röststyrda tjänster Logopedförbundet och Afasiförbundet har under hösten i samarbete med lokala Afasiföreningar publicerat ett debattinlägg i ett stort antal lokaltidningar om vikten av att röststyrda

REN

tjänster i regioner, kommuner och

Den 26 januari bjuder Röstergonomiskt nätverk (REN) in till nätverksträff som hålls via Zoom. Alla röstergonomiintresserade är välkomna.

företag behöver vara tillgängliga

För vidare information, se kalendern på Logopedförbundets hemsida.

universellt utformade, inte minst med

för personer med afasi och andra tal- och språksvårigheter. Redan i upphandlingsskedet behöver man säkerställa att röststyrda tjänster är tanke på EU:s tillgänglighetsdirektiv som träder i kraft i Sverige 2025. Läs mer på Logopedförbundets hemsida.

LOGOPEDEN 4/2023

AKTUELLT

Tillgång på logoped: FORTSATT STOR VARIATION I LANDET Varje höst publicerar Socialstyrelsen den senast uppdaterade statistiken över legitimerad hälso -och sjukvårdspersonal. Tidningen har sammanställt statistiken för logopeder. Siffrorna gäller för år 2022. TEXT: SIGNE TONÉR ILLUSTRATIONER: STINA LINDKVIST

ill och med 2022 har det totalt utfärdats 3 376 logopedlegitimationer och kåren ökar därmed stadigt. Av alla utfärdade legitimationer till barnmorskor, tandhygienister, receptarier, logopeder och dietister till med år 2022 hade 93 procent ( siffran för logopeder specifikt ) eller fler utfärdats till kvinnor.

Dock varierar antalet yrkesverksamma inom legitimationsyrkena mellan olika regioner. För logopeders del är det Gotland som toppar listan med motsvarande 30 logopeder per 100 000 invånare, följt av Stockholm och Östergötland ( 25 ), medan de föga hedrande jumboplatserna intas av Värmland som har en logopedtäthet på 11 logopeder per 100 000 invånare, tätt följt av Västernorrland och Norrbotten på en delad näst sista plats ( 12 ). De län som har flest logopeder utanför hälsooch sjukvård sett till befolkningsunderlag är Västerbotten, Uppsala län och Skåne. I botten på den listan finns Värmland och Halland.

Antal logopeder i förskola och grundskola

Logopedkåren växer stadigt och 2022 fanns det 2 900 personer i yrkesför ålder med logopedlegitimation.

Logopedtäthet i hälso- och sjukvård På nationell nivå ligger genomsnittet på 19 logopeder per 100 000 invånare, att jämföra med 183 fysioterapeuter, 122 arbetsterapeuter, 91 psykologer och 22 dietister. Notera att dessa siffror gäller logopeder i hälso- och sjukvård oavsett huvudman.

LOGOPEDEN 4/2023

De senaste siffrorna är hämtade från 2021. Än så länge är underlaget för litet för att få fram siffror från samtliga län men vi kan se att Stockholms län i slutet av 2021 hade 64 logopeder i grundskola, Västra Götaland 61, i Skåne fanns det 46 logopeder, Uppsala hade 29, Östergötland 24 och Västerbotten 18. På förskolesidan fanns det 2021 8 förskolelogopeder i Västra Götaland, 7 i Östergötland, 6 i Västerbotten och 5 i Stockholm. Sett till befolkningsunderlag när det gäller logopeder inom grundskola vinner Uppsala län med en logoped per 14 000 invånare, tätt följt av Västerbotten med 1 logoped per 15 000 invånare.

AKTUELLT

”De län som har flest logopeder utanför hälsooch sjukvård sett till befolkningsunderlag är Västerbotten, Uppsala län och Skåne.”

Län

Logopeder/ Logopeder/ 100 000 inv. 100 000 inv. inom hälso- & sjukvård

utanför hälso- & sjukvård

Gotlands län

30 (+2)

Stockholms län

Östergötlands län

Hallands län

24 (+2)

Västerbottens län

23 (+2)

Uppsala län

Västra Götalands län

19 (+1)

Västmanlands län

19 (+1)

Gävleborgs län

17 (+1)

Jämtlands län

17 (+1)

Dalarnas län

16 (+1)

Skåne län

Jönköpings län

16 (+1)

Södermanlands län

Blekinge län

Örebro län

14 (+1)

Kalmar län

Kronobergs län

13 (-1)

Norrbottens län

12 (-2)

Västernorrlands län

12 (-1)

Värmlands län

Logopedtäthet per län, baserat på siffror från Socialstyrelsen. Siffran inom parentes anger förändring sedan föregående år. Siffrorna för logopeder inom hälso- och sjukvård gäller för 2022 och siffrorna för logopeder utanför hälso- och sjukvård gäller för 2021. LOGOPEDEN 4/2023

PANELEN

Chefer

SOM ÄR LOGOPEDER

1.Beskriv kortfattat din väg till din nuvarande chefsroll. 2. Vilka aspekter av logopedutbildningen/logopederfarenhet upplever du som mest relevanta för din nuvarande roll? 3. Vad vill du ge för rekommendationer till logopedkollegor som är intresserade av chefskarriär?

FOTO:PRIVAT

FOTO: PRIVAT

KATARINA WARMING

MIMMI GELLERSTEDT

Biträdande rektor, friskolan Fria Emilia, Boden

Enhetschef, BUP Neuropsykiatri Sydväst, Stockholm

Bitr. verksamhetschef & läkarchef, Barn& ungdomskliniken, Hallands sjukhus

1. Jag har arbetat på Fria Emilia under lång tid som skollogoped och arbetslagsledare för elevhälsan. Jag har också vidareutbildat mig inom pedagogik. När skolan skulle omstrukturera ledningsstrukturen med en rektor och en biträdande rektor, såg jag möjligheten att få arbeta med skolutvecklingsfrågor och ett distribuerat ledarskap. 2. Bakgrunden att möta elever och vårdnadshavare i svåra samtal. Jag ser också en fördel i att ha varit en del av elevhälsan på skolan, då det gett mig kunskaper och intresse för övergripande skolfrågor. 3. Ta chansen och se möjligheter.

1. Vägen till chef- och ledarskap gick via stort intresse för verksamhetsutveckling och en roll som sakkunnig logoped för Habilitering & Hälsa. Efter att ha arbetat med förändrings- och förbättringsarbete på Motorik- och träningscenter under sex år som enhetschef ville jag jobba ännu mer med verksamhetsutveckling så att få möjligheten att starta upp en ny enhet i form av BUP Neuropsykiatri Sydväst var en jättespännande arbetsuppgift för mig. Jag är enhetschef där sedan i januari i år. 2. Jag gick logopedutbildningen för 20 år sedan och när jag tänker tillbaka så tror jag att fokus på kommunikation, interaktion, språk och neurologi har hjälpt mig mer än jag förstår att anpassa min ledarskapsstrategi till olika typer av situationer och medarbetare. Åren som logoped har också gett mig bred erfarenhet av chefer och kollegor som fungerat på många olika sätt. 3. Prata med din närmaste chef. Det finns olika sätt att närma sig chef- och ledarskap och tillsammans kan ni säkert hitta möjligheter att testa olika former av ansvar på din nuvarande arbetsplats. Ett sätt att testa mer ansvar för annat än det kliniska arbetet är också att prova olika förtroenderoller som skyddsombud, metodansvarig eller biträdande enhetschef.

1. Efter att länge funderat på gruppdynamik och ledarskapets betydelse, frågade jag om jag fick gå regionens förberedande chefsutbildning. Redan innan den börjat rekryterades jag till chefstjänst och gick utbildningen parallellt med mitt första chefsjobb. Jag har varit avdelningschef för logopedimottagningarna i Halland, avdelningschef på epidemiavdelning/kirurgavdelning. Från och med januari 2024 blir jag verksamhetschef för rehabiliteringskliniken på Hallands sjukhus. 2. Jag gick logopedutbildningen i Lund med ”problembaserad inlärning”, vilket jag var ganska frusterad över då, men lärde mig massor om hur jag påverkas av och påverkar andra människor och om att våga fastän man inte känner att man har koll. Som logoped jobbade jag många år på kommunikation- och dataresurscenter (DART och Dako), vilket gav bra erfarenhet av att prata inför och få med sig en grupp. 3.Chef- och ledarskap är mycket mer spännande och roligt än man kanske tror. Prata med din chef om att du är intresserad, förhoppningsvis ser chefen det som sin uppgift att inspirera och lotsa dig vidare. Många regioner/kommuner har förberedande chefsutvecklingsprogram som ger en bra grund.

JULIA LABBA

FOTO: PRIVAT

LOGOPEDEN 4/2023

ANNONS

MED FOKUS PÅ

LÄSSVAGA ELEVER dsfria a n t s Ko ar på n i b e w fe.se e r g o h

Träna läsförståelsen med ett nytt material För mellan- och högstadiet samt gymnasiet

LS™ Läsförståelseträning, av Maj-Gun Johansson, är ett nytt, tydligt och strukturerat arbetsmaterial för att både utveckla elevens avkodningsförmåga och grundläggande språkförståelse. LS™ Läsförståelseträning kan göras i grupp eller individuellt och är främst avsedd för elever som fått låga testresultat vid kartläggning av läs- och skrivförmåga.

www.hogrefe.se

LOGOPEDEN 4/2023

MÖTET

Bättre vård och bättre arbetsmiljö efter

Utvecklingsarbete på barnlogopedin i Umeå

Barnlogopederna i Umeå har förändrat sitt arbetssätt genom ett medarbetardrivet utvecklingsarbete. Det har lett till kortare väntetider, ökad likvärdighet och en större teamkänsla. TEXT: SIGNE TONÉR BILDER: PRIVAT OCH LOGOPEDFÖRBUNDET

i träffade logopederna Sofia Byström, Ulrika Fransson, Amanda Rasmuson, Julia Viklund samt avdelningschef Alexandra Rönnlund-Ruths för att höra mer om förändringsprocesserna i Umeå.

– Jag förklarade hur situationen såg ut, det kunde sammanfattas med ”det är inte ok”, berättar Ulrika, numera logoped i Växjö. – ”Då får vi se till att göra något åt det” blev mitt svar, säger Alexandra.

Övermäktig situation och långa köer

Uppfinn inte hjulet på nytt

Hösten 2021 hade Ulrika Fransson nyligen återvänt – Som chef var jag glad att problematiken påtatill barnlogopedin på logopedmottagningen på lades, att initiativet kom från medarbetarna. Min Norrlands universitetssjukhus i Umeå efter att ha erfarenhet är att förändringsarbete ofta fungerar jobbat med andra patientgrupper. Nybesöksköerna bäst när det drivs av medarbetarna och de utmaför barn med språk- eller talstörning var långa, ningar de ställs inför, säger Alexandra. man klarade inte vårdgarantin och Via logopedchefsföreningen hade patienterna på återbesökslistan fick Alexandra kännedom om ett utveck”Nybesöksköerna för ofta vänta upp till ett år. Det fanns lingsarbete inom logopedin i Region barn med språk- eller riktlinjer och prioriteringsordningar Västmanland, som i sin tur hade talstörning var långa, men de var inte tillräckligt tydliga. inspirerats av Region Gävleborg. I man klarade inte vårdga- slutet av 2021 arrangerades ett möte Varje logoped lade upp sitt arbete på sitt sätt. rantin och patienterna på med kollegorna i Västmanland som – Det var en ohållbar situation både återbesökslistan fick ofta generöst delade med sig av vårdproför patienterna, föräldrarna och för gram och annat matnyttigt. Ytterlivänta upp till ett år.” oss logopeder, säger Amanda. gare ringar på vattnet blir det nu när Möjligheterna att ge behandling var logopederna i Västerbotten samversmå och situationen ledde till stress och känslor av kar med länslogopedin i Norrbotten. otillräcklighet hos barnlogopederna. En dag steLångsiktighet gade Ulrika därför in på avdelningschefen AlexanInledningsvis fick utvecklingsgruppen sätta av ett dra Rönnlund-Ruths kontor.

LOGOPEDEN 4/2023

MÖTET

par veckor för att komma igång med arbetet, därefvideoklipp på barnet i olika kommunikativa situater en dag per vecka. Fortfarande har logopederna i tioner. Logopedernas erfarenhet är att föräldrarna utvecklingsgruppen avsatt tid för att upprätthålla upplever det som skönt att få tid att prata om och de nya rutinerna och eventuellt finslipa detaljer. beskriva sitt barn och att formulera vad det är man – Som chef måste jag tänka långsiktigt, vilket behöver hjälp med. tyvärr är ovanligt inom hälso- och sjuk– Vid samtalet sker ytterligare anamvård. Att jag ger medarbetare möjlighet ”Min erfarenhet är nesupptagning och en slags kartläggning, att avsätta rejält med tid för att vidareatt förändringsar- där vi tillsammans med föräldrarna komutveckla arbetssätt och rutiner kanske fram till vad som kan vara lämpliga bete ofta fungerar mer visserligen leder till färre patientbesök insatser för att stötta barnets tal, språk bäst när det drivs av och kommunikation. Insatserna är i fokus på kort sikt, men resultatet av arbetet har gjort att vi idag kan hålla vårdgaranmedarbetarna och snarare än formell bedömning och eventin för nybesök och att vi dessutom har de utmaningar de tuell diagnos, berättar Amanda. frigjort resurser för att ge behandlingsinDen första insatsen för alla patienter ställs inför.” satser, förklarar Alexandra. är en föreläsning om språkutveckling och språkstimulans. Den är obligatorisk för Fokus på insatser snarare än dem som vill ha fortsatta logopediska insatser för utredning o ch diagnos sitt barn. Därefter fokuseras framför allt föräldraEn tydlig förändring är hur logopedkontakten ser riktade insatser i grupp. ut för barn som remitteras med frågeställning – För familjer i behov av tolk har vi särskilda kring tal- och/eller språksvårigheter före 4-årskonrutiner och mer individuella lösningar. För en del trollen på BVC. Nybesöken är i dessa fall ett renodföräldrautbildningar finns tillgång till material lat föräldrasamtal. Inför besöket fyller föräldrarna på andra språk och vi anpassar efter vårdnadshai ett frågeformulär och de ombeds också ta med sig varnas behov. En del kan exempelvis behöva tolk Avdelningschef Alexandra Rönnlund-Ruths och logopederna Amanda Rasmuson, Julia Viklund, Sofia Byström samt Ulrika Fransson har drivit ett framgångsrikt utvecklingsarbete inom barnlogopedin i Umeå.

LOGOPEDEN 4/2023

MÖTET På barnlogopedin i Umeå är en föreläsning om språkutveckling och språkstimulans obligatorisk för alla som önskar fortsatta logopedinsatser för sitt barn. Logopederna tycker att det har lett till ökad medvetenhet och följsamhet hos föräldrarna och att de jobbar mer hemma.

nya rutiner och även utformat en ny remissmall. vid nybesöket men kan ta till sig KomIgång online Fördelarna med att BVC skickar ny remiss även utan tolk, förklarar Ulrika. om barnet haft kontakt med oss tidigare är bland – Jämfört med tidigare ser vi en ökad medvetenannat att vi får ett uppdaterat status, het och följsamhet från föräldrarna nu inklusive föräldrarnas bild av barnets när föreläsningen är obligatorisk. De är ”Inget automatiskt svårigheter, och att BVC blir en ännu mer aktiva i behandlingen och jobbar avslut sker när barnen mer tydlig spindel i nätet, berättar mer hemma, säger Sofia Byström. börjar skolan. Det är Sofia. Avslut och ny remiss Inget automatiskt avslut sker när ett medvetet beslut Istället för att sätta upp patienter på barnen börjar skolan. Det är ett medeftersom det är jurien ständigt växande återbesökslista, vetet beslut eftersom det är juridiskt diskt tvivelaktigt att avslutas de efter insatser och välkomtvivelaktigt att neka patienter vård på neka patienter vård på grund av ålder. Istället är det barnets nas återkomma med ny remiss. Det gör att man frigör resurser så att man istälbehov, befintliga resurser och prioritegrund av ålder.” let kan erbjuda behandlingsserier enligt ringar som avgör om och i så fall vilka en fastställd prioriteringsordning. För insatser som kan bli aktuella. högt prioriterade grupper, exempelvis Digitala resurser barn med taldyspraxi, kan återkommande behandDet frågeformulär som vårdnadshavarna fyller lingsomgångar erbjudas. Barn som kommer på ny i inför nybesöket finns på 1177, liksom kallelse remiss efter exempelvis 4-årsscreening på BVC får med information. Föräldrarna anmäler sig till den en traditionell bedömning och eventuell diagnos. inledande språkföreläsningen via 1177 och föreBehandling kan vid behov erbjudas omgående läsningen hålls också digitalt. KomIgång Online istället för att barnet sätts upp på en väntelista. erbjuds via 1177 och även TAKK-kurs ges digitalt – Vi har naturligtvis haft dialog med och informedan KOMiTID erbjuds på plats på logopedmotmerat BVC, som ju är vår största remittent, om våra

LOGOPEDEN 4/2023

MÖTET

tagningen. Material för språkstimulans hemma inplanerade för att dessa bedömningar ska göras tillgängliggörs också via 1177. vid rätt tidpunkt utifrån sista ansök– Tidigare lade vi massor av tid på att ningsdatum. ”Det ger en trygghet skicka papperskallelser och bocka av – Vi har nu en övergripande plaoch pondus att vi är väl nering fram till och med våren 2025, mot diverse listor. Genom att använda 1177 sparar vi tid och det blir dessutom berättar Sofia. förankrade i evidens mer patientsäkert, säger Julia Viklund.

Tydlig och långsiktig planering

och att vi alla följer samma koncept.”

Barnlogopedernas verksamhet planeras nu utifrån ett detaljerat årshjul, som stäms av mot varje barnlogopeds tidbok så att man säkerställer att planeringen kan följas. Den digitala föräldraföreläsningen ges exempelvis sju gånger per år så att ingen familj ska behöva vänta särskilt länge på insatsen. – En annan sak vi har infört är logopedtelefonen. Två timmar i veckan kan föräldrar från hela länet ringa upp oss för rådgivning, berättar Amanda. Det finns fortfarande möjlighet att göra en mer sedvanlig bedömning med formella test, exempelvis om man tror att barnet är en kandidat för språkförskola eller Hällsboskolan, som finns i Umeå. I årshjulet finns särskilda utredningsveckor

Förbättrad arbetsmiljö Vikänslan, teamarbetet och sammanhållningen i barnlogopedgruppen har

stärkts. – Förutom kortade köer har också vår arbetsmiljö förbättrats. Det finns en risk att logopedyrket blir lite av ”en egen ö”, där man kan känna sig ganska ensam. Vi är ett team med gemensamt ansvar. Vi har till exempel inga individuella väntelistor där varje logoped ansvarar för ”sina” patienter, förklarar Amanda. Utvecklingsgruppen har också tagit fram detaljerade lathundar, prioriteringsordningar och material för föräldrainformation. – Jag som är relativt ny på arbetsplatsen har upplevt att det finns en stark teamkänsla bland barnlogopederna och tack vare att det finns så mycket stödmaterial är det lätt att vara ny på jobbet, berättar Julia. De gemensamma lathundarna, rutinerna och föreläsningsmaterialen gör också att man behöver lägga mindre tid på förberedelse. Långsiktigheten skapar ett lugn. – Det ger en trygghet och pondus att vi är väl förankrade i evidens och att vi alla följer samma koncept, säger Ulrika.

Fortsatt implementering

Verksamheten planeras utifrån ett detaljerat årshjul.

Logopedin i Region Västerbotten har en länsövergripande organisation och från och med hösten 2023 implementeras arbetssättet även på länets övriga mottagningar i Skellefteå och Lycksele. De förändringar som redan skett i Umeå har lett till goda resultat och man ser nu fram emot ytterligare förbättringar och minskad sårbarhet när arbetssättet sprids i organisationen. – Det har varit vi medarbetare som identifierat problemet och drivit förändringen. Vi har alltså varit ytterst delaktiga. Även om alla beslut givetvis har fattats på chefsnivå så har det här verkligen varit ett bottom-up-projekt. Jag är stolt över det vi har åstadkommit, avslutar Amanda.

LOGOPEDEN 4/2023

FORSKNING

Child Bilingualism WORKSHOP I UPPSALA

En workshop om flerspråkiga barn ägde rum den 11–12 september 2023 på Uppsala universitetscampus Engelska parken, arrangerad av professor Ute Bohnacker och hennes forskningsgrupp (BiLI-TAS) på Institutionen för lingvistik och filologi. Workshopen lockade forskare, logopeder och andra intresserade från Region Uppsala, Stockholm och Västmanland. Internationella gäster föreläste och givande diskussionssessioner hölls i ämnet.

arolyn Letts från logopedutbildningen språkliga förmåga inte vara en säker indikator för vid Newcastle University talade om språkstörning. anpassning av språkbehandling för Kognitiva förmågor flerspråkiga barn i förskolor. Där introNatalia Gagarina, professor vid Leibniz-ZAS i ducerade hon interventionsmetoden Building Early Berlin, presenterade en stor longitudinell studie Sentences Therapy ( BEST ) för barn i 3–6 årsåldern från Tyskland. Storleken på ordförrådet vid två års med receptiva och expressiva svårigheter. Metoålder kunde förutsäga läsförståelseförmågan hos den bygger på stegvisa skriptade instruktioner flerspråkiga barn 15 år senare. Kognisom hjälper barn att förstå meningar tiva förmågor vid tre års ålder hade en genom act-out, att börja bygga egna Slutsatsen drogs att meningar genom att hitta mönster flerspråkiga barns skol- avgörande betydelse för barnens framtida läs- och skrivförmåga. Slutsatsen i de inlärda meningarna, och sedan resultat främst påver- drogs att flerspråkiga barns skolrekonstruera mer komplexa meningar kas av deras tidiga sultat främst påverkas av deras tidiga över tid. BEST har tidigare testats på enspråkiga engelsktalande barn och kognitiva förmågor och kognitiva förmågor och inte endast av socioekonomiska och lingvistiska förtestades nu i en flerspråkig fallstudie inte endast av sociutsättningar. I förebyggande syfte har där utveckling sågs i samband med oekonomiska och ling- man nu i Berlin startat ett projekt där interventionen. vistiska förutsättningar. pensionärer agerar språkliga mentorer Fokus på anamnes och regelbundet besöker förskolor med Laurie Tuller, professor i lingvistik vid barn i behov av språkliga förebilder. Tours universitet, presenterade det nya frågeforÖverlappande testresultat muläret Quantifying Bilingual Experience ( Q-BEX ) Ute Bohnacker, professor i lingvistik vid Uppsom syftar till att uppskatta exponering och undersala universitet, presenterade resultaten från lätta upptäckten av språkstörning hos flerspråkiga BiLI-TAS-projektet som fokuserar på språklig barn. Q-BEX består av olika moduler och kan fyllas bedömning av turkisk-svensktalande och arai online. Svaren sammanställs sedan automatiskt i bisk-svensktalande barn i Sverige i båda språken. en individuell rapport om barnet. Resultaten visade I studien sågs att resultaten i ordförrådstest, att vissa moduler, särskilt de om tidig språkutvecknarrativ förmåga ( MAIN ) och nonordsrepetition ling och föräldraoro, var bra på att flagga för språköverlappar stort mellan flerspråkiga barn med störning hos flerspråkiga barn. Däremot visade respektive utan språkstörning. Detta visar en sig föräldrarnas skattning av barnens nuvarande

LOGOPEDEN 4/2023

FORSKNING

utmaning i att kunna förlita sig på testresultat i bedömning av flerspråkiga barn, även när materialen är framtagna just för flerspråkiga. Vikten av att samla in detaljerad bakgrundsinformation om barnen, inklusive deras exponering och användning av olika språk, tidiga språkutveckling och föräldraoro betonades för att kunna göra en mer pålitlig bedömning.

Narrativ förmåga Josefin Lindgren, biträdande lektor vid Uppsala universitet, talade om karaktärsintroduktion i berättelser hos enspråkiga och flerspråkiga barn. Resultaten visade att ålder och eliciteringsmetod påverkade barnens förmåga att introducera karaktärer. I en pågående studie ser man att de yngre barnen introducerade karaktärer mer korrekt vid berättande jämfört med återberättande. De olika grupperna av flerspråkiga barn presterade olika beroende på språkkombination, där tyska och svenska har fler kognater och andra likheter vilket gynnade de tysk-svensktalande barnen jämfört

Josefin Lindgren, Ute Bohnacker och Pascale Wehbe i samband med workshopen om flerspråkiga barn som arrangerades i september i Uppsala.

med de turkisk-svensktalande barnen.

Forskning och kliniskt arbete Pascale Wehbe, doktorand i lingvistik vid Uppsala universitet, presenterade resultat från den pågående longitudinella BiLI-TAS-studien om svensk-arabisktalande barns språkutveckling. Skillnader i ordförrådet kvarstod mellan enspråkiga och flerspråkiga barn vid 9–10 års ålder. De flerspråkiga barnen hamnade på förväntad nivå vid testning med Trog-2 jämfört med den svenska enspråkiga normen. I lärarintervjuer framkom svårigheter för lärarna att bedöma flerspråkiga barns språkförmåga och en önskan om mer undervisning om flerspråkighet på lärarutbildningen. Forskningsresultaten kopplades till dagslägets kliniska språkbedömningar av flerspråkiga barn i Sverige och utvecklingsarbetet inom flerspråkighet vid Logopedmottagningen i Region Västmanland. PASCALE WEHBE LOGOPED OCH DOKTORAND, INSTITUTIONEN FÖR LINGVISTIK OCH FILOLOGI, UPPSALA UNIVERSITET

FOTO: PRIVAT

LOGOPEDEN 4/2023

RAPPORT

RAPPORT FRÅN KURS OM KOMMUNIKATION, KOGNITION OCH INTERVENTION FÖR

Barn med horselskador rier om talperception, neuroplasticitet och effekter av auditiv deprivation under de första levnadsåren. Denna kunskap kopplas därefter ihop med hur hörselnedsättningen kan påverka både kognition och kommunikation. I det andra blocket fokuseras mer på de interventioner som kan vara relevanta för barn med hörselskador för att underlätta den talspråkliga, kommunikativa och kognitiva utvecklingen. Tekniska interventioner är naturligtvis relevanta i det här sammanhanget och kan exempelvis beröra hörapparaters signalbearbetningsstrategier i relaKursen Barn med hörselskador: kommunikation, tion till språk och kognition, klassrumsinterventiokognition och intervention utgår från vetskapen ner och ljudutjämningssystem i klassrum, men kan att den talade språkutvecklingen också vara av annan karaktär exempel”Den som är yrkesvilar på ett fungerande hörselsysvis strategier relaterade till familjen, tem. En nedsatt hörselfunktion kan lyssningsträning eller interventioner verksam kan direkt således leda till en negativt påverkad applicera kunskapen som handlar om screeningmetoder för talspråksutveckling. I denna kurs att tidigt identifiera barn med språkliga kring språk och inter- svårigheter eller språkstörning. fokuserar vi på hur hörselskador ventioner i sin kliniska hos barn, främst i unga åldrar, kan Kursens undervisning sker helt på påverka den kommunikativa och vardag eftersom kur- distans och inkluderar både lärarledda kognitiva utvecklingen. Vidare sen behandlar ämnet moment så som föreläsningar och studiefokuserar kursen på interventioner gruppsträffar men förstås också självbarnaudiologi med som kan sättas in för att underlätta studier. Kursen examineras dels med en en tvärvetenskaplig hemtentamen, dels med en posterpresenden kommunikativa och kognitiva utvecklingen. Ett barn befinner sig anda så som området tation. Posterpresentationens inriktning dessutom alltid i relation till många är interventioner relevanta för barn faktiskt kräver.” andra människor och omständigheter med hörselnedsättning. Uppgiften är att såsom familjemedlemmar i hemmilpresentera en artikel som fokuserar på en jön, habiliteringspersonal eller skolans lärare och relevant intervention. Vid kursens examinerande klasskamrater i skolmiljön, som kräver ett särskilt posterseminarium presenterades en stor variation hänsynstagande. av interventioner, exempelvis föräldraimplementerad kommunikationsträning, berättarbaserad Kursens upplägg och innehåll språklig intervention, ”Colourful semantics och Kursens första block omfattar barns talspråkliga tekniska skolhjälpmedel för barn. och kognitiva utveckling, både den typiska utveckHär nedan presenteras två exempel från kursen lingen och utvecklingen vid hörselnedsättning. Här höstterminen 2022 författade av Anna Berglundingår exempelvis grundläggande utvecklingsteoMöller ( figur 1 ) och Lovisa Hill ( figur 2 ).

Hösten 2022 gick kursen ”Barn med hörselskador: kommunikation, kognition och intervention” som valbar kurs i magisterprogrammet i arbetsterapi alternativt hörselvetenskap på avancerad nivå vid institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Kursen var också sökbar som fristående distanskurs. Kursen vände sig till audionomer, logopeder, special- och hörselpedagoger. Artikelförfattarna uppmanar dem som vill fördjupa sig inom detta tvärvetenskapliga område att hålla utik efter kursen som ges igen hösten 2024.

LOGOPEDEN 4/2023

RAPPORT

ver. Kursen ger också inspiration till att tänka kring teamarbete och arbetssätt på ett mer strukturellt plan. Utöver den internationella inblicken på barnaudiologi genom kurslitteraturen gav både artiklar och studieträffar möjlighet till en nationell överblick eftersom yrkesverksamma och studenter var representerade från hela landet, vilket gav kursen ytterligare en dimension. Innehållet i de olika kursmomenten gav mig som yrkesverksam specialpedagog med ansvar för elever med hörselnedsättning i skolan, god kunskap om hörselsystemets anatomi och funktion. I synnerhet framgick hur auditiv deprivation i förhållande till hjärnans plasticitet är viktig kunskap för att förstå barnets talspråksutveckling och kognitiva utveckling. Med fördjupad kunskap kring kliniska interventioner men också kring förhållningssätt i samarbetet med barnet med hörselnedsättning kan jag handleda pedagoger och samtala med elever och föräldrar kring hur skolmiljön kan anpassas så att hörselnedsättningen blir en så liten begränsning som möjligt i barnets skolvardag. Kunskapen hjälper mig också att kunna ställa rätt frågor till andra involverade yrkesgrupper kring tekniska hjälpmedel. Med kunskap om individens behov kan jag arbeta för anpassningar både på individ, grupp och organisationsnivå.

Figur 1. Berglund Möllers poster handlar om ljudbaserad lästräning och utgår från tre delstudier ur Nakeva von Mentzers avhandling (2014)

Figur 2. Hills poster utgår från en artikel om hörapparatanvändning hos barn med

CECILIA NAKEVA VON MENTZER OCH HELENA STÅLNACKE, ÖREBRO UNIVERSITET

unilateral hörselnedsättning av Benchetrit et al (2022).

Studenternas intryck av kursen Kursen erbjuder en bra balans mellan forskning och kliniska implikationer. Detta genom att till exempel både erbjuda kunskap kring forskningsdesign och fördjupade kunskaper om hörselns påverkan på språkutveckling och arbetsminne, vilket ger en bra grund att stå på för den studerande. Den som är yrkesverksam kan direkt applicera kunskapen kring språk och interventioner i sin kliniska vardag eftersom kursen behandlar ämnet barnaudiologi med en tvärvetenskaplig anda så som området faktiskt krä-

MEDFÖRFATTANDE STUDENTER: ANNA BERGLUND MÖLLER OCH LOVISA HILL Referenser Benchetrit, L., Stenerson, M., Ronner, E. A., Leonard, H. J., Aungst, H., Stiles, D. J., Levesque, P. A., Kenna, M. A., Anne, S., & Cohen, M. S. (2022). Hearing Aid Use in Children With Unilateral Hearing Loss: A Randomized Crossover Clinical Trial. The Laryngoscope, 132(4), 881–888. https://doi.org/10.1002/lary.29829 Nakeva von Mentzer, C. (2014). Rethinking Sound: Computer assisted reading intervention with a phonics approach for deaf and hard of hearing children using cochlear implants or hearing aids. (Doctoral dissertation, Linköping University Electronic Press).

LOGOPEDEN 4/2023

RAPPORT

MATERIAL

Digital TAKK-kurs Centrala barn och elevhälsan i Halmstad har tagit fram en fritt tillgänglig digital kurs i tecken som alternativ och kompletterande kommunikation/tecken som stöd (TAKK/TSS). Upphovspersonerna är Sanna Björk, logoped och Therese Olsson, specialpedagog dövhet/hörsel. Materialet kan använda av alla som är intresserade av tecken, oavsett om man går kursen i arbetet eller som privatperson. Kursens cirka 800 tecken har valts ut för att vara relevanta för ett brett åldersspann, från förskolebarn FOTO: ADOBESTOCK

CPUP-dagarna 2023

till äldre. Kursen innehåller även en del teori kring TAKK/TSS, filmade genomgångar, teckenblad, filmade lexikon och övningsmaterial. Materialet kan användas av personal och

Över 600 personer deltog vid CPUP-dagarna på Älvsjömässan 9-10 oktober. Delta-

anhöriga och även tillsammans med

garna var bland annat läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logopeder, dietister,

personer som använder TAKK/TSS i

psykologer, personer med egen diagnos och anhöriga till personer med Cerebral

skola eller i exempelvis daglig verk-

pares. Flertalet parallella sessioner arrangerades, flera med logopediskt fokus:

samhet. Kursen hittas via https://

Anita McAllister presenterade data från årsrapporten där påföljande diskussion

larportal.halmstad.se/TAKKTSS.

bland annat berörde värdet av logopeduppföljningar i CPUP för den enskilde, för regionen och nationellt. Samtalet berörde även hur regioner som ännu inte etablerat logopeduppföljningarna kan komma igång. Regioner som har fungerande logopeduppDU FÖLJER VÄL LOGOPEDFÖRBUNDET?

följningar delade goda exempel, bland annat kring samordning med arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Flera av sessionerna, framför allt de med fokus på ätande och nutrition, lockade även flera icke-logopeder. Dysfagiteamet (Stockholm) höll presentationen Teamsamverkan kring måltid och även Knapp, peg och gastrostomi tillsammans med en förälder till ett barn med Cerebral pares. Två av sessionerna bestod av presentationer som baserades på data från CPUP-registret: Anna Nyman presenterade en sammanfattning av Ät-och sväljfunktion hos barn och ungdomar med CP Emma Kristoffersson presenterade Kommunikationsförmåga hos barn och ungdomar med CP. Mun-h-center, Göteborg höll en uppskattad presentation om Munhälsa och munmoto-

PIXABAY

rik hos barn och vuxna med cerebral pares.

Bakgrund CPUP CPUP, Uppföljningsprogram för personer med cerebral pares, startades 1994 som i ett samarbete mellan barnortopedi och habilitering i Region Skåne med syfte att förhindra höftluxationer, svåra kontrakturer och felställningar hos personer med cerebral pares. Logopeduppföljningen introducerades i CPUP under 2019. Logopeden gör en skattning av ätförmåga med Eating and drinking ability classification system (EDACS), kommunikationsförmåga med The communication function classification systems (CFCS) och tal med hjälp av Vikingskalan. Antalet medverkande regioner i logopeduppföljningen har successivt ökat sedan starten. 2021 medverkade 12 regioner och 2022 skedde en ökning där 18 regioner registrerade data. I tio regioner erbjuds uppföljning till samtliga barn med cerebral pares. Tre regioner, Gävleborg, Dalarna och Norrbotten, gjorde inte några registreringar i logopedformuläret under 2022. (Källa: cpup.se)

LOGOPEDEN 4/2023

RAPPORT

ANNONS

Optimera Dysfagibehandlingen med Chattanooga VitalStim Plus! Chattanooga VitalStim Plus – den effektiva och beprövade kompletterande metoden för oralmotorisk träning vid dysfagi och sväljsvårigheter! Era patienter förtjänar det bästa.

Chattanooga Vitalstim Pro Kompletterande metod Integrera VitalStim Plus som ett komplement till er nuvarande rehabiliterande interventioner som exempelvis oralmotorisk träning. Evidensbaserat VitalStim Plus är grundad på omfattande forskning och stöds av systematiska översikter. Det är en beprövad metod som bygger på vetenskap och bevisade resultat. Visuell och hörbar feedback Genom NMES (neuromuskulär elektrisk stimulering) och sEMG Biofeedback ger VitalStim Plus era patienter konkret feedback under sväljövningar och förstärker den neuromuskulära signalen.

Kliniskt validerad Certifierat och används av över 1100 terapeuter i Danmark, allt från rehabilitering på Rigshospitalet till inom kommunal vår. Beprövad och erkänd metod internationellt. En pålitlig resurs Hjälper era patienter på deras resa mot en bättre sväljfunktion. Att lägga till NMES (neuromuskulärelektrisk stimulering) till sväljterapi ökar signifikant effektiviteten av behandlingen. Introducerande Workshop i Chattanooga VitalStim våren 2024: Malmö 13/2 | Göteborg 27/2 | Stockholm 14/3 Vid intresse anmäl till katarina.kvarnrud@enovis.com, ange vilken stad ni önskar delta i.

Kontakta din produktspecialist

Helene Garpefors M 0730 43 70 20 helene.garpefors@enovis.com Stockholm, Uppsala, Örebro Västernorrland, Gävleborg

Ida Lindén M 0702 09 71 19 ida.Linden@enovis.com V.Götaland, Dalarna, Västmanland, Värmland, Södermanland, Östergötland, Gotland, Västerbotten, Jämtland

Mattias Ahlstrand M 0763 11 28 22 mattias.ahlstrand@enovis.com Blekinge, Kalmar, Skåne, Halland Kronoberg, Jönköping, Norrbotten

Studier: 1. Alamer, A., Melese, H., & Nigussie, F. (2020). Effectiveness of Neuromuscular Electrical Stimulation on Post-Stroke Dysphagia: A Systematic Review of Randomized Controlled Trials. Clinical interventions in aging, 15, 1521–1531. https://doi.org/10.2147/CIA.S262596 2. Chen, Y. W., Chang, K. H., Chen, H. C., Liang, W. M., Wang, Y. H., & Lin, Y. N. (2016). The effects of surface neuromuscular electrical stimulation on post-stroke dysphagia: a systemic review and meta-analysis. Clinical rehabilitation, 30(1), 24–35. https://doi.org/10.1177/0269215515571681 3. Crary, M. A., Carnaby Mann, G. D., Groher, M. E., & Helseth, E. (2004). Functional benefits of dysphagia therapy using adjunctive sEMG biofeedback. Dysphagia, 19(3), 160–164. https://doi.org/10.1007/s00455-004-0003-8 Artikel 1-3: The authors declare there is no conflict of interest

Enovis/DJO Nordic AB | Murmansgatan 126 | 212 25 Malmö | 040 39 40 00 | ENOVIS.se

LOGOPEDEN 4/2023

RAPPORT

INSPIRERANDE OCH KUNSKAPSHÖJANDE KURS OM

. At- och svaljsvarigheter hos barn

Nyligen deltog 29 logopeder från hela Sverige och Åland i kursen ”Neuropediatrik: ät- och sväljsvårigheter för barn 7,5 hp” vid Uppsala universitet under ledning av specialistlogoped och medicine doktor Margareta Gonzalez Lindh. Intressanta föreläsningar med olika professioners kliniska erfarenheter och forskning varvades med uppgifter och redovisningar i grupp.

Ätsvårigheter påverkar hela familjen Många barn drabbas årligen av ät- och sväljsvårigheter med varierande orsaker. I en amerikansk studie hade 1 av 23 barn och 1 av 37 barn under fem år ät- och sväljsvårigheter, att jämföra med exempelvis autism, som drabbar 1 av 54 barn, och cerebral pares ( 1 av 323 barn ). För en del barn är svårigheterna övergående, men för andra kan de vara utvecklingsrelaterade, kroniska eller progredierande. Ät- och sväljsvårigheter påverkar inte enbart barnets hälsa och välbefinnande utan även föräldrarnas mående då de ofta upplever stor stress

och oro när barnet har svårt att äta. Kursen har givits ett fåtal gånger tidigare. Efter avslutade doktorandstudier kände Margareta motivation för att höja kompetensen inom området för landets logopeder. Nytt för i år var ett ökat fokus på evidensbaserad intervention, med flera tidigare kursdeltagare som föreläsare. Det visar på hur kunskapen bland landets logopeder har ökat genom åren! Årets internationella inslag var logoped och professor Kelly Weir som medverkade på länk från Melbourne.

PFD som diagnostisk term

FOTO: PRIVAT

Ett centralt och återkommande tema som genomsyrat hela kursen är den nya diagnosen för ät- och sväljsvårigheter hos barn, Pediatric feeding disorder ( PFD ) som har utvecklats i USA och infördes som ICD-10 kod år 2021. Diagnoskoden har varit efterlängtad bland professionella då det har saknats en bra diagnoskod för ät- och sväljsvårigheter. Olika termer har hittills använts för att beskriva och klassificera en och samma ätsvårighet, såsom t.ex. dysfagi / ät- och sväljsvårigheter respektive ätovilja / failure to thrive. PFD är nu ett vedertaget begrepp vid klassificering av ät- och sväljsvårigheter som uppmuntras att användas både i kliniskt arbete och vid forskning. PFD definieras som en störning av oralt intag som är icke-åldersadekvat, har varat i minst två veckor samt associeras med svårigheter inom en eller flera av de fyra domänerna medicin, nutrition, ätförmåga och psykosocialt. Symtomen kan klassificeras antingen som akut PFD eller kronisk PFD beroende på hur länge symtomen har förekommit. Diagnosen har banat väg för en bättre diagKursansvarig, för ”Neuropediatrik: ät- och sväljsvårigheter för nostisering, definition samt barn” vid Uppsala universitet, Margareta Gonzalez Lindh tillsammans med Lisa Bengtsson-Stelzer som föreläste på kursen.

LOGOPEDEN 4/2023

RAPPORT

behandling för barn med ät- och sväljsvårigheter.

Erfarna logopeder med behov av mer kunskaper

ätande på BVC samt dietisters arbete med nutritionsbedömning och behandling i team. Vi har också fått prova på att använda screeningformuläret Behavioral Pediatrics Feeding Assessment Scale ( BPFAS ).

Trots att många av kursdeltagarna hade varit kliniskt verksamma under lång tid visade sig behovet av utökade kunskaper om ät- och sväljsvårigheter Flera förbättringsområden hos barn vara stort, inte minst vad gäller behandFlera kursdeltagare blev inspirerade till att göra lingsmetoder. Logopeder främst från barnhabiförbättringar i sitt dagliga arbete, bland annat att litering, logopedmottagningar, barnsjukhus och genomföra mer strukturerade insatser med bedömät-team fanns representerade på kursen. ning, mål och uppföljning, en struktur Ungefär hälften av kursdeltagarna som i teorin låter självklar, men som hade arbetat inom området mellan fem ”Det väcker även fråtål att repeteras. Flera kursdeltagare och tjugo år. Oavsett antal verksamma gan om detta område nämnde även ett tydligare och mer år kände samtliga behov av kompeborde behandlas i strukturerat sätt att dokumentera tensutveckling både vad gäller orsaker, större utsträckning i kopplat till teori som ett potentiellt bedömning och behandling för att förbättringsområde. Under kursen känna sig tryggare i arbetet. Barn med grundutbildningen.” hade vi flera motiverande diskussioner, ät- och sväljsvårigheter är en komplex bland annat om att när normerade och/ patientgrupp att arbeta med då svåeller validerade bedömningsinstrument används righeternas etiologi kan variera stort. Det många som för- och eftermätning kan patientjournaler av deltagarna tyckte var extra svårt i arbetet med användas till forskning eller påverkansarbete, vildessa barn var bristen på evidens för olika behandket på sikt kan utveckla och underlätta vårt arbete. lingsmetoder. Deltagarna uppgav även att detta i Några deltagare kommer att se över möjligheten en del fall leder till att man undviker att behandla. till gruppverksamhet för föräldrar till barn med Andra tryckte på att tidspressen på arbetsplatsen ätsvårigheter. Andra kursdeltagare fick känslan av inte heller ger möjlighet till att behandla i samma att de framöver kommer att kunna ge behandling utsträckning. Många svarade även att de tycker att och inte bara ge generella råd till små barn med det är svårt att arbeta utifrån evidens ute i verkätsvårigheter, vilket belyser betydelsen av denna samheterna på grund av tidspress. kurs. Det väcker även frågan om detta område Ät- och sväljsvårigheter ur flera perspektiv borde behandlas i större utsträckning i grundutÄt- och sväljsvårigheter belystes ur flera perspektiv bildningen. Sammanfattningsvis har vi kursdelvilket påminde oss om vikten av teamarbete och tagare lärt oss väldigt mycket och rekommenderar samverkan med andra professioner. Föreläsningar fler att gå kursen när möjligheten erbjuds. med logopeder, gastroläkare, dietist, barnsjuksköAMANDA LILJEGREN terska och sjukgymnast gav oss ny värdefull kunBLANCA LINDKVIST skap och ökad motivation i vårt fortsatta arbete. VIVEKA SCHEIN Förutom det som berörde klassisk logopedi gav kursen oss även nya kunskaper om neonatalvårÅrets grupparbeten: dens arbete med prematura barn och hur amning • Informationsbroschyrer om PFD till föräldrar och kan stimuleras, kunskaper om andnings- och förskolepersonal sekretproblematik samt en insikt om olika mag• Barnanpassad information om PFD och tarmsjukdomar. Kursen bidrog även till djupare • Poster om PFD till t.ex. väntrum kunskaper om oralmotorisk träning, sondavvänj• Översättning av The Early Feeding Skills Assessning, tracheostomi, gastrostomi och om diagnoser ment for Preterm Infants - PMC till svenska. som exempelvis esofagusatresi. • Poster om Region Gävleborgs föräldrautbildning Professor Kelly Weir delade med sig av sina kun“Hitta matlusten” skaper om behandling av barn med ätsvårigheter. • Folder om att främja positiv ätutveckling på neonatalavdelning Vi fick också höra om hur logoped kan arbeta med

LOGOPEDEN 4/2023

FACKLIGT

Arsmote

Nya hemsidor

LOGOPEDFÖRBUNDET VÄSTRA GÖTALAND

GLÖM INTE ATT FÖLJA LOGOPEDFÖRBUNDET

Den 17 oktober hölls ett välbesökt årsmöte i Logopedförbundet Västra Götaland. En viktig lokal fråga är kösituationen vad gäller tal- och språkstörningar hos barn samt läs- och skrivutredningar. Västra Götaland skickar många utomlänsremisser till Region Halland vilket tar en betydande del av resurserna i Halland i anspråk. Lokalföreningarna i Västra Götaland och Halland ska därför se hur man kan samarbeta kring frågan. Logopedförbundets ordförande Kerstin Wiström medverkade med en föreläsning om påverkansarbete.

Logopedförbundets och SRAT:s hemsidor genomgår en rejäl uppfräsching. Vi räknar med att den nya hemsidan lanseras i februari. Om du vill vara säker komma åt något specifikt material/dokument eller länkar den närmaste tiden, se till att spara ner det på din dator.

Du hittar kontaktuppgifter till din lokalförening eller din lokala representant på Logopedförbundets hemsida. logopedforbundet_sverige

Ny spe

cialist

Lisa BengtssonStelzer

som en del av vår yrkesutveckling

gi. Som logoped på Mun-H-Center har man därför i och med tjänsten en slags specialistroll. Jag har en förhoppning om att specialiseringen ska visa sig konkret genom ett lönepåslag. Den frågan utreds nu inom Folktandvården då jag är den första logopeden med specialistbevis i FOTO: PRIVAT

Det började med att jag fick stöd av min arbetsgivare att läsa min master. Sedan kändes steget inte

långt till att fortsätta, samla ihop meriter

Tre frågor 1. Varför valde du att ansöka om specialistbevis? 2. Hur såg din väg till specialisering ut? 3. Vad innebär specialistbeviset för dig konkret, exempelvis i form av ökat ansvar eller förändrade arbetsuppgifter?

LOGOPEDEN 4/2023

funktion. Vi utgör en remissinstans för odontologi, logopedi och barnneurolo-

Dels blev jag peppad av utmaningen

och den vill jag bidra till.

sällsynta hälsotillstånd och orofacial många andra specialister inom bl.a.

verksam vid Mun-H-Center, Göteborg och doktorand vid Göteborgs Universitet är ny specialist inom huvudområde sväljning med inriktning diagnostik och intervention vid orofacial dysfunktion.

och dels så tror jag på specialisering

drag från Socialstyrelsen med fokus på

och genomföra övriga uppgifter för att kunna ansöka om specialistbevis.

I dagsläget finns inga planer för förändrade arbetsuppgifter eller ökat ansvar. Mun-H-Center är ett

kunskapscenter med nationellt upp-

vår organisation.

FACKLIGT

lis a i ec

s Ny

Hallins större projekt vid KI, nämligen EXPLORE-SA. Syftet är att uppgifterna så småningom ska vara kliniskt användbara. Efter min master har jag tillsammans med Anna Eva Hallin publicerat en artikel (2021). Jag dokumenterade och samlade ihop aktiviteter till den kliniska portföljen inför specialiseringen. Jag har bland annat varit handledare, mentor, föreläst och hade sk kliniska samtal med olika personer utanför mottagningen vilket i FOTO:PRIVAT

sig var lärorikt och väldigt roligt!

TIPS

ESLAs nyhetsbrev Ungefär en gång i månaden skickar ESLA (European Speech and Language Therapy Association) ut ett nyhetsbrev med information om vad som händer i organisationen. Prenumerera så missar du inte nyheter om till exempel föreläsningar, forskning och logopedi i Europa. Registrera dig på eslaeurope.eu.

Anna Bergman 3

Efter min master har jag bland annat arbetat som så kallad bryggperson på min tidigare arbetsplats

inom Logopedi Södra, Stockholm och

är nybliven specialist inom huvudområde språk med inriktning diagnostik vid utvecklingsrelaterade tillstånd hos barn och unga. Hon arbetar på Martina Logopedmottagning Globen.

innebär viss tid för bland annat utvecklingsarbete. Från samma arbetsplats har jag mångårig erfarenhet av att jobba nära psykologer och läkare i ett

CHEF

neuropsykiatriskt team med sammanarbetsplats och jobbar numera inom

Jag är chef – men saknar superkrafter!

Vägen från att ha skrivit en master

Martina Logopedmottagning Globen för

I oktober släpptes SRAT:s chefs-

var inte så lång och ganska naturligt

att starta upp logopedverksamheten där.

rapport “Jag är chef – men saknar

att gå vidare med.

Vi bygger upp en arbetsmodell för sam-

superkrafter”där chefers villkor och

manhållna neuropsykiatriska utredningar

arbetsmiljö har kartlagts. Rapporten

Jag har jobbat kliniskt med språk-

med läkare, psykologer och logoped.

visar bland annat att kvinnor som är

liga utredningar och läs- och skriv-

Det var en attraktiv tjänst med många

chefer oftare ansvarar för ett större

utredningar i många år. Jag såg

sökanden, jag antar att jag blev erbjuden

antal medarbetare jämfört med man-

utvecklingsområden inom bland annat

tjänsten bland annat pga av min speci-

liga chefer. SRAT:s förbundsordföran-

bedömning av fonologisk bearbetnings-

alisering inom området. Det verkar inte

de Magnus Nordström:

förmåga. 2013 skrev jag min magister

helt omöjligt att min nyinrättade tjänst så

där jag reviderade och normerade tre

småningom omvandlas till en specia-

ställt mönster här. Villkoren för chefer

test, bland annat Paulins Fonologisk

listtjänst, vi får se. Specialiseringen ger

behöver bli hållbara och jämställda.

medvetenhet. Några år senare såg jag

en del fler uppdrag utöver det kliniska,

utvecklingsområden inom bedömning

någon föreläsning för blivande speciallä-

av berättandeförmåga, en viktig uppgift

rare är på gång exempelvis.

1 2

hållna utredningar. Jag har precis bytt

–Det finns ett orättvist och ojäm-

Mer information om rapporten finns på Logopedförbundets hemsida.

som komplement till våra andra standardiserade test vid språkliga utredningar tänker jag. Min master som jag var

Logopeder i skolan

klar med 2020 handlade om analys av muntligt återberättande med och utan bildstöd hos äldre elever i årskurs 8 med och utan adhd. En testuppgift konstruerades och återberättande analyserades på mikro- och makronivå, otroligt intressant! Min master var en del i Anna Eva

Vill du ansöka om att bli specialist? Instruktionen för specialistansökan är uppdaterad. Se Logopedförbundets hemsida för mer info.

Nu finns det inspelade webbinariet ”Med logopeder i skolan kan fler elever nå kunskapsmålen” på förbundets YouTube-kanal. Logopeder, verksamhetschefer och politiker deltar.

LOGOPEDEN 4/2023

Posttidning B SVENSKA LOGOPEDFÖRBUNDET/ SRAT Box 1419 SE-111 84 Stockholm ANNONS