
2 minute read
Bengt Bengtsson Konst i Vita huset
by Kulturen
åberopade byggnaden nr 2 är identisk med den i det äldsta försäkringsbrevet beskrivna byggnaden med samma nummer.
Värdshusbyggnaden färdigställdes 1840. Ytterväggarna i bottenvåningen var uppförda av bränd murtegel och gråsten, murarna i de övriga våningarna av enbart det förstnämnda materialet. Taket var täckt med tegelpannor från Höganäs, vilka var understrukna med kalkbruk. Takrännor och stuprör var av zinkplåt. Gavelskenorna och taknocken var täckta med samma material. Två utvändiga stentrappor ledde till två förstugor i bottenvåningen, som var indelad i fem större och mindre boningsrum, tre kamrar och en handelsbod. I de båda övre våningarna fanns vardera en förstuga med trappa av furuplankor samt nio större och mindre boningsrum. På vinden fanns ett boningsrum och på vindsbjälklaget anbragtes två "spännstolar att uppbära Bjelklaget öfver Salen". Med denna tekniska detaljbeskrivning följer alltså även en rumsbenämning, som för övrigt ej finns antecknad.
Värdshuset var vidare försett med fyra par dubbla, målade dörrar, vilka hade lås med mässingshandtag. Dessutom fanns 26 enkla, halvfranska dörrar med mässingshandtag. I bottenvåningen fanns 13 par luckor för fönstrens insidor. Av de sammanlagt 42 fönsterparen hade 24 par fyra rutor i höjd. Såsom framgår av bild 4 var det den övre våningen, som i fasaden särskilt framhävdes genom fönsterstorleken. I denna våning var ju även salen belägen. Samtliga rum hade plankgolv, även handelsboden. Papperstapeter fanns i 14 rum, bröstpanel i sex. I 15 rum fanns vita vindkakelugnar och i 7 rum sättkakelugnar av pottmakarearbete.
De med värdshuset sammanbyggda flygelbyggnaderna var uppförda i två våningar med en längd av IO alnar och en bredd av 8 alnar. I vardera fanns ett kök med köksspis och större järnplan. Endast det ena köket var försett med bakugn.
På tomtens västra del uppfördes vid samma tid ett tvåvåningshus i ekekorsvirke med tak av tegel. Det 42 alnar långa huset inrymde en kammare, vagnsport, stall för 15 hästar, foderhus och tre större packhus. Hela vinden var inredd till spannmålsmagasin.
Även den andra ekonomibyggnaden färdigställdes 1840. Det
5. Kyrkogatan i Lund sedd mot norr. Byggnaden till vänster byggdes av Sparbanken i Lund 1898-1899. Arkitekt Alfr. Hellerström. Foto: Per Bagge, 1900tal et s början.

var ett 22 alnar långt envånings korsvirkeshus, som låg vid norra tomtgränsen. Häri inrymdes ett boningsrum med vindkakelugn, brygghus med skorsten, spis och liten bakugn, mangelbod och två vedbodar eller packhus.
I ett annat brandförsäkringsbrev, dagtecknat den 11 januari 1859, omtalas att den här redovisade värdshusbebyggelsen genomgått omfattande reparationer liksom de båda huvudbyggnaderna 1 och 2 i den gamla anläggningen vid Klostergatan. Bland annat beskrives värdshuset som finputsat och kalkfärgat.
Bebyggelsens och den stora tomtens vidare öden skall slutligen kortfattat relateras. Under 1860-talet var Sparbanken på jakt efter lämplig tomt för att därmed kunna lösa ett akut lokal-