Logopeden Nr 3 2023 by Logopeden

Nummer 3/2023

Nya

AVHANDLINGAR

PANELEN Vad tycker studenterna om sin utbildning

FORSKNING Lärare utbildade av logopeder

AKTUELLT

Om anmälningsplikt för offentliganställda

MÖTET

Ständig kalibrering för likvärdig vård - Möt logopederna på Autismcenter små barn

e av nd t u s u örb e G edf LOGOPEDEN 3/2023 1 p o g Lo

INNEHÅLL

Sanna Kraft har disputerat vid Göteborgs Universitet.

INNEHÅLL 6.

Aktuellt - Anmälningsplikt

Aktuellt - Utbildningarnas söktryck

Panelen - Studenter tycker till

10. Forskning - Nya avhandlingar 14. Mötet - Autismcenter små barn 18. Forskning - Intervention för lärare 24. Rapport - 50-årsjubilarer 26. Fackligt - Almedalsrapport Johanna Carlie med flera har studerat om och hur lärares beteende förändrades efter fortbildning ledd av logopeder.

10 10

FOTO: MALIN SANDBERG

Hösten innebär att det är dags för ett flertal nationella nätverksträffar.

FOTO: PIXABAY

SIGNE TONÉR

logopeden@logopedforbundet.se

Tidningen du håller i din hand har ett brett innehåll med bland annat en rapport från logopederna som tog examen 1973, en artikel om det låga söktrycket till logopedutbildningarna och en vetenskaplig artikel om lärare som fått fortbildning av logopeder. Trevlig läsning och på återseende i november.

STINA LINDKVIST

REDAKTÖRERNA

FOTO: PRIVAT

FOTO, FRAMSIDA: SIGNE TONÉR

LOGOPEDEN 3/2023

LEDARE

Logopeden LOGOPEDFÖRBUNDET Box 1419 111 84 Stockholm 08-442 44 60 www.logopedforbundet.se ANSVARIG UTGIVARE : Kerstin Wiström Tel. 076-030 49 76 kerstin.wistrom@logopedforbundet.se

NU KÖR VI TRE ÅR TILL Hösten är här efter en ovanligt höstig sommar, och vi i Logopedförbundets styrelse kickar igång en ny mandatperiod. Jag känner mig ärad att ha fått förtroendet att leda förbundet i tre år till, och det känns spännande att få leda en ny styrelse. Det är en kreativ och driven grupp, så det här ska bli kul! Följ gärna vårt arbete på Instagram, där rapporterar vi om en del av våra aktiviteter. I en värld som nu präglas av digitala möten för många så lär vi oss också att värna om de fysiska mötena. Jag tror många av oss logopeder kan vittna om effektiviteten i digitala möten, men också om vikten av att träffas ansikte mot ansikte. Videomöten är på vissa sätt ett platt verktyg. Det ena utesluter inte det andra, men vi lär oss att

TRYCK : Linderoths tryckeri

prioritera. I Logopedförbundets styrelse har länge funnits en anda av att inget är

REDIGERING OCH LAYOUT : Stina Lindkvist

hugget i sten, vi ändrar om och provar nytt efter behov, och vårt påverkansarbete är inget undantag. Vi får ofta hör att de stora frågor vi driver är tacksamma på det sättet att de är lätta att förstå

REDAKTÖRER : Signe Tonér och Stina Lindkvist logopeden@logopedforbundet.se

och lätta att hålla med om. Vi

VETENSKAPLIG REDAKTÖR : Joakim Körner Gustafsson logopedenva@logopedforbundet.se

grupper ska få bättre vård, vilket

Redaktionen förbehåller sig rätten att språkligt ändra och förkorta bidrag.

talar inte i egen sak, vi driver våra frågor för att våra patientde får om logopeder finns där patienterna är. Det är inte rocket science. När man kokar ner det handlar vårt påverkansarbete om att vi ska komma till tals, många

UTGIVNINGSPLAN 2023 :

gånger, med rätt personer. Och där är vi övertygade om att ett

”När man kokar ner det handlar vårt påverkansarbete om att vi ska komma till tals, många gånger, med rätt personer. Och där är vi övertygade om att ett fysiskt möte har större effekt. Kanske behöver vi säga det färre gånger då?”

Manusstopp

I brevlådan

9 november

1 december

Kanske behöver vi säga det

Prenumerationspris :

250:- / år

färre gånger då? Kanske. I vilket fall som helst är fysiska möten något vi kommer att

Utanför Sverige :

300:- / år

prioritera framöver, och vi började redan i augusti med att träffa skolminister Lotta

ANNONSPRISER : ( inkl moms ) Plats-, kurs- och produktannonser Storlek Pris 1/1-sida 10 800 :1/2-sida 7 300 :1/4-sida 5 100 :WEBBANNONSER : Logopeden.se 440 x 1212 pixlar

fysiskt möte har större effekt.

Edholm och prata om varför logopeder behöver lagstadgas i elevhälsan följt av ett möte med PRO:s ordförande Åsa Lindestam där vi pratade om logopeder inom äldreomsorgen. När vi nu planerar det kommande året så är vår ambition att fylla agendan med fler möten av den kalibern, själva men också tillsammans med de fantastiska patientorganisationer vi samarbetar

3250:-

med. Nu kör vi!

3 veckor för produktannonser, platsannonser till sista ansökningsdag ANNONSER SÄNDES TILL : logopeden@logopedforbundet.se

Kerstin Wiström Ordförande i Logopedförbundets styrelse FOTO: MARIA OLSSON

kerstin.wistrom@logopedforbundet.se

LOGOPEDEN 3/2023

Hösten är högsäsong för nationella nätverksträffar inom olika logopediska diagnosområden. Logopedförbundets kalendarium på hemsidan uppdateras löpande med närmare information om program, kostnad och anmälan.

Nationella natverkstraffar Dyskalkyli Logopedkliniken på Danderyds sjukhus anordnar konferens i dyskalkyli den 16-17 november.

Ät- och sväljsvårigheter Stamning

Den 6 oktober står Umeå som värd för den åttonde

Nationell nätverksträff för logopeder som arbetar med

nationella nätverksträffen för logopeder och dietister

stamning blir det den 23-24 november i Göteborg. Sista

som arbetar med ät- och sväljsvårigheter. Det finns

anmälningsdag är 30 september.

även möjlighet att delta digitalt.

Välkommen till Nationell nätverksträff för logopeder inom förskola och skola 2023 i Uppsala Språk-, läs- och skrivutveckling på vägen till studentmössan Logopeder i Uppsala kommun bjuder in till den femte nationella nätverksträffen för logopeder som arbetar inom förskola och skola. Nätverksträffen kommer i år att bjuda på såväl aktuell forskning som erfarenheter av praktiskt arbete från den logopediska vardagen i förskola och skola. Under förmiddagen föreläser inbjudna forskare medan eftermiddagen innehåller presentationer från logopeder, hörselpedagoger och psykolog inom Uppsala kommun. Det kommer också att ges tid för samtal och nätverkande med kollegor och utställare.

Tid och plats 10 november 2023, 08:30 – 16:00 Clarion Hotel Gillet, Dragarbrunnsgatan 23, Uppsala

Medverkande Maria Levlin, logoped och lektor i språkdidaktik vid Umeå universitet Rasmus Riad, logoped och doktorand i specialpedagogik vid Stockholms universitet Erik Landfeldt, bitr. rektor och logoped på Sverkerskolan, Uppsala kommun Josefin Berglund och Karin Öbrink Boman, logopeder på resursenhet, Uppsala kommun Jakob Hansson och Johanna Kylin, hörselpedagoger, Uppsala kommun Stefan Boström, psykolog, Uppsala kommun

Sista anmälningsdag: 28 september 2023 Kontakt Marie Tunared E-post: marie.tunared@uppsala.se Telefon: 018-727 23 58

LOGOPEDEN 3/2023

ANNONS Foto: Gettyimages

I begynnelsen var ordet, står det. Men för vissa är vägen till det skrivna ordet lång.

Logos är en samling tester som hjälper dig att kartlägga lässvårigheter och diagnostisera dyslexi hos elever från årskurs två upp till vuxen ålder. Du får även hjälp att skräddarsy pedagogiska åtgärder. Logos är onlinebaserat och kan köras på PC, Mac och Chromebook. Ca. 6 000 certifierade specialpedagoger, speciallærere, logopeder, pedagoger och psykologer i Skandinavien använder Logos. Logometrica tillhandahåller support vid behov. Du hittar mer information, teckna en prenumeration och beställa en onlinebaserad certifieringskurs på logometrica.se

LOGOPEDEN 3/2023

AKTUELLT

PRAXIS

Språkstörning + autism / IF I februari 2023 anordnade Logopedförbundet ett välbesökt webbinarium i form av ett panelsamtal på ämnet diagnostisering av språkstörning vid samförekommande autism och/eller lindrig IF. Webbinariet var i sin tur en slags spin-off på en artikel på samma FOTO: PIXABAY

KRITISERAT FÖRSLAG OM

Anmälningsplikt för offentliganställda

tema av Anna Eva Hallin och Lisen Kjellmer, publicerad i Logopeden nr 4 2022. Nu har sammanställningen som presenterades vid webbinariet uppdaterats av Maria Archenti, Lisen Kjellmer i samråd med Nelli Kalnak och finns att ladda ned via förbundets hemsida. Tanken med sammanställningen är att starta dialog inom logopedkåren för

Tidöpartierna väljer att gå vidare med sitt kritiserade förslag om anmälningsplikt, en punkt i Tidöavtalet som innebär att offentliganställda ska rapportera till myndigheterna när de kommer i kontakt med papperslösa. Regeringens utredare får i uppdrag att göra en bred översyn av regelverket om inre utlänningskontroller och att stärka det så kallade återvändandearbetet. Det meddelade regeringen och SD vid en pressträff den 31 augusti. Utredaren ska bland annat se över vilka konsekvenser det kan få om offentliganställda inte följer anmälningsplikten. Sacos ordförande Göran Arrius med flera anser att en anmälningsplikt riskerar att utlösa en tillitskris. Om tilliten till vård, skola och omsorg brister faller kvaliteten och i förlängningen även samhällskontraktet. Kritik mot förslaget kommer också från flera professions- och fackförbund. SRAT:s ordförande Magnus Nordström: – Att anställda inom samhällsbärande yrken ska tvingas att följa anmälningsplikt att ange papperslösa går helt emot våra medlemmars yrkesetik. Det undergräver också det grundläggande förtroendet och tilliten ett demokratiskt samhälle behöver. Logopedförbundets ordförande Kerstin Wiström : – Även om utredningen skulle utmynna i att vården och skolan ska undantas från anmälningsplikten så kvarstår grundproblematiken. Nuvarande utrikesminister Tobias Billström sa redan 2018 att ett angiverisystem skapar en osund relation mellan medborgarna och att det inte hör hemma i Sverige. Att man nu ändå väljer att driva förslaget är under all kritik. Även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är kritiska till förslaget och anser att undantag krävs för alla yrken och professioner inom kommuner och regioner, inte bara enskilda situationer eller yrkesgrupper. SKR ser en uppenbar risk att en lag om anmälningsplikt krockar med befintliga lagar, exempelvis hälso- och sjukvårdslagen som anger att vård ska ges med respekt för alla människors lika värde och barnkonventionen som ger varje barn rätt till utbildning. Förslaget om anmälningsplikt är ett tilläggsdirektiv till utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. Slutbetänkande ska lämnas senast den 30 september 2024.

LOGOPEDEN 3/2023

att få förståelse för att och varför det idag finns olika praxis, synsätt samt gränsdragningar. Förhoppningen är att sådana diskussioner och dialoger i förlängningen kan leda till en ökad samsyn och gemensam praxis.

VERKSAMHET

Språkförskola omorganiseras Språkförskolan Humlan i Skellefteå organiseras om från grunden. Kommunen drar bland annat slutsatsen att förskolans upplägg är svårt att förena med Skollagen, bland annat eftersom kommunen inte har insyn i placeringsförfarandet. Det är istället regionens logoped som i samråd med pedagogisk personal beslutar om vilka barn som erbjuds plats. Omstöpningen av verksamheten gör också att förskolan lämnar Språkförskoleföreningen, en nationell intresseorganisation för språkförskolor. En konsekvens av förändringarna är att samtliga tre förskollärare lämnar språkförskolan, eftersom de har tappat tilliten till förvaltningen. (Källa : Tidningen Norran )

AKTUELLT

Minskat söktryck till logopedutbildningarna Flera av landets lärosäten, däribland Karolinska institutet och Lunds universitet har inför höstterminen 2023 öppnat för sen anmälan till logopedprogrammet vilket indikerar att man inte lyckas fylla utbildningsplatserna. TEXT: SIGNE TONÉR BILD: PIXABAY

Flerårig trend

Rekryteringssatsningar

Under flera år har intresset för att utbilda sig till logoped sjunkit, vilket återspeglas i att det har blivit allt lättare att komma in på utbildningen. Utmaningarna med kompetensförsörjning inom vård och omsorg är kända sedan flera år. Flera yrken inom hälso- och sjukvård riskerar att få problem att rekrytera nya medarbetare. Under årets Almedalsvecka diskuterades specifikt svårigheterna att locka studenter till yrken som logoped, arbetsterapeut och farmaceut och frågan är givetvis högaktuell hos utbildningsanordnarna men också på Sveriges Kommuner och Regioner ( SKR ). Antagning 2023

Antagning 2020

Gymnasiebetyg utan kompl.

Högskoleprov

Gymnasiebetyg utan kompl.

Högskoleprov

Göteborg

Alla behöriga antogs

16,69

0,65

Linköping

Alla behöriga antogs

15,10

0,30

– Vi försöker synliggöra logopedi och programmet via sociala medier, medverka på lokala evenemang och dela ut flyers i olika sammanhang, säger Sara Wiberg, programansvarig vid logopedprogrammet vid Lunds universitet. Wiberg menar att arbetet med rekrytering och att göra yrket attraktivt måste ske på flera olika fronter, både utbildning, arbetsgivare och från fackligt håll. – Det sjunkande söktrycket är bekymrande och något vi återkommande diskuterar, även utbildningsorterna emellan, säger Sofia Strömbergsson, programansvarig vid logopedutbildningen på Karolinska institutet, Stockholm. Rekryteringsinsatser från KI framtagna i samråd med lärosätets kommunikatörer innefattar bland annat annonsering och inlägg i sociala medier, studentblogg, medverkan på Öppet Hus och möjlighet till skuggning av en logopedstudent.

Lund

Alla behöriga antogs

16,93

0,50

Mer heterogen studentgrupp

Stockholm

13,04

0,25

17,46

0,70

Umeå

Alla behöriga antogs

Uppsala

14,74

0,3

16,16

0,60

Utbildningsort

(Baserat på uppgifter från studera.nu)

Det minskade söktrycket leder till mer heterogena studentgrupper än tidigare vilket medför både möjligheter och utmaningar. På logopedprogrammet i Lund har man just tagit in första kursen på en ny utbildningsplan. – En förändring är att studenterna ska möta

LOGOPEDEN 3/2023

AKTUELLT

logopedi tidigare under utbildningen, förbereda också att hitta egna strategier för att utveckla sitt dem på vad utbildningen innebär och förtydliga skrivande. progressionen där kraven ökar efterhand. Det ska Professionens roll bli spännande att se vad det får för effekter, säger – Yrkesverksamma logopeder har också en viktig Sara Wiberg. roll. Vad förmedlar vi om yrket till våra studenter? På logopedprogrammet vid Karolinska institutet En del i vår yrkesutövning är att hela tiden vara arbetar man med att förtydliga för studenterna att förespråkare för vårt yrke och komlogopedprofessionen är ett skrivande petens och också att vara beredda att yrke. Man har även återkommande ”Det minskade sökta oss an nya sammanhang och hela moment som syftar till att studentrycket leder till mer tiden visa vad vi kan bidra med, säger terna ska utveckla det egna skriheterogena studentgrup- Sara Wiberg . vandet. Redan i programmets första per än tidigare vilket – I kontakt med kliniska verkkurs finns ett specifikt lärandemål som innebär att studenten förvänmedför både möjligheter samheter förstår jag att frågan kring logopedstudenters språkliga förmåtas kunna reflektera över sin egen och utmaningar.” gor diskuteras även där. Något som skriftliga framställning, identifiera bekymrar mig lite i sammanhanget möjliga utmaningar och föreslå en är att diskussionen ibland tenderar att få en eliplan för att möta dessa utmaningar. Vid en till två tistisk ton. Kanske vi som profession också måste kurser per termin ställs krav på språkriktighet för syna våra egna föreställningar om hur en logoped att få godkänt betyg på kursen. Studenterna ges ”ska” vara, säger Sofia Strömbergsson. återkoppling på skrivuppgifter men uppmuntras

Det minskade söktrycket till logopedutbildningarna bekymrar universiteten och är något som utbildningsorterna kontinuerligt diskuterar sinsemellan. 8

LOGOPEDEN 3/2023

PANELEN

Logopedstudenterna

VAD SÄGER DE OM UTBILDNINGEN?

1. Har du studerat på högskola/universitet tidigare och i så fall vad? 2. Vad är det bästa med utbildningen? 3. Om du fick förändra en sak med utbildningen vad skulle det vara?

FOTO:PRIVAT

SARAH ANDERSSON SJÖVALL

FOTO: PRIVAT

MARIA ANDERSSON

Linköpings universitet T3

Karolinska institutet T7

1. Jag började studera till gymnasielärare 2019, men insåg att det inte var rätt för mig. Efter ett tag hittade jag logopedprogrammet och jag är nöjd med mitt beslut! 2. Det bästa med programmet är att det kombinerar medicin, pedagogik, språk och mycket annat, samt att vi studenter får lära oss genom många olika läroformer. Min klass är också helt fantastisk. 3. Om jag fick förändra något skulle jag vilja att utbildningen gav större möjlighet att specialisera sig inom något logopediskt arbetsområde.

1. Jag läste en beteendevetenskaplig grundkurs på Linköpings universitet precis innan jag började på logopedprogrammet. 2. Det bästa med utbildningen är att den är tvärvetenskaplig, konkret och utformad på ett pedagogiskt sätt. 3. Jag hade önskat ännu mer praktik -och utbytesmöjligheter.

FOTO: GORAN JAMES

AMANDABENGTSSONESPINOZA Lunds universitet T7 1. Jag har studerat spanska, pedagogik och musik på universitetet. Dessutom har jag studerat vid Complete Vocal Institute i totalt fyra år. 2. Det bästa är att jag har upptäckt nya saker om mig själv. Jag har länge intresserat mig för rösten, vilket drog mig till utbildningen från första början men jag visste inte att andra logopediska områden skulle väcka så mycket pirrande känslor av nyfikenhet. 3. Jag skulle önska att vi fick en VFU-period inom stamning. Jag upplever också att intersektionalitet gärna skulle få ta mera plats då det är en viktig del i mötet med människor.

LOGOPEDEN 3/2023

FORSKNING

Tal-till-text

FÖR BARN MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER

Sanna Kraft disputerade vid Göteborgs universitet i juni. Hennes avhandlingsprojekt handlar om att undersöka hur kunskap om skrivredskapet taltill-text kan stötta skrivandet hos barn med läs-och skrivsvårigheter. Skrivhjälpmedel för att frigöra kapacitet God skrivförmåga kräver samordning av flera olika underliggande processer, något som i sin tur kräver att en del av dessa processer automatiseras. Det gäller exempelvis stavning och att skriva för hand. Barn med stavningssvårigheter uppnår sällan fullfjädrad automatisering, vilket ofta får negativa konsekvenser för såväl skrivprocessen som den färdiga produkten. En lösning på problemet skulle kunna vara att använda ett skrivredskap som gör det möjligt att tala in text som datorn skriver i realtid, det vill säga tal-till-text-verktyg.

motsatta gällde för barnen utan svårigheter. – Dessutom blev texterna som producerades med hjälp av tal-till-text inte mer talspråkliga. Barnen klarade alltså att anpassa sig till skriftspråksnormer även fast de pratade in texten, säger Sanna Kraft. De strategier som barnen använde sig av i skrivandet med hjälp av tal-till-text påverkade skrivflytet. – Både barn med läs- och skrivsvårigheter och referensgruppen använde samma typ av strategier, vilket gör att man kan dra slutsatsen att det

Barn med och utan läs- och skrivsvårigheter Sanna Kraft har bedrivit sina forskarstudier på institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi vid Göteborgs universitet och avhandlingen består av fyra delstudier där Kraft undersökte om och i så fall hur användandet av tal-till-text kan underlätta skrivprocessen och den slutgiltiga texten för barn med läs- och skriv- svårigheter. Som referensgrupp deltog barn utan svårigheter och samtliga deltagare var mellan 10 och 13 år. – Jag har dels tittat på skrivandet i båda grupperna, dels jämfört skrivande med tangentbord med muntligt berättande, förklarar Sanna Kraft.

Effektiva strategier Resultaten pekar på att tal-till-text har potential att underlätta skrivandet, i synnerhet för barn med läs- och skrivsvårigheter. Barnen i studien hade inte använt tal-till-text tidigare, men trots detta blev den övergripande textkvaliteten lika bra som när de skrev med tangentbord. Flertalet barn med läs- och skrivsvårigheter producerade faktiskt sin bästa text med hjälp av tal-till-text, medan det

LOGOPEDEN 3/2023

Sanna Kraft har disputerat vid Göteborgs Universitet och vikarierar för närvarande som lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet.

FOTO: KARIN WENZELBERG

FORSKNING

AVHANDLING

är av betydelse att lära ut vilka strategier som är användbara, berättar Sanna Kraft. En sådan användbar strategi visade sig vara att kombinera tangentbord med tal-till-text, en annan var att undvika diktering ord för ord eftersom det ger redskapet bristande kontext och därmed större risk för felaktigheter.

Kliniska och pedagogiska implikationer – Jag hoppas att min forskning kan bidra med argument för att våga testa och rekommendera tal-till-text som skrivredskap. Samtidigt visar min forskning att det krävs undervisning för att lära sig använda redskapet på bästa sätt. En förhoppning är att kunskapen från min forskning i förlängningen ska kunna ge barn med läs- och skrivsvårigheter en större möjlighet till deltagande i skriftspråkspraktiker, säger Sanna Kraft.

Potentiella nya studier Sanna Kraft vikarierar för närvarande som lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet. – Jag har forskningstid i tjänsten och kommer ha

möjlighet att analysera mitt material vidare. Ett intressant fynd som dök upp under datainsamlingen var en deltagare som uttryckte att det inte upplevdes jobbigt när verktyget skrev fel – ”Det är ju inte jag som gjort fel!”. Om man kan förlägga brister i skrivandet på ett redskap istället för på sig själv så är det möjligt att man vinner i motivation. Det är något jag skulle vilja undersöka närmare, berättar Sanna Kraft.

Många möjligheter för forskande logopeder Kraft disputerade i forskningsämnet nordiska språk, vilket var möjligt eftersom hon läst svenska sedan tidigare. – Om man är intresserad av forskning tycker jag verkligen man ska söka doktorandplats. Det inte behöver vara inom huvudområdet logopedi. Vi har en väldigt bred kompetens i vår grundutbildning som man lätt kan bygga på om man är intresserad av ett visst ämne, säger Sanna Kraft. SIGNE TONÉR Kraft, S. (2023). Tala fram texten: när barn med läs- och skrivsvårigheter skriver med tal-till-text. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.

Nytt lärande med surfplattor FÖR PERSONER MED DEMENS

I juni disputerade logoped Elias Ingebrand vid Linköpings universitet. I sin avhandling har han undersökt nytt lärande i vardagliga aktiviteter för personer som lever med demens. Surfplattor och personer med demens Med en åldrande befolkning kan antalet personer som lever med demens förväntas öka. Personer som lever med demens möts ofta av negativa antaganden om hur de är och vad de kan eller inte kan göra. Det finns exempelvis föreställningar om att personer med demens är oengagerade i samtal och att de är oförmögna att initiera social handling eller att upprätthålla fokus i interaktioner. Elias Ingebrand har bedrivit sina forskarstu-

dier på institutionen för kultur och samhälle avdelningen för åldrande och social förändring. Han tittade närmare på nytt lärande i vardagliga aktiviteter, närmare bestämt användandet av surfplattor, för personer med demens. På så sätt skiljer sig studierna sig från tidigare forskning där fokus framförallt har varit på antingen återinlärning av tidigare färdigheter eller nyinlärning av förbestämd, ofta abstrakt information, såsom nonord eller att lära in namn på okända ansikten.

LOGOPEDEN 3/2023

FORSKNING

AVHANDLING

– Jag undersökte lärande från ett situerat och deltagarbaserat perspektiv genom multimodal interaktionsanalys vilket synliggjorde hur deltagarna samarbetade med personer i sin närhet genom hela lärandeprocessen, förklarar Elias Ingebrand. Avhandlingen baseras på fyra delstudier. Det empiriska materialet utgörs av 50 videoinspelningar där en person med demens utan tidigare erfarenhet av tryckkänslig teknik, använder en surfplatta tillsammans med en vårdgivare eller med en annan person med demens. Deltagarna fick använda surfplattorna efter egna intressen och fick inga specifika instruktioner.

Lärande och agens hos personer med demens Först och främst visar avhandlingen att lärande sker över tid för personer med demens även utan specifika, strukturerade interventioner, vilket kontrasterar mot den stereotypa bilden av personer med demens som oförmögna till nytt lärande. – Resultaten framhäver också den kvarvarande agensen hos deltagarna, deras samarbetsförmåga och hur de kunde stötta varandra i aktiviteterna även när personal eller anhöriga inte var involverade, berättar Elias Ingebrand.

perspektiv är att personer med demens kan lära sig att hantera AKK tillsammans med personer i sin närhet. – Eftersom nedsatt kommunikationsförmåga ofta upplevs vara den värsta konsekvensen av en demenssjukdom kan inlärningen och hanteringen av AKK leda till ökad livskvalitet för personerna, menar Ingebrand.

Fortsatt forskning Elias Ingebrand har nyligen tillträtt en postdoktoral anställning på Karolinska institutet där han bland annat kommer att fortsätta med demensforskning och rekommenderar alla som är intresserade av forskarutbildning att satsa på det. – Jag har verkligen älskat min tid som doktorand! Några råd jag kan ge till blivande eller nyblivna doktorander är att ta del av interprofessionella och interdisciplinära forskningsmiljöer. För mig har det varit väldigt stimulerande att få tänka några extra arv kring varför jag gör som jag gör, säger Elias Ingebrand. SIGNE TONÉR Ingebrand, E. (2023). Dementia and learning : The use of tablet computers in joint activities (PhD dissertation, Linköping University Electronic Press).

AKK för personer med demens En högst relevant implikation ur logopediskt Elias Ingebrand under disputationen med opponenten Ray Wilkinson.

FOTO: PRIVAT

LOGOPEDEN 3/2023

FORSKNING ANNONS

MED FOKUS PÅ

LÄSSVAGA ELEVER

Träna läsförståelsen med ett nytt material För mellan- och högstadiet samt gymnasiet

LS™ Läsförståelseträning, av Maj-Gun Johansson, är ett nytt, tydligt och strukturerat arbetsmaterial för att både utveckla elevens avkodningsförmåga och grundläggande språkförståelse. LS™ Läsförståelseträning kan göras i grupp eller individuellt och är främst avsedd för elever som fått låga testresultat vid kartläggning av läs- och skrivförmåga. Mer information om LS™ Läsförståelseträning hittar du på www.hogrefe.se.

www.hogrefe.se

LOGOPEDEN 3/2023

MÖTET

Ständigt lärande organisation på

Autismcenter

små barn i Stockholm

Tidningen Logopeden möter logopederna Linda Harnesk och Lisa Westfors samt enhetschef Petra Herré i ett samtal om arbetssätt och kollegialt lärande på Autismcenter små barn. TEXT: SIGNE TONÉR BILDER: SIGNE TONÉR

utismcenter små barn i Region Stockholm har funnits sedan 2005 och har sin hemvist på Rosenlunds sjukhus på Södermalm i Stockholm. Hit kommer barn med autismspektrumtillstånd, med och utan intellektuell funktionsnedsättning, som diagnostiserats före 5 års ålder. Verksamheten har nästan 1 700 patienter inskrivna och här arbetar logopeder, specialpedagoger, psykologer, kuratorer, fysioterapeut och arbetsterapeut.

på andra platser än inne i våra behandlingsrum : i parken, på förskolan eller någon annanstans. Vi visar, föräldern får prova direkt och vi har möjlighet att ge återkoppling. Vi är verkligen där barnet är och träningen fortsätter dessutom sedan i barnets naturliga miljö med hjälp av nätverket runt barnet, säger Linda Harnesk.

Komplext uppdrag

Utöver individuella insatser i olika form, erbjuder verksamheten också en stor mängd Evidensbaserat arbetssätt ”Det är inte ofta vi sitter kurser och andra typer av grupp– Den vetenskapliga grund som hela baserade insatser. Alla nya familjer vid ett bord. Handledverksamheten vilar på är tillämpad erbjuds också en introduktionsutning och träning kan beteendeanalys, TBA. Insatserna bildning för att ge alla samma kunindividanpassas alltid med fokus på skap om diagnosen, grundläggande dessutom ske på andra livskvalitet och funktionalitet berätstrategier som kan vara användbara platser än inne i våra tar Lisa Westfors som är en av 19 i föräldraskapet och information om behandlingsrum: i parlogopeder på Autismcenter små barn. habiliteringens insatser. Ett separat ken, på förskolan eller Arbetssättet beskrivs som väldigt tillfälle erbjuds för förskolepersonal. hands-on, både i relation till barnen – Det finns en styrka i att vårdnågon annanstans.” och till vårdnadshavarna. nadshavarna får möta andra föräld– Det är inte ofta vi sitter vid ett rar i liknande situation, säger Lisa. bord. Handledning och träning kan dessutom ske När mer individuellt riktade insatser kommer i

LOGOPEDEN 3/2023

MÖTET

gång är startpunkten ofta gemensam, oavsett barnets ålder och utvecklingsnivå. – Vi fokuserar på samarbete, att skapa allians med barnet och att jobba med följsamhet för att sen gå vidare med de insatser som på bästa sätt kan höja barnets livskvalitet, förklarar Linda. Uppdraget att ge tidiga insatser för barn med autismspektrumtillstånd är mycket komplext och ställer höga krav på medarbetarna. Förutom kunskaper i TBA behöver man kunskap inom samtliga utvecklingsområden, eftersom medarbetarna på Autismcenter små barn arbetar som generalister. Man behöver kunskap om motivaterande samtal, man behöver relatera föräldrars förväntningar i förhållande till vilka insatser som bedöms ge mest livskvalitet och mest ökad funktion hos barnet, handledarfärdigheter och tränarfärdigheter. – Arbetet blir på så sätt otroligt varierande, säger Lisa. Att arbeta utifrån principer hämtade från tillämpad beteendeanalys när det gäller små barn med

autism är inget unikt, men organisationsstrukturen på Autismcenter små barn i Stockholm är man ensam i landet om. – En möjlig anledning att det inte finns fler verksamheter av det här slaget är att vi är så pass få certifierade beteendeanalytiker i Sverige, inte ens 20 personer. Man har tidigare kunnat utbilda sig i TBA via Stockholms universitet, men nu erbjuds inte de kurserna. Efter genomgångna kurser behöver man dessutom ansöka om att få skriva en certifieringstenta och det är bara vid enstaka tillfällen som man kunnat skriva tentan i Sverige, berättar Lisa Westfors som själv åkte till London för att få sin certifiering.

Från logoped till generalist Hur går det då till att vidga sina vyer och bli generalist ? Här kan logopederna arbeta med sömn, lek, hygien, mat, problembeteenden med mera, utöver insatser med fokus på språk och kommunikation.

Lisa Westfors och Linda Harnesk är två av 19 logopeder som arbetar på Autismcenter små barn i Stockholm. Lisa är även metodstödjare.

LOGOPEDEN 3/2023

MÖTET

sin metodstödjare, berättar Linda. Insatser kan ges som gruppinsats, riktad individuVarje medarbetare är nämligen kopplad till en ell insats där man arbetar med ett färdighetsomav verksamhetens totalt fyra metodstödjare. En av råde i sänder, eller som ett mångsidigt program, dem är Lisa, som tillsammans med ytterligare en där man arbetar med flera färdighetsområden logopedkollega, en specialpedagog samtidigt. Träningen omfattar minst och en psykolog har extra hög kom20 timmar i veckan och utförs av ”Det pågår en ständig nätverket runt barnet. kalibrering för att vi ska petens inom fältet samt omfattande klinisk erfarenhet. – Som ny får man omfattande stöd erbjuda likvärdig vård. Överlag så präglas verksamheten i det konkreta kliniska arbetet och Våra insatser ska inte av ett starkt kollegialt stöd. Det uppäven rejält med inläsningstid, förklarar Lisa. vara personbundna utan hör inte efter introduktionen utan det finns en kultur av att auskultera Dessutom får nyanställda medarkompetensen ska vara hos varandra, att kontinuerligt hålla betare en gedigen introduktionsutgemensam.” sig uppdaterad vad gäller forskning bildning. och utveckling och inte minst att be – Man blir verkligen väl rustad för varandra om stöd i kniviga ärenden. uppdraget. Det handlar bland annat om föreläs– Dels har vi teammöten och grupphandledning, ningar och workshops, auskultationer och mentormen varje medarbetare kan också boka tid med skap, men även direkt handledning på så sätt att ”sin” metodstödjare för att diskutera hur man ska man möter sina första patienter tillsammans med

Det är sällan som träning sker vid ett bord. Och många gånger kanske den inte ens sker i ett behandlingsrum utan till exempel i lekparken.

LOGOPEDEN 3/2023

MÖTET

gå vidare i specifika fall. Det pågår en ständig kalitillgängliga för dem själva som barn, inte minst för brering för att vi ska erbjuda likvärdig vård. Våra att öka kunskap och förståelse från omgivningen, insatser ska inte vara personbundna utan kompeberättar Linda. tensen ska vara gemensam, förklarar Lisa. TBA får ibland kritik, bland annat av vuxna perDet kollegiala lärandet är inbyggt i organisatiosoner med autism som upplever att de har farit illa nen. Den genomtänkta introduktionsperioden och av arbetssätt kopplade till det teoretiska ramverket det kollegiala stödet borgar också för likvärdighet i eller mer generella synpunkter från neurodiversiinsatserna. Genom åren har man strukturerat samtetsrörelsen att omgivningen borde acceptera det manställt detaljerade övningar eller ”recept” som autistiska sättet att fungera snarare än att gå in givetvis anpassas till individens förutsättningar och modifiera beteenden kopplat till diagnosen. och som dessutom ständigt revideras. Genom– Det är viktigt att lyssna på personers erfarentänkta strukturer märks också i den fysiska miljön: heter. Samtidigt tror jag att en negativ inställning alla behandlingsrum är så gott som till TBA ofta bygger på missföridentiska, med ett gemensamt basutstånd vad arbetssättet egentligen ”Det har hänt mer än bud av material. går ut på, exempelvis att träningen en gång att föräldrar Materialförråden är välorganiseär någon slags ”drillning”. TBA har rade och här finns färdigt bildstöd också vidareutvecklats och anpasuttrycker att de hade och förstärkare som matchar de spel, sats till vår kontext, säger Lisa. önskat att våra insatser pussel och leksaker som används i Lisa och Linda betonar också hade funnits tillgängliga att det innebär ett stort ansvar att träningen. Dessutom finns en tydlig för dem själva som barn, fatta beslut om vilka färdigheter ansvarsfördelning så att man säkerställer att rummen och materialet är inte minst för att öka kunsom ska fokuseras på i träning och i sin ordning. man för hela tiden kollegiala samtal skap och förståelse från – Autismcenter små barn är en kring barns delaktighet och möjligomgivningen.” fantastisk verksamhet att få vara heter att påverka sin situation. chef i. Här finns ett enormt engage– Vi försöker jobba med fokus att mang, nyfikenhet och en vetgirighet. rusta barnet för framtiden, även om Jag skulle vilja beskriva det som en modig och det ibland innebär att vår prioritering inte överensgenerös arbetsplats där vi tillsammans vill skapa stämmer med föräldrarnas önskemål. Är föräldrarde bästa förutsättningarna för barnen och deras nas målsättning främst att autismen ska märkas föräldrar, både vad gäller konkreta insatser och och synas mindre får vi ta en diskussion om det. träning men också när det gäller att rusta familFör vem är ett visst beteende ett problem ? frågar jerna med strategier att fortsätta använda i ett Lisa retoriskt. livsperspektiv, säger Petra Herré, enhetschef. – Många familjer som vi har kontakt med upplever att de får verktyg att hantera vardagen och sätt att lära sitt barn nya färdigheter för att öka barnets självständighet, med fokus på livskvalitet. Det gör att vår arbetsvardag känns väldigt meningsfull, säger Linda.

Utmaningar En faktor som man behöver ta hänsyn till i arbetet är att föräldrar också kan ha autism eller andra utvecklingsneurologiska diagnoser. – Vi kan behöva arbeta med visuellt stöd i kontakt med vårdnadshavare, inte bara med barnen. Det har hänt mer än en gång att föräldrar uttrycker att de hade önskat att våra insatser hade funnits

Vill du veta mer? För den som är intresserad av att veta mer om Autismcenter små barn, anordnar verksamheten regelbundet studiebesök. Kontakta Autismcenter små barn på 08-123 354 50

LOGOPEDEN 3/2023

FORSKNING

Teachers’ language learning interactions during interactive book reading after 7 weeks of continuous professional development Johanna Carliea*, Ketty Anderssona, Sebastian Waechtera, K. Jonas Brännströma and Birgitta Sahléna, a

Department of Logopedics, Phoniatrics and

Johanna Carlie is a licensed Speech-Language Pathologist and a PhD student at Lund University, Sweden. Her research focuses on narrative comprehension, cognition and the effect of adverse listening conditions in children, as well as language supporting interventions for teachers.

Audiology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Correspondence: Johanna Carlie Department of Logopedics, Phoniatrics, and Audiology Clinical Sciences Lund Lund University SE-221 85 Lund johanna.carlie@med.lu.se Number of words: 2235 Number of illustrations: 1

Ketty Andersson is a researcher in Speech-Language Pathology at Lund University, Sweden. Her main research interest is lexical and narrative abilities in children with developmental language disorder, bilingualism and intervention models. Sebastian Waechter is a Licensed Audiologist with a PhD in clinical medicine. Sebastian is currently working as an associate researcher at Lund University in Sweden. Research interests include the link between cognition and hearing, tinnitus, hearing rehabilitation, cardiovascular health and preventive medicine. Jonas Brännström is an associate professor in audiology at Lund University in Sweden and works as a senior lecturer at the audiology and speech pathology programs. Brännström completed his PhD at Lund University. Before and during, he worked as a clinical audiologist in Sweden. His research interests include psychoacoustics, cognition and hearing (including tinnitus), hearing rehabilitation, hearing aid outcomes, and tele-audiology. Birgitta Sahlén is a professor in Speech-Language Pathology at Lund University in Sweden. Her main research focus is on cognition and communication in children with language disorders with normal hearing or with hearing loss. She is currently studying effects on classroom communication of practice-embedded teacher training in language supporting techniques. Other intervention studies aim at supporting reading skills by morphological training and student’s comprehension, perceived effort and learning in adverse listening conditions.

LOGOPEDEN 3/2023

FORSKNING

Original article Sammanfattning Få studier har visat att lärares beteende förändras i praktiken efter lärarfortbildning, men lärare vittnar ofta om nya insikter och lärdomar. Fem lärare deltog i en sju veckor lång fortbildning ledd av logopeder. Fokus för fortbildningen var evidensbaserade språkstödjande interaktioner i ett lärarfortbildningsprotokoll (Communication supporting classroom observation tool) (Dockrell et al., 2015). Protokollet användes både som arbetsmaterial under gruppmöten med lärarna och som resultatmått. Lärarna videoinspelade sig själva vid tre tillfällen medan de hade interaktiv bokläsning med sina elever i klassrummet. Videoinspelningarna analyserades av två blinda bedömare. Resultaten indikerar positiva effekter på det totala antalet observationer för en av de fem lärarna efter intervention. Några av lärarna visade på nya interaktioner, som inte hade observerats före interventionen. Lärarna fann fortbildningen relevant och gav många exempel på vad de lärt sig.

Abstract Few studies have shown that teachers’ behaviors actually change after training aiming at improving language learning activities and interactions in the classroom. Five teachers participated in a seven-week continuous professional development program led by speech-language pathologists and aiming to improve language learning interactions in the classroom using the Communication supporting classroom observation tool (Dockrell et al., 2015). The teachers video recorded themselves during interactive book reading in their classroom. Video recordings were analyzed by two blinded raters and indicated positive effects of the intervention on the total number of language learning interactions for one of five participating teachers. Some new interactions and an increased use of some interactions were observed. Although results were limited, teachers appreciated the intervention program and witnessed about gained knowledge and skills. Keywords: teachers’ classroom interactions; language learning environment; evidence-based techniques; interactive book reading; primary school

Introduction Teachers’ perceptions of what they do in the classroom to support better communication in a Swedish school context have been described in a range of studies with qualita-

tive and quantitative approaches (Andersson et al., 2022; Karjalainen et al., 2022; Nordberg, 2020, 2021). Measurable behavioral changes in teachers’ classroom communication after continuous professional development (CPD) led by speech-language pathologists (SLPs) are seldom reported. One exception is Starling et al. (2012), who reported positive results in the form of increased use of language learning techniques among teachers, and improved language skills among students, particularly those with developmental language disorder (DLD). Some successful factors have been linked to the design and implementation of the CPD, such as a narrow focus on certain aspects of teaching (Hill et al., 2013), a content adapted to the needs of the participants (Aelterman et al., 2013) and integrated into their teaching practice (Armour & Yelling, 2007). Longer duration and higher intensity have been shown to be beneficial to student outcome. The most important predictor is whether the CPD includes more than lectures and is combined with coaching and feedback (Markussen-Brown et al., 2017). Today, few evidence-based tools are available to researchers and teaching staff that can help to analyze and provide implications for improvements in the classroom. One exception according to Law et al. (2019) is the Communication Supporting Classroom Observation Tool (CSCOT) (Dockrell et al., 2015; Waldmann et al., 2016). The tool was developed based on a detailed study of the research literature of factors evidenced to support students’ development of language and communication skills. It includes three dimensions: language learning environments, language learning opportunities, and language learning interactions. The language learning interaction (LLI) dimension regards the way adults speak and interact with children, which is the focus in the present study. Interactive book reading is a common activity in schools and there is evidence for its effectiveness in supporting a wide range of language skills (Dobinson & Dockrell, 2021). Interactive book reading was chosen to study the participating teachers’ LLI after the CPD in the present study. The aim of the present study was to describe teachers’ change as for the total score of observed LLI and the total number of items used in an interactive book reading activity after a CPD.

Method Participants Eleven teachers initially gave consent to participate. Five certified teachers in year 1, 2 and 3 from two schools in the

LOGOPEDEN 3/2023

FORSKNING

same school district ended up with full participation in the 7-week CPD. The project was approved by the Swedish ethical review authority (2020-01905).

Communication Supporting Classroom Observation Tool The Swedish version of the Language Learning Interaction (LLI) dimension of the CSCOT (Waldmann et al., 2016) was used both as an outcome measure and as a CPD working material. The LLI section of the CSCOT consists of 20 items, which are statements representing evidence-based behaviors for supporting students’ language learning. Each item can be scored up to 5 times. A behavior exhibited five times is considered a habit (Dockrell et al., 2015).

The CPD – procedure The CPD was led by two SLPs. Two initial meetings with the teachers and principals were held in the beginning of the fall term. Principals were also present in the final meeting in order to secure the schools’ commitment to relevant outcomes of the CPD. At the first meeting, information about the purpose of the project and instructions about practical issues were given. Two collaborative learning groups of participating teachers were set according to the principle of keeping regular teacher teams together. Team rules were discussed to create psychological safety in the groups. During the second meeting the CSCOT-LLI items were exemplified and explained. Inspired by Starling et al. (2012), the CPD took place over the course of 7 weeks and included a total of 4 group meetings of 90 minutes each. The teachers were provided a study guide with information about the themes and the content for each of the weekly meetings. The themes were: Interactions, Feedback, Structure and Classroom Leadership. Teachers were asked to use the CSCOT-LLI to observe the video recordings they were instructed to make. They were also asked to choose a leader for every meeting. The presence of SLPs during teachers’ four learning group meetings were restricted to one physical and one or two digital meeting/s.

of children they often work with and a book suited for the group. They were also instructed to make all recordings as similar as possible, record between 10-20 minutes of a session of interactive book reading and edit the video afterwards if necessary. Recordings sent to the researchers were instructed to have durations between 10-20 minutes. Durations of collected recordings varied between 2 and 29 minutes.

Analysis of video recordings by blinded raters Two blinded raters scored the teachers’ behaviors on the video recordings using the CSCOT. The raters were trained in two steps. Step 1 – Joint education: The blinded raters attended an online lecture where they were given identical information regarding CSCOT as the teachers. Step 2 – Joint training: The two blinded raters were given three short films, containing teacher-student interaction in classroom settings. They independently watched and scored the films, and then met on a digital platform to compare and discuss their scorings. After completing the training, the blinded raters were given the teachers’ recordings, all renamed with a randomly generated code. They watched and scored the videos in different pseudo-randomized orders. The blinded raters scored three recordings from each of the five teachers. They did not know if the recordings were from before or after the intervention. A sum score (total = 100) and total number of items (total = 20) was calculated for each participating teacher. Since the blinded raters had a high interrater reliability (Intraclass correlation = .91) a mean score of the two raters’ observations was calculated. Because the recordings differed in total time, ratio scores of total score/time and item/ time were calculated in order to control for variance in video duration. The teachers did not manage to record two initial video recordings with a two-week interval as planned. A mean score for Time 1 and 2 was thus calculated as a baseline measure for evaluating the CPD.

Video recordings- instructions

Results

The teachers were instructed to video record themselves during interactive book reading with their students at three occasions, twice before the intervention started with two weeks in between the recordings. The teachers were informed that the purpose of the recording was to study their use of LLI during book reading. They were instructed to check the sound level and how to transfer files before starting the recording, choose a room, a class or a group

Did the total score of observed LLI change in the five teachers after the CPD?

LOGOPEDEN 3/2023

Figure 1 shows T1 and T2 scores collapsed into a mean baseline score divided by duration of recording. The mean for T1 and T2 (baseline) is compared to T3 (post CPD). Only one teacher (number 3) demonstrated a clear positive change as for the mean sum score. One teacher demonstrated a clear negative change as for the mean sum score.

FORSKNING

(9) Commenting: Adult comments on what is happening or what children are doing at that time. (10) Extending: Adult repeats what child says and adds a small amount of syntactic or semantic information. (11) Labelling: Adult provides the labels for familiar and unfamiliar actions, objects, or abstractions (e.g. feelings). (13) Open questioning: Adult asks open-ended questions that extend children’s thinking. (18) Turn-taking is encouraged.

Teachers’ own perceptions of change The teachers found the CSCOT protocol and the observation of video recordings helpful. Two of them felt they had received better tools for creating peace in the classroom: Figure 1. Plot displaying the teachers’ change in LLI scores from before the CPD to after the CPD.

‘I realized many things about body communication. I can show things with my body now.’ (teacher 1)

Did the number of items used change for the participating teachers after the CPD? At group level the teachers demonstrated 0-2 new LLI items and 0-5 LLI items were observed to a higher extent that earlier. All teachers but one showed new items or increased use of items observed at baseline. Six items were not observed at baseline, but they were observed post-CPD in all but one teacher (number 2). New items after the CPD (items only observed at T3) were: (5) Pacing: Adult use a slow pace during conversation; give children plenty of time to respond and take turns in interacting with them (12) Adults encourage students to use new words when they speak (14) Scripting. Adults label students’ actions and behaviors (15) Adults offer alternatives (20) Adults pay attention to and praise students’ non-verbal communication

‘I am standing up more now and moving around in the classroom.’ (teacher 5)

Items (already observed at T1/T2) with increased scores at T3 were: (3) Natural gestures and some key word signing are used in interactions. (4) Adults use symbols, pictures and props to reinforce language. (6) Pausing: Adult pauses expectantly and frequently during interactions with children to encourage their turn-taking and active participation. (7) Confirming: Adult responds to the majority of child utterances by confirming understanding of the child’s intentions.

One teacher applied vocabulary learning strategies as including new words in different contexts and facilitated the transfer of a concept to other school subjects: ’I use words and concepts (that we train during Swedish lessons) also in other subjects, NO and SO. Then I translate them to Arabic, since students in my class are speaking Arabic.’ (teacher 1) Two teachers felt they took more time to listen and discuss with their students: ‘I have scrutinized myself during interactive book reading and I have realized how important my body communication and reading speed is for interaction in the classroom.’ (teacher 2) ‘A couple of the statements are about voice use and pausing with focus on the student. That was challenging in the beginning, but I learned by looking at the recordings.’ (teacher 3) ‘It is hilarious to see what happens when you wait for an answer in silence’ (teacher 4)

Discussion The present study explored effects of a short (7 week)

LOGOPEDEN 3/2023

FORSKNING

SLP-led teacher intervention aiming to improve language learning interactions in the classroom. There are a range of methodological issues worth consideration. The study started out with eleven teachers but only five of them ended up as participants. This might be due to that the CPD took place during the covid-19 pandemic. Although schools kept open, teachers had to cope with an unruly situation that influenced motivation and concentration on the task. A longer CPD duration might have been beneficial (Markussen-Brown et al., 2017) but also more stressful for the teachers in this situation. A narrow focus on certain aspects of teaching seems to be one important success factor (Hill et al., 2013). The focus of our CPD was narrower than in a previous similar study by Andersson et al. (2022). We addressed only one of the three dimensions of the CSCOT and within a specific context, interactive book reading. We also mixed short lectures with coaching adapted to the expressed needs from the participants. The five participating teachers formed two learning groups, representing regular teacher teams. Teachers’ and principals’ wish to keep regular teacher teams together was probably a factor that facilitated psychological safety within groups. Our first research question was whether we could find any changes as for the sum of items used after the CPD. When teachers’ films were analyzed, effects were found as for the sum of observations for one of the five teachers. For one of the teachers the sum decreased. When comparing the initial and final recordings it was found that four of the teachers used techniques that they had not used in the first recordings, such as turn taking, open questioning, scripting of students’ actions, offering students alternatives. An increased use of the LLI items observed already in the initial recordings was found in four of the teachers. Although rather limited, these changes may point to a change in a positive direction. They may also indicate that teachers’ perceptions of gained knowledge might be hard to quantify in the way we did. We have no answer to the question why one teacher’s sum of LLI decreased. Our second research question was whether teachers’ perceived changes as for their interactions in the classroom. They felt they could better facilitate students’ peace for work, understanding and participation. However, teachers’ own perceptions of changes did not correspond to the blinded raters’ analysis. A discrepancy between perceived and demonstrated knowledge about language is also addressed by Glasby et al. (2022). The participating teachers gave important informa-

LOGOPEDEN 3/2023

tion about continued needs for development in terms of LLI; more SLP involvement during meetings with more feedback, better group composition and better conceptual understanding. These reflections are in line with what is outlined as conditions for success in teacher communities taking part in CPDs (Vangrieken et al., 2017). Every community of practice negotiates meaning through concept-based beliefs, that provides a basis for action. These beliefs are often resistant to change (Wenger, 1998). The creation of a common conceptual ground between SLPs and teachers takes time and effort but is essential for successful CPDs.

Acknowledgements The project was financed by the Swedish research council. The authors would also like to thank Emmy Dieden, the participating teachers and their students.

References Aelterman, N., Vansteenkiste, M., Van Keer, H., De Meyer, J., Van den Berghe, L., & Haerens, L. (2013). Development and evaluation of a training on need-supportive teaching in physical education: Qualitative and quantitative findings. Teaching and Teacher Education, 29, 64-75. https://doi.org/10.1016/j.tate.2012.09.001 Andersson, K., Sandgren, O., Rosqvist, I., Lyberg Åhlander, V., Hansson, K., & Sahlén, B. (2022). Enhancing teachers’ classroom communication skills – Measuring the effect of a continued professional development programme for mainstream school teachers. Child Language Teaching and Therapy, 38(2), 166-179. https://doi. org/10.1177/02656590211070997 Armour, K. M., & Yelling, M. (2007). Effective Professional Development for Physical Education Teachers: The Role of Informal, Collaborative Learning. Journal of Teaching in Physical Education, 26(2), 177-200. https:// doi.org/10.1123/jtpe.26.2.177 Dobinson, K., & Dockrell, J. (2021). Universal strategies for the improvement of expressive language skills in the primary classroom: A systematic review. First Language, 41(5), 527-554. https://doi. org/10.1177/0142723721989471 Dockrell, J., Bakopoulou, I., Law, J., Spencer, S., & Lindsay, G. (2015). Capturing communication supporting classrooms: The development of a tool and feasibility study. Child Language Teaching & Therapy, 31(3), 271-286. https://doi.org/10.1177/0265659015572165 Glasby, J., Graham, L. J., White, S. L. J., & Tancredi, H. (2022). Do teachers know enough about the characteris-

FORSKNING

tics and educational impacts of Developmental Language Disorder (DLD) to successfully include students with DLD? Teaching and Teacher Education, 119, 103868. https://doi.org/10.1016/j.tate.2022.103868 Hill, H. C., Beisiegel, M., & Jacob, R. (2013). Professional Development Research:Consensus, Crossroads, and Challenges. Educational Researcher, 42(9), 476-487. https://doi.org/10.3102/0013189x13512674 Karjalainen, S., Lyberg Åhlander, V., Sahlén, B., & Houmann, A. (2022). Teachers’ descriptions of classroom communication after an SLP-led in-service training. Logopedics Phoniatrics Vocology, 1-9. https://doi.org/10.1 080/14015439.2022.2043431 Law, J., Tulip, J., Stringer, H., Cockerill, M., & Dockrell, J. (2019). Teachers observing classroom communication: An application of the Communicating Supporting Classroom Observation Tool for children aged 4–7 years. Child Language Teaching and Therapy, 35(3), 203-220. https://doi.org/10.1177/0265659019869792 Markussen-Brown, J., Juhl, C. B., Piasta, S. B., Bleses, D., Højen, A., & Justice, L. M. (2017). The effects of language- and literacy-focused professional development on early educators and children: A best-evidence meta-analysis. Early Childhood Research Quarterly, 38, 97-115. https://doi.org/10.1016/j.ecresq.2016.07.002 Nordberg, A. (2020). Aspects of teachers’ language and communication support in Swedish preschools after a second phase of implementation. Early Child Development and Care, 1-11. https://doi.org/10.1080/03004430. 2020.1841181 Nordberg, A. (2021). Support of language and communication in the ‘Tambour situation’ in Swedish preschools. Early Child Development and Care, 191(5), 699-712. https://doi.org/10.1080/03004430.2019.1645134 Starling, J., Munro, N., Togher, L., & Arciuli, J. (2012). Training Secondary School Teachers in Instructional Language Modification Techniques to Support Adolescents With Language Impairment: A Randomized Controlled Trial. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 43(4), 474-495. https://doi.org/10.1044/01611461(2012/11-0066) Vangrieken, K., Meredith, C., Packer, T., & Kyndt, E. (2017). Teacher communities as a context for professional development: A systematic review. Teaching and Teacher Education, 61, 47-59. https://doi.org/10.1016/j. tate.2016.10.001 Waldmann, C., Dockrell, J., & Sullivan, K. P. H. (2016, April 21). Att stödja elevers talspråksutveckling: lärmiljöer, lärtillfällen och interaktioner i klassrummet ASLA-sym-

posiet 2016: Språk och norm, Uppsala. https://lnu.se/ contentassets/c125b156cd7244299acf5a2c64d08d1a/ observationsprotokoll_170313.pdf Wenger, E. (1998). Communities of practice: Learning as a social system. Systems thinker, 9(5), 2-3. https://doi. org/10.1177/135050840072002

Försteförfattare Johanna Carlie.

FOTO: PRIVAT

LOGOPEDEN 3/2023

RAPPORT

Gunilla Östgren, Lennart Larsson, Christine Hultmark, Leena Männik Styren, Ulla Kedbäck, Astrid Ferry, Helena Bergström, Britt Hedin, Monica Juto vid kurs VIs 50-årsjubileum.

FOTO: PRIVAT

-ÅRSJUBILERANDE LOGOPEDER

Den 3 juni samlades 9 av oss 15 som tog logopedexamen som kurs VI på KI 1973. För 50 år sedan firade vi vår examen tillsammans med våra handledare på restaurang Karamellan i Drottningholm. Det var därför ett naturligt val att träffas där igen för att återuppliva gamla minnen samt träffa kurskamrater, varav en del inte träffat varandra under ett halvt sekel. Det var inga problem med igenkänning eller att knyta an till forna studiekamrater. Samtalen kom snabbt igång och stämningen var glad. Efter att ha inmundigat några glas bubbel i den soliga parken gick vi till restaurangen där livliga samtal nu blandades med logopedsånger från förr. Vi hade tagit med fotografier liksom en del skrifter från den tiden. Vi läste artikeln vi skrev till Logopeden efter vårt 10-årsjubileum (delar av artikeln publiceras här

LOGOPEDEN 3/2023

bredvid). Skratten var många när vi lät bilderna gå runt och vi tillsammans försökte minnas vem som var vem på 70-talsbilderna. Efter några timmars sittning vandrade vi över Drottningholmsbron till Brostugan där vi fortsatte att umgås några timmar. Några förberedda frågor om ”livet då och nu” fick vi alla fick svara på. Många intressanta berättelser kom fram, många glada och en del lite sorgliga. Vi mindes även en del märkliga händelser om hur det var att börja som ny logoped i olika verksamheter som inte kände till vårt yrke. Efter 8 timmars samvaro skildes vi åt och gjorde planer på hur vi kan ha kontakt i framtiden över nätet. Tack alla kurskamrater för en trevlig dag! BRITT HEDIN OCH LEENA MÄNNIK STYREN

RAPPORT

Den genomsnittliga Drottningholmsparksflanörens kännedom om logopedprofessionen, anno 1983 Även vid 10-årsjubileet 1983 träffades kurskamraterna vid Drottningholm och fick i uppdrag att intervjua parkens flanörer om deras kunskaper om logopeder. Sammanlagt intervjuades cirka 250 slumpmässigt utvalda personer och bortfallet anges ha varit negligerbart ur signifikanshänseende. Knappt hälften av de tillfrågade kunde associera till rätt kroppsdel och påfallande mer kvinnor än män svarade rätt.

Exempel på svar:

Tolkning av resultat Med viss säkerhet vågar vi påstå att medvetenheten ökat under senaste 10-årsperioden. Emellertid är det där om ”högavlönad” bekymmersamt. Det är inte utan att Tidningen Logopedens redaktörer blir nyfikna på att undersöka om resultaten av kurs VI:s undersökning låter sig replikeras så här 40 år senare eller om allmänhetens kännedom om logopedprofessionen har ökat?

”Något med öronen”

”Ryggen någonting”

”Något med fötterna”

”Du är den tredje på 200 meter som frågar mig. Nu vet jag! Något taltjosan”

”Talnisse” ”Å, vad ni frågar. Moped vet jag, men inte ortoped.” (Kungens högvakt)

”Vi är på semester” (danskt barskt par)

”Tar vara på folks röstresurser”

”Logopeder är sådana där högavlönade (!)”

Logopedsånger Till kurs VI:s examensfest 1973 skrev Leena Männik Styren följande sångtext, att sjungas till melodin till den urgamla studentikosa visan Gaudeamus igitur. Vilka logopedsånger har sjungits på era fester och sittningar? Skicka gärna in bidrag till Logopeden så ska vi försöka sammanställa dessa i ett eller annat format! logopeden@logopedforbundet.se

Diagnosvisan Melodi: Gaudeamus igitur Text: Leena Männik 1973 Laryngitis chronica. Battarismus levis Dyslalia, afasi. noduli plicarum Dysartria, bilinguismus, rhotasismus infernalis Rhinolalia aperta [nasalt], Interdentalismus [läspande]

Det verkar inte ha varit lätt för flanörerna i Drottningholmsparken 1983 att identifiera vad en logoped gör. Har det förändrats kanske?

FOTO: DESIGNS.AI

LOGOPEDEN 3/2023

FACKLIGT

LOGOPEDFÖRBUNDET I

Almedalen

Ökad statlig styrning av sjukvården, elevhälsa samt utmaningar med kompetensförsörjning stod i fokus när Logopedförbundets representanter i form av ordförande Kerstin Wiström samt styrelseledamot Julia Andersson deltog i årets Almedalsvecka. Statlig styrning av sjukvården Det råder politisk enighet om att en ökad statlig styrning av sjukvården är ett måste för att säkerställa god och likvärdig vård. Regeringen har nyligen beslutat att en parlamentariskt sammansatt kommitté ska ges i uppdrag att ta fram beslutsunderlag som gör det möjligt att stegvis och långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Exakt hur mycket och vad staten kommer att styra vet vi alltså inte än. Kommuner och regioner är vana vid ett starkt självstyre och förändringsarbetet kommer att vara en utmaning.

Elevhälsa Som så många gånger förr lyftes vikten av förebyggande och hälsofrämjande insatser, men man pratar mer än tidigare om att bredda kompetensen inom elevhälsan. Där ingår givetvis logopeder. Vi fortsätter att växa inom elevhälsan men man ska vara medveten om att det finns flera professioner som vill in och vår kompetens inom skolans värld är inte säkrad förrän logoped blir en lagstadgad obligatorisk profession i elevhälsan. Vi har flera patientorganisationer med oss i frågan, som kommer att genomsyra även denna mandatperiod för Logopedförbundet.

Utmaningar med kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är ett alltmer påtagligt problem inom många sektorer och matematiken går inte ihop. Om näringslivet säger att de behöver 70 % av alla som kommer ut i arbetslivet nu, Försvarsmakten behöver 65 % och välfärden 55 % behöver man inte vara ett mattegeni för att räkna ut att det inte räcker att enbart satsa på rekrytering. Samverkan lyfts som lösningen år efter år och vi får tro och

LOGOPEDEN 3/2023

hoppas att kommuner och regioner gör en starkare ansats framöver för att göra det till verklighet. Det finns lyckade pilotprojekt, men de behöver tas tillvara på bättre sätt, exempelvis att man efter projekttidens slut ser till att goda resultat leder till tillämpning på bred front. Jag deltog i ett panelsamtal om hur vi ska förbättra söktrycket till logopedprogrammet och andra mindre professioner i hälso- och sjukvård. Det finns inga enkla lösningar men det är glädjande att våra universitet tar frågan på allvar. Det är en fråga för hela samhället, inte bara för enskilda lärosäten eller program. Frågan kommer även att lyftas inom Sveriges Kommuner och Regioner ( SKR ). KERSTIN WISTRÖM ORDFÖRANDE LOGOPEDFÖRBUNDET

Ordförande Kerstin Wiström och styrelseledamot Julia Andersson deltog i årets Almedalsvecka.

FACKLIGT

Logopedförbundets styrelse 2023-2026

Ordförandeforum Logopedförbundets lokalföreningar är förbundets bultande hjärta. På förbundsmötet i maj 2023 beslutades det att satsa ännu mer på det lokala fackliga arbetet.

KERSTIN WISTRÖM Ordförande

Det är på det regionala och kommunala

KAJSA SÖDERHIELM

planet som det direkta påverkansarbetet

Vice ordförande

sker och där det ofta bär frukt i form av

LOVISA VERNER

exempelvis nya logopedtjänster.

Kassör

Den 6 september var det dags för hös-

MI JOHANSSON

Kontaktperson lokalföreningar/lokala företrädare

tens första ordförandeforum, namnet till

TOVE MOVÉRARE

trots en mötesplats för alla med styrelse-

Kontaktperson lokalföreningar/lokala företrädare

uppdrag i lokalföreningarna. Jämtland-Här-

JULIA ANDERSSON

jedalen, Kronoberg, Värmland, Halland och

Kursansvarig

MIA LINDGREN ÖHMAN

Stockholm var representerade och möten

Kursansvarig

hålls digitalt för att möjliggöra deltagande.

ANNA NILSSON

Från förbundsstyrelsen deltog lokalfören-

Ledamot

ingsansvariga Tove Moverare och Mi Jo-

KARIN NILSSON

hansson samt förbundsordförande Kerstin

Kontaktperson utbildningsanordnare samt studenter

MALIN SIXT BÖRJESSON

Wiström. Logopedförbundets kommunika-

Kontaktperson specialistordning

tör Signe Tonér deltog också i mötet.

KARIN SJÖGREN

Flera lokalföreningsmedlemmar kan se

Kommunikationsansvarig

fram emot fysiska träffar, after work och

Styrelseledamöter kontaktas enklast genom att skriva till fornamn.efternamn@logopedforbundet.se

liknande där man skapar möjligheter till professionell och facklig samverkan inom ett län, oavsett arbetsgivare. Har du frågor kring lokalföreningsarbetet eller är du rentav intresserad av att dra igång eller återuppväcka en vilande GLÖM INTE ATT FÖLJA LOGOPEDFÖRBUNDET

lokalförening i ditt län? I Skåne är det extra angeläget just nu med tanke på att Region Skåne utreder ett tillfälligt vårdval inom logopedi och det är en fråga som både behöver närbevakas och där en tydlig facklig motpart behövs. Kontakta Logopedförbundets lokalföreningssamordnare:

logopedforbundet_sverige

Mi.johansson@logopedförbundet.se Tove.moverare@logopedforbundet.se

DU FÖLJER VÄL LOGOPEDFÖRBUNDET?

FOTO: PIXABAY

Glöm inte... Kontrollera så att Logopedförbundet har dina aktuella kontaktuppgifter så att du inte missar information. Du kan själv ändra uppgifter på Mina sidor eller kontakta SRAT:s kansli.

PIXABAY

LOGOPEDEN 3/2023

Posttidning B SVENSKA LOGOPEDFÖRBUNDET/ SRAT Box 1419 SE-111 84 Stockholm ANNONS