Logopeden Nr 1 2023

Nummer 1/2023

4

FRÅGOR TILL EN FORSKARE

AKTUELLT

Statistik: Fler logopeder i Östergötland

PANELEN

Skillnader nationellt för neologopeder

FACKLIGT

Allt du behöver veta inför förbundsmötet

MÖTET

- Möt Logopederna på Remeo

Nummer 1 av Logopeden har extra fokus på tema: logopedens roll inom akut- och intensivvård.

6. Tema - Akut- och intensivvård

8. Aktuellt - Stamningsbehandling

10. Aktuellt - Logopedstatistik

12. 4 frågor - Sten Ternström

14. Mötet - Logopederna på Remeo

18. Panelen - Neologopeder

19. Forskning - Tre nya avhandlingar

24. Rapport - Dysfagibehandling

26. Fackligt - Inför förbundsmötet

6

Panelen fokuserar på i vilken utsträckning logopeder jobbar med de allra minsta på neo.

REDAKTÖRERNA

logopeden@logopedforbundet.se

18

INNEHÅLL 19

Snart är det återigen dags för den Europeiska logopedidagen. Vi hoppas att ni kan hitta något i tidningen som inspirerar er att marknadsföra logopeder och vår kompetens den 6 mars. Vi återkommer igen innan sommaren och då har vi en ny styrelse i Logopedförbundet. Hör av er om ni har förslag på något vi borde skriva om.

FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET

FOTO: PIXABAY

FOTO: PIXABAY

Ineke Samson, Laleh Nayeb och Karin Nilsson adderas till listan med disputerade logpeder.

FRAMSIDA: LOGOPEDERNA MARTINA SUNDSTRÖM OCH ANNA FANDÉN FOTO: PRIVAT

FOTO: PRIVAT FOTO: PRIVAT

Logopeden

LOGOPEDFÖRBUNDET

Box 1419

111 84 Stockholm

08-442 44 60

www.logopedforbundet.se

ANSVARIG UTGIVARE : Kerstin Wiström

Tel. 076-030 49 76 kerstin.wistrom@logopedforbundet.se

TRYCK : Linderoths tryckeri

REDIGERING OCH LAYOUT : Stina Lindkvist

REDAKTÖRER : Signe Tonér och Stina Lindkvist logopeden@logopedforbundet.se

VETENSKAPLIG REDAKTÖR : Joakim Körner Gustafsson logopedenva@logopedforbundet.se

Redaktionen förbehåller sig rätten att språkligt ändra och förkorta bidrag.

UTGIVNINGSPLAN 2022 :

Nr Manusstopp I brevlådan

2 11 maj 2 juni

3 31 augusti 22 september

4 9 november 1 december

Prenumerationspris : 250:- / år

Utanför Sverige : 300:- / år

ANNONSPRISER : ( inkl moms )

Plats-, kurs- och produktannonser

Storlek Pris

1/1-sida 10 800 :-

1/2-sida 7 300 :1/4-sida 5 100 :-

WEBBANNONSER : Logopeden.se

440 x 1212 pixlar 3250:3 veckor för produktannonser, platsannonser till sista ansökningsdag

ANNONSER SÄNDES TILL : logopeden@logopedforbundet.se

FÖRBUNDSMÖTESDAGS

I maj är det dags för förbundsmöte igen, vårt högst beslutande organ. Då samlar vi delegater från hela landet, sammanfattar de tre åren som gått och blickar framåt. Vilka förändringar vill vi göra ? Vilken riktning vill vi att förbundet ska ta de kommande tre åren? Vi är en representativ demokrati, den valda styrelsen tar många beslut utan att konsultera hela kåren, men den här dagen är en möjlighet för alla våra medlemmar att göra sina röster hörda. Vem som helst som är medlem i förbundet har rätt att skicka in en motion till förbundsmötet, ett förslag om vad man anser förbundet bör ändra, utveckla, eller särskilt fokusera på under kommande mandatperiod. Styrelsen sammanställer sedan ett svar med förslag till beslut i frågan, som det sedan röstas om på förbundsmötet. Ta chansen !

På förbundsmötet avtackas också den sittande styrelsen och en ny väljs in. I skrivande stund är valberedningen i full gång med att ta fram sitt förslag och det ska bli spännande att se vad de har att säga. Inget är hugget i sten, men om jag får äran att fortsätta som ordförande så vet jag några ledamöter som tackat nej till fortsatt uppdrag som jag kommer att sakna. Men det innebär så klart också en injektion av nya personligheter, erfarenheter och idéer, vilket känns både spännande och viktigt. Att sitta i en utförande styrelse är speciellt. På vissa sätt är det enkelt, för de som sitter i rummet och tar besluten är också de som sedan ska utföra arbetet, vilket håller ambitionerna realistiska. Men det är också svårt, för det är så mycket man vill och sammanhanget är peppande, men nästan allt arbete ska sedan utföras på fritiden. Livet kommer emellan, och det är lätt att känna sig otillräcklig. Den avgående styrelsen har dessutom tillträtt och arbetat under en pandemi, med allt vad det innebär. Med det sagt är jag verkligen stolt över vad den här styrelsen har åstadkommit, inte minst i form av digitala kurser, samtal och andra evenemang som har ökat tillgängligheten betydligt för våra medlemmar och andra intressenter. Det har varit en klok, kreativ och driven grupp, och jag hoppas verkligen att det har varit tydligt för dig som medlem.

Kerstin Wiström Ordförande i Logopedförbundets styrelse kerstin.wistrom@logopedforbundet.se

”Vi är en representativ demokrati, den valda styrelsen tar många beslut utan att konsultera hela kåren, men den här dagen är en möjlighet för alla våra medlemmar att göra sina röster hörda.”

FOTO: MARIA OLSSON

Vill du läsa en master i logopedi på distans?

Linköpings universitet erbjuder ett flexibelt masterprogram på distans med fokus på framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvård.

Masterprogrammet i medicinsk vetenskap kan läsas på heltid eller halvtid och har kurser för fördjupning av professionell ämneskunskap i logopedi och inom interprofessionella kunskapsområden så som kvalitet, hälsofrämjande och e-hälsa. Enstaka campusbaserade utbildningsmoment kan förekomma i valbara kurser av praktisk karaktär. Som logoped kan du fördjupa dig i ditt ämne och erhålla en masterexamen i logopedi men du har även möjlighet att läsa programmet för en examen inom folkhälsovetenskap eller medicinsk pedagogik.

Masterprogrammet i Medicinsk vetenskap

Sök senast 17 april 2023 på antagning.se

Läs mer om programmet på liu.se/utbildning/program/mmin2

I

Logos är en samling tester som hjälper dig att kartlägga lässvårigheter och diagnostisera dyslexi hos elever från årskurs två upp till vuxen ålder. Du får även hjälp att skräddarsy pedagogiska åtgärder.

Logos är onlinebaserat och kan köras på PC, Mac och Chromebook. Ca. 6 000 certifierade specialpedagoger, speciallærere, logopeder, pedagoger och psykologer i Skandinavien använder Logos. Logometrica tillhandahåller support vid behov.

Du hittar mer information, teckna en prenumeration och beställa en onlinebaserad certifieringskurs på logometrica.se

begynnelsen var ordet, står det. Men för vissa är vägen till det skrivna ordet lång.

Helgbemanning inom slutenvarden

I år är temat för 2023 års Europeiska logopedidag 6 mars ”Speech and language therapists’ roles in critical care and emergency medicine”. Med anledning av det frågade vi på tidningen Logopeden om och var helgbemanning förekommer inom slutenvården.

En högst inofficiell och långt ifrån heltäckande kartläggning visar att det inte verkar vara så vanligt att logopeder går in och arbetar under helger för att kunna göra akuta insatser. Det som verkar förekomma bland annat i Region Jönköping, Västernorrland och Halland är att det max får gå

tre dagar utan logopedbedömning, vilket innebär att det behöver finnas en logoped på den fjärde dagen under storhelger. På Södra Älvsborgs sjukhus i Västra Götalandsregionen ska remiss besvaras inom 48 timmar och där är minst en logoped i tjänst vid storhelger för akuta

sväljbedömningar. I Region Gävleborg kan logopeder tjänstgöra under långhelger efter särskild begäran från strokeavdelningen. Varken på Skånes universitetssjukhus i Malmö / Lund eller på Norrlands universitetssjukhus i Umeå förekommer helgtjänstgöring för logopeder.

Helgarbete

SRATs FÖRHANDLARE GER RÅD

• Om arbetsgivaren planerar att införa tjänstgöring på exempelvis storhelger är det viktigt att detta lyfts med lokala fackliga företrädare inom ramen för samverkan / MBL.

• Arbetsgivaren behöver också beakta arbetsmiljörättsliga aspekter av att arbetstidsförläggningen ändras, exempelvis genom att i samråd med skyddsombud ta fram en risk-och konsekvensanalys.

• Alla medarbetare ska informeras om förändringen och bör även ges möjlighet att ställa frågor och komma med inspel. Detta kan förslagsvis ske inom ramen för en arbetsplatsträff.

• Det måste vara tydligt hur arbetsgivaren planerar att lösa bemanningen. Vår bild är att man kommer långt med frivillighet, alltså att de som önskar arbeta helg får anmäla intresse för detta.

• Vidare behöver det klargöras vilken ersättning som betalas vid helgtjänstgöring. Ska helgpassen bemannas utanför ordinarie schema ska övertidsersättning betalas. Om ersättning ges i ledig tid måste det finnas en reell möjlighet att som medarbetare ta ut ledigheten.

• Om arbetsgivaren planerar att löpande schemalägga personalen på veckosluten och storhelger är utgångspunkten att veckoarbetstiden ska sänkas. Enligt det centrala kollektivavtalet för kommuner, regioner och kommunala bolag är veckoarbetstiden vid helgarbete 38 timmar och 15 minuter.

• SRAT : s förhandlare finns tillgängliga för råd och stöd, de nås enklast via växeln ( 08-442 44 60 ) eller genom att maila kansli@srat.se.

I vissa regioner finns det reglerat att logopedbedömning ska göras inom 48 eller 72 timmar, vilket innebär att logopeder till exempel behöver arbeta under storhelger.

MATERIAL Informationsfilmer laryngektomerade

I och med 6 mars är återigen informationsfilmerna från Mun- och halscancerförbundet aktuella. Logoped Karin Dahlin visade i sin masteruppsats från 2019 på

patientsäkerhetsrisker för laryngektomerade inom akut- och slutenvård, vilket ledde fram till två informationsfilmer om att ge syrgas samt att ge hjärt-lungräddning till laryngektomerade personer. Länk till filmerna, som får spridas fritt, finns på logopeden.se.

NÄTVERK

”Trakgruppen”

2017 startade en nationell nätverksgrupp för logopeder som jobbar med trakeostomerade patienter. Under pandemin var den väldigt aktiv, men mattades sedan av. Nu har gruppen tagit nya tag och har i nuläget ca 10 medlemmar. Jobbar du med trakeostomerade patienter och skulle vilja vara med i gruppen ?

Kontakta Martina Sundström martina.sundstrom@remeo.se

6 MARS

”Logopedens självklara roll på IVA”

Inför Europeiska Logopedidagen 6 mars i år har ovan nämnda ”Trakgrupp” tagit fram en poster som ska belysa vad logopeden kan bidra med på IVA. Postern riktar sig till annan vårdpersonal och kommer att ha titeln ”Logopedens självklara roll på IVA”. Ladda ner den och annat material inför 6 mars på Logopedförbundets hemsida.

Förtydligande

William Prytz fotade framsidan till Logopeden nr 3 2022.

GLÖM INTE LOGOPEDFÖRBUNDETS YOUTUBE-KANAL MED INFORMATIONSFILMER

FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET

REPLIK:

Digitala besök framgångsrikt hos barn som stammar

På Logopedkliniken vid Danderyds sjukhus blev de förvånade över att Arvid Lundkvist i nummer 3 av Logopeden ( 2022 ) berättade att han inte gav digital behandling till barn som stammar eftersom det upplevdes fungera sämre med digitala besök för yngre barn. Erfarenheten från Logopedkliniken är att det i många fall fungerar mycket bra att utföra behandling via digitala besök för förskolebarn som stammar vilket också forskning visar.

Redan innan pandemin gjorde sitt intåg hade vi efterfrågat möjligheten att erbjuda digitala besök på vår mottagning. De restriktioner som infördes under pandemin gjorde att processen för att kunna genomföra detta påskyndades. Sedan våren 2020 har vi, som så många andra, haft möjlighet att erbjuda digitala besök och vi upplever att detta är ett bra komplement till

fysiska besök på kliniken. Både patienter och vårdnadshavare uttrycker sig ofta positivt till detta sätt att mötas på och för en del är digitala besök det enda sättet att få tillgång till stamningsbehandling. Vår erfarenhet är också att det i många fall fungerar mycket bra, och i vissa fall bättre, att utföra behandling via digitala besök för förskolebarn som stammar. När

Erfarenheten hos logopederna på Logopedkliniken, Danderyds sjukhus är att digital behandling till barn som stammar är ett mycket bra komplement till de fysiska klinikbesöken. Ibland fungerar till och med digitala besök bättre.

FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET

vi i Logopeden 3 / 2022 kunde läsa att erfarenheten kunde vara den omvända blev vi förvånade och har utifrån detta sett över vad forskningen säger.

Flera studier har rapporterat att digitala besök inte påverkar behandlingsresultat negativt varken för förskolebarn eller yngre skolbarn som stammar ( Bridgman et al., 2016; McGill et al., 2019; O’Brian et al., 2014; Tomaiuoli et al., 2021 ). Ålder bör därför inte vara ett hinder för att få tillgång till logopedisk behandling via digitala besök. I en intervju med föräldrar som utfört behandling enligt Lidcombeprogrammet, som är en behandlingsmetod för förskolebarn som stammar, var föräldrarna mycket positiva till behandling via länk ( O’Brian et al., 2014 ). Det föräldrarna beskrev som positivt var bland annat fördelen med att spara tid och utgifter av att inte behöva resa, att det var mer avslappnat för barnet att vara i sin hemmiljö och att det var lättare för föräldrarna att ha full fokus under samtal med logopeden då barnet kunde gå i väg och göra annat. Även logopeder har uttryckt sig positiva till att utföra behandling enligt Lidcombeprogrammet via länk. I en studie med 106 logopeder från Kanada och USA ( Santayana et al., 2021 ) var 94% av logopederna positiva till att fortsätta kombinera digitala besök med fysiska besök på plats även efter pandemin. Fördelar som lyftes var både att det är tidseffektivt och ger en ökad flexibilitet samt att

det bidrar till en förbättrad klinisk process. Då digitala besök blir allt vanligare är det sannolikt att ännu mer forskning kommer att bedrivas inom området, vilket kommer bli intressant att följa. Det vi i nuläget kan konstatera är dock att det är betydelsefullt att fler och fler har möjlighet att erbjuda digitala besök även för förskolebarn och yngre skolbarn med vetskapen att detta inte påverkar behandlingsresultatet negativt.

SPECIALISTMOTTAGNING FÖR STAMNING OCH SKENANDE TAL GENOM LOVISA FEMRELL, SPECIALISTLOGOPED STAMNING LOGOPEDKLINIKEN, DANDERYDS SJUKHUS

Referenser

Bridgman, K., Onslow, M., O’Brian, S., Jones, M., & Block, S. (2016). Lidcombe Program webcam treatment for early stuttering: A randomized controlled trial. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 59 (5), 932-939.

McGill, M., Noureal, N., & Siegel, J. (2019). Telepractice treatment of stuttering: A systematic review. Telemedicine and e-Health, 25(5), 359-368.

O’Brian, S., Smith, K., & Onslow, M. (2014). Webcam delivery of the Lidcombe Program for early stuttering: A phase I clinical trial. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 57 (3), 825-830.

Santayana, G., Carey, B., & Shenker, R. C. (2021). No other choice: Speech-Language Pathologists’ attitudes toward using telepractice to administer the Lidcombe Program during a pandemic. Journal of fluency disorders, 70, 105879.

Tomaiuoli, D., Del Gado, F., Marchetti, S., Scordino, L., & Vedovelli, D. (2021). Telepractice in School-age Children Who Stutter: A Controlled Before and After Study to Evaluate the Efficacy of MIDA-SP. International Journal of Telerehabilitation, 13 (1).

NÄTVERKSMÖTE

Logopeder som arbetar med stamning

Den 22-23 september 2022 genomfördes det återkommande nätverksmötet för logopeder som arbetar med stamning där drygt 60 logopeder från stora delar av landet deltog. Nätverksmötet arrangerades av Specialistmottagning för stamning och skenande tal på Logopedkliniken, Danderyds sjukhus. Dagarna

bestod av intressanta presentationer och diskussioner både i samråd med föredragshållarna och runt fikaborden. Huvudtalare var Christopher Constantino, PhD in Communication Sciences and Disorders, kliniskt verksam logoped vid Florida State University. Han föreläste utifrån temat Empowering People who Stutter through Alternative Narratives. Föreläsningen var mycket uppskattad och vi kommer troligtvis att återkomma till ämnet vid fler tillfällen. Utöver detta

innehöll programmet givande föreläsningar och diskussioner med nationella forskare och logopeder.

Vi vill rikta ett stort tack till alla föreläsare och deltagare som bidrog till intressanta dagar och nätverkande!

Vi ser fram emot att ses vid nästa nätverksmöte i Göteborg 2023!

LOGOPEDERNA PÅ

SPECIALISTMOTTAGNING FÖR

STAMNING OCH SKENANDE TAL LOGOPEDKLINIKEN, DANDERYDS SJUKHUS

”Flera studier har rapporterat att digitala besök inte påverkar behandlingsresultat negativt varken för förskolebarn eller yngre skolbarn som stammar”

Tillgång på logoped

VARIERAR STORT I LANDET

Varje höst publicerar Socialstyrelsen statistik över legitimerad hälso -och sjukvårdspersonal. Siffrorna gäller 2020-2021. Tidningen har sammanställt statistiken för logopeder.

Under förra året tillkom 134 legitimerade logopeder, åtta av dessa hade utländsk logopedutbildning. Fram till och med 2021 har det totalt utfärdats

3 254 logopedlegitimationer, varav

2 801 är personer under 65 års ålder. Av logopeder i yrkesför ålder är 93 % kvinnor. I förhållande till befolkningen har den totala tillgången på logopeder inom hälso- och sjukvård ökat med 7 % under tidsperioden 20162020, en trend som håller i sig sedan förra året.

Sysselsättning

Statistiken förtäljer vidare att 2 535 logopeder var sysselsatta i november 2020 varav 64 % inom hälso- och sjukvård, 12 % inom grundskoleutbildning, 8 % inom offentlig förvaltning och 4 % inom eftergymnasial utbildning. Andra verksamhetsområden där logopeder återfinns är bland annat öppna sociala insatser, vård och omsorg med boende, gymnasieutbildning och vuxenutbildning ( i den sistnämnda kategorin ryms bland annat folkhögskoleutbildning ).

Gotland, Stockholm och Östergötland i topp

I statistiken räknas logopedtätheten om till antal logopeder per 100 000 invånare ( siffrorna kommer från november 2020 ). Spridningen är stor och mot-

svarar en logopedtäthet alltifrån 11 till 28 logopeder per 100 000 invånare med ett medelvärde på 17 och median på 16. I likhet med tidigare år är det Gotland och Stockholms län som ligger bäst till när det gäller logopeder i förhållande till befolkningsunderlag. Östergötland seglar dock upp på en delad andraplats och är det län som tydligast har ökat sin logopedtäthet jämfört med 2019. Uppsala län har gått om tidigare pallplacerade Halland i toppskiktet, vilket verkar relatera till att Hallands logopedtäthet har sjunkit medan Uppsalas är oförändrad jämfört med föregående mätning.

Värmland sämst i landet

Värmland innehar fortfarande den föga smickrande jumboplatsen när det gäller logopedbemanning, tätt följt av Kalmar, Västernorrland och Örebro som inte heller tidigare varit kända för hög logopedtäthet. I Västernorrland verkar dessutom logopedbemanningen ha sjunkit i förhållande till befolkningsunderlaget jämfört med underlaget från 2019.

För den som vill fördjupa sig i statistiken är hela underlaget från HOSP fritt tillgängligt via Socialstyrelsens hemsida. Där kan man dessutom gå in i statistikdatabasen och ta fram ännu mer specifik information.

”Östergötland seglar dock upp på en delad andraplats och är det län som tydligast har ökat sin logopedtäthet jämfört med 2019.”

TEXT: SIGNE TONÉR ILLUSTRATION: STINA LINDKVIST

11

Logopedtäthet per län 2020-2021, baserat på siffror från Socialstyrelsen. Siffran inom parentes anger förändring sedan föregående år.

frågor till en

FORSKARE

Sten Ternström är professor i röstakustik vid avdelningen för tal, musik och hörsel på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och har tillsammans med kollegor tagit fram verktyget FonaDyn som ger nya möjligheter att undersöka röstfunktionen.

Vad finns det för utmaningar med att göra akustiska röstmätningar?

Utmaningen med att mäta aspekter av rösten är bland annat att rösten är så otroligt variabel, både inom och mellan personer

– Det är inte särskilt informativt att ta fram jämförelsedata på gruppnivå för att kunna mäta förändring över tid, exempelvis i samband med röstbehandling. Varje individ behöver istället jämföras med sig själv. En och samma person har, som väl är, ett relativt stabilt röstproduktionsmönster över tid, vid upprepade mätningar. Det är först då man jämför inom personer som det blir möjligt att uttala sig någorlunda säkert om förändringar eller behandlingseffekter, säger Sten Ternström.

Dessutom kan rösten mätas med många olika fysikaliska mått. Vart och ett av dessa kan användas för att teckna en färglagd karta, med grundtonsfrekvens på den vågräta axeln och ljudtrycksnivå på den lodräta axeln; istället för att sammanfattas i en enda siffra, som man brukar göra.

– Att ta fram ett medelvärde av exempelvis stämbandens slutenkvot från en EGG-mätning när en röstpatient eller försöksperson läser upp en text,

eller att göra akustiska mätningar av ett uthållet / a : / skulle kunna liknas vid att försöka göra en bedömning av en persons ansiktsuttryck utifrån några enstaka bildpixlar istället för ett helt foto, förklarar Ternström.

Vad är egentligen FonaDyn?

Programmet FonaDyn togs från början fram för att analysera data genererat med elektroglottografi ( EGG ) och har sedermera utvecklats till ett mer generellt system för att utforska och mäta rösten. Potentiella användningsområden är såväl röstforskning som kliniska och sångpedagogiska tillämpningar. Den enda begränsningen är att fonationen behöver vara någorlunda periodisk.

Rent tekniskt så kräver FonaDyn mjukvaran SuperCollider, en stark dator med ett bra ljudkort, mikrofon av hög kvalitet, ett EGG-system och en inspelningsstudio. De data som genereras kan exporteras till exempelvis Excel eller Matlab för vidare analyser.

Vad är den stora fördelen med FonaDyn jämfört med exempelvis fonetogram? – För att sammanfatta det kan man säga att

TEXT: SIGNE TONÉR FOTO: PRIVAT KONTAKT: STEN TERNSTRÖM, STERN@KTH.SE

röstkartorna i FonaDyn är ett sätt att undersöka rösten på röstens villkor snarare än att själva mätmetoden sätter upp villkoren för vad som är möjligt att undersöka. Med hjälp av programvaran levandegörs olika komplexa samband, berättar Sten Ternström.

Röstkartorna som genereras i FonaDyn ger visuell feedback till röstanvändaren både vad gäller EGG-signal och röstinspelning. Man kan i efterhand klicka på en viss plats i röstkartan och lyssna hur rösten lät just där.

Utöver att generera en mängd röstmått utifrån både EGG-signalen och röstinspelningen, så kan programmet med hjälp av enkla maskininlärningsprinciper skapa datadrivna kategorier av fonationstyper. Det är också möjligt att med hjälp av perceptuell bedömning klassificera en specifik plats i kartan som exempelvis läckande eller pressad och därmed ”lära” programvaran att känna igen olika röstkvaliteter.

Andra möjligheter med mjukvaran, som Ternström beskriver som en slags laboratoriemiljö där man utforskar vad som är möjligt att ta reda på om rösten, är att man kan få en tydlig bild av hur olika röstregister fungerar och att identifiera gränser mellan olika register.

Vad kan röstkartor ha för kliniska tillämpningar?

I samarbete med professor Maria Södersten vid Karolinska institutet har Ternström bland annat

Sten Ternström, professor i röstakustik, har tillsammans med kollegor utvecklat programmet FonaDyn som på sikt skulle kunna bli ett kliniskt användbart verktyg för logopeder.

Fördjupning

Cai, H. & Sten Ternström, S. (2022). Mapping Phonation Types by Clustering of Multiple Metrics. Applied Sciences, 12 (12092), 12092–12092.

Ternström, S. ( 1 ), & Pabon, P. ( 2 ). (2022). Voice Maps as a Tool for Understanding and Dealing with Variability in the Voice. Applied Sciences, 12 (22).

tittat på effekter av femininiserande röstbehandling hos transpersoner.

Med hjälp av FonaDyn har vi möjlighet att kontrollera för sådana variationer som beror på ändringar i tonhöjd och röststyrka. Då kan vi alltså se förändringar efter behandlingen bland annat i övertonshalten ( spektrumbalansen ), oberoende av variationer i tonläge och röststyrka, förklarar Ternström.

Mycket jobb återstår dock att göra innan FonaDyn skulle kunna bli ett kliniskt användbart verktyg för logopeder.

Rent tekniskt har vi löst det mesta, även om vi hela tiden vidareutvecklar programmet. Utmaningen framgent är bland annat att se vilka aspekter av röstkartorna som har klinisk relevans och att ta reda på vilka mått som är mest informativa för logopeder. Det är möjligt att den akustiska signalen räcker och att EGG inte behövs, men det behöver undersökas ytterligare. Vi behöver också titta närmare på hur pass patologiska röster programmet kan hantera med tanke på att en viss nivå av periodicitet i fonationen krävs, säger Ternström, som gärna skulle se robusta studier där perceptuella röstanalyser kombineras med analys med hjälp av röstkartor i FonaDyn.

På längre sikt kan man rentav tänka sig en app till mobiltelefonen där patienterna kan använda sig av röstkartor i samband med röstövningar, för att kunna ”måla med rösten” och få visuell feedback i realtid.

Logopederna på Remeo

gor skillnad :

Möt

Remeokliniken i Stockholm, där Liza och Martina arbetar tillsammans med ytterligare en logopedkollega Anna Fandén, är en unik vårdform och den enda i sitt slag i Sverige. Patienter som kommer till Remeo har kommit ur det mest akuta skedet, men är fortsatt kritiskt sjuka och de flesta har en trakeostomi och/ eller är i behov av avancerat andningsstöd. Patienterna remitteras från hela landet men framförallt från Stockholm.

När Liza Bergström började som logoped på Remeokliniken var hon anställd på 20 %. Genom att hänvisa till studier om effekten av logopediska insatser och visa på konkreta resultat som kortade vårdtider fick kliniken upp ögonen för den logopediska kompetensen och idag drygt fem år senare är logopedbemanningen 180 %.

Teamarbete centralt

Varje morgon på Remeo startar med ”bikupa” – ett kort teammöte där man går igenom ny information och planerar översiktligt. Dagen behöver organiseras utifrån alla patienters behov och koordineras mellan de olika professionerna. Det är inte ovanligt med samrehabilitering, exempelvis att logopeden

genomför svalgträning medan patienten ståtränar med fysioterapeuten. Logopederna framhåller teamarbetet som den allra viktigaste delen i sitt arbete på Remeo. De är en sammansvetsad arbetsgrupp som alla jobbar tillsammans för att göra det bästa för patienterna.

Det handlar hela tiden om att liera sig med kollegorna. Alla yrkeskategorier behövs, vi tillför olika delar i rehabiliteringen och olika veckor brukar ha olika fokusområden för patienten, berättar Martina Sundström.

Martina Sundström och Liza Bergström i ett samtal om arbetet på Remeo samt logopedens roll på intensivvårdsavdelningar (IVA) och med trakeostomerade patienter.

TEXT: STINA LINDKVIST

för patienter och logopeder på IVA

”Genom att hänvisa till studier om effekten av logopediska insatser och visa på konkreta resultat som kortade vårdtider fick kliniken upp ögonen för den logopediska kompetensen”

Precis som alla i teamet deltar logopederna i ronder och teammöten samt utför rehabiliteringsplaner och vårdplaner. I övrigt består dagarna i att logopeden utför minst en FUS om dagen för att skapa en individanpassad svalgrehabiliteringsplan. Andra dagliga uppgifter består av att kontinuerligt träffa patienter för bedömning och behandling av svalgfunktion, dysfagi och kommunikation. Eftersom teamrehabilitering är nyckeln på Remeo, utför även andra på kliniken behandling enligt logopedens rekommendationer, till exempel rehabassistenter.

Logopeder på IVA

För Liza som är utbildad i Australien och även arbetat där kliniskt i många år är logopeder på IVA en viktig del i det multidisciplinära team som behövs för att uppnå best practice.

– Om man tittar på praxis, litteraturen och riktlinjer för best practice internationellt är logopeden

Remeokliniken

• Startade 2013

• Ligger i Sköndal, Stockholm

• En ”svensk vårdinnovation”, den enda i sitt slag i landet

• För långvarigt kritiskt sjuka och patienter med behov av avancerat andningsstöd

• Forskningsenhet med fokus på ”ökad förståelse för sjukdomsförlopp och utveckling av effektiva behandlingsmetoder”

• Teamen består av bland annat läkare, sjuksköterska, logoped, kurator, fysioterapeuter och arbetsterapeuter.

• Tar emot patienter från alla landets regioner.

Arbetsuppgifterna på Remeo är varierade, men logopederna utför åtminstone en FUS per dag.

FOTO: LOGOPEDFÖRBUNDET

LOGOPEDEXAMEN : Uppsala 2015

GÖR : Arbetar på Remeokliniken.

en nyckelperson i teamet på IVA och med trakeostomerade patienter. Vi logopeder kan och ska bidra med all vår kompetens. Det är också viktigt att vi kan stötta de andra yrkeskategorierna och bygga broar. Oftast behöver vi förklara vad vi kan bidra med och visa vilken klinisk nytta vi gör för patienten, säger Liza Bergström.

Martina understryker detta och berättar om när hon nyligen föreläste om svalgrehabilitering. En mycket erfaren specialistsjuksköterska kommenterade att hon önskade att hon fått den kunskapen mycket tidigare i sitt yrkesliv.

– Vid sådana tillfällen blir det än tydligare att vi behövs och har en unik kunskap som kan tillföra mycket i rehabilitering och livskvalitet för dessa patienter, säger Martina Sundström.

Vad gäller logopediska insatser på trakeostomerade patienter kanske det inte i första hand handlar om att svälja mat och dryck utan om att kunna svälja sin saliv.

Kan man inte svälja sin saliv och har nedsatt larynxfunktion så försvåras dekanylering till följd

av aspiration eller retention av saliv eller sekret, förklarar Liza Bergström.

Det finns gott om stöd för logopediska insatser på IVA i internationell forskning och i kliniska riktlinjer. Studier visar bland annat att när logopeder är tidigt involverade i rehabiliteringen av ventilatorvårdade, trakeostomerade patienter används talventiler tidigare. Användning av talventil leder i sin tur till att patienten snabbare tränas ur sin ventilator, får kortare tid med trakeostomi och således kortare vårdtid.

Patientens perspektiv

Ett annat område där logopeden har en mycket stor betydelse för den aktuella patientgruppen är inom kommunikation. Patienter med ventilatorbehandling och trakeostomi kan inte alltid använda sin röst.

– Det handlar inte bara om att säga vad man vill och känner. Det handlar också om att kunna

Liza Bergström

LOGOPEDEXAMEN : Queensland University 1998

GÖR : Arbetar 20% kliniskt och 20 % med forskning på Remeokliniken. Övriga 60% arbetar Liza på Danderyds sjukhus med bland annat forskning och utveckling inom intensivvård.

Martina Sundström

FOTO: PRIVAT

FOTO: REMEO

vara delaktig i sin vård, minska stress, ångest och oro samt ge en ökad livskvalitet, säger Martina Sundström.

Martina frågade några av sina patienter om upplevelsen av att inte kunna kommunicera under vårdtiden, några av svaren var:

”Ingen förstår en”

”Allt tar mycket längre tid”

”De mest fascinerande gissningarna”

Hur blir vi fler logopeder på IVA?

Liza, som ägnar den största delen av sin tid åt forskning och undervisning, har vid två tillfällen koordinerat en trakeostomikurs för logopeder. Hon ser en positiv förändring mellan 2019, då Martina gick kursen och när den gavs 2022. På de åren har det blivit fler logopeder på IVA. Både Martina och Liza tror att en del i förändringen är covid-19-pandemin som gjorde att efterfrågan på logopedinsatser blev större och fler yrkeskategorier fick upp ögonen för logopedens kompetens. Att logopeder får utbildning på avancerad nivå och stöd av kliniskt mer erfarna personer ökar också självförtroendet och tryggheten i att ta sig an rehabilitering

”Att logopeder får utbildning på avancerad nivå och stöd av kliniskt mer erfarna personer ökar också självförtroendet och tryggheten i att ta sig an rehabilitering av patienter på IVA eller trakeostomerade patienter utanför IVA.”

av patienter på IVA eller trakeostomerade patienter utanför IVA.

Martina och Anna är också sammankallande i den nationella ”trakgruppen” som funnits sedan 2017.

– Den gruppen är delvis till för att dela forskning, kunskap och erfarenheter, men också för att peppa varandra i rollen som logoped på IVA, berättar Martina Sundström.

Liza tror också att en viktig del är en tydligare struktur och riktlinjer.

– Vi ser tydligt att de riktlinjer som nu finns för vård av strokepatienter, exempelvis avseende sväljscreening inom 24 timmar, har gjort skillnad för vilken vård som patienterna får. Jag tror att tydligare riktlinjer om till exempel sväljscreeningförfaranden och när logoped ska komma in på IVA är en viktig del i att vi som logopeder ska bli en självklar del på intensivvårdsavdelningarna, avslutar Liza Bergström.

Tema akut- och intensivvard .

”...internationellt är logopeden en nyckelperson i teamet på IVA och med trakeostomerade patienter. Vi logopeder kan och ska bidra med all vår kompetens.”

Logopeder pa Neo

Även vad gäller vård till barn kan logopeder göra skillnad i intensivvårdsskedet. Vi ställde tre frågor till tre logopeder som i någon utsträckning arbetar på neonatalavdelning. Svaren skiljer sig åt.

1. Är du anställd i verksamheten eller jobbar du som ”konsult” mot neo ? Är ni fler logopeder ?

2. Vilka kollegor arbetar du främst med ?

3. Vilka fördelar eller nackdelar ser du med upplägget på din arbetsplats ?

JENNY HARLID

Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Västra Götalandsregionen

1. Jag är anställd på Södra Älvsborgs sjukhus, men inte på den klinik som neo tillhör och kan därför sägas arbeta som konsult. Vi är två logopeder som träffar patienter på neo.

2. Jag samarbetar främst med fysioterapeut och dietist då vi i många fall har gemensamma besök. Det är såklart också en förutsättning att ha nära samverkan med ansvariga sjuksköterskor och läkare.

3. En fördel är att vi varje vecka har en neorond med sjuksköterska, logoped, dietist, fysioterapeut, psykolog och kurator. På ronden går vi igenom behov av olika professioner. Det är ett bra sätt att få veta om det finns patienter som är i behov av logopedkontakt. Ett annat positivt upplägg som vi börjar med i vår är tematräffar, där inneliggande föräldrar på neo bjuds in till en träff varje vecka med olika teman. Jag kommer att hålla i en träff om det lilla barnets ätande. De nackdelar jag kan se är att logoped ofta kopplas in först när det har uppstått större problem med ätandet. Vi vet att barnen som vårdas på neo har en ökad risk att få bland annat ätsvårigheter, och jag tror att vi kan bli bättre på att arbeta förebyggande och hälsofrämjande.

ANNA LOSKOG

Akademiska barnsjukhuset, Uppsala

Region Uppsala

1. Jag arbetar som konsult mot neo.

2. Fram till i somras har det inte funnits någon logoped placerad på barnsjukhuset. Logopederna har då åkt från Folke Bernadotte regionhabilitering för att träffa patienter på sjukhuset för enstaka besök. Det har gjort att vi varit ganska osynliga och helt saknats i till exempel teamsamverkan och på ronder. Nu är vi ett par deltidslogopeder som finns på plats på barnsjukhuset och som arbetar för att skapa oss en plats på de olika avdelningarna och mottagningarna. Vi arbetar en del tillsammans med framför allt dietister och fysioterapeuter.

3. Vi skulle på sikt behöva utöka tjänsterna på hela barnsjukhuset för att på riktigt kunna utgöra en del i de olika teamen och verksamheterna. På neo är vi fortfarande en relativt okänd yrkeskategori där vi behöver arbeta med att synliggöra vad vi kan bidra med.

MAJA SVANQVIST

Skånes Universitetssjukhus

Region Skåne

1. Jag är anställd på logopedimottagningen och är konsult, men har en dag (6 timmar) riktad mot neo i Malmö. Jag är med på ronder för hemsjukvård och om det hinns med avdelning, har sambokningar med hemsjukvårdsteamet och konsulter på avdelning. I Lund kommer vi än så länge in på konsultbasis i enskilda fall. Jag har en kollega inom barndysfagi och vi delar på en tjänst och jobbar både i Malmö och Lund.

2. Jag samarbetar med läkare, sjuksköterskor, dietister, och barnskötare.

3. Den största fördelen är att neo vill utveckla och utöka samarbetet med oss, vi är i en fas där vi inte behöver kämpa oss in utan de ser behovet och vikten av att vår kompetens finns med i teamet. Det samarbete med fasta tider vi har nu har pågått i ungefär 1 år och vi arbetar för att få medel till en hel logopedtjänst riktad mot neo. Nackdelen är att vi har för få logopedtimmar generellt och att vi har svårt att hinna med arbetet med både konsulter och polikliniska patienter då inflödet stadigt ökar mer än resurserna.

FOTO:PRIVAT FOTO: PERNILLA LUNDGREN FOTO: MIRANDA TOLONEN

Stamning hos unga

SKILLNADER MELLAN KVINNOR OCH MÄN

I december lade Ineke Samson fram sin avhandling Stuttering in young females and males vid Karolinska institutet och blev därmed den första i Sverige med att doktorera i logopedi på temat stamning.

Det övergripande syftet med Ineke Samsons avhandling var att undersöka om upplevelsen av stamning och strategier för att hantera stamning skiljer sig åt mellan unga kvinnor och män som stammar. Syftet var också att utforska utvecklingsprofilen för stamningens påverkan på olika aspekter av livet, utifrån både kön och ålder. Samson undersökte också i vilken utsträckning subjektivt upplevda och lyssnarbedömda ( logopediskt bedömda ) symtom på stamning överensstämmer och om det finns någon skillnad i överensstämmelsen baserat på om talaren är kvinna eller man.

Dubbel utsatthet för kvinnor som stammar

Resultaten visade att kvinnor som stammar upplever att stamning har en mer negativ inverkan i sociala situationer, och att självförtroendet avseende tal och kommunikation är mer negativt påverkad jämfört med män som stammar, berättar Ineke Samson.

Kvinnor som stammar låter i större utsträckning än män som stammar någon annan tala i deras ställe och undviker oftare att säga det de vill säga. Stamning hos kvinnor förefaller också ha mer negativ emotionell inverkan än vad den har hos män, vilket visar sig i starkare känslor av skam, ensamhet och isolering.

– Stamning hos kvinnor verkar också vara sammanflätad med könsidentiteten: stamningen har en påverkan utifrån mer generella normer för hur kvinnor förväntas bete sig och kommunicera, och dessutom finns det i allmänhetens ögon en stereotyp uppfattning om stamning. Det är

tyvärr vanligt att personer som stammar tillskrivs negativa eller oönskade personlighetsdrag; de tros vara introverta, blyga, oroliga, nervösa och spända förklarar Ineke Samson.

Denna dubbla utsatthet ökar risken för att kvinnor som stammar använder undvikandestrategier

FOTO: PRIVAT

Ineke Samson spikar upp sin avhandling på Karolinska Institutet i Stockholm.

för att hantera eller dölja stamningen för att få dem att framstå som ”normala” talare – alltså med typiskt talflyt – av omgivningen.

Extra sårbarhet hos tonårsflickor som stammar

Resultaten visade också att tonåriga flickor som stammar är en grupp som är särskilt sårbar vad gäller stamningens påverkan, både i jämförelse med yngre och äldre kvinnor och med pojkar i tonåren. Samson menar därför att flickor som stammar behöver erbjudas regelbundna uppföljningar för att främja en positiv utveckling av självkänsla och för att förhindra utveckling av undvikandestrategier. Det är viktigt att logopeder ger adekvat information om stamning redan i ung ålder, särskilt för flickor, för att försöka förhindra en negativ utveckling av självkänslan och att känslor av exempelvis skuld och skam uppstår. Dessutom behöver medvetenheten om flickor och unga kvinnor som stammar öka hos till exempel andra vårdgivare, föräldrar, lärare och arbetsgivare eftersom kunskapsluckan verkar extra stor när det gäller flickors situation.

Viktigt att vara medveten om könsskillnaderna som kliniker

Om kliniskt verksamma logopeder är medvetna om att det finns könsskillnader blir det lättare att identifiera faktorer som verkar påverka just kvinnor som stammar, vilket gör det möjligt att individanpassa behandlingen bättre och att formulera behandlingsmål med större precision.

– Vi kunde visa att kvinnors självupplevda svårighetsgrad av stamningssymtom tenderar att stämma mindre väl överens med logopeders bedömning i jämförelse med överensstämmelse mellan mäns självupplevelse och lyssnarens bedömning. Det gör att stamningslogopeder behöver vara uppmärksamma på att de instrument som finns tillgängliga för att bedöma manifest stamningsbeteende verkar ge en bild av stamning som personen som stammar själv inte helt och hållet håller med om, vilket alltså verkar gälla i högre grad för kvinnor än för män, säger Ineke Samson.

Fortsatta studier

En lösning på diskrepansen mellan logopedbedömning och självupplevd svårighetsgrad är att inklu-

dera självskattningsinstrument vid bedömning av stamningen och Samson planerar att fortsätta med forskningsprojekt som riktar in sig på utveckling av bedömningsinstrument som är validerade för kön. – Jag vill bidra till en förbättrad förståelse för hur stamningen upplevs och manifesteras och vad den innebär för talaren. Även instrument för utvärdering av behandling är ett prioriterat område, berättar Ineke Samson.

Dessutom hoppas Ineke Samson kunna fortsätta undersöka upplevelse av stamning och vilka strategier som används för att hantera stamningen, där ytterligare bakgrundsfaktorer utöver kön och ålder inkluderas.

SIGNE TONÉR

Ineke Samson (2022). Stuttering in young females and males. Diss. Dept of Clinical Science, Intervention and Technology, Division of Speech and Language Pathology, Karolinska Institutet, Stockholm.

Länkar till avhandlingar

Direktlänk till avhandlingar från 2021-2022 finns på Logopedförbundets hemsida. Har vi missat någon avhandling?

Maila logopeden@logopedforbundet.se

”Samson menar därför att flickor som stammar behöver erbjudas regelbundna uppföljningar för att främja en positiv utveckling av självkänsla och för att förhindra utveckling av undvikandestrategier.”

Språkscreening på BVC

OLIKA UTFALL FÖR EN- OCH FLERSPRÅKIGA BARN

I höstas försvarade Laleh Nayeb avhandlingen Lika men ändå olika: Språkscreening av enspråkiga och flerspråkiga barn vid 2,5–3 år på BVC. Nayeb har bedrivit sina forskarstudier vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Det övergripande syftet med Laleh Nayebs avhandlingsprojekt var att undersöka rutiner kring språkscreening av flerspråkiga barn vid 2 ; 6-3 års ålder inom barnhälsovården ( BHV ) samt att utvärdera en modifierad version av den så kallade 3-årsscreeningen för att identifiera såväl enspråkiga som flerspråkiga barn med språkstörning ett halvår tidigare, det vill säga vid 2 ; 6 års ålder.

Felaktiga uppfattningar hos BHV-sköterskor

Avhandlingens första delstudie utgjordes av en enkät som besvarades av 865 av 971 BHV-sjuksköterskor som brukade träffa flerspråkiga barn regelbundet.

– I den första studien, som utgjorde bakgrunden för hela avhandlingen, kunde vi visa att drygt 80 % av BHV-sjuksköterskor hade uppfattningen att flerspråkiga barn utvecklar språket senare än enspråkiga barn, vilket gjorde att de sänkte prestationskraven på flerspråkiga barn och frångick kriterierna för vidareremittering efter språkscreeningen när det gällde flerspråkiga barn, förklarar Laleh Nayeb.

Enkätstudien visade också att BHV-sköterskorna avvaktade med att remittera flerspråkiga barn som inte klarade språkscreeningen till logoped i mycket större utsträckning än för enspråkiga svensktalande barn.

Modifierad och tidigarelagd språkscreening

I delstudie II och III screenades 105 enspråkiga och 110 tvåspråkiga barn vid 2,5 års ålder och i en fjärde studie gjordes ytterligare en bedömning av de barn som fick positivt utfall vid den första test-

ningen. Den andra bedömningen visade att språkförmågan var relativt stabil. De flerspråkiga barnen hade inte kommit ikapp, vilket alltså innebär att man bör förkasta ”vänta- och se”-strategin.

Det visade sig att den befintliga språkscreeningen som tidigare validerats för 3-åringar

FOTO: JOHAN WAHLGREN

Laleh Nayeb kommer att fortsätta sin forskning och planerar bland annat att utvärdera den uppdaterade screeningen.

( Westerlunds 3-årsspråkscreening ) även fungerar ett halvår tidigare med hög träffsäkerhet, dock i en modifierad version där kravet på treordssats för 3-åringar har sänkts till tvåordssats för 2,5 åringar.

– Förutsättningen för ett tillförlitligt resultat för flerspråkiga barn är att både modersmålet och andraspråket svenska screenas om barnet inte klarar screeningen på ett av sina språk, poängterar Laleh Nayeb.

Samverkan logoped – BHV behövs Logopeder behöver vara medvetna om att flerspråkiga barn riskerar att förbises, särskilt barn från socioekonomiskt utsatta områden.

För att undvika underremittering är det viktigt att barnlogopeder i varje region håller utbildning för BHV-sjuksköterskor om screeningförfarandet. För att undvika felaktig remittering, där frågan egentligen rör flerspråkig problematik på grund av bristande språklig stimulans eller otillräcklig exponering, kan remissmottagaren ha dialog med BVC om språkscreeningen, menar Laleh Nayeb.

Läsutveckling

Implementering och fortsatta studier

Språkscreeningen kommer att finnas i en ny version för flerspråkiga barn, där frågorna som testar språkförståelsen liksom föräldrafrågorna är översatta till 13 olika språk. En korrekt gjord översättning kan minska risken för okontrollerade varianter där screeningen direktöversätts av tolk eller vårdnadshavare.

– Det är närmast oundvikligt att forska vidare, särskilt nu när vi står inför en implementeringsfas, säger Laleh Nayeb, som planerar att studera hur den uppdaterade screeningen upplevs av BHV-sköterskor och om ett förbättrat screeningförfarande leder till fler adekvata logopedremisser. Ytterligare en aspekt att undersöka närmare är hur utfall på screening och remittering ser ut i förhållande till aspekter av socioekonomisk status.

HOS UNGA MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

I december disputerade Karin Nilsson vid Linköpings universitet med avhandlingen Words don’t come easy: Decoding and Reading Comprehension Difficulties in Adolescents with Intellectual Disability.

Det övergripande syftet med Karin Nilssons avhandlingsarbete var att kartlägga vilka förmågor som predicerar avkodning och läsförståelse hos svenska ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning ( IF ), samt att utvärdera mönstret av prediktorer i relation till väletablerade teoretiska ramverk gällande typisk läsning samt i relation till

modeller kring utveckling.

Avhandlingen består av fyra delstudier, där den första är en systematisk litteraturöversikt samt metaanalys av variabler som kan kopplas till avkodning och läsförståelse i populationer med IF. I resterande tre delstudier undersöktes läsning, språk och aspekter av kognitiv förmåga hos 136

SIGNE TONÉR

Nayeb, L. (2022). Lika men ändå olika : Språkscreening av enspråkiga och flerspråkiga barn vid 2,5-3 år på BVC (doktorsavhandling, Acta Universitatis Upsaliensis).

”För att undvika underremittering är det viktigt att barnlogopeder i varje region håller utbildning för BHV-sjuksköterskor om screeningförfarandet.”

Karin Nilsson hoppas bland annat på att hennes forskningsresultat kommer att bidra med en ökad förståelse för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

ungdomar med IF i åldrarna 12 till 19 år. Ungefär hälften av deltagarna hade även ytterligare diagnoser som exempelvis autism och samtliga gick i särskola eller gymnasiesärskola. All bedömning genomfördes i skolmiljö och testbatteriet bestod bland annat av LäSt, RAN, Trog och delar ur Celf-4.

Försening snarare än avvikelse Karin Nilsson vill framför allt lyfta fram tre huvudfynd från avhandlingen.

– Det första är att prediktorerna som förklarar avkodning och läsförståelse i IF-gruppen följer ett försenat mönster, snarare än ett kvalitativt annorlunda mönster, vilket innebär att utvecklingen skiljer sig från typisk utveckling endast med hänsyn till hastighet och ändpunkt i utvecklingen. Det

öppnar för att de interventioner som används för svaga läsare generellt bör kunna appliceras för elever i särskola, förklarar Karin Nilsson.

The Simple View of Reading verkar otillräckligt

Det andra fyndet gäller tillämpbarheten av vedertagna teoretiska ramverk.

– Även om de förmågor som är av vikt för läsförståelse i IF-gruppen är samma förmågor som man sett hos typiskt utvecklade, så visade min avhandling att ramverket the Simple View of Reading inte är tillräckligt för att förklara utvecklingen av läsförståelse. Det verkar som att vi behöver tänka bredare, och att det kanske inte är så ”simple”, berättar Nilsson.

Avkodningsförmågan stagnerar

Det tredje fyndet gäller utvecklingen av avkodningsförmågan.

– Det visade sig att bland de 136 deltagarna i min studie så stagnerar avkodningsförmågan vid en väldigt låg mental ålder. Vad detta beror på är inte klarlagt, men det troliga är att både individuella och miljörelaterade faktorer spelar in, säger Karin Nilsson.

Trots att logopeder träffar personer med IF i stor utsträckning är kunskapen om gruppen fortfarande relativt begränsad. Karin hoppas att hennes forskningsresultat kan bidra till en generellt ökad förståelse för personer med IF.

– Jag hoppas också att den kan få effekter på organisatorisk nivå i den mening att logopeder anställs i högre grad inom särskolan, säger Karin Nilsson.

Efter avslutad forskarutbildning kommer Nilsson att fortsätta forska med fokus på personer med IF.

Det finns fortfarande mycket att kartlägga och förstå gällande läsutveckling, men jag kommer även att fokusera på andra aspekter av språk, avslutar Karin Nilsson.

SIGNE

Nilsson, K. (2022). Words Don’t Come Easy: Decoding and Reading Comprehension Difficulties in Adolescents with Intellectual Disability (PhD dissertation, Linköping University Electronic Press).

FOTO: LINKÖPINGS UNIVERSITET

TONÉR

”Jag hoppas också att den kan få effekter på organisatorisk nivå i den mening att logopeder anställs i högre grad inom särskolan.”

Dysfagibehandling

AKTUELLT LÄGE OCH FRAMTIDSSPANING

Något många säkert kan känna igen sig i när man står inför valet av behandlingsinsatser vid dysfagi är svårigheten att veta om behandlingen kommer att ha önskad effekt, och om någon behandlingsmetod är effektivare än andra.

Förbättrad evidensbas

Det har historiskt sett inte funnits speciellt mycket övergripande litteratur att tillgå. En nyligen utgiven artikel sammanställde resultat från 37 randomiserade behandlingsstudier avseende orofaryngeal dysfagi med syfte att fastställa insatsernas effekt ( Speyer et al. 2022a ). Interventionerna delades in i tre grupper: 1 ) kompensatorisk intervention – posturala förändringar eller konsistensanpassning ; 2 ) rehabiliterande intervention – exempelvis oralmotoriska övningar, Chin Tuck Against Resistance ( CTAR ), Shakerövning och Expiratory Muscle Strength Training ( EMST ) ; samt 3 ) kombinerad kompensatorisk och rehabiliterande intervention. Kontrollgrupperna fick förutom inga insatser ofta så kallad “konventionell dysfagirehabilitering”, vilket avsåg bland annat information om dysfagi, oralmotoriska övningar och sensorisk stimulans. Vid jämförelse av interventionerna och konventionella insatser sågs att all intervention var bättre än utebliven intervention men särskilt stora effektstorlekar sågs för Shaker, CTAR, och EMST. På grund av stor heterogenitet mellan studierna bör dock resultaten av metaanalysen tolkas med försiktighet.

Hur ser framtiden ut?

Vad är då framtiden för dysfagirehabilitering? Vi ser att det är ett forskningsfält på frammarsch och

har utifrån innehållet i kursen Evidensbaserad sväljrehabilitering vid Uppsala universitet höstterminen 2022 gjort en framtidsspaning. Steg 1 för att kunna ge evidensbaserad sväljrehabilitering är att veta vad vi ska behandla. Sväljsvårigheter är en heterogen diagnos med många olika underliggande orsaker. Det har redan föreslagits olika underkategorier. En internationell arbetsgrupp jobbar med en bedömningsskala för respiratorisk dysfagi och forskning om koordinationssvårigheter pågår. Maggie-Lee Huckabee föreslår att slapp, spastisk, ataktisk och apraktisk dysfagi kan vara potentiella typindelningar vid dysfagi på samma sätt som inom dysartri. Hur behandlar vi dem i så fall?

Merparten av de behandlingsmetoder som finns idag är muskelstärkande och vi behöver utöka vår verktygslåda för när muskelsvaghet inte är orsaken. Vidare lyfter Huckabee att biofeedback kan vara en väg framåt. Studier har bland annat visat att patienter kan förändra sekvenseringen i sväljningen med hjälp av visuell återkoppling. Men är det tillämpbart utanför forskningen? Vi vill svara ja på den frågan! Elektromyografi ( EMG ) med ytelektroder är noninvasivt och kan användas vid träning av aktivering, tajming, styrka och uthållighet. EMG ger patienten tydlig och direkt återkoppling, möjlighet att se framsteg samt har visat på positiva resultat. Det är dessutom inte dyrt, som jämförelse kostar det bara en tredjedel av ett CELF4-test. Metoden används redan framgångsrikt

”Merparten av de behandlingsmetoder som finns idag är muskelstärkande och vi behöver utöka vår verktygslåda för när muskelsvaghet inte är orsaken”

inom bäckenbottenträning, där patienterna kan låna hem apparaten och träna hemma. Det låter onekligen som ett koncept för framtidens dysfagirehabilitering!

Även den muskelstärkande rehabiliteringen utvecklas och förbättras. Studier visar exempelvis att CTAR är minst lika effektiv som Shaker och indikationer finns att det även ökar compliance hos patienterna, något man bedömer troligtvis beror på att övningen är smidigare samt generellt mindre fysiskt ansträngande för patienterna att utföra ( Park & Hwang 2021 ). Ett annat verktyg som är på uppgång är Neuromuscular Electrical Stimulation ( NMES ), som innebär att använda sig av elektrisk stimulering av muskler för att rehabilitera dem. Vid utförd metaanalys av 11 studier sågs stora och signifi-

kanta effekter av behandling med NMES ( Speyer et al. 2022b ).

Dysfagirehabilitering på frammarsch?

Dysfagi lyfts fram som en viktig del att bedöma och rehabilitera i såväl Vårdförlopp stroke och TIA som i det Nationella vårdprogrammet för huvud- och halscancer. Vi tror att ju mer konsekvenserna av dysfagi blir allmän kunskap, desto mer kommer behovet av rehabilitering att belysas. Behandlingsgruppen i det nationella dysfaginätverket har gjort ett gediget arbete med att sammanställa nuvarande evidens i en evidenskarta, tillgänglig för oss logopeder att tillgå vid kliniskt arbete. Det krävs dock mer forskning för att kartlägga och definiera de olika bakomliggande orsakerna till dysfagi samt för att utveckla riktade behandlingsmetoder. Evidensbaserad sväljrehabilitering har tagit stora steg framåt de senaste åren, och förhoppningsvis är detta bara början.

MARTINA SUNDSTRÖM, REMEO JULIA ANDERSSON, UNIVERSITETSSJUKHUSET LINKÖPING ISABELLE STIGENBERG, REGION GÄVLEBORG

Referenser:

Park, Ji-Su & Hwang, Na‐Kyoung. (2021). Chin Tuck Against Resistance Exercise for Dysphagia Rehabilitation: A Systematic Review. Journal of Oral Rehabilitation 48.

Speyer, R., Cordier, R., Sutt, A. L., Remijn, L., Heijnen, B. J., Balaguer, M., Pommée, T., McInerney, M., & Bergström, L. (2022). Behavioural Interventions in People with Oropharyngeal Dysphagia: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomised Clinical Trials. Journal of clinical medicine, 11 (3), 685.

Speyer, R., Sutt, A. L., Bergström, L., Hamdy, S., Heijnen, B. J., Remijn, L., Wilkes-Gillan, S., & Cordier, R. (2022). Neurostimulation in People with Oropharyngeal Dysphagia: A Systematic Review and Meta-Analyses of Randomised Controlled Trials-Part I: Pharyngeal and Neuromuscular Electrical Stimulation. Journal of clinical medicine, 11 (3), 776.

FOTO: HANNA SVENSSON

Logoped Julia Andersson förevisar användning yt-EMG vid sväljning.

”Evidensbaserad sväljrehabilitering har tagit stora steg framåt de senaste åren, och förhoppningsvis är detta bara början.”

Forbundsmote 15 maj : :

BESLUTA OM LOGOPEDFÖRBUNDETS RIKTNING FRAMÅT

Var tredje år möts Logopedförbundets högsta beslutande organ, förbundsmötet. Sittande styrelse avrapporterar då den gångna mandatperiodens arbete. Inriktningen på förbundets arbete för den kommande treårsperioden samt budget beslutas och ny styrelse väljs. I år sker mötet i fysisk form på Generator i Stockholm.

Delegatsfördelning

Vid förbundsmötet representeras Logopedförbundets medlemmar av 40 delegater med en röst vardera. Fyra av dessa utses av Logopedförbundets studentsektion och övriga 36 delegater utses av lokalföreningarna. Samtliga medlemmar i

Logopedförbundet har närvaro- och yttranderätt vid mötet men det är endast delegater som har beslutsrätt. För att delta som delegat ska man vara logoped / logopedstudent och medlem i Logopedförbundet samt nyfiken på och engagerad i utvecklingen av förbundet.

Delegatsfördelningen är proportionerlig utifrån antal medlemmar i varje region. Varje region bör också utse minst en suppleant som vid behov kan ersätta ordinarie delegat vid förbundsmötet. Där lokalförening saknas kontaktas tidigare delegater, lokalfackligt förtroendevalda och i vissa fall samtliga medlemmar i regionen.

Motionera till förbundsmötet

En motion är ett förslag från en lokalförening, en

grupp medlemmar eller en enskild medlem till förbundsmötet om vad man anser att förbundet ska arbeta med under kommande mandatperiod.

För att skicka in en motion mailar man till förbundsordförande Kerstin Wiström på adress: kerstin.wistrom@logopedforbundet.se. Formen är inte så viktig men det är viktigt att det framgår att det är en motion som avses. Skriv gärna kort och kärnfullt och var tydlig med vad du vill uppnå med motionen. Avsluta gärna med så kallade ”att-satser”, det vill säga att i punktform beskriva vad det är för beslut som du tycker ska fattas. Vid behov kan styrelsen hjälpa till med att anpassa motionen så att formatet fungerar.

Motionen samt styrelsens yttrande över motionen inkluderas i möteshandlingarna. Motionen och svaret diskuteras vid förbundsmötet och ett beslut tas kring vad som ska hända med förslaget.

Viktiga datum

Sista datum för anmälan av delegat: 17 februari

Sista datum att skicka in motioner: 13 mars

Kallelse och propositioner från styrelsen om stadgeändringar skickas ut 15 mars

Samtliga förbundsmöteshandlingar skickas ut 14 april

KURS ACT för logopeder

Logopedförbundet anordnar utbildningen "Acceptance and Commitment Therapy (ACT) for speech and language therapists" 19-20 juni i Stockholm.

Kursen hålls av logopederna Carolyn Cheasman och Rachel Everard från Storbritannien. Huvudfokus för ACT inom logopedi har ofta varit gentemot stamning, men denna kurs har en mer allmän inriktning och passar för arbete relaterat till ett flertal olika logopediska områden. Mer information finns på Logopedförbundets hemsida.

GLÖM INTE EUROPEISKA LOGOPEDIDAGEN

”LOGOPEDENS ROLL INOM AKUT- OCH INTENSIVVÅRD”

DIGITALT SAMTAL

Klassificera och ställa språkstörningsdiagnos

Den 24 februari är alla intresserade varmt välkomna att delta i ett digitalt samtal om hur vi ställer och klassificerar diagnos när det gäller språkstörning samföre -

kommande med IF och/eller autism. Medverkande är bland andra Anna Eva Hallin, Karolinska institutet, Lisen Kjellmer, lektor i specialpedagogik, Göteborgs universitet och Emma Kristoffersson, specialist och habiliteringslogoped, Region Skåne. Anmäl dig via Logopedförbundets hemsida.

”Samtliga medlemmar i Logopedförbundet har närvaro- och yttranderätt vid mötet men det är endast delegater som har beslutsrätt.”

Posttidning B

SVENSKA LOGOPEDFÖRBUNDET/ SRAT

Box 1419

SE-111 84 Stockholm