PROJEKTET SPRÅKUTVECKLANDE FÖRSKOLA I LINKÖPINGS KOMMUN

I augusti 2021 påbörjade fyra logopeder och fyra specialpedagoger sin anställning i projektet Språkutvecklande förskola i Linköpings kommun. Syftet med projektet, som avslutades i december 2022 var att kartlägga det språkutvecklande arbetet i samtliga kommunala förskolor i Linköping och att implementera undervisningsmetoder och arbetssätt hos personal för att öka barns ordförråd och gynna deras språkutveckling.

Olikvärdighet i kommunala förskolor

Inledningsvis observerades samtliga 368 kommunala förskoleavdelningar av både logoped och specialpedagog. Efter varje observation sammanställdes avdelningens styrkor och utvecklingsmöjligheter, vilka återgavs både skriftligt och muntligt till den biträdande rektor som ansvarade för förskolan. Återkopplingarna till biträdande rektorer blev således projektets första kompetenshöjande insats. Resultatet av kartläggningen visade att det fanns ett behov av att lyfta det språkutvecklande arbetet på förskolor i alla områden i kommunen. Det fanns skillnader mellan olika områden i kommunen, mellan förskolor i samma område och inom en och samma förskola.

Handledning kring språkutvecklande förhållningssätt

Till den andra kompetenshöjande insatsen, handledning i ett språkutvecklande förhållningssätt ingick 95 avdelningar på 25 förskolor i sju rektorsområden. Urvalet gjordes både utifrån där insatserna behövdes mest och med fokus på hållbarhet över tid. Handledningsinsatsen pågick under sju månader och bestod av sex handledningstillfällen. Även här arbetade logoped och specialpedagog i par ute på förskolorna. Varje tillfälle utgjordes av observation av personal i verksamheten och reflektion i arbetslagen. Vetenskapsrådet ( 2015 ) konstaterar att det är det konkreta och lyhörda mötet mellan den vuxne och barnet, tillsammans med en medveten undervisning, som är av särskild vikt för barnets språkliga utveckling. Handledningsinsatserna koncentrerades därför till områdena Interaktion och samspelsklimat och Språkutvecklande arbetssätt, som tillsammans benämndes som ett Språkutvecklande förhållningssätt. Personalen var själva en aktiv del i utvecklingsprocessen genom att de, tillsammans med logoped och specialpedagog, tog fram gemensamma mål för avdelningen och skapade egna individuella strategier för hur var och en kunde bidra till det gemensamma målet. Ett visuellt stöd ( se bild nedan ) togs fram, där blombladen representerar olika delar i ett språkutvecklande förhållningssätt. Under handledningsperioden fick personalen också använda filmning som ett verktyg.

Många språkprojekt inom förskolan saknar utvärdering ( Björk-Willén, 2022 ). Ett försök att mäta resultat av projektet gjordes genom skriftliga utvärderingar från personal samt förnyade observationer på 39 avdelningar. Projektets insatser gav ett statistiskt signifikant resultat för de kompetenshöjande insatserna, både gällande Interaktion och samspelsklimat och Språkutvecklande arbetssätt. Det fanns en liten skillnad där handledning som metod hade något högre medelvärden än förskola i Linköpings kommun hade som syfte att implementera undervisningsmetoder och arbetssätt hos personal för att öka ordförråd och gynna deras språkutveckling.

Ebba Järnvall, leg logoped

Alexandra Frising, specialpedagog

Hanna Walsö, leg logoped

Karin Nyström, specialpedagog

Hilda Olsson, leg logoped

Pernilla Hulth-Fejes, specialpedagog

Noomi Stenberg, leg logoped

Veronica Götmalm, specialpedagog

Anna Lind, projektledare/pedagogista enbart muntlig och skriftlig återkoppling. Personal som deltagit i handledning beskriver att de har fått ökad medvetenhet och upparbetat konkreta strategier för att stärka barns språkutveckling vilket stödjer handledning som metod för att implementera ett språkutvecklande förhållningssätt.

Framgångsfaktorer

Projektgruppen konstaterar att kompetenshöjande insatser behöver förankras i forskning och beprövad erfarenhet men också möta upp verksamheten där den befinner sig. Det verkar också vara väsentligt att insatserna förankras i pågående arbete ute på förskolorna och att personalen är delaktig i hög grad. Likaså är det viktigt med förankring och stöttning från ledningen, exempelvis när det gäller att skapa förutsättningar för arbetslagen att mötas i reflektion. Den tvärprofessionella kompetensen där både specialpedagoger och logopeder har bidragit har varit gynnsam för insatsernas genomförande.

För dig som vill läsa mer om projektet finns en projektrapport tillgänglig via Linköpings kommuns hemsida ( direktlänk på logopeden.se ).

Referenser

Björk-Willén, P. (2022). Språkutvecklande förskolaEn kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola Vetenskapsrådet. (2015). En likvärdig förskola för alla barninnebörder och indikationer.

Den 12 juni kl 14.00-15.30 håller Hanna Walsö en digital presentation om projektet Språkutvecklande förskola för intresserade logopeder. Kontakta Hanna direkt om du är intresserad av att delta! hanna.walso@gmail.com