Framgångsrikt Paverkansarbete i Region Örebro .

Logopederna i Region Örebro har bedrivit ett framgångsrikt påverkansarbete i samverkan med andra professioner, verksamhetsutvecklare och chefer, vilket har gett konkret resultat i form två nya heltidstjänster inom barnhälsovården.

Logopedmottagningar finns på sjukhusen i Örebro, Karlskoga och Lindesberg. Därutöver finns det logopeder inom habilitering. Till skillnad från habiliteringsverksamheterna finns det ingen länsövergripande organisation för mottagningslogopedi vilket innebär att kötiderna kan variera stort i länet och att samverkan med andra aktörer blir avhängigt lokala omständigheter. Dessutom hör Örebro till de tre sämsta regionerna när det gäller logopedbemanning i förhållande till invånarantalet ( Logopeden nr 1 2023 ).

”...på senare tid hade logopedsituationen i regionen fått en del medial uppmärksamhet, bland annat vad gällde långa väntetider för läsoch skrivutredning och låg logopedbemanning jämfört med de flesta andra regioner.” ställde därför Örebrologopederna rapporten Behov av logopeder i nära vård med stöd av lokalföreningen Logopedförbundet Örebro. Rapporten sammanfattar hur logopedin är organiserad, hur vårdkedjorna ser ut samt en beskrivning av det önskade scenariot för logopedin i nära vård.

Logopederna som del i omställningen till en god och nära vård Svensk hälso- och sjukvård står inför en stor omställning som syftar till att vården i högre grad organiseras och bedrivs med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar. I Region Örebro har logopederna sett stora möjligheter med att vidareutveckla det som skulle kunna benämnas som en god och nära logopedi. Förra året samman-

– På en övergripande nivå handlar det om att ställa om från specialistnivå till nära vård. Det kan finnas okunskap om vad omställningen till nära vård innebär, det kan också finnas ett visst mått av prestige inom logopedkåren. Det verkar fortfarande ha högre status att arbeta som logoped på ett sjukhus. Tvärprofessionella team och mer forskning i nära vård kommer sannolikt att ändra attityderna så småningom, kommenterar Pia Sjölund, logoped på Örebro universitetssjukhus tillika avgående ledamot i Logopedförbundets centrala styrelse och en av dem som varit involverad i påverkansarbetet lokalt.

Inledningsvis diskuterade man på ett mer informellt plan hur behoven ser ut vad gäller logopeders målgrupper utifrån logopedernas erfarenheter. Arbetet var förutsättningslöst. Samtidigt hade

BILD: ILLUSTRATIONS.AI logopederna en stark känsla av att idéerna kring hur logopedin skulle kunna vidareutvecklas låg helt rätt i tiden. På regional nivå pågår nämligen arbete på många fronter med att förstärka samverkan och vidareutveckla den nära vården. Logopederna hade tidigare försökt att skriva debattartiklar och skrivelser till politiker utan större gensvar, men på senare tid hade logopedsituationen i regionen fått en del medial uppmärksamhet, bland annat vad gällde långa väntetider för läs- och skrivutredning och låg logopedbemanning jämfört med de flesta andra regioner.

– Vi lyckades ha bra tajming. Det är viktigt att följa med i det som händer på nationell nivå och jag ser det som en fördel för vårt lokala arbete att jag var engagerad i Logopedförbundet centralt och därigenom höll mig uppdaterad, säger Pia.

Apropå tajming tror jag också att vi har haft bra draghjälp av exempelvis de nationella strokeriktlinjerna, säger Angeline Ljungkvist, logoped på barn- och ungdomshabiliteringen i Karlskoga.

– En viktig faktor för att påverkansarbetet skulle ta fart var också att vi etablerade kontakt med en regional verksamhetsutvecklare tillika projektledare för samverkan för en god och nära vård i

Region Örebro, berättar Lovisa Verner, hjälpmedelskonsulent på SPRIDA kommunikationscenter och något av en spindel i nätet när det gäller Örebrologopedernas påverkansarbete.

Rapport om logopeder i nära vård Så småningom bad verksamhetsutvecklaren logopederna att sammanställa ett material som skulle kunna presenteras för ledningen för nära vård samt för kommunernas socialchefer.

– Vi ville ha en bred beskrivning som täckte hela regionen. De olika mottagningarna fick bidra och jag tog huvudansvar för att sammanställa rapporten i egenskap av ordförande för Logopedförbundet Örebro. Just den delen av arbetet skedde främst på ideell basis men eftersom det var så många kollegor som bidrog upplevdes det inte som särskilt betungande, säger Lovisa Verner.

Rapportens kapitel Önskat scenario beskriver exempelvis att man i nära vård för äldre med förvärvade skador vill att logopeder ska vara en självklar profession i teamen, göra matobservationer och ge rekommendationer på Säbo, ge rehabiliterande insatser vid afasi och dysartri samt ge

Örebrologopedernas påverkansarbete har bland annat resulterat i två nya tjänster inom förstärkt barnhälsovård.

LOGOPEDEXAMEN : Göteborg 2018

GÖR : Hjälpmedelskonsulent på SPRIDA kommunikationscenter. Även ordförande i Logopedförbundet Örebro

LOGOPEDEXAMEN : Göteborg 1987

GÖR : Logoped på Barn- och ungdomshabiliteringen i Karlskoga

LOGOPEDEXAMEN : Linköping 2008

GÖR : Logoped inom Central barnhälsovård och Förstärkt barnhälsovård

LOGOPEDEXAMEN : Linköping 2011

GÖR : Logoped på logopedmottagningen på Örebro universitetssjukhus råd och stöd till anhöriga. I nära vård för barn vill man givetvis också ha logopeder i multidisciplinära team som kan jobba med preventiva insatser, råd och stöd till vårdnadshavare och ge enkla tidiga insatser i väntan på en mer omfattande utredning. Man vill också se förbättrade möjligheter att möta barn i hemmet och på förskolan.

Logopeder förstärker barnhälsoteam

På barnsidan har logopedernas arbete redan gett tydliga resultat i form av två heltidstjänster inom den relativt nystartade enheten förstärkt barnhälsovård. I denna enhet finns ett antal tjänster med olika kompetenser samlade, bland annat från Barnhälsovård ( BHV ), central mödravård och elevhälsans medicinska enhet.

– Jag är en av fyra logopeder som delar på de nya tjänsterna inom förstärkt barnhälsovård, berättar

Johanna Karlhager, som kombinerar detta pionjärarbete med sitt huvudsakliga uppdrag som central BHV-logoped i regionen.

I Region Örebro finns en välfungerande struktur med barnhälsoteam för samtliga 26 barnavårdscentraler Dock har logopeder inte funnits representerade i samtliga men i och med resursförstärkningen kommer likvärdigheten att öka.

De nya tjänsterna finansieras dock av projektmedel så det återstår att se hur det blir med långsiktigheten, men på chefsnivå ser man inte detta som bara något tillfälligt, säger Johanna.

Utöver arbete i barnhälsoteam finns det idéer att inom ramen för nära vård jobba med individuell rådgivning. Man kommer att prova gruppverksamhet på familjecentral på pilotbasis och det finns stor potential för ökad samverkan med BHV-psykologer och med kommuner. Det råder alltså ingen brist på idéer men utmaningen blir att definiera roller och arbetssätt.

Pia Sjölund och Lovisa Verner fick möjlighet att medverka på ett möte med samtliga medicinskt ansvarig sjuksköterskor ( MAS ) och medicinskt ansvariga för rehabilitering ( MAR ) i länet deltog. MAS och MAR i Kumla kommun visade ett särskilt intresse för vad logopeder kan bidra med i särskilt boende för äldre ( Säbo ).

Efter mötet hade vi fortsatt kontakt med Kumla kommun via dessa två nyckelpersoner, berättar Pia.

Samverkan med MAS och MAR ledde i sin tur att en enkät genomfördes bland arbetsterapeuter och sjuksköterskor inom Säbo i Kumla kommun. Den visade att dessa professioner ser ett tydligt behov av logopeder, att man anser sig utföra arbetsuppgifter bortom den egna professionskompetensen samt att en del insatser helt uteblir på grund av att logopedisk kompetens saknas.

Det verkar vara så gott som klart att Kumla kommun ska få logopedresurs till äldreomsorgen men det var vid pressläggning ännu oklart om tjänsten skulle ägas av kommunen eller regionen och tjänsten hade ännu inte lysts ut.

– Jag känner mig nöjd med att socialchefer och ledningen för nära vård har suttit ner och diskuterat logopedresurser. Även om inget revolutionerande har hänt på vuxenfronten ännu, har vi har verkligen påvisat hur patienternas behov ser ut och vi har fått viktig input från andra professioner, säger Lovisa.

Att känna till organisationen och veta på vilken nivå olika beslut fattas och vem man ska kontakta verkar vara en nyckel i påverkansarbetet. Under arbetet med att sammanställa rapporten har man också fått en hel del draghjälp från verksamhetsutvecklare och chefer.

– Det har inte varit svårt att argumentera för behovet av logopeder i nära vård eller varför man ska satsa på tidiga insatser. Via de kontakter vi har upparbetat har vi också fått hjälp att nå fram till rätt personer, menar Johanna Karlhager.

– Man kan säga att vårt strategiska arbete har gett synergieffekter. I mitt förra arbete inom ett länsövergripande neuro- och hjärnskadeteam var jag i praktiken en del av närsjukvården, i nära samarbete med andra vårdaktörer. Där har man möjlighet att arbeta med rehabilitering långsiktigt, teambaserat och nära patientens vardagliga liv. Jag är övertygad om att ett sådant upplägg gynnar i stort sett alla patientgrupper, säger Angeline Ljungkvist, som också poängterar att nära vård innebär empowerment till patienten och dess anhöriga.