Britta Hammar En "ritbok" med problem

Det folkliga dräktsilvrets förändringar var dock inte föranledda enbart av tekniska och ekonomiska orsaker utan hade också sin sociala bakgrund. Genom befolkningsökningen breddades underlaget av bärare samtidigt som de ekonomiska resurserna tunnades ut. De egendomslösa växte i antal men också deras behov att hävda sig. Från Nordsveriges kustbygder finns exempel på att även torparhustrur vid denna tid - alltså 1800-talets början - klädde sig i siden. En motsvarighet söderut var att de skaffade sig silversmycken. Och för köpare av alla kategorier gällde att man för pengarna ville ha något som syntes.

Flertalet av de sydsvenska guldsmederna är representerade i museernas samlingar av bröstsöljor. Men det betyder inte, att de med sina gedigna hantverkstraditioner alltid gillade den nya utvecklingen. Guldsmedernas ekonomiska omständigheter var dock ofta sådana, att de hade behov av att omgående tillfredsställa kundernas önskemål. Här har funnits en växelverkan mellan konsument och producent. Och konkurrensen var stor. Vid försäljningen av bröstsöljor utanför det egna landskapet är det framför allt guldsmederna i Växjö, Jönköping, Karlskrona och Kristianstad som konkurrerat om den sydsvenska landsbygdens kunder. Inom den egna stadens hantverksskrå var däremot konkurrensen mindre framträdande. Det kunde hända att guldsmederna i samma stad gemensamt ägde t.ex. för bröstsöljornas tillverkning använda gjutmodeller.

En samling sådana modeller från Jönköpingsämbetet finns i Nordiska museet.

111 a Två madamer, på väg från torget med dagens inköp. Ur Christine Charlotte Mörners skissbok. b Två livreklädda betjänter. Ur Christine Charlotte Mörners skissbok.

11 Louis Belangers kopia av Hilleströms målning " En bergsman kommer på besök" . Jmf bild I, 2 och 3.

IV Louis Belangers akvarell av två vingåkt:rskvinnor. Färgställningen och sättet att återge den högra kvinnans kjolliv finns också i Mörners och Svedmans skisser. Se bild 7 och 8. Förmodligen går bilderna tillbaka på en gemensam förlaga.

v Ridikyler från 1800-talets första hälft, akvarellerade kataloglappar. KM 8. 764, 8.845, 9.2 16, 31.042, 35.959.

VI a

VI b

VII a "En Engelsk Präst uptager sin Lön." Akvarell 335 x 205 mm. Tillhör fru Margaretha Weman, f. Ask, Stockholm. b En engelsk lantpräst på kvicktiondeuppbörd (som innebär levande djur), Handkolorerat kopparstick. Holtermanska samlingen, Kungliga biblioteket. VI a Damväska, 1800-talets mitt. Broderier i korsstygn och petit points. KM 49.704. b Nattsäck och ämne till axelväska broderade i korsstygn och pärlor. Nattsäcken 34 x 47 cm., väskan 22x 27 cm. 1850-60 talen. KM 27.749, 14.942.

En "ritbok" med problem

Mömer, Belanger, Svedman och Hilleström som folkdräktsskildrare

Till färgbilderna Il-IV På Björnstorps slott, strax utanför Lund, förvaras en skissbok med akvareller från stad och land, tillkomna någon gång under 1800-talets början. Boken innehåller inalles 40 bilder. På insidan av pärmen finns en dedikation: "Dessa, mina lediga Stunders Arbeten, Tillägnas min Yngsta Kära Sohn Thure Gabriel Gyllenkrok, som jag hoppas, wet at dem wårda och at påminna Sig Sin hulda mamma, då han genomögnar Hennes händers wärk." Den första bilden föreställer en milsten i ett landskap och på stenen står följande lilla vers: "Av Elisabeth Charlott Har jag denna ritbok fått" och initialerna CCM. De senare står för Christine Charlotte Mörner af Morlanda, född 1760, och gift första gången med friherre Axel Ture Gyllenkrok år 1780. Makarna skildes år 1799 efter 19 års olycklig samvaro. Året därpå gifte Christine Charlotte om sig med friherre Bror Cederström. I det första äktenskapet föddes sju barn, varav dedikationens Ture Gabriel var det näst yngsta. Själva "ritboken" med blanka blad var förmodligen en gåva av svärdottern, Elisabet Charlotta Horn af Rantzien, med vilken Ture Gabriel år 1815 gifte sig. Christine Charlotte Mörner blev änka år 1816 och hon dog 1832 på Benestad i Kronobergs län, en av sonen Ture Gabriels egendomar. Det verkar troligt att teckningarna tillkommit under denna sista period av hennes levnad.

vm a Tillbringare av B-modell, 1875, h 15 ,5 cm, KM 69.082 resp A-modell, 1874, h 16,5 cm, KM 68.731. Koppartryckt dekor i gråviolett resp ljust lila. Motivet som även förekommer på kaffekannor, trycktes också i grönt. b Färgprovstallrik från Malmö Porslinsfabrik. Sign AM 1875, diam 25 cm, Malmö museum.

I och 2. Mörner (bild I) och Svedman (bild 2) har förmodligen hämtat förebilden till bergsmannen med yxan från Hilleströms morainteriör (bild 3). Christine Charlotte Mörner har visserligen klätt sin dalkarl i mörk rock med axelkarmar, men släktskapet med de övriga bilderna är ändå omisskännligt.

Tecknat och skrivit hade hon emellertid gjort hela sitt liv, 1803 blev hon hedersledamot av Konstakademierna i Sverige och Frankrike. Hon har av konsthistoriker beskrivits som en begåvad amatör och det omdömet finns det ingen anledning att ändra på. Konstnärligt är bilderna inte särskilt märkvärdiga, men vad de kan berätta om sin tid gör dem spännande och värdefulla. Det är livet på gator och torg och ute i naturen som skildras på dessa blad. Vi möter enkla människor i vanliga vardagliga sysselsättningar. Barn leker och rasar. Magra, eländiga hästkrakar drar tunga lass. Belåtna polisbetjänter för bort beskänkta, illa klädda typer till finkan. En liten borgarmadam blåser iväg i medvinden och två livreprydda sprättar är inbegripna i ett livligt samtal. Och vi kan nästan höra klockan klämta i S:t Jakobs kyrka. En tjock präst, i vars fotspår vandrar en lång, mager karl, för tanken till liknande bilder i Christine Charlotte

3. Pehr Hilleströms morainteriör "En bergsman kommer på besök" har, som vi kan se, direkt tjänat som förlaga för Mörner, Svedman och Belanger. Jfr bild I och 2 samt färgbild.

Mörners bok med ordspråksillustrationer, som behandlas på annan plats i denna årsbok. Allmoge från Dalarna, Södermanland och Skåne vandrar kyrkklädda i väg eller möts till en pratstund. Just dessa folkliga bilder har inspirerat mig till följande funderingar kring våra tidiga folkdräktsskildrare.

Intresset för folket, dess seder, bruk och klädedräkt låg i tiden. Christine Charlotte Mörner var inte den enda som ritade svenska bönder, fiskargummor och tjänsteflickor. Carl Wilhelm Svedman, född 1762, först elev och sedermera också professor vid Konstakademien, var en annan av tidens nu glömda konstnärer. Han har gjort teckningarna till boken "Costumes of Sweden'', som år 1823 trycktes i London och som innehåller 22 handkolorerade planscher. Till samma tid hörde också Louis Belanger, född i Paris 1756 och död i Stockholm 1816, ledamot av Konstakademien 1799. Han är mest känd som landskapsmå-