Logopeden Nr 4 2022

Page 1

Att vara öppen med sin diagnos - Möt Lisen Kjellmer MÖTET Gesutav Logopedförbundet Nummer 4/2022 RAPPORT Om metoden Läs på recept UTBLICK Sandra Merlo om logopedi i Brasilien FACKLIGT Logopedförbundet Stockholms arbetsmiljöenkät Nya Tema Diagnostisering AVHANDLINGAR

Vi hoppas att ni ska uppskatta det blandade innehållet av forskning, kliniknära projekt och att få möta en logoped som är öppen med sin adhd-diagnos. Nästa nummer fångar upp temat för Europeiska logopedidagen som i år är: Therapists’ roles in critical care and emergency medicine. Hör av er om ni har förslag på något vi borde skriva om.

2 LOGOPEDEN 4/2022
INNEHÅLL INNEHÅLL 20 6. Tema - Diagnostisering 9. Panelen - Diagnostisering 10. Forskning - Nya avhandlingar 14. Mötet - Lisen Kjellmer 18. Rapport - Läs på recept 20. Utblick - Brasilien 21. Rapport - Barn på språkförskola 24. Fackligt - Arbetsmiljöenkät FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET FOTO: REGION GÄVLEBORG 6 FOTO: PIXABAY I utblick möter vi Sandra Merlo som berättar om logopedi i Brasilien.
av Logopeden har extra
diagnostisering. FOTO, FRAMSIDA: KARIN FORSLIN
REDAKTÖRERNA
Nummer 4
fokus på
logopeden@logopedforbundet.se
SIGNE TONÉR STINA
FOTO: PRIVAT FOTO: PRIVAT
18
LINDKVIST
I Region Gävleborg har en ny metod för språkträning tagits fram och implementerats.

Logopeden

NÄTVERKSBYGGANDE

I skrivande stund är jag nyligen hemkommen från Nationell konferens i logopedi ( NKL ), som efter flera år i träda har kickats igång igen av Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Med över 350 logopeder på plats var det tydligt att återkomsten var efterlängtad av kåren och arrangörerna ska verkligen ha cred för ett väl genomfört arrangemang. Vi var på plats och det var väldigt roligt att få träffa så många medlemmar. Inte nog med att vi fick prata med många om förbundet och viktiga frågor inom kåren, vi fick också med oss mycket matnyttigt hem som vi kommer att bygga vidare på. Tack alla ni som kom fram och snackade med oss!

Ett återkommande tema det här året för mig har varit nätverk. Närmast mig själv handlar det så klart om vilka nätverk vi bygger inom förbundet och hur vi vårdar dem. Inom påverkansarbete så är det en viktig del för alla typer av organisationer, men det blir kanske extra centralt för mindre organisationer som vår. I år har vi synts i media mer än vad vi har gjort på många år, och det är mycket tack vare samarbete med andra yrkesförbund och patientföreningar. Det kommer vi att bygga vidare på. Men jag tänker också på de nätverk som finns och skapas inom vår kår. Våra diagnosspecifika nätverk, våra lokalföreningar, vår studentsektion, våra förtroendevalda, våra specialister. Men också lokala nätverk, kanske så små att det handlar om logopedgruppen på en specifik arbetsplats. Alla behövs. Vi blir klokare och starkare tillsammans, och vi gör ett bättre jobb när vi får möjligheten att lyfta blicken. Digitala möten har gjort nätverkandet lättare på vissa plan och gjort att det har ökat på nationell nivå, men jag hör också många säga hur härligt det är att få träffas igen. Hur videomöten förvisso är effektiva, men att det är svårt att knyta verkliga kontakter på det sättet och man går miste om de där avslappnat kreativa samtalen som kan uppstå under fikarasten. Jag tror att många som deltog på NKL kan skriva under på just det.

”Alla behövs. Vi blir klokare och starkare tillsammans, och vi gör ett bättre jobb när vi får möjligheten att lyfta blicken.”

Kerstin Wiström

Ordförande i Logopedförbundets styrelse kerstin.wistrom@logopedforbundet.se

LOGOPEDEN 4/2022 3
Box 1419 111 84 Stockholm 08-442 44 60 www.logopedforbundet.se ANSVARIG UTGIVARE : Kerstin Wiström Tel. 076-030 49 76 kerstin.wistrom@logopedforbundet.se TRYCK : Linderoths tryckeri REDIGERING OCH LAYOUT : Stina Lindkvist REDAKTÖRER : Signe Tonér och Stina Lindkvist logopeden@logopedforbundet.se VETENSKAPLIG REDAKTÖR : Joakim Körner Gustafsson logopedenva@logopedforbundet.se Redaktionen förbehåller sig rätten att språkligt ändra och förkorta bidrag. UTGIVNINGSPLAN 2022 : Nr Manusstopp I brevlådan 1 26 januari 17 februari 2 11 maj 2 juni 3 31 augusti 22 september 4 9 november 1 december Prenumerationspris : 250:- / år Utanför Sverige : 300:- / år ANNONSPRISER : ( inkl moms ) Plats-, kurs- och produktannonser Storlek Pris 1/1-sida 10 800 :1/2-sida 7 300 :1/4-sida 5 100 :WEBBANNONSER : Logopeden.se 440 x 1212 pixlar 3250:3 veckor för produktannonser, platsannonser till sista ansökningsdag ANNONSER SÄNDES TILL : logopeden@logopedforbundet.se LEDARE
LOGOPEDFÖRBUNDET
FOTO: MARIA OLSSON

Nationella natverkstraffar

Logopeder inom skola och förskola

Den 15 september träffades förskoleoch skollogopeder från hela Sverige för nätverksträff med tema flerspråkighet i Borlänge.

Programmet fram till lunch var öppet även för andra intresserade och med totalt 200 anmälda deltagare så var det en fullspäckad dag med möjligheter till både diskussion, mingel, att återse gamla kollegor och kursare men även knyta nya kontakter. Dessutom fanns utrymme under dagen att ta del av information från utställare från både olika företag men även förskolor och skolors språkutvecklande arbete.

Föreläsare under temat flerspråkighet var Hanna Helttunen, leg. logoped, Hällsboskolan, SPSM, Therese Hedberg, specialpedagog, Borlänge kommun, Ute Bohnacker, professor i lingvistik samt

docent i nordiska språk, Uppsala universitet och Ida Rosqvist, skollogoped och doktorand, Lunds universitet.

Julia Andersson, styrelseledamot i Logopedförbundet och med i arbetsgruppen för Riktlinjer för logopeder i

pedagogisk verksamhet presenterade riktlinjernas upplägg, syfte och vad som är på gång kring riktlinjerna framöver.

Nästa år är det Uppsalas logopeder som anordnar nätverksträff. Håll utkik efter information på Logopedförbundets hemsida.

Professionella som jobbar med dysfagi

I anslutning till NKL arrangerades nationell nätverksträff för professionella som jobbar med ät- och sväljsvårigheter. De flesta deltagarna var logopeder och dietister, men även andra professioner var representerade, t ex läkare och special-

pedagoger. I och med att ett subnätverk med fokus på ätsvårigheter hos barn har återupplivats fanns i år flera inslag med barn i fokus. Jenny Harlid föreläste om Pediatric Feeding Disorder och medarbetare på Oralmotoriskt centrum, Danderyds sjukhus, berättade om hur de arbetar med funktionella sväljsvårigheter.

Nätverkets olika arbetsgrupper pre -

senterade sina fortsatta arbeten. Adam Hillgren gjorde en mer ingående presentation av behandlingsgruppens kartläggning av evidens för behandlingsmetoder vid dysfagi, det dokumentet kommer att finnas på förbundets hemsida. På agendan fanns också kortföredrag av forskningsprojekt och kliniska förbättringsprojekt.

4 LOGOPEDEN 4/2022 AKTUELLT
:
FOTO: YOHANNA BACKMAN
:
Hösten har varit en tid för nätverksträffar. Vissa har skett digitalt, men många nätverk har kunnat träffas på plats för första gången på flera år.
200 logopeder inom skola och förskola, från hela Sverige, träffades i Borlänge i september.

Vad motiverade dig att bli specialist? var frågan som ställdes vid specialistnätverkets möte i november.

Logopeder med specialistbevis

Specialistnätverket stakar ut vägen framåt. Hur ser specialistlogopedens roll ut i svensk hälso- och sjukvård och i framtidens skola ? Hur kan specialister medverka till utvecklingen av bästa möjliga vård för våra patientgrupper ? Hur kan vi stärka specialistrollen så att den blir både givande och lönsam för den enskilda logopeden ? Det var frågor som diskuterades vid ett specialistnät-

verksmöte i Stockholm den 9 november där 13 av landets 31 specialister deltog. Särskilt inbjudna gäster var Kerstin Wiström, ordförande i Logopedförbundet och Cecilia Winberg, ordförande för Fysioterapeuterna. Winberg delade med sig av fysioterapeuternas resa från den första specialiseringen 1993 tills nu och bjöd generöst på inspiration och idéer för Specialistnätverkets fortsatta arbete. Specialistnätverket jobbar nu vidare med inspel från dagen och ser fram emot att berätta mer i kommande nummer av Logopeden.

deltog 25 logopeder vid LiVs digitala träff 6 oktober.

Logopeder med ledningsansvar

Den 3 november träffades logopeder från stora delar av landet digitalt för att diskutera vad ledningsansvar innebär för logopeder i kommunal verksamhet. Många intressanta och konstruktiva diskussioner fördes kring medicinskt respektive logopediskt ledningsansvar trots olika organisatoriska förutsättningar. Nätverkets ambition är, förutom att verka som ett diskussionsforum, att bland annat ta fram en arbetsgrupp för utvecklandet av en lathund eller mall för logopeder med ledningsansvar. Måhända blir även detta ett led i påverkansarbetet för att få logopeder till en lagstadgad profession i barn- och elevhälsan.

Nästa digitala träff hålls fredag den 10  februari.

Vid intresse anmäls deltagande till : emma.ager@uppsala.se

SITS

Logopeder i vuxenhabilitering LiV

LiV startade våren 2022 med avsikt att samla logopeder i hela Sverige som arbetar i vuxenhabilitering. Målet är två digitala träffar per år, men det finns också en facebookgrupp som i skrivande

stund samlar 34 logopeder. Nätverket är fristående och bygger på medlemmarnas engagemang. Syftet är att etablera en plattform för erfarenhetsutbyte, inspiration och kompetenshöjning. Nästa träff är onsdag 25 januari 12-13. Kontaktperson: Kristina.L.Hammar@skane.se

Svensk intresseförening för Tal & Språk ( SITS ) delade i samband med sin kongress i oktober ut tal- och språkpriset till organisationen UMS – Unga med språkstörning. UMS får priset för sitt arbete med att förbättra situationen för ungdomar med språkstörning / DLD. UMS grundades 2020 och är ett förbund för personer i åldrarna 13-30 år som har språkstörning. Man jobbar med kunskapsspridning och anordnar också aktiviteter för ungdomar med språkstörning.

LOGOPEDEN 4/2022 5 AKTUELLT
Totalt FOTO: KRISTINA HAMMAR

Tema diagnostisering

FORSKARNA:

Hur diagnostiseras språkstörning vid samförekommande tillstånd ?

En återkommande diskussion är diagnostisering av språkstörning vid samförekommande tillstånd som till exempel autism. Lisen Kjellmer, lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet och Anna Eva Hallin, biträdande lektor i logopedi, Karolinska institutet, argumenterar för varför de anser att 1 ) diagnosen språkstörning bör ställas vid samförekommande tillstånd där det är motiverat och 2 ) man som regel bör använda de vanliga F-diagnoskoderna för språkstörning även vid språkstörning samförekommande med autism och / eller lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Diskussionen finns eftersom logopeder i Sverige kodar sina diagnoser utifrån ICD10 samtidigt som DSM-5 används parallellt av psykologer och vi dessutom behöver förhålla oss till konsensusarbetet CATALISE. Enligt ICD-10 ska diagnosen språkstörning i princip inte ställas samtidigt som autism eller intellektuell funktionsnedsättning ( IF ), men vi ser ett visst tolkningsutrymme utifrån skrivningen “tillstånden kan inte direkt tillskrivas”. I ICD-11 finns samma formulering kvar ( “the language deficits are not explained by…” ), men det är också explicit att både språkstörningsdiagnos och autism kan ställas om det finns semantiska, syntaktiska och fonologiska svårigheter utöver de pragmatiska svårigheter som karaktäriserar autism. Även i DSM-5 finns detta tolkningsutrymme: autism nämns under “samförekomst”, inte ”differentialdiagnostik”. När det gäller IF har både ICD-11 och DSM-5 explicita skrivningar om att diagnosen språkstörning kan ställas samtidigt som IF om språkförmågan är betydligt lägre vad som kan förväntas utifrån den generella intellektuella förmågan och adaptiv förmåga.

Autism och språksvårigheter

Forskning bekräftar att det finns barn med autism som inte har några svårigheter inom semantik, grammatik eller fonologi ( t.ex. Kjellmer et al., 2018 ) vilket stödjer att språkliga svårigheter inte alltid kan tillskrivas autism. Vidare stödjer forsk-

ningen att funktionell språkförmåga, inklusive läs- och skrivförmåga, skiftar med utveckling och sammanhang samt att utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar ofta förekommer tillsammans och finns på ett spektrum. Inte minst forskning relaterat till begreppet ESSENCE ( Gillberg, 2018 ) har visat att olika utvecklingsrelaterade tillstånd är intimt sammanflätade.

Vad säger CATALISE ?

I konsensusarbetet CATALISE ( Bishop et al., 2017 ) introducerades två begrepp för att beskriva gruppen personer med språkstörning : DLD ( Developmental Language Disorder ) och Language disorder associated with… CATALISE är tydliga med att samförekommande svårigheter inom uppmärksamhet, motorik, tal, läsning och skrivning samt beteendemässiga / emotionella svårigheter är mycket vanligt vid DLD. Alltså kan DLD och adhd, DCD, dyslexi och talstörning förekomma samtidigt, helt i linje med ICD-11 och DSM-5. Dock skiljer man i CATALISE på DLD och “LD associated with …” där det senare begreppet föreslås användas för språkstörning ihop med ett så kallat differentierande tillstånd. Bland dessa nämns hjärnskada, epilepsi, neurogenerativa sjukdomar, cerebral pares, hörselnedsättning och genetiska tillstånd ( till exempel Downs syndrom ). Här ingår också autism och IF, då man menar att språkstörningen ingår i en mer komplex problembild som oftare är kopplade till

6 LOGOPEDEN 4/2022 AKTUELLT

Tema diagnostisering

genetiska eller neurologiska orsaker. Här skiljer sig alltså CATALISE från ICD-11 och DSM 5. Dock var CATALISE-panelen inte överens om huruvida autism skulle ingå bland differentierande eller samförekommande tillstånd. Argumentet för att använda “differentierande” var att hos omkring 25 % av personer med autism finns en tydlig genetisk etiologi, samt att de sociala och beteendemässiga svårigheterna vid autism kan påverka procedurerna vid språklig intervention.

Koda för språkstörning även vid autism och IF

Vi anser att personer med konstaterad eller misstänkt autism och / eller lindrig IF också ska kunna ges diagnosen språkstörning kodad med samma kod som ( idiopatisk ) språkstörning. Förutsättningen är att symptombilden stödjer detta enligt skrivningarna i ICD-11 och DSM 5. Här stödjer vi också oss på Socialstyrelsens riktlinjer gällande val och kodning av huvud- och bidiagnos där det är tydligt att en bedömning av vilket tillstånd patienten har ( exempelvis generell språkstörning ) ska göras först. Därefter väljs den eller de koder som bäst beskriver den diagnosen. Kodtexten ska formuleras helt fritt och avspegla den kliniska situationen med den aktuella patienten ( Socialstyrelsen, 2016 ). I exemplet föreslår vi kodtexten ”generell språkstörning” eller om man vill eller kan specificera ”generell språkstörning samförekommande med autism / IF”. Vid logopediska kontakter där språkstörningen är anledningen bör språkstörning alltid vara en huvuddiagnos. Vid vissa differentierande tillstånd kan det självklart vara mer rimligt att använda en R-diagnoskod ( “symptomdiagnos” ) för att beskriva symptombilden, exempelvis vid känd hjärnskada, men i fallen autism och lindrig IF, resonerar vi alltså enligt ovan och förespråkar F-koder.

menar vi att en samsyn bland logopeder i Sverige vad gäller diagnossättning och diagnoskodning i förlängningen skulle underlätta logopeders arbete och göra oss tryggare i samtal och samarbete med andra professioner.

autism, IF, andra differentierande tillstånd och adhd hanteras beroende på vilken verksamhet logopeden arbetar inom. Det finns också skillnader i kunskap om språkstörning samt synsätt mellan olika professioner och arbetskulturer. Samtidigt menar vi att en samsyn bland logopeder i Sverige vad gäller diagnossättning och diagnoskodning i förlängningen skulle underlätta logopeders arbete och göra oss tryggare i samtal och samarbete med andra professioner.

Vi anser att diagnoser inte ska försvinna eller uppstå bara för att man byter mottagning, eller endast för att andra diagnoser tillkommer. Dessutom behöver språkstörning synliggöras - förhoppningsvis kommer snart nationell ICD-statistik innefatta även logopeders diagnoser, och då blir det än viktigare att diagnosen språkstörning ställs och kodas på samma sätt. Sist men inte minst är detta viktigt för personerna med språkstörningför ökad förståelse och rätt insatser.

Tack till Nelli Kalnak för synpunkter på innehållet i texten.

Potentiella dilemman och behov av samsyn

Vi är medvetna om att det finns ett flertal praktiskt-kliniska dilemman att ta hänsyn till i denna fråga. Att ta ställning till språkstörning vid autism och / eller IF är komplext. Det är också skillnad på hur diagnostisering av språkliga svårigheter vid

LISEN KJELLMER LEG. LOGOPED, PH.D. LEKTOR I SPECIALPEDAGOGIK, GÖTEBORGS

UNIVERSITET

ANNA EVA HALLIN LEG. LOGOPED, PH.D.

BITRÄDANDE LEKTOR I LOGOPEDI, KAROLINSKA INSTITUTET

Referenser

Bishop, D. V., Snowling, M. J., Thompson, P. A., Greenhalgh, T., Catalise-2 Consortium, Adams, C., ... & House, A. (2017). Phase 2 of CATALISE: A multinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with language development: Terminology. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 58(10), 1068-1080.

Gillberg, C. (2018). ESSENCE: Om adhd, autism och andra utvecklingsavvikelser. Natur & Kultur Akademisk.

Kjellmer, L., Fernell, E., Gillberg, C., & Norrelgen, F. (2018). Speech and language profiles in 4-to 6-year-old children with early diagnosis of autism spectrum disorder without intellectual disability. Neuropsychiatric disease and treatment, 14, 2415-2427.

Socialstyrelsen (2016). Anvisningar för val av huvud- och bidiagnos. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2016-5-21.pdf

LOGOPEDEN 4/2022 7 AKTUELLT
”Samtidigt

Tema diagnostisering

LOGOPEDCHEFERNAS KOMMENTAR:

Överlåter diagnosfrågor till professionen

Styrelsen för Logopedchefsföreningen har tagit del av Kjellmers och Hallins artikel gällande diagnostisering och kodning av språkstörning och menar att diagnostisering är en fråga för professionen. Chefernas roll är att se till att gällande regelverk följs.

Kjellmers och Hallins resonemang är fullt rimligt och belyser ett viktigt ämne. Logopedchefsföreningen överlåter med trygg hand till professionen att föra resonemanget om diagnostisering inom logopedi. Vi är eniga med artikelförfattarna att det bör finnas en samsyn inom kåren gällande diagnostik. Chefernas roll är att bidra till samsyn inom den egna gruppen och att implementera gällande regelverk i verksamheterna.

Precis som beskrivet i texten vill vi gärna betona skillnaden mellan att ställa en diagnos och att koda densamma. Kodverket för klassificering av diagnoser / kodning är nationellt och inte specifikt för logopedi. Logopedchefsföreningen har med utgångspunkt i ett arbete utfört i Region Halland tagit fram ett dokument om kodning av logopediska diagnoser. Dokumentet beskriver hur det nationella kodverket tillämpas med exempel från den logopediska vardagen. Vi vill betona att dokumentet inte är ett ställningstagande eller tyckande från föreningens sida, utan en sammanställning av fakta. Dokumentet kan vid intresse erhållas via Logopedchefsföreningens styrelse och kommer även att finnas tillgängligt via Logopedförbundet. Vår förhoppning är att dokumentet ska vara till stöd i den kliniska vardagen för de logopeder som i sin

Logopedchefsföreningens styrelse är eniga med Kjellmer och Hallin om att det bör finnas en samsyn inom logopedkåren gällande diagnostik.

verksamhet saknar administrativt stöd för kodning.

Vi vill också lyfta fram att kodning av diagnoser och åtgärder i vissa regioner kan vara kopplade till ekonomisk ersättning och att det kan finnas regionala tillämpningsrutiner att förhålla sig till. Vanligen finns det inom den administrativa organisationen särskilt utbildade kodare som har god kunskap om detta.

Vad är Logopedchefsföreningen?

Logopedchefsföreningen är ett nätverk för logopedchefer. Medlemmarna har sin roll som chef för logopedisk verksamhet inom hälso- och sjukvård gemensam. Medlemmarnas egen grundprofession varierar och alla är inte logopeder. Föreningen driver chefoch ledarskapsfrågor och stöttar varandra i verksamhetsfrågor.

Ur en klassifikationssynpunkt och Socialstyrelsens regler finns inget som motsäger resonemanget i artikeln. Vid besök hos logoped för språkstörning och där patienten har samförekommande autism kan kodningen vara:

• Huvuddiagnos : F80.- Språkstörning, samförekommande med

• Bidiagnos : F84.- Autism

8 LOGOPEDEN 4/2022 AKTUELLT
STYRELSE
LOGOPEDCHEFSFÖRENINGENS
FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET

Diagnostisering

Hallin och Kjellmer konstaterar att det finns skillnader i hur diagnostisering av språkliga svårigheter vid till exempel autism och intellektuell funktionsnedsättning ( IF ) hanteras beroende på vilken verksamhet logopeden arbetar inom. Vi frågade därför tre logopeder frågor om diagnostisering i deras olika verksamheter. 1. Hur resonerar ni i er verksamhet kring diagnossättning ? 2. Har ni några tydliga riktlinjer kring diagnostisering eller är det upp till er själva att bestämma ? 3. Hur tänker ni kring språkstörningsdiagnos vid IF och / eller autism ?

REGINA ANDRASI

Barn- och ungdomshabiliteringen Kristianstad, Region Skåne

1. Det finns ingen konsensus i dagsläget. Vi får sätta diagnosen språkstörning men det är inget måste, det är upp till var och en.

2. Det finns riktlinjer för kroniska diagnoser. Det är fritt att sätta språkstörning, men det är inget som krävs av verksamheten. Inte heller för ät- och sväljsvårigheter finns någon konsensus.

3. När man tillhör habiliteringens målgrupp i Region Skåne har man en kronisk diagnos i form av exempelvis autism, intellektuell funktionsnedsättning och/eller rörelsenedsättning. Vi är inte helt samstämmiga om när språkstörningsdiagnos ska sättas. Vissa logopeder sätter en språkstörningsdiagnos hos barn/ungdomar med normalbegåvning där den språkliga förmågan ligger signifikant under icke-verbal förmåga i syfte att rätt stöd ska erbjudas. På samma sätt kan barn med intellektuell funktionsnedsättning också få en språkstörningsdiagnos då diskrepansen är tillräckligt stor.

JULIA ANDERSSON

Umeå kommun, Region Västerbotten

1. Jag har varken utredning eller diagnostisering i mitt uppdrag. Det finns inget krav på diagnos för att få insatser från mig som logoped.

2. Riktlinjerna är tydliga i Region Västerbotten, regionen ansvarar för utredning. Diagnostisering är inte skolans ansvar. Om jag upptäcker ett behov av utredning hos en elev så remitterar jag till logopedmottagningen.

3. Jag ger insatser till elever med både autism och språkstörningsdiagnos likväl som elever med enbart autismdiagnos. Min egna uppfattning är att det, bland de elever jag träffar som har både en autismdiagnos och språkstörningsdiagnos, är högst rimligt att de har båda diagnoserna sett till språkliga behov och svårigheter.

DESIRÉE SÖDERLUND

Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Värmland

1. På BUP arbetar vi i tvärprofessionella team och utreder barn med misstanke om neuropsykiatrisk funktionsvariation, vilket således inkluderar språkstörning. På BUP utreder logopeden inom framförallt områdena språk, kommunikation, tal och ätande. Eftersom det ofta föreligger komorbiditet är det tvärprofessionella perspektivet basen för diagnossättning.

2. Vi har en lokal prioriteringsordning där utredning av språkliga och kommunikativa svårigheter står högt. Vi följer även riktlinjer från Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri. Jag brukar också ta del av ASHA:s riktlinjer för logopedens roll i neuropsykiatriska utredningar.

3. Om det finns misstanke om autism och språkstörning är grunden en tvärprofessionell bedömning där logopeden arbetar nära psykolog och barnpsykiater. Då kartlägger vi om de språkliga svårigheterna är primära eller om det rör sig om kommunikativa svårigheter relaterat till autismdiagnos. Enligt DSM-5 ska språkliga svårigheter specificeras vid autism. Vi sätter språkstörningsdiagnos i kombination med autismdiagnos om båda kan påvisas i utredningen.

LOGOPEDEN 4/2022 9
PANELEN
FOTO:PRIVAT FOTO: PRIVAT FOTO: PRIVAT

Kommunikation

HOS BARN MED FLERFUNKTIONSNEDSÄTTNING

Anna Rensfeldt Flink har i sitt avhandlingsarbete undersökt kommunikationen hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning.

Flerfunktionsnedsättning och kommunikationssvårigheter

Barn med flerfunktionsnedsättning ( FFN ) har en kombination av grav intellektuell funktionsnedsättning ( IF ) och omfattande rörelsehinder. Dessutom är det vanligt med andra med svårigheter som komplicerar vardagsfungerandet, till exempel nedsatt syn / hörsel eller svårbehandlad epilepsi. När det gäller kommunikationen, så kan barn med FFN förväntas kommunicera på en mycket tidig utvecklingsnivå med kraftigt begränsad språkförståelse och individspecifika och ibland inkonsekventa, kommunikativa signaler. De är därför beroende av stödjande och lyhörda kommunikationspartners för att kommunikationen ska fungera. Interventionsforskning som rör kommunikationsinterventioner riktade till barn med FFN är ytterst begränsad, särskilt när det gäller interventioner som inkluderar föräldrar och / eller implementeras i hemmiljö.

Rensfeldt Flinks avhandling baserades på fyra delstudier med det övergripande syftet att bidra med kunskap om barn / ungdomar med FFN och deras kommunikation. Studie 1 undersökte samtidig förekomst av svårigheter inom motorik, sensorik, epilepsi och autism i ett populationsbaserat urval av barn med svår / grav intellektuell funktionsnedsättning. I studie 2 och 3 fokuserades särskilt erfarenheter och möjliga effekter av interventionen KomIgång: ett interventionspaket som ges i grupp till föräldrar till barn med kommunikationssvårigheter och som lär ut responsiva kommunikationsstrategier, miljömodifierande kommunikationsstrategier samt multimodal AKK. I studie 4 utforskades logopeders erfarenheter och praxis vad gäller AKK-implementering med målgruppen.

Upplevda förändringar återspeglas inte i analyser Resultaten visar bland annat att FFN skulle kunna beskrivas som svår / grav IF med ett adderat spektrum av ytterligare funktionsnedsättningar, där autism eller drag av autism är en av potentiella svårigheter. KomIgång var mycket uppskattat av föräldrarna. Ett fördjupat lärande om kommunikation och kommunikationsstöd uppfattades

som meningsfullt och bidrog för många till självupplevda förändringar i hur de kommunicerade med sina barn och en ökad medvetenhet om värdet av den kommunikativa anpassning som de redan gjorde. När interaktionen mellan föräldrar och barn analyserades märktes dock inte några förändrade kommunikationsmönster.

Ska resultaten betraktas som ett underkännande av interventioner som KomIgång ? – Det är inte riktigt så enkelt. Det här är barn med en extremt långsam utvecklingstakt. Föräldrars ökade kunskap om kommunikation och kommunikationsstöd kan ibland leda till att föräldern ser med nya ögon på stödjande beteenden som de redan tidigare tillämpade, men mer omedvetet. Detta kan bidra till att föräldrarna orkar “sträva på” och fortsätta med sådana här långsiktigt gynnsamma beteenden med sitt barn, vilket i sin tur sannolikt gynnar barnets utveckling på lång sikt, även om vi vid en direkt utvärdering av behandlingseffekt inte ser några omedelbara effekter, förklarar Anna Rensfeldt Flink. Det finns också många utmaningar vad gäller forskningsmetod. Vi kanske inte samlade in data från riktigt ”rätt” kommunikationssituationer, eller våra instrument var kanske inte tillräckligt väl anpassade till den här målgruppen.

Behov av ökad forskningsförankring i logopedisk praxis Logopeder inom svensk barn- och ungdomshabilitering erbjuder i princip alltid AKK-intervention till barn / unga

10 LOGOPEDEN 4/2022 FORSKNING
Anna Rensfeldt Flinks avhandlingsarbete har fokuserats på barn flerfunktionsnedsättning och deras kommunikation. FOTO: PRIVAT

med FFN, men det finns en stor variation när det gäller val av metoder och redskap. Kliniska val vid implementering baseras framförallt på logopedernas egna kliniska erfarenheter.

– Vi som kår behöver bli mer medvetna om när vi lutar oss mot beprövad erfarenhet och när vi lutar oss mot forskning vid kliniskt beslutsfattande. Detta blir också intressant mot bakgrund av habiliteringslogopeders väldigt breda uppdrag som ställer krav på att bevaka evidensen inom ett väldigt stort kunskapsområde. Hur ska det hanteras i en klinisk vardag ? säger Anna Rensfeldt Flink.

Det finns också ett stort behov av ytterligare interventionsstudier som utvärderar de AKK-metoder och -redskap som i dagsläget implementeras med målgruppen.

Klinik, forskning och utveckling

Anna Rensfeldt Flink kommer efter disputationen att arbeta kliniskt men även jobba med FoU-stöd inom Habi-

litering & Hälsa i Västra Götalandsregionen och en del renodlad forskning. – Nu närmast så ska jag tillsammans med ett par forskarkolleger och två före detta logopedstudenter jobba med att omvandla ett exjobb till en vetenskaplig artikel. Exjobbet utforskade hur personal i särskola resonerar om och implementerar AKK med elever med FFN. Sedan så skulle jag gärna framöver djupdyka mycket mer i det här med föräldrars lärande när de deltar i föräldramedierade kommunikationsinterventioner, berättar Anna Rensfeldt Flink.

Länkar till avhandlingar

Direktlänk till avhandlingar från 2021-2022 finns på Logopedförbundets hemsida. Har vi missat någon avhandling?

Maila logopeden@logopedforbundet.se

Joller, tal och språk

HOS BARN MED NEUROLOGISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

I september försvarade Anna Nyman sin avhandling om språk hos barn med neurologiska funktionsnedsättningar.

Joller som prediktor för tal- och språkutveckling Barns första joller är en viktig milstolpe och något som särskilt uppmärksammas i barnets närmaste omgivning är så kallat stavelsejoller. Det finns samband mellan hur barn jollrar och kommande tal- och språkutveckling och i tidigare forskning har man försökt använda dessa samband för att tidigt kunna identifiera barn i riskzon för senare talsvårigheter. Vissa barn utvecklar aldrig ett talat språk, vilket är ett särskilt stort problem hos barn med neurologiska funktionsnedsättningar. Trots att många av dessa barn har svårt att kommunicera vet vi inte exakt hur deras tal- och språkförmåga utvecklas. Dessutom är kunskapen begränsad om hur svårigheterna bäst ska behandlas. Att undersöka hur barnen jollrar skulle kunna vara en metod för att förutsäga talsvårigheter men utmaningen är att måtten som används måste vara träffsäkra. Ett av huvudsyftena i Nymans avhandling var därför att validera ett vanligt använt mått på joller ( canonical babbling ratio, CBR ). Jollermåttet i form av en förenklad version av CBR som Nyman

varit med och tagit fram och utvärderat har god validitet och kan användas i forskning om joller för barn med olika riskfaktorer för tal-och språksvårigheter.

Långtidsstudie av tal och språk Nyman undersökte även joller, tal och språk hos en grupp barn med neurologiska funktionsnedsättningar. Totalt deltog 18 barn med funktionsnedsättningar. Alla hade blivit remitterade till habiliteringen i tidig ålder och deras språkförmåga undersöktes vid 1, 5 och 7 års ålder. Det visade sig att barnen med neurologiska funktionsnedsättningar i högre uträckning hade försenad utveckling av joller än en kontrollgrupp bestående av barn med typisk utveckling. Vid 5 och 7 års ålder hade många av barnen tal- och eller språkstörning; endast en deltagare presterade åldersadekvat på samtliga mått. Omfattningen av svårigheterna varierade men en majoritet av barnen hade stora inskränkningar. Trots detta angav föräldrarna att man hade haft begränsad logopedkontakt det senaste året.

Intervention med fokus på ordförråd Ytterligare ett syfte med studien var att utvärdera en logopedisk intervention i form av föräldraimplementerad

LOGOPEDEN 4/2022 11 FORSKNING NyAVHANDLING

ordförrådsträning i naturliga situationer för små barn med cerebral pares och tal- och språksvårigheter. Träningen genomfördes under fem veckor och gick ut på att föräldrar till fyra barn med cp fick lära sig en teknik för att träna barnets ordförråd. För två av barnen gav interventionen goda resultat och den här typen av träning har alltså viss potential men passar förmodligen inte alla.

– Jag hoppas att behandlingsstudien kan tjäna som inspiration till att det går att jobba även inriktat på talat språk för barn inom habiliteringen. Det kan vara ett viktigt komplement till befintliga AKK-interventioner, säger Anna Nyman

Kliniska implikationer

I avhandlingen konstaterar Nyman att det inom barn- och ungdomshabilitering i Region Stockholm inte finns någon rutinmässig bedömning av tal och språk för barn med neurologiska funktionsnedsättningar ( med undantag för kvalitetsregistret CPUP för barn med cerebral pares ). Detta innebär att prevalensen av tal- och/eller språkstörning hos målgruppen är okänd, även om man kan anta att den förmodligen är mycket hög. När svårigheter med tal och språk har identifierats ges behandling i mycket begränsad omfattning.

– Mina studier visar att vi behövs, inte bara för de barn som saknar tal eller har mycket stora talsvårigheter. Vi är nog många kliniskt verksamma habiliteringslogopeder som känner igen oss i att resurserna inte räcker till för att ge insatser, trots stora behov, säger Anna Nyman.

Traditionellt har habiliteringen arbetat mycket med indirekta insatser, men det finns inget som säger att barn

Afasi

EFTER ISCHEMISK STROKE

I oktober disputerade Angelina Grönberg på en avhandling om afasi efter ischemisk stroke.

Afasi efter stroke

Stroke är en av våra stora folksjukdomar och den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning bland vuxna. Afasi är ett vanligt symtom vid stroke: av alla personer som får afasi har 85% haft stroke. Få studier har kartlagt incidensen av afasi efter en förstagångsstroke i Sverige och det är svårt att prognostisera återhämtning av afasi efter stroke. Symptomen vid afasi kan variera i omfattning och svårighetsgrad men eftersom förmågan att prata och kommunicera är något vi använder oss av dagligen får afasi stora

med tal- och språksvårigheter och samtidig neurologisk funktionsnedsättning inte skulle kunna gynnas av direkt logopedbehandling. Nyman betonar att både indirekta och direkta insatser borde vara tillgängliga för barn med tal- och språkstörningar utifrån behov, oavsett eventuella andra diagnoser eller av om logopedkontakten sker via habiliteringen eller logopedmottagning.

Anna Nyman stannar kvar inom akademin i form av att arbeta som adjunkt på Enheten för logopedi, Karolinska institutet.

konsekvenser, både för den drabbade och för närstående. De senaste decennierna har strokesjukvården gjort stora framsteg i arbetet att förebygga stroke genom att till exempel behandla riskfaktorer för stroke (högt blodtryck, diabetes, hjärtsjukdom etc.), samtidigt som det har kommit nya behandlingsmetoder för stroke i akutskedet. Kunskap om hur många som insjuknar, vad som påverkar återhämtning och hur det går för patienterna, är av stor vikt för att kunna planera sjukvård och rehabilitering för patientgruppen.

Diagnos och incidens

Grönbergs avhandlingsarbete syftade till att undersöka om personer med afasi blir korrekt diagnostiserade i akutske-

12 LOGOPEDEN 4/2022
FORSKNING
Med sin avhandling hoppas Anna Nyman bland annat kunna inspirera till mer behandling av talat språk för barn inom habiliteringen. FOTO: PRIVAT

det, att ta reda på hur många som insjuknar i afasi efter förstagångsstroke samt om incidensen av afasi har förändrats i takt med den förbättrade strokesjukvården.

För att undersöka om personer med afasi får rätt diagnos i akutskedet bedömdes 221 patienter med en strokeskala från National Institutes of Health ( NIHSS), ett välanvänt mått där man dock inte har verifierat att det kan användas för att diagnostisera afasi. Resultaten jämfördes med patienternas prestation på Language Screening Test. NIHSS hade en hög specificitet, men något lägre sensitivitet. Konkret innebar det att alla patienter med svår afasi blev korrekt diagnostiserade men testet var inte lika säkert när det gällde att identifiera lättare afasi. Dessutom var NIHSS mindre träffsäkert för att identifiera afasi hos personer med nedsatt språkförståelse. Ett annat intressant fynd var att personer med hög ålder och lägre utbildningsnivå oftare fick fel diagnos.

I en delstudie angående incidens av afasi deltog totalt 308 patienter, vilket var drygt 90 % av samtliga som insjuknade med en förstagångsstroke på grund av hjärninfarkt och som behandlades på Skånes Universitetssjukhus Lund. Det visade sig att andelen som får afasi efter en ischemisk stroke i akutskedet är oförändrad ( 30 % ), trots att strokebehandling har förbättrats. Strokens svårighetsgrad är signifikant relaterat till afasi. Afasi är i sin tur associerat med längre sjukhusvistelse, utskrivning till korttidsboende istället för till hemmet och ökad dödlighet.

–Jag har också undersökt både korttidsprognos och hur det går för patienterna ett år efter insjuknande. Dessutom har jag studerat hur personer med afasi själva bedömer sin livskvalitet och kommunikation, berättar Angelina Grönberg.

Vid långtidsuppföljningen hade drygt 60 % av personerna i studien kvarstående afasi och behov av rehabilitering. Majoriteten hade negativ påverkan på hälsorelaterad livskvalitet, med påverkan både på kommunikationsförmåga ( 87 % ), delaktighet ( 73 % ) och välbefinnande ( 87 % ).

– Det fanns ingen signifikant förbättring av patienternas självupplevda livskvalitet när vi jämförde resultaten tre månader efter insjuknande och ett år efter stroken, förklarar Grönberg.

Kliniska implikationer

Att ha kännedom om att ungefär en tredjedel insjuknar i afasi efter en förstagångsstroke och att omkring 60 % av de som är vid liv ett år efter insjuknandet kommer ha fortsatta svårigheter är viktigt för att planera behandling och resurstilldelning till patientgruppen.

Ett annan konkret implikation för klinisk verksamhet är

att man bör iaktta försiktighet vid testning med NIHSS av personer med lättare afasisymptom eftersom screeningen inte alltid fångar upp dessa.

– Kunskap kring livskvalitet och afasi samt faktorer som kan påverka denna är viktiga för att kunna förbättra behandling av afasi. Att veta att livskvaliteten för personer med afasi är starkt påverkad och heller inte signifikant förbättras trots förbättring av själva afasisymptomen, är något vi i kliniken måste beakta och ta hänsyn till, menar Angelina Grönberg, som efter disputationen kommer att fortsätta som postdoktor med forskning som bland annat fokuserar på återhämtning vid afasi och vilka faktorer som kan påverka återhämtningen.

AVHANDLING

Språkscreening

I oktober disputerade även Laleh Nayeb vid Uppsala universitet. Hennes avhandlingsprojekt syftade bland annat till att kartlägga barnhälsovårdssjuksköterskors upplevelse av språkscreening av flerspråkiga barn. Nayeb visade bland annat att ungefär 80 % av BHV-sköterskorna trodde att flerspråkiga barn har en generellt långsammare språkutveckling än enspråkiga barn. Mer om avhandlingen i nästa nummer av tidningen.

LOGOPEDEN 4/2022 13 FORSKNING NyAVHANDLING
FOTO: PRIVAT Angelina Grönberg kommer efter sin disputation att fortsätta som postdoktor med vidare forskning inom fältet.

Lisen är öppen med sin Hoppas hjälpa andra

adhd-diagnos

Lisen Kjellmer är en välkänd logopedprofil. Hon har under många år undervisat på logopedprogrammet vid Karolinska institutet och forskat, framför allt om barn med autism. Nu jobbar hon som universitetslektor vid Göteborgs universitet och har bestämt sig för att vara öppen med sin adhd.

Lisen startade logopedkarriären som allmänlogoped i Piteå och gick sedan vidare till att arbeta på språkförskola i Sollentuna.

–Det var väldigt ”hands-on” och ett givande samarbete med förskollärare. Men det växte fram en önskan om att lära sig mer, förstå mer och börja forska och en dag råkade jag se en annons om Fulbrightstipendium, vilket jag sökte och fick. Det ledde till fem års forskarutbildning i Seattle, berättar Lisen.

Klinik, undervisning och forskning När Lisen kom tillbaka till Sverige arbetade hon i ett högspecialiserat multiprofessionellt utredningsteam för barn med komplex problematik på Astrid Lindgrens barnsjukhus / Karolinska universitetssjukhuset, där hon blev kvar i 10 år.

– Teamarbete är något jag alltid har dragits till och det är ett arbetssätt som fungerar väldigt bra för mig, säger Lisen.

Parallellt har Lisen även arbetat med olika uppdrag på logopedutbildningen på KI. Det blev en hel del undervisning, kursansvar och kursutveckling.

– Efter ett par år kom jag dessutom in i ett stort forskningsprojekt kring små barn med autism som leddes av Elisabeth Fernell. Även Christopher Gillberg var involverad. Som ett underprojekt i det har jag tillsammans med logoped- och forskarkollegan Fritjof Norrelgen tittat mer specifikt på språk och läsförmåga hos barn med autism, berättar Lisen.

Lisen fick sen en lektorstjänst i specialpedagogik på Stockholms universitet. Det gällde att sätta sig in i pedagogisk vetenskap och tradition, vilket på många sätt var ett annat sätt att se på världen än det Lisen var van vid sedan tidigare.

– Det var roligt och spännande att komma in i skolans värld och jag lärde mig jättemycket, jag hade inte den kunskapen i bagaget. Vi har väldigt mycket att lära från det pedagogiska fältet och från skolans kontext och det behöver man vara ödmjuk inför. Jag kan samtidigt konstatera att vi verkligen behövs inom skola och förskola och hoppas att logopeder så småningom blir lagstadgade i elevhälsan, säger Lisen.

Kommunlogoped i Alingsås

Under den här perioden bestämde sig Lisen för att söka sig tillbaka till logopedi med koppling till skola. I kombination med familjeomständigheter

14 LOGOPEDEN 4/2022 MÖTET
”Jag kan samtidigt konstatera att vi verkligen behövs inom skola och förskola och hoppas att logopeder så småningom blir lagstadgade i elevhälsan”

blev det aktuellt att röra sig från Stockholm till Göteborgstrakten. Hon fick tjänst som kommunövergripande logoped vid en central utvecklingsenheti Alingsås, vilket visade sig vara ett spännande och mångsidigt arbete som kunde innebära ärenden kring enskilda elever med uttals-, språk- och kommunikationssvårigheter, viss bedömning av barn med språkstörning och / eller NPF som led i specialpedagogiska kartläggningar, konsultationer, regelrätt handledning och kompetenshöjande insatser gentemot lärare, specialpedagoger, speciallärare och rektorer. Ett viktigt fokus var att utveckla den språkligt tillgängliga lärmiljön.

– Den typen av arbete är på många sätt komplext och jag fick väldigt positiv återkoppling. Jag har fått med mig erfarenhet från ”golvet” i klassrummet vilket är oerhörtvärdefullt nu när jag utbildar blivande specialpedagoger, speciallärare och lärare, förklarar Lisen.

Att få adhd-diagnos: ökad självförståelse

Efter ett par samtal med en coach för ungefär sju år sedan fick Lisen frågan: ”Har du funderat på om du själv har adhd ?”

– Det slog ner som en bomb, jag hade aldrig tänkt den tanken. Trots all min kunskap inom NPF hade jag inte fattat hur adhd kan te sig hos kvinnor som, i likhet med mig, är bra på att maskera svårigheterna. I mitt fall har det handlat om att kompensera med tid, ett gott intellekt och starkt arbetsminne. Det är något av en myt att alla med adhd har nedsatt arbetsminne, förklarar Lisen.

När frågan väl var väckt kände Lisen att hon måste ta reda på hur det låg till och det blev viktigt att få en utredning på ett ställe med fördjupad kunskap om kvinnor och NPF där hon inte skulle riskera att bli avfärdad. Det blev en stor utredning med omfattande testning och intervjuer både med Lisens make och förälder. Det konstaterades att hon uppfyllde kriterierna för adhd av kombinerad typ.

– Jag blev helt ställd och faktiskt också ledsen. Det var minst sagt lärorikt att vara på den andra sidan när det gäller diagnosbesked, reflekterar Lisen

När diagnosen väl hade landat kände Lisen en lättnad.

– Jag har fått ökad förståelse för mig själv,

särskilt den känsla jag har haft genom åren att jag liksom inte får ut det jag egentligen har kompetens för, att jag borde klara mer. Det är ett fenomen som faktiskt också finns beskrivet i litteraturen som ett competence – performance gap, förklarar Lisen.

I och med utredning och diagnos insåg Lisen att hon ofta tappar koncentrationen.

– Jag har en slags mental hyperaktivitet där hjärnan går på högvarv hela tiden. Det är ett ständigt flöde och jag får svårt att prioritera och sortera bort. Journalskrivning har exempelvis alltid varit ett bekymmer. Till slut gav jag upp och konstaterade att det får bli långa anteckningar. Samma sak sker när jag förbereder en föreläsning, då har jag tusen tankar och måste jobba jättehårt för att sålla bland informationen. Sen när jag får återkoppling

Lisen utanför Pedagogen i Göteborg där hon jobbar som universitetslektor på avdelningen för specialpedagogik. När hon sökte tjänsten bestämde hon sig för att vara öppen med sin adhd-diagnos.

MÖTET

Lisen Kjellmer

säger åhörarna alltid att jag är jättestrukturerad och tydlig men det tar otroligt mycket kraft att komma dithän, berättar Lisen.

Tillbaka till den akademiska världen Trots ett stimulerande arbete i Alingsås kände Lisen ändå att akademin lockade och för ungefär ett år sedan började hon därför att arbeta som universitetslektor på avdelningen för specialpedagogik på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

– Jag tänkte att om jag ska tillbaka till akademin så behöver jag vara öppen med min diagnos. Jag tog upp det i samband med anställningsintervjun och fokuserade då på att berätta vad som kan vara till hjälp och stöd för mig, till exempel att ha samma kurser och moment flera gånger och att ha delat kursansvar. Det sistnämnda blir ett slags bollplank som gör det lättare för mig att prioritera och komma till beslut, berättar Lisen, som dock påtalar att det inte är en självklarhet att ”komma ut” på arbetsplatsen.

– Den akademiska miljön är tuff, men jag har regelbundna avstämningar med min chef där vi så mycket det går försöker hitta strategier för att underlätta. Jag kan få hjälp med prioriteringar och jag jobbar heller inte heltid, berättar Lisen.

Den aspekt av jobbet som fungerar bäst är undervisningen och mötet med studenterna.

– Jag älskar att undervisa och får återkommande fina utvärderingar. Nu använder jag mig själv som exempel när jag föreläser och det finns en kraft i att jag är öppen med min diagnos i relation till blivande specialpedagoger, speciallärare och lärare. Studenter med egna svårigheter kontaktar mig och ser mig som en inspiration. ”Har du lyckats komma så här långt, då får jag hopp om att jag ska klara utbildningen” eller ”Kanske jag ska försöka få en utredning, jag känner igen mig i din berättelse.”, säger Lisen.

Lisens öppenhet med de egna svårigheterna har också öppnat nya dörrar inom forskningen.

”Jag vill visa att man kan vara kvinna, högfungerande, disputerad och ändå ha adhd som faktiskt innebär svårigheter att fungera i vissa områden av sitt liv”

– Vem vet, kanske ska jag framöver jobba med en autoetnografisk studie om att vara universitetslärare med adhd. Konceptet ”den levda erfarenheten” är inget vi möter i våra kvantitativa studier i logopedi men något som tillmäts värde i annan typ av forskning. Jag är också inbjuden till ett projekt om lärare med funktionsnedsättning och psykisk hälsa och där ses min levda erfarenhet som en konkret tillgång, berättar Lisen.

Ökad kunskap behövs om adhd hos kvinnor En utmaning är att hitta sin nya roll när man har fått sin diagnos eftersom kunskapen om NPF hos vuxna är så låg, särskilt när det gäller kvinnor.

Att berätta om sin funktionsnedsättning är en komplex process som i värsta fall kan leda till en slags inlåsningseffekt där det blir svårt att byta jobb och det kan finnas risker att ens arbetsgivare inte satsar på en.

– Var och en måste överväga för- och nackdelar med att vara öppen med sin diagnos, men jag skulle önska att fler vågade ta det steget. Borde inte alla få möjlighet att få fungera på en arbetsplats och bidra på det sätt man kan även om man kanske behöver visst stöd ? frågar Lisen retoriskt.

Lisen har överlag fått ett bra bemötande och förståelse från kollegor och chef.

– För mig är min adhd en funktionsnedsättning. Det är ett stort hinder för mig och det har varit skönt att faktiskt få kalla det en funktionsnedsättning och inget annat. Jag vill visa att man kan vara kvinna, högfungerande, disputerad och ändå ha adhd som faktiskt innebär svårigheter att fungera i vissa områden av sitt liv, säger Lisen.

Vi har lång väg kvar när det gäller inkludering i arbetslivet och anpassningar, särskilt när det gäller osynliga funktionsnedsättningar.

– Jag har en förhoppning om att ge röst åt alla oss kvinnor som kämpar i det fördolda med att få livet att gå ihop men som har så mycket att bidra

16 LOGOPEDEN 4/2022 MÖTET
med ! LOGOPEDEXAMEN : Göteborg 1996 GÖR : Arbetar sedan ett år tillbaka som universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, avdelningen för specialpedagogik vid Göteborgs universitet Disputerade 2006 vid University of Washington med en avhandling om social kommunikation hos barn med fetala alkoholspektrumstörningar Fick för sex år sedan en adhd-diagnos och bestämde sig för att vara öppen med detta på sin nuvarande arbetsplats.

I begynnelsen var ordet, står det. Men för vissa är vägen till det skrivna ordet lång.

Logos är en samling tester som hjälper dig att kartlägga lässvårigheter och diagnostisera dyslexi hos elever från årskurs två upp till vuxen ålder. Du får även hjälp att skräddarsy pedagogiska åtgärder.

Logos är onlinebaserat och kan köras på PC, Mac och Chromebook. Över 5 000 certifierade specialpedagoger, speciallärare, logopeder, pedagoger och psykologer i Skandinavien använder Logos. Logometrica tillhandahåller support vid behov.

Du hittar mer information, teckna en prenumeration och beställa en onlinebaserad certifieringskurs på logometrica.se

LOGOPEDEN 4/2022 17 Foto: Gettyimages
ANNONS

Las pa recept

högläsning som språkträning

I Region Gävleborg har ett samarbete mellan biblioteksutvecklare och logopedmottagningar lett fram till metoden Läs på recept, en föräldraledd läsintervention för barn med försenad tal- och språkutveckling. Metoden har utvärderats vetenskapligt med goda resultat, Läs på recept ingår nu i de ordinarie logopedverksamheterna.

Läs på recept startade som en vidareutveckling av Språkpiller, ett samarbete mellan bibliotek och logopedmottagningar som startade 2005, men under de sista åren börjat tappa sin betydelse.

– Våra logopeder upplevde att många föräldrar hade liten erfarenhet av bibliotek och bokläsning och att många behövde stöd i att komma igång med läsning hemma, snarare än råd om att låna specifika boktitlar. Jag och min logopedkollega Rose-Marie Svensson lyfte våra tankar med biblioteksutvecklaren och skaparen av Språkpiller, Christine Wennerholm och hon var positiv till det nya samarbetet, berättar Karin Myrberg. Karin är verksamhetsutvecklare i regionen, drivande i projektgruppen och också den som utvärderat metoden vetenskapligt.

För att finansiera arbetet med Läs på recept söktes medel för tidiga och förebyggande insatser från Region Gävleborg.

– Många undersökningar visar att insatser med fokus på små barns tidiga språkutveckling betalar

sig flerfaldigt i form av andra samhällsvinster samtidigt som undersökningar tyder på att högläsning för små barn hela tiden minskar i samhället. Mängder av forskning visar på positiva samband mellan högläsning och barns språkutveckling. Särskilt viktig är högläsning för barn med försenad tal- och språkutveckling, berättar Karin Myrberg.

En viktig del i utvecklingen av metoden var kartläggningen av läsning, läsvanor och skärmtid hos familjer till barn med försenad taloch språkutveckling. Deltagarna var 135 familjer som besökte logoped på logopedmottagningen i Gävle. Utifrån familjernas tidigare erfarenhet och barnets förutsättningar har logopeden sedan möjlighet att anpassa sina råd. – Kartläggningen var extra intressant eftersom läsvanor i målgruppen inte tidigare undersökts i en svensk kontext, berättar Karin Myrberg. Kartläggningen bekräftade logopedernas erfarenheter: målgruppen är heterogen, men läsning och läserfarenhet är som helhet lägre än genomsnittet i Sverige. Bland resultaten kan nämnas att 20 % av barnen hade en daglig skärmtid som

18 LOGOPEDEN 4/2022 RAPPORT
: .
”...insatser med fokus på små barns tidiga språkutveckling betalar sig flerfaldigt i form av andra samhällsvinster...”

överskred fyra timmar. Bland vårdnadshavarna var det över hälften som inte hade besökt biblioteket i vuxen ålder.

Kärnan i Läs på recept är att logopeden instruerar familjerna till särskilt språktränande högläsning, med hjälp av en läsmetod som kallas Gemensam bokläsning. Det handlar om en anpassning av olika läsmetoder som beskrivs i forskningen, såsom dialogisk bokläsning och interaktiv bokläsning. En viktig ingrediens är att kunna pratläsa till vilken bok som helst, men att det även går att läsa texten och göra läsningen mer levande på andra sätt. Särskilt viktigt vid utvecklingen var

En logopeds tankar om Läs på recept JENNY LUNDBERG BERÄTTAR

Jag tycker att en stor fördel med metoden är att det inte behövs någon särskild bok. Det gör att det blir lättare att komma igång. Jag har ett urval av böcker på mitt mottagningsrum och brukar försöka hitta en bok som passar barnets nivå och intresse. Ibland får barnet välja själv. Instruktionerna till föräldrarna som jag som logoped ger är enkla. Det förtydligas också genom att jag demonstrerar direkt på mottagningen och visar en film. Filmen finns översatt till flera språk, vilket brukar vara användbart med flerspråkiga familjer. De kan också se den igen hemma om de vill.

En del föräldrar berättar att de tycker att det är väldigt svårt att läsa med sina barn. Barnet kanske verkar ointresserat och inte vill sitta still och lyssna. Jag upplever att föräldrarna med denna metod kan upptäcka att det ofta går att locka barnet till att delta bara man läser på ett sätt som passar barnet. Det är roligt att försöka göra läsningen så levande som möjligt och att engagera barnet. En del blir förvånade över hur intresserat barnet blir av läsningen. Många föräldrar blir lättade av att höra att de inte behöver läsa all text som står i boken och att de kan hitta på egen text. Det gör också att föräldern kan ta en bok på t.ex. svenska och använda för läsning på ett annat språk. Många föräldrar blir hjälpta av strategin att närma sig läsningen stegvis. Kanske de börjar med att titta på bokens framsida och nästa tillfälle kanske barnet även klarar att titta på första sidan.

Det brukar bli en bra upplevelse när föräldrarna upptäcker att deras barn uppskattar läsning och att det går att få till fina stunder tillsammans.

att metoden skulle vara enkel att lära ut och lätt att ta till sig för föräldrarna samt passa barn på olika språkliga nivåer och fungera vid läsning av alla sorters böcker.

LOGOPEDEN 4/2022 19 RAPPORT
Jenny Lundberg, logoped i Gävle, visar hur gemensam bokläsning kan gå till.

I somras tilldelades projektgruppen för Läs på recept Länsfolkhälsopriset. Från vänster: Karin Myrberg, logoped och verksamhetsutvecklare, Rose-Marie Svensson, logoped och Cajsa Blank, biblioteksutvecklare.

I Läs på recept ingår:

• Kartläggning av läsvanor ( vid ordinarie anamnessamtal )

• Allmänna råd om bokläsning, böcker, skärmtid och bibliotek

• Individanpassade råd om bokläsning, böcker ( typ av- och nivå, inte specifika titlar ), skärmtid och bibliotek utifrån vårdnadshavarnas tidigare erfarenheter, eventuell flerspråkighet och barnets språkliga nivå.

• En genomgång av Gemensam bokläsning

• ”Recept” på Gemensam bokläsning minst 10 minuter dagligen

• Uppföljning - vid fysiskt besök eller via telefon efter 1-3 månader.

• Bokpresent

Metoden testades av fem olika logopeder, samtliga med flera års erfarenhet av arbete med målgruppen, och uppföljningen av Läs på recept visade på statistiskt säkerställda skillnader av både läsning, lästid och barnets intresse för läsning efter avslutad insats. Många familjer upplevde att deras barns språk hade förbättrats och en stor del hade minskat den dagliga skärmtiden. Eftersom både familjer och logopeders uppgifter pekade på att metoden var genomförbar, lättillgänglig och kunde erbjudas på olika språk beslutades det om ett breddinförande. Efter implementeringen ingår

Läs på recept i de ordinarie verksamheterna på samtliga logopedmottagningar i regionen och har kunnat ersätta andra logopediska insatser som har mindre patientnytta.

– Insatsen har fått en särskild KVÅ-kod så att vi kan fortsätta mäta hur många barn och familjer som får tillgång till metoden, berättar Karin Myrberg.

Ursprungsmetoden riktar sig till barn i förskoleåldern med försenad tal- och språkutveckling som besöker logoped, men metodutvecklarna ser inga hinder för att använda delar av Läs på recept inom till exempel barn- och ungdomshabilitering, språkförskolor eller BVC. Mycket arbete har lagts ner på att utveckla, testa och utvärdera Läs på recept.

– Vi vill gärna dela med oss av arbetsbeskrivning och material till den som vill införa metoden. På vår hemsida finns mycket information samlat, bland annat vår korta introduktionsfilm till Gemensam bokläsning, tillgänglig på många språk, avslutar Karin Myrberg.

Referenser:  Myrberg, K.  & Lundeborg Hammarström, I. (2022) An evaluation of a prescribed joint book reading intervention for preschool children with speech, language and communication needs, International Journal of Speech-Language Pathology. (open access)

Läs mer på: regiongavleborg.se

20 LOGOPEDEN 4/2022 RAPPORT

UTBLICK

Brasilien

Sandra Merlo berättar om logopedi i Brasilien och om hur hon arbetar med sin målgrupp, personer som stammar.

Logopedi och audiologi kombineras

I Brasilien, som är världens till ytan femte största land, finns hisnande 48 400 logopeder, eller om man ska försöka sig på en mer rättvisande beteckning, audiologopeder, eftersom yrket omfattar både logopedi och audiologi. Den formella beteckningen på ämnesområdet är på brasiliansk portugisiska fonoaudiologia vilket bokstavligen betyder studiet av röst och tal. Det finns 12 formella inriktningar, bland annat talflytstörningar, vilket är Sandras specialistområde, men även exempelvis språk, gerontologi, oralmotorik, folkhälsa, skola, dysfagi och röst.

Stor andel privatpraktiserande

– En majoritet av logopederna i Brasilien jobbar privat men det finns viss offentligt finansierad audiologopedi. Varje år har vi en nationell kongress och det finns flera olika icke-vinstdrivande organisationer kopplade till professionen, exempelvis Instituto Brasileiro de Fluência som jag är med i, berättar Sandra.

Det är inte ovanligt att logopeder förekommer i media. – Många logopeder jobbar med att stärka kommunikationsförmågan hos personer som inte har kliniska besvär, exempelvis politiker, skådespelare, sångare, journalister och företagsledare. Under presidentvalet nyligen rapporterade nyhetsmedia om att en av presidentkandidaterna fick logopedbehandling för att förbättra sin röstkvalitet, säger Sandra.

Stamningsspecialist

Sandra är själv en person som stammar och har också helt specialiserat sig på att arbeta med stamning i 20 års tid.

– Jag fokuserar på talkteknik men kombinerar det med många andra metoder. Jag har också disputerat i fonetik och kan inkorporera kunskap därifrån i mitt kliniska arbete. Jag använder till exempel Praat för att kunna visualisera talet och ge återkoppling till mina klienter. Jag ger rekommendationer kring sömn och utvärderar klienters sömnmönster med hjälp av de neurofysiologiska metoderna aktigrafi och polysomnografi, säger Sandra, som också berättar att hon har ett nära samarbete med barnläkare, barnneurolog, öron-näsa-hals-läkare, tandläkare och psykolog.

• Storlek: 8 510 345 540 km2

• Folkmängd: 215,3 miljoner

• Huvudstad: Brasilia

• Antal tidszoner: tre

LOGOPEDEN 4/2022 21
UTBLICK
FOTO: PRIVAT Sandra Merlo jobbar som logoped i Brasilien. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med stamning och stammar även själv.

Kartläggning av barn på SPRÅKFÖRSKOLA

Språkförskola

Språkförskolors målgrupp

Språkstörning är en av de vanligaste utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningarna hos förskolebarn och hos omkring 2 % är svårigheterna så omfattande att språkstörningen bedöms vara grav. Om ett barn har betydande språkliga svårigheter vid 5 års ålder förväntas svårigheterna kvarstå upp i vuxen ålder ( Stothard et al., 1998 ). Barn med grav språkstörning behöver både träning av specifika språkliga målstrukturer och insatser som involverar deras nätverk med syfte att göra den kommunikativa miljön så gynnsam som möjligt.

Vårängens språkförskola

Vårängens språkförskola i Huddinge drevs av Pysslingen Förskolor i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset. På språkförskolan fanns två avdelningar med plats för totalt 16 barn med grav språkstörning. På varje avdelning arbetade en logoped och tre förskollärare. För att söka plats på Vårängens språkförskola remitterades barnet av sin behandlande logoped. Verksamheten lades ned 2021 efter att Huddinge kommun beslutat att inte längre bevilja tilläggsbelopp.

Tidigare studier

En utvärdering av Ancker och Föhrer ( 1989 ) rapporterade en tydlig språklig utveckling hos barn på

språkförskola, men barnen behövde ofta fortsatta insatser i skolan. En brittisk studie har rapporterat positiva upplevelser av språkförskola hos både barn, föräldrar och personal: barnen utvecklade sociala relationer, det fanns möjlighet för teamarbete och relationen mellan föräldrar och personal stärktes ( Harvey & Spencer, 2019 ). I en australisk specialskola för elever med språkstörning var språkutvecklingen något accelererande, vilket kan tolkas som en positiv effekt av insatserna på specialskolan ( Ziegenfusz et al., 2018 ). Eleverna presterade dock fortfarande mycket lågt jämfört med jämnåriga med typisk språkutveckling.

Kartläggning med hjälp av register

Få studier har undersökt språkförskola som behandlingsmodell, men de rapporter som finns i kombination med anekdotiska rapporter från

I den kartläggning, av alla barn som gick på Vårängens språkförskola mellan 2012 och 2021, konstateras bland annat att språkförskolemodellen behöver utvärderas på ett mer omfattande sätt.

22 LOGOPEDEN 4/2022 RAPPORT
Språkförskola är en behandlingsmodell för barn med grav språkstörning. Språkförskolorna i Sverige samverkar i Språkförskoleföreningen som bland annat anordnar återkommande konferenser för språkförskolepersonal. I Stockholms län kan huvudmän som vill driva språkförskola ingå ett avtal med Region Stockholm. Om man uppfyller vissa krav vad gäller exempelvis gruppstorlek och bemanning, bekostar regionen logopedtjänst. Som språkförskolelogoped i Stockholm kan man antingen ha sin anställning hos huvudmannen eller på en logopedklinik med placering på språkförskola.
FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET

logopeder och föräldrar indikerar att språkförskolans insatser är mycket värdefulla. Dock saknas det mer systematisk utvärdering av vilken effekt insatser på språkförskola har. Detta undersöktes därför för de barn som vistats på Vårängens språkförskola mellan 2012 och 2021 med hjälp av ett register som upprättades 2012 och som var i bruk fram till 2021 då verksamheten avvecklades. I registret dokumenterades testresultat ( Reynell III/New Reynell Developmental Language Scales – NRDLS, Trog-2, PPVT III och Gramba ) samt demografiska data. Barnen testades i samband med att de började på språkförskolan och på slutet av vårterminen inför skolstart. Från 2016 inkluderade registret även uppgifter om barnens diagnoser, eventuellt extra år på språkförskolan samt skolplacering. Totalt finns 85 barn i registret, varav 71 % pojkar och 29 % flickor. Av barnen befann sig 69 % i en flerspråkig vardagsmiljö utanför förskolan.

Barnens testresultat analyserades dels för att undersöka vilka barn som presterar testresultat som kan ses som avvikande respektive normala, dels för att undersöka grad av förändring mellan testtillfällena. Dessutom beräknades reliabel förändring baserat på information i testmanualerna rörande testernas reliabilitet och standardavvikelse, se tabell 1.

Tabell 1. Reliabel förändring för de olika testen Test Standardmätfel Reliabel förändring (RC)

Trog-2 4,97 standardpoäng 13,79 standardpoäng PPVT-III 3,97 standardpoäng 11 standardpoäng Reynell III 2,31 råpoäng 4,57 råpoäng NRDLS 4,24 råpoäng 8,40 råpoäng Gramba - (uppgifter saknas i manualen) -

Vilka diagnoser hade barnen?

I figur 1 visas barnens språkliga huvuddiagnoser efter testning vid språkförskolestart och vid utskrivning. De flesta barnen hade generell språkstörning. Vid några tillfällen antogs barn med kraftig taldyspraxi som huvuddiagnos då det fanns lediga platser och barnen bedömdes gynnas av placeringen. Majoriteten av barnen hade endast språkstörning men en liten grupp hade ytterligare diagnos, vilket är förväntat i målgruppen. Språk-

störningen bedömdes vara det största hindret för barnen men det kan vara svårt att separera de språkliga och kommunikativa svårigheterna från annan utvecklingsneurologisk problematik eftersom dessa ofta överlappar varandra.

Vid utskrivning hade de flesta barn kvar samma diagnos som efter första testningen. För några av barnen ändrades diagnosen från generell språkstörning till expressiv språkstörning och omkring 25 % hade en kombination av språkliga diagnoser när de slutade på språkförskola. Alla barn med taldyspraxi hade även en språklig diagnos, vanligen expressiv språkstörning, vid utskrivning. Ett fåtal barn hade ingen språklig diagnos vid utskrivning, antingen fanns inga kvarstående språkiga svårigheter eller så hade barnen fått annan diagnos som förklarade de språkliga svårigheterna.

Figur 1. Barnens språkliga huvuddiagnoser efter inrespektive ut-testning på språkförskolan för de barn där uppgifter från båda testningarna finns registrerade, n=55

Hur presterade barnen i språkliga test?

I figur 2 framgår att i princip alla barn presterade under genomsnittet för normgruppen på samtliga test både vid in- och ut-testning. Det förväntade resultatet, utifrån tidigare forskning, var att barngruppen skulle ligga kvar på samma standardpoäng vid båda mätningarna, med vissa individuella undantag, baserat på bland annat en studie av McKean et al. ( 2017 ). Det visade sig att

LOGOPEDEN 4/2022 23 RAPPORT

de flesta barn fick mycket låga resultat även vid utskrivning men andelen barn som presterade över cut-offgränsen ökade på alla test, liksom gruppens medianvärde. Dessutom uppvisade en relativt stor andel barn en klinisk reliabel förbättring, vilket var mest framträdande för resultat på Reynell / NRDLS. En kliniskt reliabel förbättring kan ses som tecken på en accelererad utveckling.

rerad utveckling men att omfattande språkliga svårigheter kvarstår vid skolstart. För många av barnen kan skolgången väntas bli utmanande, i synnerhet i skolor med begränsad möjlighet till språkstödjande insatser. Uppföljning av hur det gått för barnen i skolan faller utanför ramen för språkförskolans uppdrag.

Helhetsbedömning

Figur 2. Barngruppens in- och ut-resultat på de olika språkliga testen. Varje grupps medianvärde är markerat som ett streck i lådorna i diagrammet. Cutoff-gränsen (79 standardpoäng) är markerad med streckad linje, och normeringsgruppens medelvärde (100) är markerad med heldragen linje. Antal barn per test: Gramba = 25, Trog-2 = 73, PPVT-III = 69, Reynell = 50, NRDLS = 28

Vad hände efter språkförskolevistelsen ?

Drygt hälften av barnen gick ett extra år på språkförskolan. När barnen slutade hade majoriteten fortsatt stora språkliga svårigheter. Det var 40 % av barnen som gick vidare till vanlig klass medan 35 % började i statlig specialskola för elever med grav språkstörning ( Hällsboskolan ) och 13 % fick placering i tal- och språkklass. För 11 % av barnen ordnades individuella lösningar, exempelvis i form av särskild undervisningsgrupp på vanliga skolor. I enstaka fall blev det fråga om särskola/anpassad grundskola.

Diskussion

Sammanfattningsvis tyder kartläggningen på att barnen utvecklas språkligt och visar viss accele-

Logopedisk intervention handlar inte bara om att träna språkliga strukturer utan också om att reducera negativa konsekvenser av språkstörningen. Det nära samarbetet med barnens pedagoger gav stora möjligheter att arbeta med barnens kommunikativa förmågor och strategier i vardagen. Logopedernas kvalitativa bedömning var att barnen under sin tid på språkförskolan utvecklade och använde sig mer av exempelvis kroppsspråk, omformuleringar och AKK. I språkförskolans föräldraenkät framkom bland annat att barnen blivit mer kommunikativt delaktiga, att de tog fler initiativ i samtal samt blivit mer lättförståeliga för sin omgivning. Bruce et al. ( 2010 ) fann att barn med språkstörning som får interagera med andra barn på samma språkliga nivå blir mer jämbördiga samtalspartners i interaktionen. Föräldrarna upplevde också att barnen hade fått bättre självförtroende, självkänsla och sociala förmåga, i linje med resultaten i studien av Harvey och Spencer ( 2019 ). Även den pedagogiska personalen såg att barnen under sin tid på språkförskolan tog mer plats och fick en tydligare social roll i barngruppen. Denna typ av utveckling syns inte i de registrerade testresultaten men är aspekter som har stor betydelse för barnen och deras föräldrar i vardagen.

Fortsatt utvärdering för att motivera språkförskolors existens

Vårängens språkförskola avvecklades efter att kommunen beslutade att målgruppen ska kunna få sitt stödbehov tillgodosett i vanlig förskolegrupp och det är fler förskolor som läggs ned med liknande motiveringar. Språkförskolemodellen behöver utvärderas på ett mer omfattande sätt, bland annat för att kunna jämföra denna behandlingsform med den typ av insatser som barn med grav språkstörning annars erbjuds. Omfattande insatser behövs och olika sätt att tillgodose barnens behov behöver därför kartläggas och utvärderas.

24 LOGOPEDEN 4/2022 RAPPORT

Artikeln är baserad på en utförlig kartläggning av barnen på Vårängens språkförskola 2012-2021, författad av Lovisa Elm (logoped, Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid Linköpings universitet), Julia Backman Palm (logoped, Karolinska universitetssjukhuset) och Sofia Strömbergsson (logoped, docent vid Karolinska institutet). Hela rapporten finns på Karolinska Universitetssjukhusets hemsida

Bearbetning: Signe Tonér

Referenser

Ancker, B. & Föhrer, U. (1989). Språkförskola – rapport från en utvärdering (FoU-rapport 115). Stockholms socialförvaltning och Karolinska institutet, Institutionen för logopedi och foniatri.

Bruce, B., Hansson, K., & Nettelbladt, U. (2010). Assertiveness, responsiveness, and reciprocity in verbal interaction: Dialogues between children with SLI and peers with typical language development. First Language, 30 (3-4), 493–507.

Harvey, H., & Spencer, S. (2019). Specialist provision for language disorder: Staff and service user views of a preschool language unit. Child Language Teaching and Therapy, 35 (2), 93–111.

McKean, C., Wraith, D., Eadie, P., Cook, F., Mensah, F., & Reilly, S. (2017). Subgroups in language trajectories from 4 to 11 years: The nature and predictors of stable, improving and decreasing language trajectory groups. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 58 (10), 1081–1091. Stothard, S. E., Snowling, M. J., Bishop, D. V. M., Chipchase, B. B., & Kaplan, C. A. (1998). Language-impaired preschoolers a follow-up into adolescence. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 41, 407–418.

Ziegenfusz, S., Coughlan, A., Paynter, J., Simpson, K., & Westerveld, M. F. (2018). Measuring language progress in students with Developmental Language Disorder while attending a specialist school: A retrospective analysis. Journal of Clinical Practice in Speech-Language Pathology, 20 (1), 3-7.

ANNONS

SEMINARIUM

Neurodiversitet ur ett logopediskt perspektiv

Den 12:e oktober hölls ett digitalt seminarium om neurodiversitet ur ett logopediskt perspektiv. Samtalet var ett initiativ av Nelli Kalnak och Carmela Miniscalco och anordnades med hjälp av Logopedförbundet.

Begreppet neurodiversitet myntades av sociologen Judy Singer och syftar till den naturliga variationen i beteenden och förmågor som till exempel uppmärksamhet, inlärning och språkförmåga. Initialt användes begreppet framförallt för att beskriva autistiska personer på ett icke-patologiserande sätt men användes idag mer brett som ett sätt att beskriva olika sätt att vara och fungera. Neurodiversitet lyftes under seminariet både som ett ramverk och en teori men även som nya perspektiv i både klinisk verksamhet och forskning. Diskussionen handlade bland annat om normalitetsbegreppet, hur vi definierar normalitet i logopediska utredningar och bedömningar men även ifall vi använder ord och begrepp med negativ laddning och hur detta har förändrats över tid. Det diskuterades även huruvida vi har normalisering eller livskvalitet som fokus vid intervention. Inför seminariet fick deltagarna ett urval av artiklar där läsningen av The Neurodiversity Approach(es): What Are They and What Do They Mean for Researchers? (Dwyer, 2022) prioriterades (open access!). Gruppen kommer att fortsätta diskussionen och förhoppningen är att sammanställa material som fler kan ta del av.

Multiprofessionell

på distans, 15 hp på deltid. Få ökad

runt demenssjukdom och hur du kan

till förbättrad vård och mer effektiva insatser för patienterna. Ges i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet. Start september 2023.

LOGOPEDEN 4/2022 25 RAPPORT
Demenssjukdom från cell till samhälle - för logopeder ki.se/uppdragsutbildning/demens
KI_Logopeden_165x52_nr4_2022.indd 1 2022-11-07 14:11:01
utbildning
förståelse för problematiken
medverka

Arbetsmiljöenkät för Stockholmslogopeder

FLER HAR KOLLEKTIVAVTAL - MEN ARBETSMILJÖN TVINGAR ALLTFÖR MÅNGA ATT GÅ NER I ARBETSTID

Som en del i Logopedförbundet Stockholms påverkansarbete skickade lokalföreningen i början av 2022 ut en enkät om arbetsmiljö och anställningsvillkor till medlemmarna. Här presenteras ett urval resultaten, som även jämförs med motsvarande enkät från 2018. Jämfört med 2018 var svarsfrekvensen något lägre, men fortsatt hög.

En tydlig förändring i årets enkät är att betydligt fler svarar att arbetsgivaren tecknat kollektivavtal och färre svarar “vet ej” på frågan om kollektivavtal, vilket givetvis är positivt. Ytterligare en glädjande förbättring är att fler svarade ja på frågan om huruvida man har årlig löneutveckling.

Tung arbetsbelastning, särskilt för vårdvalslogopeder När det gäller frågor om arbetsmiljö ses mycket små skillnader mellan 2018 och 2022. Andelen som uppger att de varit sjukskrivna på grund av arbetet ligger också stabilt ( 12% ). Redan 2018 var det slående att hela 20 % av de svarande logopederna uppgav att de gått ner i arbetstid för att orka med arbetet. Denna siffra har nu ökat till 24 %, vilket är väldigt oroande.

Hälften av de svarande arbetade i verksamheter som finansieras av vårdvalsavtal. Eftersom lokalföreningen fått mycket återkoppling från medlemmar om att arbetsmiljön påverkas negativt av att verka i vårdvalet, ville man undersöka detta närmare. Det övergripande resultatet visade att logopeder i vårdvalet skattar sin arbetsmiljö sämre på samtliga frågor, även om skillnaden i vissa fall är

liten. Särskilt tydligt är att logopeder i vårdvalet inte har tid för reflektion och eftertanke i arbetet och att de i betydligt lägre grad tycker att deras arbetsmängd är acceptabel. Logopeder som arbetar i vårdvalsverksamheter har också i ännu högre grad gått ner i arbetstid för att orka med arbetet ( 28 % ). De är dock inte sjukskrivna i högre utsträckning än logopeder som inte verkar i vårdvalet.

Låga ersättningsnivåer drabbar både patienter och logopeder Logopedförbundet Stockholm tar inte ställning till om vårdvalet i sig är bra eller dåligt, men konstaterar att systemet sedan länge är underfinansierat i och med att ersättningarna för besök är för låga. Detta märks i köer och mottagningar som hotas av nedläggningar, men även alltså i logopedernas arbetsmiljö. Det är tydligt att de låga ersättningarna leder till att inte bara våra patienter, utan också logopederna inom vårdvalet får betala ett högt pris.

Hur går vi vidare ?

Med resultatet från enkäten som underlag har Logopedförbundet Stockholm under året bland annat haft samtal med hälso- och sjukvårdsförvaltningen och författat en skrivelse till politiker i regionfullmäktige. Trots att en viss ökning av ersättningsnivåerna för vårdvalet beslutades under sommaren, återstår fortfarande mycket att göra. Utöver ersättningsnivåerna ser man aspekter såsom möjligheterna till fortbildning och samverkan med andra professioner som viktiga för att förbättra logopedernas arbetsmiljö. Dessa områden vill Logopedförbundet arbeta vidare med.

Avslutningsvis vill Logopedförbundet Stockholm tacka alla medlemmar som besvarade enkäten. Enkätresultatet kommer att användas i påverkansarbetet framöver och man välkomnar varmt logopeder i Stockholms län som vill arbeta med dessa frågor att kontakta lokalföreningen!

26 LOGOPEDEN 4/2022 FACKLIGT
Tabell . Jämförelse arbetsmiljö 2018 och 2022 Möjlighet till proffessionell utveckling Sjukskriven pga arbete Jobba trots sjukdom Gått ner i tid Årlig löneutveckling Kollektivavtal 0% 20% 40% 60% 80% 2022 2018

Josefin Hellden -

jobbar vid Logopedimottagningen, Kungälvs sjukhus och är specialist inom huvudområdet sväljning med inriktning neurologiska sjukdomar och skador hos vuxna

1Varför valde du att ansöka om specialistbevis?

Jag har varit intresserad av dysfagi ända sedan jag började jobba som logoped, och jag ser specialistbeviset som en bekräftelse på den erfarenhet och kunskap jag samlat på mig under mina yrkesverksamma år.

2Hur såg din väg till specialisering ut?

Under alla år har jag deltagit i kurser och nätverk, och samlat på mig erfarenheter till min kliniska portfölj. Min masteruppsats, som jag skrev parallellt med jobbet, blev färdig 2017 och handlade om patienters upplevelse av att leva med dysfagi. Uppsatsen har inneburit ytterligare möjligheter att fördjupa mig

efteråt, bland annat i en arbetsgrupp inom det nationella dysfaginätverket. Till slut återstod bara att skaffa och samla ihop alla intyg, för det hade jag ju inte gjort under tiden.

3Vad innebär specialistbeviset för dig konkret, exempelvis i form av ökat ansvar eller förändrade arbetsuppgifter?

I nuläget innebär specialistbeviset ingen förändring av mina arbetsuppgifter men jag för en kontinuerlig dialog med min chef om vad det skulle kunna innebära framöver.

NATIONELLA RIKTLINJER Vård och stöd vid ADHD och autism

I oktober 2022 publicerade Socialstyrelsen de första nationella riktlinjerna för vård och stöd vid adhd och autism. Den främsta målgruppen för riktlinjerna är personer som beslutar om resurser i hälsooch sjukvården eller socialtjänsten. Fram till och med 20 januari finns möjlighet att inkomma med synpunkter på riktlinjerna inför en revidering som beräknas vara klar i slutet av 2023. Länk till riktlinjerna finns på logopeden.se

LOGOPEDEN 4/2022 27 FACKLIGT
GLÖM INTE ATT FÖLJA LOGOPEDFÖRBUNDET
logopedforbundet_sverige
FOTO:LINA OVEMAR Logopedförbundets ordförande Kerstin Wiström och styrelseledamot Patrik Ganebratt deltog på Nationell konferens i Logopedi som utställare. En längre rapport från NKL kommer i nästa nummer.
NKL
FOTO: PRIVAT
Posttidning B
ANNONS
SVENSKA LOGOPEDFÖRBUNDET/ SRAT Box 1419 SE-111 84 Stockholm