KG Times #1 - april 24

Föreningarna:

Vad gör KG-Earth, KG-IF och Bizwanda?

Nationella prov: Tips inför nationella! Reportage: Emma: “Skolan är som en stor familj”

24 April 2024

“Jag missade min första intervju. Jag glömde bort att jag skulle ha den –så jag ljög och sa att jag var sjuk.”

I fjol valdes Jonathan Wikström Shemer till ordförande för skolans elevkår. Nu, ett år senare, är verksamhetsåret 23/24 över och han tar studenten om några månader, juni 2024. I en intervju om hans gymnasietid och vägen till ordförande tackar vi på KG Times honom för hans verksamhetstid.

Kåris är ett litet och hemtrevligt rum beläget vid skolans danssal. Här samlas elevkåren genom sina många visioner för skolan. Det är även här tidigare ordförande Jonathan Wikström Shemer erbjuder att intervjun, som han generöst deltar i, kan hållas. Han plockar upp sina nycklar ur bakfickan och låser upp dörren; en dörr där “KÅRIS” är skrivet med stora svarta bokstäver Medan han låser upp dörren förklarar han hur han förlorar sina “kårisrättigheter” snart därefter, när nästa styrelse tillträder.

Rummet är relativt litet Diverse föremål är staplade från golv till tak. Överallt har generationer av styrelseledamöter lämnat sina spår bakom sig; namn

Nummer #1

och internskämt permanent skrivna med spritpenna på det avlånga bord där otaliga möten har hållits under elevkårens tid på skolan, och på en av väggarna hänger en stor whiteboardtavla vars vita färg knappt syns genom alla klottrade namn och referenser. Vi slår oss ned vid bordet.

Ska vi börja där allting började: ditt gymnasieval för tre år sedan? Hur hamnade du på just KG?

–Min brorsa gick på KG och min syrra gick på Norra Real. Jag visste från början att jag ville gå natur, och jag hade gått ut med väldigt bra betyg från högstadiet. Jag funderade mellan Viktor Rydberg Odenplan, Norra Real eller, ja, KG.

Han förklarar att han ville gå på en större skola, och att valet då stod mellan Norra real och Kungsholmens gymnasium. Det slutgiltiga valet var dock inte helt självklart.

–Jag vet typ inte varför jag valde KG över norra. Jag hade inte så mycket tanke bakom det. Det kändes som det var lite mer saker som hände på KG. Sen så bara blev det KG

Under hans tid i grundskolan har han gått på 4-5 olika skolor. I ettan i lågstadiet gick han på en skola på Nya Zeeland eftersom hans föräldrar bodde där ett år Han beskriver det som en rolig upplevelse och att han fick lära sig mycket engelska redan vid en ung ålder.

Vad minns du av ettan, nu när du ska gå ut trean i juni? Alltså på KG, inte på Nya Zeeland!

Jonathan skrattar och lutar sig tillbaka i kontorsstolen medan han tänker tillbaka på ettan i gymnasiet. Han berättar att det han tycker är lite tråkigt med trean är att alla redan känner varandra, att man har hamnat i sina kretsar

– Så var det inte alls i ettan Alla sprang verkligen runt hejvilt. Helt hypersociala; ska säga hej till alla, och lära känna folk. Det kanske var lite utmattande i stunden, men såhär nu i efterhand saknar man det ändå

I ettan hade inte Jonathan några vidare tankar om att gå med i elevkåren Han sökte till projektutskottet höstterminen i ettan, men kom inte med.

– Fett bra att jag inte kom med, jag hade inte passat där alls Alla utskotten har lite sin egen kultur i sig, och de gör väldigt olika grejer. Jag känner att jag gillar att göra lite större projekt. Projektutskottet är snarare flera mindre projekt Jag tror jag skulle bli lite uttråkad om jag skulle sitta där som stabis

Efter att Jonathan inte kom med i projektutskottet sökte han återigen till elevkåren vårterminen i ettan, den här gången till det sociala utskottet som är mer inriktat på större event; exempelvis karnevalen och insparken. De satt och åt lunch när hans kompis Cornelia ‘Coco’ Carlsson, som skolan senare kom att känna till som vice ordförande 23/24, lyckades övertyga honom att söka till just det sociala utskottet.

– Jag missade min första intervju Jag glömde bort att jag skulle ha den–så jag ljög och sa att jag var sjuk. Efteråt hade jag en till intervju, och kom med. Jag blev ganska förvånad för jag hade inte lagt så mycket tanke på det egentligen Men det var jättetur faktiskt, jag har haft skitkul i elevkåren.

Hur kommer det sig att du sökte till ordförande?

– Jag började ju tänka på om jag ville söka någon post redan sommaren efter ettan, eftersom jag ändå var med i elevkåren liksom Man gör fan mycket i elevkåren. Det är sjukt det man gör. Speciellt när man får se arbetet, det är en stor organisation. Och att ändå få ta del av den, och särskilt då få leda den, man skulle få lära sig så jävla mycket

När Jonathan hade bestämt sig för att söka efter en post så började han fundera på vilken han ville ha. Trots att han varit med i det sociala utskottet så ville han inte vara socialas ordförande, han ville arbeta med saker som rör hela skolan. Han insåg att den posten som resonerade bäst med honom var just ordförandeposten

– Jag hade ju en motkandidat då också, vilket inte alla hade Men jag kände hellre att jag söker någonting som jag vill faktiskt bli än att söka någonting bara för att vara med i styrelsen. Det kändes rimligt.

I år lämnades valberedningens förslag på ordförande vakant, men förra året var det Jonathan som blev föreslagen till ordförandeposten. Han berättar att det kom som en chock.

–Man får reda på om man blir rekommenderad dagen innan årsmötet. Så man håller en hel kampanj i en månad för att sedan liksom hoppas att man också får valberedningsförslag. Jag trodde inte alls att jag skulle få det, faktiskt Andra kandidaten var med i styrelsen året innan, som generalsekreterare. Så jag blev väldigt

förvånad när de valde att rekommendera mig. Man blir väldigt glad att de har det förtroendet för dig.

Jonathan beskriver hur han jobbade mycket på sin kampanj. Han ville visa att han var seriös.

– Jag blev väldigt nöjd med rollen, det kändes väldigt bra när jag väl blev ordförande. Kändes som det passade mig.

Vad gör man som ordförande?

– Det man gör som ordförande märks inte så mycket, för en stor del av ditt jobb är bara att göra så att det inte blir problem Man märker inte när det inte är problem. Det är mycket jobb man måste ta itu med som annars skapar stora problem om det inte utförs, men om du gör ditt arbete ordentligt så märks det inte av

Jonathan berättar att mycket av jobbet är avtal med Skatteverket, och med utomstående organisationer, för att få in pengar till elevkåren Som ordförande representerar man även elevkåren och ansvarar för att folk ska vilja gå med.

– Alltså, det finns vissa saker som är konkreta i mitt arbetsområde, men mitt arbetsområde är också att leda styrelsen och hjälpa deras arbete. Det är mest formalia, avtal och representation. Jag gör inte mycket med eventen, asså all cred till utskottsordförandena De gör verkligen 95 % av jobbet.

Vad har varit det bästa med att vara ordförande? – Jag tyckte att det var så jävla roligt att få förhandla avtalen med företag. För det är något som gått väldigt bra i år. Vi har haft väldigt bra avtal. Att få sitta där och bara, "Nä, inte tillräckligt bra”. Shit, tänk att jag ändå förhandlat avtal om flera hundratusen kronor liksom. Det är fan sjukt. Jonathan lyfter fram dessa avtalsförhandlingar som viktiga erfarenheter. Han delar med sig av vad han lärde sig när det gäller förhandlingar av pengar

– Man måste vara lite oförskämd faktiskt. Man måste det.

Det är viktigt att våga ta för sig vid avtalsförhandlingar och inte omedelbart nöja sig, menar Jonathan. Sedan finns det förstås fler saker som han gillade med att vara med i styrelsen

– Att se allting verkställas. Det känns så sjukt ibland för det kan verkligen bara vara någon idé man har snackat om på något styrelsemöte, och sen såhär en månad efter blir det realiserat. Det är ändå en ganska kraftfull tanke att tänka liksom shit, om vi bara bestämmer oss för någonting så blir det verklighet Bara att få se processen Väldigt kul Han berättar också om ansvaret som kommer med ordföranderollen. Till exempel när man håller tal, då får man tänka på vad man säger. Jonathan skrattar

och berättar om en incident från skolavslutningen inför sommarlovet 2023 Han skulle hålla tal i en kyrka och svor, utan att tänka vidare, “fy fan vad skönt” tre gånger i rad. Folk blev lite chockade, men Jonathan skämtar om att det kanske åtminstone var lite “banbrytande”

Är det något som du, nu i efterhand, känner att du hade kunnat göra bättre som ordförande?

–Ah, kanske inte svära i kyrkan, men vem bryr sig. Vad jag skulle kunnat göra bättre? Om jag skulle sitta ett år till hade jag kunnat göra många saker så mycket bättre, bara för att jag har erfarenhet nu Men nånting som jag verkligen skulle ha gjort från början är nog att delegera mer till vice ordförande och operativa chefen. Det är mycket på ordföranderollen, särskilt i början, och om du inte delegerar så ger du dem inte heller chansen att lära sig och själva göra det arbetet. Så det skulle jag säga var min största tabbe, egentligen.

Jonathan anser att det har varit ett bra verksamhetsår. Styrelsen har haft vad han anser “unika förutsättningar” som har underlättat enormt, samt att de inte haft några större ekonomiska problem “Vi har varit ett väldigt produktivt gäng, alla har gjort det de ska,” säger han.

– Man är ju bara ett gäng 18-åringar. Varje år brukar det bli ett sinnessjukt stort bråk i styrelsen, vilket är rimligt faktiskt. Man jobbar mycket och man blir väldigt insatt i det man gör. Då blir man irriterad när folk motarbetar en. Det gör de ju inte med mening förstås, men ibland kan det bara bli så Vi har haft sådana incidenter också, men inte alls på samma skala som tidigare år. Det har verkligen speglat avsaknaden av problem.

Nu ska Alice ta sig an ordförandeposten, har du några råd till henne och framtida ordförande?

–

Som ordförande kommer man göra misstag. Föregående ordförande gjorde också misstag. Det är inte möjligt att ha ett helt perfekt år. Det är alltid någonting som man missar, eller något bråk Bara, ta inte dig själv eller föregående styrelsen för seriöst För om du gör det så tror jag att man sätter alldeles för orealistiska förväntningar.

Jonathan förklarar att det är lätt att placera ens företrädare på en piedestal, men att det är viktigt att komma ihåg att de också bara var oerfarna 18åringar, som inte gjort något liknande tidigare. Han uppmuntrar också till att våga ta egna beslut och inte fortsätta göra saker på ett visst sätt bara för att det alltid har gjorts så.

Du talar om att sätta ordförande på en piedestal. Uppmärksamheten som ordförande, har du märkt av den?

-Ja, den är väldigt påtaglig, faktiskt Extremt påtaglig Men det är ju bara i KG folk bryr sig om det också. Det kanske låter lite löjligt, men det kan ske på typ fester att man träffar några man inte känner som säger något i stil med ”Ah mr president!" Jag känner mig taskig för att jag inte vet vilka de är, och det känns som att… Jag vet inte, att det kan uppfattas som att man har hybris. Det är också inte heller “Jonathan, en skön grabb”, det är bara “han är ordförande i KG:s elevkår”.

Nu närmar sig studenten, hur känner du kring det?

– Asså så jävla skönt. Jag är jättetaggad. Jag ska på studentresa. Ska göra lumpen också, är väldigt taggad på det, och plugga

Jonathan tänker tillbaka på sin tid på skolan och elevkåren.

– Elevkåren har varit jävligt kul och man har lärt sig så sinnessjukt mycket, men det har även varit sjukt mycket arbete som ordförande. Det känns också som att jag har lärt mig allt jag kommer lära mig på KG Jag har fortfarande några prov kvar, men det känns som att det bara är en slutsträcka till att få göra något nytt.

Att Jonathan är tacksam för sin tid i elevkåren och styrelsen, men samtidigt tillfreds med att avgå efter två år av hårt arbete, är inte något han är ensam om. Han har märkt att de andra styrelseledamöterna känner detsamma

– I början är det nytt och spännande. Man kan fortfarande göra saker. Men de tre sista månaderna är mer att upprätthålla det som redan är, vilket inte är så jättekul. Sen ser man också all energi den nya styrelsen har när de tillträder, hur taggade de är liksom. Det är bra att man avgår eftersom den energi man hade i början kommer tillbaka med en ny styrelse.

_____________________

Text:

Ella Holmgren Warolén

Signe Vikström

Soldaterna kom och lyssnade på vår sång

Torsdag den 28e mars, kort efter lunchtid, kom det en stor samling ukrainska sjukvårdare till skolan. De kom hit till skolan som en del av ett 10 dagars rehabiliteringsprogram i Sverige efter deras tid på fronten i kriget i Ukraina: ett program specifikt för ukrainska stridssjukvårdare som drivs av den Ukrainska välgörenhetsorganisationen “Repower”.

Organisationen Repower har som mål att “hjälpa aktiva sjukvårdare att förebygga komplexa psykologiska störningar, att återbygga dess styrka och motivera för vidare tjänst” vilket Repower gör genom att hålla rehabiliteringskurser i Sverige. Under kursen får soldaterna bland annat lära sig om psykologiska störningar under föreläsningar och ha utbyten med svenska sjukvårdare På dag 4 av 10 så fick de komma till Kungsholmen för att lyssna på våran kör sjunga. Kören sjöng flera låtar för dem, och den mest populära låten bland soldaterna var den ukrainska “Shchedryk”, som soldaterna gav en stående ovation när kören sjöng klart.

För att kunna anordna resan till Sverige behövde Repower samarbeta med Försvarsmakten. Därför kom även svenska försvarsministern Pål Jonsson fram på scenen för att svara på olika blandade frågor som sjukvårdarna hade. I en reklamfilm om frågestunden som Repower la ut på deras instagram berättade soldaterna bland annat att försvarsministern “var vänlig, lyssnade och höll med om våra åsikter”.

Efter frågesstunden tog soldaterna en bild med försvarsministern innan de lämnade skolan för att återvända till kursen. Körens sång fick bli en liten, men ändå betydlig del i soldaternas rehabilitering.

Text:

Sebastian Kingdon

FÖRENINGSBLADET

Är

du

nyfiken på skolans föreningar? Här är tre av dem.

Text: Hugo Ridal, Viola Lithander, Iris Malmros

Bizwanda

Ni kanske inte hört talas om föreningen Bizwanda? Den är en av skolans nyare föreningar som startade under hösten 2023. Syftet med föreningen är att förändra synsättet på Afrika hos ungdomar. Mer specifikt för att uppmuntra unga att våga ta ett steg in i den internationella handeln, som de vill prioritera över utländska bidrag. Utöver detta vill föreningen samla in och investera pengar i företag i Rwanda.

”Det finns en stor ignorans gällande Afrika hos många. Afrika är inte ett land och deras enda hopp är inte bidrag från Europa. Vi vill därför upplysa om hur en ekonomisk vinst bidrar till ett gynnsammare samhälle för alla medborgare” Än så länge har föreningen investerat i startupen Royal Kimonos Africa. På BAG Innovations bestämde de träff med entreprenören David Mubita där han presenterade sitt företag tillsammans med idéer inför framtiden Mubita och hans startup har redan lyckats sälja en kimono till Netflix VD! I september förra året tog Bizwanda även hand om tre elever från skolan Lycee de Kigali i Rwanda Deras resa till Sverige involverade boende och roliga aktiviteter.

Dessa saker är inte det enda föreningen sysslar med. Är du sugen på att delta eller lära dig mer om vad Bizwanda gör kan de kontaktas via Instagram, @bizwanda. Vill du bli medlem? I så fall finns det flera olika sätt du kan hjälpa till på. ”Som medlem är man med och antingen arbetar kreativt med instagraminlägg och posters, administrativt med investeringar och planering av en eventuell resa, eller praktiskt med att baka och anordna försäljningar” berättar föreningen

KG-Earth

Kanske har du varit med på någon av skolans klädbytardagar, eller någon gång använt en av de många pantstationerna som finns runtom i byggnaden. Då har du tagit del av KG-Earths verksamhet KG-Earth är skolans miljöförening vars syfte är att uppmärksamma och minska klimatförändringarna. Det vill de göra på ett sätt som är roligt och engagerar. ”Vi vill sprida kunskap om miljöfrågorna och göra detta genom intressanta och kul event så som Klädbytardagen, Svinnkampen, Earth-Week och mycket mer.” säger Aurora Boschini Roine.

Klädbytardagen är något som varit speciellt roligt för föreningen att anordna, som de organiserat både själva och i samarbete med projektutskottet. Många elever har deltagit på klädbytardagarna och trots att det är en enkel idé har den haft stor påverkan Genom den har föreningen kunnat främja hållbar konsumtion samtidigt som de skapat ett roligt och engagerande event för skolan. Under den senaste månaden har KG-Earth haft ett antal möten där de förberett och planerat inför föreningens kommande event under Earth-week. De har även haft kontakt med kg-kockarna inför svinnkampen som föreningen anordnar

Vill du delta i KG Earths verksamhet? Kom då på eventen som de anordnar, eller kom på årsmötet. De kan kontaktas på instagram på @kg earth KGEarth är en plattform för skolans elever att engagera sig i miljöfrågor, och föreningen inspirerar och sprider kunskap kring hållbara beteenden och en hållbar framtid

Skolan installerar övervakningskameror

KG-IF

För 25 år sedan grundades föreningen som idag är Kungsholmens största - Kungsholmens gymnasiums idrottsförening (KG IF). Deras grundläggande målsättning är att främja skolans idrottsverksamhet. Det gör de genom att bland annat ordna fotbollsoch basketmatcher, som har fått mycket uppmärksamhet på skolan. “Genom god sammanhållning och samarbete inom föreningen försöker vi sprida vår entusiasm för sport och idrott runt om skolan”, skriver deras ordförande Olle Frelin i en intervju.

Under året som har gått har KG IF anordnat bland annat en golftävling, fem-kamp, Stockholm Dunk, spökbollsmatch, Stockholm Bowl och basketturnering - varav vissa i samarbete med andra skolor. Dessa är stora och viktiga engagemang som stärker gymnasiegemenskapen och låter elever från olika årskurser och klasser lära känna varandra. Därutöver är föreningen ansvarig för skolans idrottslag - Dunkholmen och KG Pugs. Just nu har föreningens styrelse börjat arbeta med vårterminens aktiviteter, vilket inkluderar en tennisturnering och ett powerlifting-evenemang.

För att engagera sig har alla medlemmar möjligheten att gå på de anordnade aktiviteterna som annonseras på Instagram-kontot @kungstagram. Vill en emellertid bli en del av det interna arbetet kommer det vara möjligt att söka till stabis under höstterminen, eller kandidera till styrelseledamot redan i maj. Oavsett hur du väljer att ta del av KG IF:s verksamhet är du garanterad en härlig upplevelse

Den åttonde mars i år installerades övervakningskameror på strategiska platser i skolan, med syftet att öka tryggheten och säkerheten för Kungsholmens Gymnasiums elever, lärare och personal. “Vi behöver ha koll på vilka som rör sig i huset, utifrån att vi ligger centralt i Stockholm.” säger rektor Jenny Rångeby i en intervju med KG Times.

Mot bakgrund av det ökade säkerhetshotet mot Sverige, samt tidigare problem med obehöriga i skolans lokaler, har skolledningen beslutat att installera övervakningskameror vid entréer samt i korridoren på plan två. Jenny Rångeby, rektorn på skolan, säger att det med skolans 16 ingångar blir väldigt svårt att hålla koll på alla som rör sig i lokalerna, och att behovet av att ha just koll är vad som legat till grund för beslutet.

På frågan om det finns någon konkret hotbild mot skolan svarar Rångeby: “Det finns ingen hotbild, inte alls.”

Till videomaterialet, som ska raderas 72 timmar efter inspelningstillfället, har rektorn (som kan delegera arbetet med granskningen av videoupptagningen till annan personal), den administrativa chefen och skolans IT-samordnare tillgång Materialet kan användas för att utreda incidenter eller händelser på skolan, och kan komma att överlämnas till polis eller annan myndighet om så begärs, eller krävs enligt gällande lagstiftning Serverutrustningen förvaras i ett säkert låst utrymme på skolan

Trots att information om övervakningskamerorna har skickats ut till samtliga vårdnadshavare och elever har reaktionerna varit få “Vi har i princip bara fått positiv återkoppling, av den lilla återkoppling vi har fått.” kommenterar Rångeby.

Skolans kamerapolicy - som syftar till att respektera elevernas och personalens integritet - uppdateras och granskas med jämna mellanrum, för att säkerställa att syftet med kamerorna fortfarande uppfylls

Text:

Lucas Lindén _____________________

Tips inför nationella!

Nu har tiden kommit då vi ska ge allt för våra sista betyg och för de flesta kan denna period vara ganska stressframkallande. Det kan vara svårt att veta hur man ska plugga till de olika ämnena eller att man är av behov av mer mentalt stöd för att ta sig igenom de tuffa tiderna. Därför har vi på KG times tagit fram tips och råd som kan guida dig igenom de nationella proven och dess hinder på vägen.

Tips för de respektive ämnena (Matematik, svenska, engelska och moderna språk)

Nationella proven förekommer i kärnämnena samt moderna språk, dvs matematik, svenska, engelska och ditt utvalda språk. Det kan vara svårt att veta var eller hur man ska börja förbereda sig, men som tur kommer vi med super tips till en bra start för förberedelser!

Matematik

Matte kan nog vara den knepigaste att förbereda sig till, liksom var ska man börja?! Därför har vi här på KG times tagit fram de skickligaste tipsen till en super matte guide!

1

Träna med gamla nationella prov!

En god start är att hitta gamla nationella prov och arbeta med dem Alla nationella prov har ungefär samma struktur och brukar behålla samma svårighetsgrad varje år, men med annorlunda frågor såklart. Att plugga med hjälp av gamla nationella prov ger dig en bättre uppfattning om vad som kommer att ske och man tränar även sina kunskaper

För att hitta nationella proven så söker man på “Gamla nationella prov”, samt den matematikkurs du tar (1b, 1c, 2b, 2c etc ), och sedan klickar du på länkar från olika universitet. Det är olika universitet, som till exempel Stockholms universitet, som skapar dessa prov och det är därför man kan finna dem på deras hemsida

Arbeta med de uppgifter som du behöver för att uppnå ditt personliga betygs målsättning.

Alla har olika målsättningar om vad de vill ha för betyg och då är det viktigt att arbeta med de uppgifter som bekymrar dig! Såklart vill alla sikta högt, speciellt KG elever, men genom att fokusera på de uppgifter som angår en mest kan det minimera stressen en gnutta Detta är enligt gymnasium se och om man är intresserad av att veta lite mer så kan man söka “5 tips för att lyckas på nationella provet i matte” på google

Ta hjälp ifrån superhjältar!

Om du är fast på en uppgift eller behöver ytterligare förklaringar kring ett arbetsområde så rekommenderar vi två youtubers för det!

Fredrik Lindmark

Listan hade inte varit komplett utan kungen själv! För dem som inte känner igen Lindmark så har han en youtube kanal där han gör i princip alla uppgifter i matematikböckerna Om du vill ha snabba förklaringar till en klurig uppgift är det han du ska vända dig till!

Jonas Vikström

Om du söker efter bra och långa förklaringar till ett speciellt kapitel i matteboken är Jonas Vikström killen för det! Han har massor av videor där han förklarar mer på djupet om hur man ska lösa vissa typer av uppgifter i de respektive arbetsområdena. Videorna brukar vara lagom långa, runt 15-20 minuter, likväl en genomgång under en lektion

Språk (Svenska, engelska och moderna språk)

Nu när matematiken är överstökad övergår vi till språk och detta innebär de resterande kärnämnena.

När det kommer till språk så testas man på samma aspekter i alla ämnena: hörförståelse, läsförståelse, skriva och tala. Det finns dock ett undan tag i svenskan då man inte har hörförståelse men annars finns det ingen skillnad För språkdelen kommer vi ta fram ytterligare en rad med olika tips för varje område.

Tala

Jag tror vi kan alla hålla med om att taldelen inom nationella är den mest nervkittlande. Det är inte själva innehållet som skrämmer oss utan själva framförandet Oftast är det vår nervositet som stoppar oss från att prestera på topp, så här kommer några tips om hur du kan överrösta nerverna.

1

Känn dig säker med ditt innehåll

När man blir nervös tenderar man att glömma bort i princip allt och man känner att man får en blackout. För att förhindra det rekommenderar vi att öva in och känna dig säker med ditt material Börja några veckor innan provet med att antingen arbeta med ditt tal eller öva in begrepp som kommer vara användbara inför ditt framförande Detta kommer bara inte göra dig mindre nervös inför talet men också spara dig lite stress istället för att göra allt sista minuten.

Var trygg med att du kan 1

Det här är en av de bästa tipsen som finns. Var säker på att du kan göra det Om man kliver in i en situation och tänker “Jag kan inte det här, det kommer gå väldigt dåligt.” då kommer det förmodligen inte gå så bra. Fokusera istället ifrån ett positivt perspektiv Byt ut “dåligt” mot “bra” och byt ut “Jag kan inte” till “Jag kan” Små förändringar som de här kan göra en stor skillnad. Det låter lite fånigt att påstå att ett par enstaka ord kan ändra allt, men det kommer definitivt att hjälpa en bit på vägen

Skriva

Likväl som matte är skrivdelen hos språk också en knepig del att plugga till Det är svårt att säga vilka specifika områden man bör fokusera främst på när den här delen är relativt öppen.

För svenska och engelska är våra främsta tips att lära sig strukturer på olika texter och att man förstår skillnaden mellan dem. Under nationella proven vet man inte i förhand vilka typer av texter man kommer välja mellan så det är bra att ha koll på en del olika. Ett ytterligare tips är att träna grammatik. Tråkigt, men behövligt när det kommer till skrivdelen, speciellt i svenskan

Moderna språk är lika men ändå olika från svenska och engelska. Det är viktigt med struktur och grammatiken men också begreppen. För de flesta, är sitt utvalda språk ens tredje eller fjärde språk så då är det lite mer att lära sig. Alla språk inom moderna språk testar dina kunskaper inom grammatik och vokabulär kunnighet, men också att du förstår orden du använder och att du kan sätta dem i sammanhang. Så vårt tips är att när du tränar in grammatiken, använd dig gärna av massor av begrepp som du har lärt dig och sätt ihop det i olika sammanhang

Hörförståelse: Hörförståelse är en väldigt enkel men ändå tricksig process. Man gör hörförståelsen i både engelska och moderna språk, alltså inte i svenskan.

Det finns inga skilda tips för de enskilda ämnena utan man tränar väldigt lika till båda.

Ett tips, likväl matematiken, är att träna med gamla hörförståelse nationella prov på internet Man kommer få en bättre uppfattning om hur provet går till och man tränar dessutom sin hörförståelse ännu mer

Men det finns även lite roligare sätt att träna sin hörförståelse, något som man oftast inte tänker på.

Det är att lyssna på musik! Japp, du läste rätt, lyssna på musik. Det låter lite underligt men det är faktiskt sant! När man lyssnar på musik så hör man uttal från språket och man lär sig att förstå vad de talar om Därför rekommenderar vi, som ett roligt tips, att prova på att lyssna på låtar på engelska eller i ditt utvalda språk och se hur mycket du förstår utan att kolla på texten som stöd! Man blir överraskad över hur mycket man verkligen förstår

Läsförståelse

De sista tipsen vi kommer ge angår läsförståelsen men det kommer att vara en fras som vi garanterar att de flesta har hört. LÄS BÖCKER! Jag är säker på att det tog fram några mysiga minnen, men det är ett sant påstående Att läsa hjälper otroligt med läsförståelsen och är något som alla borde göra Men att läsa är inte allas grej, och det är okej! Att läsa böcker är kanske inte den roligaste grejen, men texter som artiklar, blogginlägg, recept, faktaböcker osv är alla lika effektiva när det kommer till läsförståelse

Ett tips är då att läsa! Läs många olika typer av texter och säg till att förstå det du läser Om du behöver tips om böcker kan man fråga skolans bokcirkel eller biblioteket, eller helt enkelt söka upp på nätet.

_____________________

Text:

Mona Hashim

Emma: ”Skolan är som en stor familj i ett stort hus.”

Emma är ett välkänt ansikte på skolan som är näst intill omöjligt att missa. I hela 28 år har hon jobbat i det mysiga kaféet utanför matsalen. Sett lärare och rektorer som kommit och gått. Elever som har blivit framgångsrika journalister, läkare och skådespelare har genom åren serverats av Emma. För 28 år sedan fastnade hon här på Kungsholmens gymnasium för den unika arbetsmiljön skolan utgör.

Det är strax efter lunchtid på en tisdag som jag stiger in i kaféet och hälsar på Emma. Jag har bestämt mig för att göra ett reportage för att ta reda på mer om personen bakom kaféet Hon ler brett och hälsar mig välkommen. Men det är inget lugn jag stiger in i. Överallt hör jag bruset och pipet av maskiner och kön till kassan är ett par meter lång Under ett par minuter så försöker jag förgäves påbörja intervjun med henne. Kors och tvärs springer hon fram och tillbaka för att grilla mackor, hämta kaffe och ta emot beställningar Efter att rushen lugnat ner sig får jag äntligen chansen att påbörja intervjun

Emma berättar att hon ursprungligen är från Manilla på Filippinerna och att hon 1985 flyttade till Sverige Hon har tidigare bott i Småland och Norrköping. Under många år har hon jobbat i kafébranschen och när hon kom till Stockholm så fastnade hon på Kungsholmens gymnasium Hon upptäckte att vår skola var unik till skillnad från

andra skolor. Här var alla som en familjemedlem i en stor familj och hon märkte snabbt att hon trivdes här Eleverna var väluppfostrade, visade respekt och var lätta att konversera med såväl som personal och lärare. ”Skolan är som en stor familj i ett stort hus.” säger hon.

Enligt Emma så är det viktigaste när man jobbar att man trivs, vilket hon tycker att hon verkligen gör. Hon berättar att hon aldrig skulle lämna kaféet för pengar. ”Jag har verkligen fastnat här", säger hon med ett glatt skratt.

Återigen avbryts intervjun, ett par kunder har nyss dykt upp och ska ha den populära grillade pestomackan. Så hoptryckt vid en soptunna och en kyl står jag med mitt anteckningsblock för att inte stå i vägen för henne när hon fram och tillbaka springer mellan grillen och ett bord med mackor När mackorna väl är klara så trycker hon på ringklockan vid kassan och ropar ut beställningen.

När inga kunder längre är i sikte så fortsätter hon och förklarar till mig hur hon uppskattar att skolan har en internationell och en svensk sektion. Hon tycker att gemenskapen på skolan är ett fint exempel på hur integrationen kan fungera Hon påpekar också att det är bra att man i denna ålder kan träffa och lära känna andra människor från olika kulturer för att förstå världen bättre.

Hon har också sett att det är något speciellt med den nya generationen Z. Till skillnad från den förra

generationerna så är vår generation enligt Emma mer öppen. Ettorna är inte alls lika blyga nuförtiden som de var när hon började jobba på skolan. Hon gillar verkligen denna nya generation.

Att jobba i ett kafé är något som både är psykiskt och fysiskt tungt. Det är ett stressigt jobb med många olika arbetsuppgifter. ”De enda gångerna jag får sitta ner och ta det lugnt är vid frukost och lunch ” säger hon. Det är otroligt viktigt med rutiner och stresstålighet. Att alltid ha en plan B är nödvändigt eftersom vad som helst kan hända. Att förse en skola med ett kafé kräver många förberedelser i kaféet som hon bland annat samarbetar med skolköket med. Exempelvis så sköter hon nog en av de viktigaste uppgifterna på skolan: Att brygga lärarnas kaffe på morgonen Detta kaffe lär nog vara en av de viktigaste komponenterna i lärarnas vardag och som kanske driver hela läroverket.

Slutligen så påpekar hon att det är viktigt att inte köra ut sig och vikten av att njuta av livet Att ofta gå på konserter, gå på restaurang, resa och träffa vänner och familj är något som hon älskar att göra på sin fritid

När jag frågar henne hur hon ser på framtiden så svarar hon att hon att trots att hon är 65 år gammal så har hon inga planer på att gå i pension Hon kommer att fortsätta jobba så länge kroppen räcker, förklarar hon. "Om jag skulle bli pensionär, ska jag då bara sitta i soffan och titta upp i taket eller?” säger hon skämtsamt och avslutar med ett gott skratt Att Emma verkligen trivs här på skolan och älskar sitt jobb är det ingen tvekan om. En mer äkta KG:are kan du inte hitta.

1

bildades KG IF?

Fem a

Femton b

Tjugofemc.

2.

Vem är ny ordförande för elevkåren?

Jonathan a

Alice b

Stella c

3

Vilken dag installerades skolans

övervakningskameror?

2/3 a

8/3b.

12/4c.

4.

Vad hände på Jonathan Wikström Schemers intervju?

Han missade den a.

Han blev utkastad b.

Han lämnade för att söka till ett annat utskott istället c.

5.

Vilket företag har Bizwanda investerat i?

BAG innovation a.

Engineering in Rwanda b.

Royal Kimonos Africa c.

6.

Hur länge har Emma jobbat i skolans kafé?

19 år a.

34 år b.

28 år c.

7.

Vem är skolans rektor?

Bodila.

Jennyb.

Annac.

OPINION:

Svensk skola har misslyckats med sitt främsta mål

När ”att lyckas i skolan” inte längre innebär att eleven är kunnig och redo för arbetslivet har utbildningssystemet tappat fäste. Det är en ordning utan effektivitet, inlärning och mening. Denna utveckling får omfattande konsekvenser för svenska ungdomar, som numera inte är på lektioner för att lära sig.

På Skolverkets hemsida står det att svensk skolas främsta mål är att utveckla elevers kunskaper och skapa en livslång lust att lära sig Alla som går i antingen grundskolan eller gymnasiet idag vet att detta är långt ifrån efterföljt; istället präglas vardagen av bedömningar, prov och ännu fler bedömningar

Föreställ er följande: ni är utomordentligt duktiga inom ett ämnesområde, till exempel ledarskap. Det är enbart en färdighet som kommer vara till hjälp hela era liv, men inte betygsgrundande Däremot är ni inte lika duktiga på att minnas samhällskunskapens alla sätt att bilda regering på. I denna situation bör ni som elever i en utbildningsinstitution vara mycket tillfredsställda. Vi vet dock att skaran som skulle vara nöjd över detta är otroligt liten, de allra flesta kommer att vara besvikna – trots att man har otroliga kunskaper Hur går det ihop i ett land som Sverige?

Faktum är att dagens skolsystem alltför mycket prioriterar att fylla gymnasisternas hjärnor med kunskap från läroböcker, som sedan prövas på ett prov några veckor senare och aldrig mer tas upp igen. Frågorna är ofta snarlika, om inte identiska, de som klasserna har arbetat med under lektionstid och i många fall fått svar på från läraren Uppgifter som ska pröva hur nyanserade ens resonemang är, även de, baserade på slutsatser dragna av läraren och dens powerpoints.

Ungdomarna, som har som yttersta mål att få de bästa möjliga betygen, studerar i sista stund, och kunskapen försvinner ur deras huvuden sekunden de lämnar provsalen De uppnår med den här strategin sin största dröm – att bevisa att man är värdig nog att genomföra samma process på högre utbildningsnivåer och på så sätt klara sig i konkurrensen Läraren får också tio poäng av tio möjliga då den lyckades med det näst intill omöjliga: att klämma in ett betygstillfälle till inom den begränsade kurstiden. Till och med Skolverket är belåtet då svenskars kunskapsnivåer till synes hålls höga.

Förutom den stora mängd stress och psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2022) som detta har bevisats orsaka verkar alla parter bli nöjda med detta upplägg Det långsiktiga problemet som få verkar inse är emellertid att hela skolväsendets målsättning, ”att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” som Skolverket uttrycker det, urholkas Fokuset på betyg är ständigt och har gjort att kvalitativ undervisning enbart kan hittas hos ytterst få lärare, på ytterst få skolor. Det är säkert många av er som endast har varit på studiebesök och fältstudier någon enstaka gång Svaret på denna fråga är både entydigt och förväntat i det utbildningsväsende som hela tiden får mindre resurser

Problembilden med den här utvecklingen är att den får omfattande konsekvenser på hela vårt samhälle. Utan att kunna resonera, tänka själv och behålla den inhämtade kunskapen är det omöjligt att kunna bidra till landets utveckling; forskning och nytänkande blir ett minne blott. Även demokratin, som utbildningens viktigaste myndighet återigen tar upp allra först i läroplanen, skadas kraftigt

Att läroplanen ändrades från LGR 11 till LGR 22 hjälpte, men inte tillräckligt Snart kommer även ämnesbetyg att ersätta kursbetyg för gymnasieelever, vilket är positivt, men kommer inte heller lösa problemet. Det krävs ett gemensamt arbete mellan Skolverket och lärare för att se till att dagens elever –framtidens arbetare, forskare, entreprenörer och beslutsfattare – kan tillhandahållas faktisk kunskap och riktiga färdigheter, inte bara på pappret. Det borde inte vara för mycket att begära.

Text:

Hugo Ridal

Vi minns tillbaka till Sthlm Vision

Lördag kväll, klockan 18.00 den 10 februari stod jag i kö utanför Fryshusets klubb, ett litet konserthus på söder, inte långt från Gullmarsplan Jag stod i kön med lätt några hundratal andra personer, varav många huttrade tack vare den förjävliga kylan, medan andra fördrev tiden med småprat. Vi fick veta långt innan att inga väskor fick tas med till konserthallen, men ändå hade gruppen framför mig i ledet sina väskor. När de fick beskedet att “tappa väskorna” från säkerhetsvakterna behövde de gömma sina väskor under några dolda trappsteg ett fåtal meter bort om ledet Man kanske undrar, vad var det som vi alla väntade på?

Det vi väntade på, och det som lockade oss till konserthuset, var Stockholm Vision, en musiktävling mellan 3 av Stockholms största elevkårer: Södra Latin, Norra Real och givetvis Kungsholmen Gymnasium. Respektive elevkår skickade in 3 tävlingsdeltagare som sedan tävlade om att vinna ett pris på 3 000 kr KG avgjorde redan sina deltagare i sin egen musiktävling, Vinterfestivalen, där gruppen Patriks Funky Fiesta vann avgörande med gruppen Ohlssons Drängar och duon Ludwig och Victor lite efter Alla 3 skulle tävla tillsammans med delegaterna från Södra Latin och Norra Real, totalt 9 tävlingsdeltagare som tävlade om äran att vinna Stockholms egna Melodifestival.

Detta var den andra festivalen i serien där Kungsholmen vann förra året. Pressen var stor på årets deltagare, dels på de andra skolorna att avsätta KG, men framför allt på KG:s tävlande att behålla tronen Kunde de klara det? En fråga som säkert några i kön hade tänkt på, men när dörrarna öppnade gick de tankarna bort då man flydde från kylan

Efter vi gått in, lämnat av våra jackor vid garderoben och nått fram till lokalen blev det en helt annan stämning Den mörkblåa färgen från strålkastarna konsumerade publiken och scenen samtidigt som fler och fler personer fyllde den lilla konserthallen. Folk stod i cirklar och småpratade, många som såg fram e

mot att se sina vänner på scenen eller för att lyssna på musiken som skulle spelas. Tiden gick, fler personer anlände och hallen blev mer packad med minuten.

Till sist kom kvällens programledare fram: Rena Thomas från KG, sociala utskottets ordförande och Gertrud Essle, ‘Kulturella utskottets’ ordförande från Södra Latin Kvällens event inleddes med ett framträdande av den berömda svenska hiphopartisten Mange Schmidt tillsammans med förra årets vinnare Självklart uppträdde de med Manges hitlåt, “Glassigt”, från albumet “Samtidigt, i Stockholm” (2006). Efter Manges framträdande var det dags för alla andra deltagare att köra igång då festivalen började på allvar

Det blev en lång kväll, fylld med en rad olika framträdanden som passade in i flera olika genrer Från Norra Reals "Jago", en cover på den mjuka och balladliknande Hozier-låten "Take Me To Church"; Södra Latins "Los gringos" cover av Erykah Badus häftiga R&B, Neo-soul "Penitentiary Philosphy", och slutligen Patrik's Funky Fiesta dubbelcover av både Gloria Gaynors discoklassiker "I Will Surive" och Destiny's Childs 2000-tals pophit "Survivor". Spänningen i publiken var påtaglig, med jubel här och där som hördes överallt I slutet av varje låt uppstod en slags rastlöshet som endast bröts när nästa låt ropades upp. Stämningen i salen var laddad

Äntligen blev det dags att avgöra vinnaren. Medan alla deltagare hade en lika stor chans att vinna från början fanns det två tydliga företrädare i slutet: Los

Gringos från Södra Latin och Patriks Funky Fiesta från Kungsholmen Man röstade på ett okonventionellt sätt: När programledarna ropade upp respektive bands namn tog man fram sin telefon och satt på ficklampan. Då fotograferade tävlingsfunktionärerna publiken och räknade hur många “röster” som fanns i bilden Till slut, efter att rösterna räknades, så vann de eminente Patriks Funky Fiesta priset på 3 000 kr. De gick upp på scenen för ett sista framträdande då publiken sjöng med högt och tydligt

Stockholm vision var en jätterolig upplevelse, för mig och för så många fler Med den fantastiska musiken och den härliga stämningen i publiken. Även om det bara blev en vinnare till slut, gjorde verkligen alla deltagarna ett superjobb uppe på scenen Det är en upplevelse jag hade lätt rekommenderat till andra och en upplevelse jag ser fram emot att ha igen i framtiden.

Text:

Sebastian Kingdon

Varför är det alltid slut på gafflar?

Ni vet känslan Du hade just ett spanska prov klockan 8:20 på morgonen och sedan en 80 minuters sam-föreläsning om nationalekonomi precis efter. Du ska ha ett biologiprov senare på eftermiddagen som du har skjutit upp med att plugga under hela veckan Du kommer behöva plugga under engelskan Med allt det här i hjärnan lämnar du dina böcker i skåpet och hoppas att maten är bra–eller ja, åtminstone mer lockande än den "mustiga" fiskgrytan du fick igår

Det är då du hör det. Din vän berättar för dig “Vi har pannkakor idag”. Ögonen lyser upp. Du rusar till matsalen och knuffar bort möss försäljarna vid entrén till kaféet. Du kommer fram till stora ledet och kollar upp på menyn. “Pannkakor”. Du tar en tallrik och ställer dig i ledet. Du tar dina pannkakor och sylten medan allting känns sund och rätt i världen. Men sen när du kommer fram till besticklådan ser du en syn som du sett en för många gånger. Gafflarna är slut.

Du tänker på alla gångerna det här har hänt innan. Det känns som att skolan till slut borde inse att de behöver fler gafflar, men det har de tydligen inte gjort Du tänker tillbaka till föreläsningen du hade för bara några minuter sen. “När efterfrågan är för hög måste man höja utbudet!” Men det har de inte gjort. Istället lämnas du kvar för att leva med smärtan: att skära pankisar med kniv och sked

_____________________ _____________________

Jag kanske överdriver lite grann just nu. I all ärlighet så är det inte värsta grejen någonsin att jag äter min mat med sked istället för gaffel, men ändå så är det lite underligt hur ofta det händer. Kanske så har det något med disken att göra? En förklaring till undret av varför vi måste slänga gafflarna i en bricka och de andra besticken i en annan (För att köket ska diska gafflarna först? Kanske det.)

För att avsluta, så delar jag detta med dig: Våga längta för en värld med fler gafflar Man behöver inte lida av gaffelbrist genom hela skolgången Våga vägra gaffelbrist! (Och våga vägra mustig fiskgryta också.)

Text:

Sebastian Kingdon, Mona Hashim

Ansvarig utgivare: Tehres Lindskog