
4 minute read
BILAGA 3: Modeller, metoder och idéer för ökad tvåspråkighet
BILAGA 3:
Modeller, metoder och idéer för ökad tvåspråkighet
Nedan listas modeller som kan stärka tvåspråkigheten (eller flerspråkighet) på olika nivåer, baserat på de exempel Hallå! lyft fram. Här är fokus på tvåspråkigheten finska och svenska, men det kunde lika väl gälla teckenspråk, samiska eller andra språk som talas i vårt land.
För de minsta
•Nya eller flera modeller för språkstöd, som kan användas inom småbarnspedagogiken:
• Musik på två språk (t.ex. Tjolahåpp, Minutvisor) • Appar till hjälp för att göra nya språk bekanta/stärka ett svagare språk (Moka Mera Lingua)
•Nya metoder eller inslag i småbarnspedagogiken: • Göra det andra språket bekant genom en klubb på det andra språket (t.ex. någon timme i veckan) • Göra andra språket bekant med hjälp av dramapedagogik eller andra konstnärliga metoder (t.ex. enl. Ord och inga visor) • Göra kulturbesök som annars skulle göras på det egna språket till ett tvåspråkigt besök (t.ex. Vickan & Väinö), eller till ett besök på det andra språket
•Tvåspråkiga alternativ för föräldrar att göra med sina barn (t.ex. Hantverksdopp)
För grundskolan
•Nya modeller för språkundervisning • Utnyttjande av tandem från och med högstadiet • Utnyttjande av olika former av (scen)konstnärliga metoder (t.ex. Omskakas, RimCirkus). • Fortbildning och stöd för klasslärare som måste undervisa det andra inhemska utan att ha den rätta behörigheten.
•En språkresurs i skolan • En permanent person som kan undervisa i svenska men också fungera som språkstöd. Svenskspråkig person i finskspråkiga skolor, finskspråkig person i svenskspråkiga skolor. Enligt modell från Icehearts, i den form det tillämpats inom Hallå!. • Ambulerande resurs som kan användas i flera skolor (t.ex. enligt modell från Språkfönstret öppet, RimCircus, TaiKons konstfostran). En person som kommer in och undervisar på ett sätt som går utöver det vanliga, för att inspirera och uppmuntra till tal. • Resurs för läxläsning och unga som kan fungera som förebilder, både språkligt och annars (Svenska för invandrare)
•Utbyte med en vänskola i ett annat språkområde
•Besök av en språkambassadör för att öka motivationen att lära sig språket (Språkambassadörerna, Svenska för invandrare)
För andra stadiet
•Utnyttjande av tandem som metod
•Utbyte med en vänskola i ett annat språkområde
•Besök av en språkambassadör för att öka motivationen att lära sig språket (Språkambassadörerna, Svenska för invandrare)
•Valbar kurs i det andra inhemska som utnyttjar praktiskt orienterade metoder där studerande får använda språket i praktiken. Kunde med fördel kopplas till en diskussionklubb som eventuellt kan leva vidare på egen hand, t.ex. filosoficafé, bokcirkel eller dylikt.
•Introduktion av tvåspråkiga hackatons för att i praktiken uppleva språket som kommunikationsmedel (i stället för att fokusera på korrekthet), samtidigt som man använder en ny problemlösnings-metod (Hallå Hackaton).
För tredje stadiet
•Kurser i samarbete med näringslivet, antingen på två språk eller på det andra inhemska, för att belysa nyttan och vikten av att kunna flera språk.
•Utveckling av material för att stärka det andra inhemska, t.ex. tvåspråkiga dialoger inom vården, digitala hjälpmedel.
•Fortsatt forskning kring tvåspråkighet, flerspråkighetsdidaktik, tvåspråkiga examina etc. Ju mer kunskap desto större möjlighet att satsa på rätt saker.
För fortbildning och övrig bildningsverksamhet
•Stödjande verksamhet för att stärka (den i vissa fall lagstadgade) tvåspråkigheten i arbetsmiljön. Arbetsrotation/-utbyte, språkhandledning, språkbadsresor, yrkesspecifika språkkurser (t.ex. Jag praktiserar på svenska, Fackspråk och kultur i språkbad).
•Fler möjligheter att använda det andra inhemska och bekanta sig med den andra språkgruppen inom fria bildningen och tredje sektorn.
Fler kurser inom fria bildningen men också enklare lösningar som språkcaféer, familjeträffar, mammaträffar (t.ex. Heinola i Tiden, Luckan, Rohkeasti ruotsiksi).
•Utnyttja arbetsverkstäder till att samtidigt träna språk.
För konst, kultur och musik
•Ökad produktion av och tillgänglighet till mediematerial som går över språkgränsen – språkligt, innehållsmässigt eller bäggedera.
•Ökad produktion av kultur som går över språkgränsen, t.ex. svenskspråkiga inslag i finskspråkiga kulturevenemang/festivaler och tvärtom (t.ex. Kaksikielinen Kustavi).
•Större fokus på att marknadsföra kulturutbud över språkgränsen så att intresserade hittar fram och känner sig inkluderade (t.ex. Hoppa på!).
För hobbyer
•Samarbete mellan svensk- och finskspråkiga hobbygrupper –t.ex. körer, scouter, 4H.
•Tvåspråkiga alternativ inom musik (t.ex. Finlands Ungdomskör), sport (tvåspråkiga träningar) etc.
•Göra två- och flerspråkighet naturligt inom större organisationer (så som Vi är IFK – yhdessä hauskempaa).
Inom ramen för Svenska kulturfondens strategiska program Hallå! för en levande flerspråkighet satsade vi 2018–2021 ungefär sex miljoner euro på projekt inom utbildning, kultur, forskning och föreningsverksamhet. Vi ville att projekten skulle lyckas bra inom sina verksamhetsområden, men det övergripande målet var att på sikt se ett förbättrat språkklimat i Finland.
Vilka blev effekterna på språkklimat och personlig inställning till språkinlärning? Och hur väl lyckades vi med våra egna processer i anslutning till lanseringen och hanteringen av det strategiska programmet?
Lia Markelins och Tankesmedjan Magmas grundliga, analytiska och välformulerade utvärdering av Hallå!-programmet kommer väl till pass i både vår framtida bidragsutdelning och i vår dialog med de projekt och verksamheter vi finansierar.