Gunilla Eriksson En TING-skål från Sung

2. Utsnitt ur karta över Lund, upprättad 1784 av Caspar Mag. Espman. Tomten nr 291 saknar här bebyggelse utmed Kyrkogatan.

domkyrkan endast hade bebyggelse utmed Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan i dess södra hälft. År 1702 erhöll Kyrkogatan sin nuvarande sträckning. På Caspar Mag. Espmans karta över Lund, upprättad 1784, bild 2, är tomten nr 291 registrerad, men bebyggelse saknas fortfarande mot domkyrkan. Detta märkliga förhållande på den centralt belägna tomten kan även utläsas i Per Sommars välkända akvarell från 1700-talets andra hälft, som återger Lilla Torg och Kyrkogatan. På hörntomten Klostergatan-Kyrkogatan står ett långt träplank med lummig grönska innanför. Motsvarande plank igenkänns även på Gustaf Wilhelm Palms akvarell från omkring 1828 med samma motiv, bild 3.

Den JO april 1828 erhålles den första mera ingående beskrivningen över bebyggelsen på tomten. I brandförsäkringsbrevet nr 359, signerat av ·ägaren J. Andersson, redovisas sex byggnader, vilka upptagits till ett försäkringsvärde av 5 000 R:dr, vilket också var tomtens senaste försäljningspris. Den försäkringspremie, eller som det då hette, årsavgift, som ägaren fick betala detta år uppgick till 25 R:dr.

Var låg dessa byggnader? I brandförsäkringsbrevets första

sida omtalas att de är belägna vid Klostergatan. Hus nr I var ett envåningshus uppfört i ekekorsvirke med fack.fyllningar av bränd mursten, utvändigt kalkrappat och med tak av tegel. Innerväggarna var av korsvirke och bränd sten, alltså mera stabila än vad som var brukligt. Obränd tegel var det vanliga vid denna tid. Mot Klostergatan fanns en utvändig trappa2 av huggen sandsten, en uppgift som omedelbart föder tanken att stenarna hämtats från någon av de närbelägna raserade medeltida kyrkorna. Även till husets två ovälvda källare ledde en trappa av huggen sandsten. Här fanns dörrar av "Fuhru Bräder med beslag". Huset var i övrigt inrett med sex större och mindre boningsrum, ett kök med uppmurad spis och järnplan, ett packhus, "Ett St Förstuga med trapp af Fuhrubräder och 2 Tums Plankor upp till Winden och vindsbottnen beklädd med Bräder med Dubbla lofter". Vidare meddelas att ytterdörrarna ·mot såväl gatan som gården var dubbeldörrar, som var målade och försedda med beslag. Inne i huset fanns sju enkla målade dörrar samt sex, som det står, sämre dörrar med beslag. Två av rummen hade gipstak, ett hade brädtak målat med limfärg, två hade vävklätt brädtak och ett hade brädtaket omålat. Ett rum, förmodligen den s. k. salen, var försett med papperstapeter och fyra rum hade väggarna målade med limfärg. Dessa fem rum hade dessutom målad bröstpanel, brädgolv samt vardera en vindkakelugn av pottmakarearbete.

Gatuhuset var fristående på tre sidor och sammanstötande med byggnaderna 2 och 3 vid dess norra sida. De tre huvudbyggnaderna var alltså byggda i U-form. Gatuhusets hela längd var 49 alnar, dess bredd 13 och höjden 7 ,5 alnar. "Det är omkring Trettio år gammalt, samt sednast betydligt repareradt år 1827 och nu i fullt godt stånd."

Byggnaderna 2 och 3 var av samma ålder och även de hade genomgått en. omfattande reparation före försäkringsbesiktningen 1828. Den förstnämnda längan, som låg vid gatuhusets nordöstra del, var lika gediget byggd som detta. Dess längd var 29 alnar och hade en utvändig trappa av sandsten. Den var försedd med förstuga och garderob, fyra större och mindre boningsrum, en kammare, ett packhus och ett kök med murad spis med järnplan. Boningsrummen hade motsvarande inredning som de i

3. Lilla Torg i Lund. Efter akvarell av Gustaf Wilhelm Palm. Omkring 1828. Den obebyggda hörntomten Kyrkogatan-Klostergatan framträder till höger under pilmarkeringen.

gatuhuset. De egentliga skillnaderna fanns ifråga om eldstadstyperna. Två av rummen uppvärmdes med vindkakelugnar av "porcelaine med dörrar" och de två andra med sättugnar dvs. järnugnar av biläggartyp.

Även byggnaden nr 3 var ett envåningshus, fristående på två sidor och sammanstötande till nr I med södra kortsidan och till nr 4 vid västra långsidan. Det var uppfört av ekekorsvirke med fackfyllningar av bränd mursten. Innerväggarna hade furukorsvirke med fackfyllningar av både bränd och obränd tegel. Husets längd utgjorde 28 alnar. Det var inrett med två boningsrum, varav ett uppges vara målat och det andra omålat med undantag av innertaket. Uppvärmningen skedde med respektive kakelugn av pottmakarearbete och järnugn.

Tomtens övriga bebyggelse tjänade huvudsakligen den lantliga binäringen. Ett 35 alnar långt envånings korsvirkeshus av samma ålder som de hittills berörda, byggt intill nr 3 med östra

gaveländan, inrymde loge med två loggolv, en bod för ved, torv m.m. och ett hönshus. Kommunikationerna skedde genom en järnbeslagen port och en dito dörr.

En annan envånings korsvirkeslänga mätte 15,5 alnar och var byggt 1810. Detta hus var försett med stall innehållande spiltor för sex hästar, seltygskammarejämte drängkammare samt fähus för fyra nötkreatur samt foderhus. Det behöver kanske inte påpekas att drängkammaren saknade eldstad.

I hus nr 6, helt friliggande, var funktionerna förlagda till två packhus, en förstuga och en vagnsport. Försäkringsbrevet ger slutligen en kompletterande upplysning om uthusbebyggelsen på den stora tomten genom att redovisa de icke försäkrade uthusen såsom en luta, ett avträdeshus samt två stior för svin och gäss.

Vad som framgår av beskrivningarna i försäkringsbrevet från 1828 är att bebyggelsen var orienterad mot Klostergatan och att huvudbyggnaden låg utmed densamma. Tomtens östra del hade således fortfarande ingen bebyggelse, vilket är anmärkningsvärt med tanke på det centrala läget. Hur långt bebyggelsen låg från Kyrkogatan kan ej utläsas i detta försäkringsbrev, däremot indirekt i ett senare utfärdat, vilket ytterligare styrker korrektheten i Gustaf Wilhelm Palms återgivning av miljön vid Kyrkogatan.

Vid nästa försäkringstillfälle för bebyggelsen på tomt nr 291 har påtagliga förändringar gett anledning till justering av försäkringarna. Brevet är daterat den 2 februari 1841 och undertecknat avThor Andersson (1803-1874), son till förre försäkringstagaren Jöns Andersson (1773-1859).

Innan vi mera ingående studerar försäkringsbrevet nr 1547 bör de båda ägarna presenteras. Jöns Andersson kom som fattig bonddräng från norra Skånes skogsbygd till Lund, där han så småningom etablerade bryggeri- och värdshusrörelse vid västra delen av Klostergatan, vid nuvarande Bantorgets norra sida. Han förtjänade härpå en ansenlig förmögenhet, och kunde bl.a. förvärva den stora tomten nr 291 framför domkyrkan>1

Sonen Thor Andersson, som i sin ungdom var fadern behjälplig i värdshuset vid Bantorget, öppnade efter hand egen värdshusrörelse i den långa korsvirkeslängan vid Klostergatan på här aktuella tomt. Även denna verksamhet tycks ha slagit väl ut

4. Kyrkogatan i Lund sedd mot söder. Längst till höger Hotell Stadt Altona, byggt 1840. Trevåningsbyggnaden därintill uppfördes av Sparbanken i Lund 1872-1874 efter ritningar av byggmästaren J. H. Mortensen. Foto: A. Korfitzen, 1890-talet.

med tanke på vad försäkringsbrevet från 1841 redovisar.

I trädgårdsdelen mot Kyrkogatan lät Thor Andersson uppföra ett trevåningshus med fasad mot domkyrkan och två mindre flygelbyggnader inåt gården samt ytterligare två friliggande ekonomibyggnader väster därom. Huvudbyggnaden var det i Lund så kända värdshuset Stadt Altona, sedermera Hotet Altona, bild 4.

Huvudbyggnadens längd var 41 alnar och dess bredd 20 alnar. Sistnämnda uppgift är av särskilt stort intresse då den relateras till lägesangivelsen "sammanstötande med brandförsäkrade byggnaden Nr 2 på Tomten Nr 291 vid sydvästra hörnet ... ". Såsom tidigare påpekats gick det ej att fastställa djupet på den obebyggda delen av tomten bakom Gustaf Wilhelm Palms redovisade plank i hörnet Klostergatan-Kyrkogatan. Därför bör uppgiften om hur hus 2 låg i förhållande till Stadt Altona innebära, att djupet på den obebyggda delen från Kyrkogatan räknat kan ha varit ända upp till 20 alnar dvs. 12 meter, eftersom den