3) En tredje grupp projekt är de som inte haft stora ambitioner att infomera utåt, utan fokuserat på den målgrupp själva projektet har: t.ex. lärare eller lärarstuderande (som i Tandemlärande i undervisningspraktiken vid Jyväskylä universitet) eller läkare (som i Språkhandledning för läkare i Vasa).
För vissa projekt verkar frågan om kommunikation ha varit rätt så oproblematisk: antingen för att projektet haft en avgränsad målgrupp eller för att det skedde inom en institution med egna kommunikationsfunktioner. En del hade ingendera men lyckades ändå nå ut med hjälp av hårt arbete och brett befintligt nätverk (t.ex. Moilo/Moka Mera Lingua). För många andra var dock kommunikationen ett extra arbete som inte alltid blev gjort, på grund av brist på tid eller brist på resurser. Till exempel skulle projektet Sama på svenska ha uppskattat hjälp med att marknadsföra sitt radioprogram till en bredare publik, eftersom Lähiradio inte har sådana resurser – i motsats till t.ex. YLE, som publicerade Minutsånger/Hoppsorna. I många fall hade lokalmedia gjort en grej på projektet då det startade (se Tabell 2 för exempel på medier där Hallå-projekt förekommit). Men att upprätthålla mediernas intresse var svårare: ”Eftersom det är en process så är det svårt att hitta en vinkel som kunde vara intressant för medierna” efter att projektet kommit igång, kommenterade en projektarbetare.
Tabell 2.
ETT URVAL AV SVENSK- OCH FINSKSPRÅKIGA MEDIER DÄR HALLÅ!-PROJEKT VARIT SYNLIGA Svenskspråkiga medier
Finskspråkiga medier
Hufvudstadsbladet
Aamuset
Kommuntorget
Etelä-Suomen Sanomat
Svenska Yle
Hämeen sanomat
Vasabladet
Itä-Häme
Västra Nyland
Kaleva
Yle Vega Österbotten
Keskipohjanmaa
Åbo Underrättelser
Keski-suomalainen
Österbottens tidning
Länsi-Suomi Savon Sanomat STT Turun Sanomat
Källa: Kulturfonden
26
YLE
UTVÄRDERING AV HALLÅ! 2018–2021 • Kulturfondens roll i att driva Hallå!
