2 minute read
Outcome: projektens resultat/effekter på kort sikt
Eftersom Hallå! innefattade projekt av så olika omfattning och art, ser vi på resultaten i förhållande till projekttyp. I enkäten som gick till alla 79 projekt ingick en fråga om vilka effekter projektet redan haft; d.v.s. resultatet av den output de haft. I tabell 5 har projektens egen uppfattning om resultaten sammanfattats. Alla projekt har dock inte ännu varit i stånd att bedöma effekter eftersom projektet ännu är på gång. T.ex. kunde vissa bara kommentera processen hittills (t.ex. Bonda eller Kaksikielinen dialogiopas akuuttihoitotyöhön), eftersom den utarbetade produkten eller plattformen ännu inte tagits i bruk eller marknadsförts.
Det är värt att understryka att de resultat som nämns nedan är vad man sett inom det egna projektet, d.v.s.. det är subjektiva åsikter från projektledarna själva. För att komma åt resultat inom målgrupperna krävs andra metoder. I vissa av de case som finns i bilaga 2 ingår röster från målgrupperna, d.v.s. deltagarna själva. Nedan finns också nedslag som gjorts av projekten (för Språkambassadörerna) eller av Magma (för Bli proffs!). Förståeligt nog är återkopplingen som kommer från målgrupperna mer brokig än den som projektledarna själva ger: som projektledare tar man i första hand fasta på de goda resultaten. En mer heltäckande analys av kort- eller långtidseffekter bland målgruppen skulle dock kräva ytterligare och flera olika former av analyser. Liksom framgår ur bilaga 1 har projekten nått ut till allt från 20 till uppskattningsvis en miljon individer. För de mindre projekten kunde för- och efterstudier ha gett närmare information om korttidseffekter bland deltagare. De projekt som nämner siffror över hundratals tusen gäller projekt där man skapat en produkt som laddats ner (Hoppsorna, Moka Mera Lingua) eller gjort en journalistisk produkt med potentiellt tiotals eller hundratals tusen läsare (Suomenkielistä journalismia). I de fallen är det svårt att tala om konkreta resultat i form av effekter hos läsaren, lyssnaren eller användaren utan att göra omfattande publikanalyser eller, allra helst, fältstudier av medieanvändningen, något som stod utanför möjligheterna för denna utvärdering. Moilo hade stora planer på att få en uppfattning om Moka Mera Linguas effekter genom samarbete med daghem, men pandemin satte stopp för dylika besök.
En dylik lista kommer heller inte åt de effekter som blir som ringar på vattnet, och som sker utanför projektarbetarnas ögon – så som att projektet Svenska för invandrare ledde till att en av medarbetarna, vars modersmål är något annat än finska eller svenska och som gått i finskspråkig skola, började studera till språkbadslärare på svenska (se bilaga 2). Eller att svenska språket stärks på annat sätt, som i fallet Heinola i tiden: