K
anske finns det effekter som vi inte ser. Mänskor har barn eller barnbarn som är tvåspråkiga, och de börjar tala svenska med sina barn eller barn barn. Så det händer utanför våra rum. Det här har de sagt i [vår enkät] också. Att de har barn och barnbarn som de kan tala svenska med. – Juhani Korhonen, Heinola i Tiden
O
ch jag har ju märkt att när jag möter en mänska på stan som jag har pratat svenska med här, så börjar de bara tala svenska med mig, inte finska. Och Juhani och jag talar svenska med varandra, trots att vi båda är finskspråkiga. – Tarja Hellström, Heinola i Tiden
Genom att lista de resultat som projekten själva sett ger ändå en översikt över vilken typ av resultat eller korttidseffekter projekten haft.
Tabell 5.
SAMMANSTÄLLNING ÖVER PROJEKTENS RESULTAT/EFFEKT PÅ KORT SIKT, BASERAT PÅ ENKÄTSVAREN (N=77)
Projekttyp/ primär målgrupp
Outcome/resultat
Daghem/ 0–6-åringar
Större nyfikenhet på och intresse för det andra språket, intresse för ord och sånger på finska för svenskspråkiga barn, det andra språket har gjorts bekant, positivt förhållningssätt till det andra språket, lusten att tala och verka tillsammans ökat, finska kommuner tagit i bruk appen Moka Mera Lingua inom småbarnspedagogiken.
Grundskolor/ 7–15-åringar
Nya kontakter över språkgränserna, finskspråkiga barn fått höra svenska, ökad förståelse för svenskan som levande språk, nya sätt att lära sig det andra inhemska (i synnerhet svenska), lättare att våga tala finska, öppnare attityder, positivare attityder gentemot att lära sig andra inhemska, lägre tröskel för att bekanta sig med jämnåriga med annat modersmål, ökad förståelse för vilken nytta man som finsk- eller annanspråkig kan ha av svenska, större intresse för flerspråkig undervisning.
2. stadiets utbildning/ 16–19-åringar
Intresset för andra inhemska ökat, nya kontakter över språkgränserna, nya vänskapsband, positivare attityder gentemot tvåspråkighet, mer kunskap om det finlandssvenska bland finskspråkiga elever, positivare förhållningssätt till personer med andra inhemska som modersmål, mindre antagonism, ökat intresse för att tala det andra inhemska även utanför skolan, ökad kunskap över språkgränserna, fler finskspråkiga valt att skriva svenska i studentexamen, modet att tala det andra inhemska ökat, psykologiska säkerheten att tala det andra inhemska ökat.
Hallå!-projekten: produkter, resultat och effekter • UTVÄRDERING AV HALLÅ! 2018–2021
39
