Tabell 4. Sammanfattning av Hallå!-projektens produktion/output

Tabell 4. SAMMANFATTNING AV HALLÅ!-PROJEKTENS PRODUKTION/OUTPUT

Projekttyp/ primär målgrupp Output/produktion

Daghem/ 0–6-åringar

Klubbar, introduktion i andra inhemska språket genom specialpedagog (t.ex. drama), nya arbetssätt och nytt material för personal och barn, ny app för språkinlärning (Moka Mera Lingua).

Grundskolor/ 7–15-åringar

2. stadiets utbildning/ 16–19-åringar

Tvåspråkig eftermiddagsklubb, elevutbyte, gemensamma aktiviteter över språkgränsen, mer tvåspråkighet i undervisningen med hjälp av specialpedagog, utveckling av nya undervisningsmetoder (t.ex. utnyttja musik i svenskundervisningen), workshoppar, utveckling av nytt undervisningsmaterial, språkbesök & läxhjälp.

Samarbete mellan finsk- och svenskspråkiga enheter (t.ex. besök och utbyte i varandras skolor, gemensamma läger), evenemang, tandemundervisning, ny gymnasiekurs i svenska, eKlasstandem, filosoficafé över språkgränsen, praktik på andra inhemska språket, hackatons på två språk.

3. stadiets utbildning

Nya språkundervisningsmetoder, nya digitala lösningar och nytt digitalt material, nya undervisningshelheter, nya samarbetsformer och samarbetsmodeller (t.ex. mellan lärare, mellan lärarstuderande), digital plattform för kortfilmer tänkta för språkundervisning, fortbildning (bl.a. för klasslärare), utvecklingsarbete för gemensamma riktlinjer för Mofi (modermålsinriktad finska), akademisk forskning, tvåspråkigt stand-up evenemang.

Övrig utbildning Språkbadskurser, språkkurser, evenemang, träffar, bokcirklar, konstmöten, fikastunder, gruppaktiviteter, kulturutflykter, konstfostran på två språk, familjecaféer, arbetsrotation till Åland, specialkurser inom sjukvården, språklig handledning för läkare.

Konst allmänt Journalistik om svenska ämnen och svensktalande personer på finska, svenska inslag i finska kultursammanhang (Litteraturveckan Volter Kilpi), animerade sångvideon på två språk (Hoppsorna), workshops för visuellt skapande på flera språk, tvåspråkiga hantverksworkshops för barn, tvåspråkigt kulturmagasin på närradio varannan vecka.

Musik

Scenkonst

Samhälle, attitydprojekt

Samarbete inom körsång, en ny nationell ungdomskör (Finlands Ungdomskör), en tvåspråkig barnopera (Vickan & Väinö), vidareutveckling av det tvåspråkiga musikpedagogiska projektet Tjolahåpp!

Teater- och cirkusworkshops, nya modeller för att utnyttja drama i språkpedagogiskt syfte, nytt material för dramapedagogik (videor, boken Omskakas), mer synlighet för Svenska Teatern på finska, ny tvåspråkig pjäs för bebisar.

Närvaro av svenskspråkig stödperson i finskspråkig skola, fler evenemang på svenska i Åbo, språkträffar och dialog mellan teckenspråkiga samt mellan teckenspråkiga och icke-döva, ökad svenskspråkig aktivitet och kommunikation inom och om HIFK, hundratals besök till finskspråkiga skolor om möjligheter med att kunna svenska.

Fritidsaktiviteter Mer samarbete mellan svensk- och finskspråkiga unga, tvåspråkiga träningar, nya former för att träna och tävla, tvåspråkiga aktiviteter.

Genom Hallå! har det uppstått konkreta ”produkter”, som t.ex. en ny kör (Finlands Ungdomskör), en barnopera (Vickan & Väinö), musikvideor på båda språken (Hoppsorna) och en ny app för språkinlärning för de minsta (Moka Mera Lingua). Flera former av samarbete har antingen skapats eller förstärkts: på alla stadier av utbildning har det ingått nya möten mellan svensk- och finskspråkiga. Hallå! har även handlat om att hitta nya metoder för språkundervisning. I vissa fall handlar det konkret om att undervisa på nya sätt.

Nya material för språkundervisning har likaså skapats, t.ex. handboken Omskakas för utnyttjandet av scenkonstnärliga metoder i språkundervisningen och en handbok för viktiga dialoger inom akutvård. Vissa projekt, som t.ex. Hallå Hackaton och även Svenska för invandrare (se case i bilaga 2), lade fokus på själva kommunikationen: genom att jobba på något tillsammans och lägga fokus på att förstå varandra, som i Hallå Hackaton, kommer språket med som en naturlig del av helheten. På så sätt avdramatiseras språket och tröskeln för att börja tala blir lägre.

För många har pandemin inneburit behov av nya, ofta digitala, lösningar. Till exempel RimCirkus, som gick ut på att gå in i daghem och skolor i Vanda för att med hjälp av drama- och cirkuspedagogik uppmuntra till språkinlärning, började i stället filma korta videor som lärare kunde använda i undervisningen. Både Språkambassadörerna och Svenska för invandrare började med digitala besök, och Finlands ungdomskör höll övningar över zoom. Många anser ändå att de digitala lösningarna inte varit optimala: vissa skolor ville t.ex. hellre ha fysiska besök, och Hallå Hackaton! upplevde att en viktig bit av målsättningen faller bort i ett digitalt upplägg:

Det digitala är bra i sina sammanhang, men vi behöver ge unga möjlighet att kommunicera tillsammans på riktigt. Det händer så mycket mera i det riktiga människomötet. Från de studerande får vi feedbacken att det är i kontexten utanför arbetet som språket kommer mer naturligt.

Inom en del projekt har man behövt tänka om av andra orsaker. Till exempel inom projektet Häng med i svängarna, där Jyväskylä universitet engagerade två finskspråkiga högstadier (15 grupper åttondeklassare), gick det inte som planerat. Lärarna hade svårt att hitta tid till projektet inom ramen för undervisningen och eleverna var ovilliga att använda extra tid på det utöver skolarbetet. Under första året arrangerades en tävling där de unga varannan vecka fick en ny uppgift om att upptäcka svenskan i Jyväskylä, både