Stabisrekryteringen: Hur går den till?
Intervju med Siri Vilhelmsson Emneby, operativ chef och huvudansvarig för alla stabisar. s. 6
KG kvalificerar i internationell debattävling
KGs lag har fått erbjudandet att åka till Grekland för att representera Sverige. s. 3
Juni 2024
Nummer 2
När hela Europa snart går till val får inte svenska ungdomar sitta hemma. Det är allas ansvar att stå upp för det man tycker; det är allas ansvar att rösta. (s. 2)
När hela Europa snart går till val får inte svenska ungdomar sitta hemma. Det är allas ansvar att stå upp för det man tycker; det är allas ansvar att rösta.
Den 9 juni har alla myndiga svenskar möjlighet att rösta fram vilka ledamöter som ska sitta i Europaparlamentet. Det är ett fantastiskt – och enkelt – sätt att påverka som alltför få människor nyttjar. Förra valet, för fem år sedan, var det enbart 55% av vår befolkning som röstade. Bland ungdomar var denna andel ännu mindre, vilket är ett allvarligt hot mot vår demokrati och framtid.
Det är lätt att tro att vilka som sitter nere i Bryssel och Strasbourg inte spelar någon roll, men det kunde inte vara mer felaktigt. Frågorna som det beslutas om är högst aktuella och helt avgörande för vilket Europa vi vill leva i. Klimatkrisen, miljöfrågor, fredsförhandlingar och brottsbekämpning är bara några exempel på unionens ansvarsområden; det är lite som en godispåse – nästan alla varianter finns med. Just det här årets val är dessutom viktigare än det har varit på länge, då världen står inför ett konstant växande berg av kriser. Dock är det inte bara stora och abstrakta frågor som hanteras i EU, utan även ämnen som berör dig varje dag - om du ska ha skolmjölk, ordentliga vägar och kunna använda mobiltelefonen när du reser utomlands. Faktum är att hela 60% av alla kommunala beslut är direkt påverkade av vad EU bestämmer, och så även 40% av alla riksdagsbeslut.
För oss unga är det här valet ett ödesval. Klimatkrisen, gängkriminaliteten och skolmjölken berör allra främst vår generation. Därför är det oacceptabelt att det är vi som hela tiden är underrepresenterade i politiken, både i parlamentet och i röstlokalerna. Där har vi ett stort ansvar att använda vår rösträtt. Det är många i världen som skulle överge allt för en sådan möjlighet, men vi väljer att kasta bort den. Flera av partierna har även förgyllt sina valsedlar med unga kandidater, men ofta kommer de inte in i parlamentet utan att bli personkryssade. Ta därför en extra titt på namnen som står på röstsedeln och kryssa någon ung!
Att leva i ett demokratiskt land, och i en demokratisk union, innebär att man som enskild medborgare har mycket politisk makt. Det här är någonting som får många att hoppa bakåt i stolen –bli rädda och välja att stanna hemma på valdagen. Speciellt till Europavalet är det här vanligt. Då är det viktigt att känna till att du inte behöver ha koll på allt om EU för att kunna rösta. Vad kommissionen gör, hur många parlamentariker som finns och
skillnaden mellan Europarådet och Europeiska rådet spelar lika stor roll som hur många myror som finns på jorden – ingen roll alls! Det viktiga är att känna till vad partierna tycker och vad DU tycker, och det hjälper en enkel partiledardebatt, ideologisk fundering eller valkompass till med.
Att rösta i valet den 9 juni är alltså ingen liten sak. Det finns ett helt (förorenat och plastfyllt) hav av ödesdigra frågor. De kommande fem åren kommer att sätta riktningen för hela mänsklighetens utveckling, och du har möjligheten att påverka den. Därför är det ditt plikttrogna ansvar att rösta.
Text:
Hugo Ridal
Ordförande för KG Times
du nyfiken på skolans föreningar? Här är två av dem:
Deltog du på årets äggjakt eller skickade du kanske en klubba på alla hjärtans dag? Då var det tack vare föreningen KG Holidays. Deras uppskattade arbete här på skolan involverar varje år många av Kungsholmens gymnasiums elever. Men du kanske inte känner till hur KG Holidays komtill?
Allt startade 2018 när KG Holidays skapades. Då var det en julförening som bland annat delade ut fika passande till högtiden. Ett par år efter föreningens bildande valde de dock att byta namn till KG Holidays och bredda sitt arbete till fler högtider. Syftet med den högtidsälskande föreningen är att öka gemenskapen på skolan samt sprida glädje i den stressiga pluggvardagen. Detta gör de genom att anordna event vid speciella dagar och även uppmärksamma högtider från olika religioner och kulturer. Dessa event sträcker sig från traditionella aktiviteter som pepparkakshustävling vid julen till nyare idéer som sommarfika eller hållbara julpysselstugor. KG Holidays samarbetar också tillsammans med andra föreningar i syftet att samla in pengar till godaändamål.
Känner du dig mer nyfiken på vad föreningen har att erbjuda? I så fall hälsar KG Holidays dig välkommen till alla deras event som ni kan hitta information om på föreningens Instagram @kgholidays. Vill du engagera dig i föreningen harduchansenattsökatillstabisnuihöst.
Text:ViolaLithander
För dig som är intresserad av politik och står upp för socialdemokrati är SSU KG den perfekta föreningen. Den är en del av socialdemokraternas och den fackliga organisationen LO:s ungdomsförbund. I en intervju med KG Times skriver SSU KG:s ordförande Sofia Stenecker (SA22SA) om föreningens huvudmål: ”Som skolans enda partipolitiska förening försöker vi öka medvetenheten kring viktiga frågor bland eleverna. Vi vill även öka engagemanget för politik för att bidra till ett mer öppet och tillåtandesamhälle.”
SSU KG är en relativt ung förening som bildades för endast 9 månader sedan, men sedan dess har de kontinuerligt hållit aktiviteter varje tisdag klockan 14.30. ”På våra möten gör vi en massa olika kul grejer”, skriver Stenecker. “Vi diskuterar politik, lyssnar på intressanta föreläsningar och har kul samtal. Ibland kollar vi också på film eller övar på att debattera.” Hon lägger till, “Kanske det viktigaste är att vi alltid bjuder på supergott hembakt fika och är ett bra ställe att hitta likasinnadepersoner!”.Förattuppmärksammaen av SSU:s viktigaste frågor - gratis skolfrukostdelade föreningen även ut kanelbullar en morgon tidigaredettaverksamhetsår.
För att engagera sig i föreningen är du välkommen på alla deras aktiviteter som annonseras ut på Instagram: @ssu_kungsholmensgymnasium.
Text:SebastianKingdon
Kungsholmens gymnasiums lag i det Europeiska ungdomsparlamentet har fått erbjudandet att åka till Grekland den här sommaren för att representera Sverige. Det är en politisk konferens som vill öka demokratin och ungdomars engagemang i Europa.
Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) är en internationell organisation som samlar unga från hela Europa för att diskutera politik och skapa ett engagemang. Rötterna går att finna hela vägen tillbaka till år 1987, men organisationen har sedan dess utvecklats enormt. Under de senaste åren har även Kungsholmens gymnasium deltagit med fyra elever varje år. Dessa fyra väljs ut under en ”inschool session” och får sedan delta på en regional konferens. Lyckas delegationen bra skickas de vidare till en nationell konferens med ungdomar från hela Sverige.
I år hölls det nationella arrangemanget i Malmö och genomfördes under fyra dagar i mars. Med betyget ”a profound and impactful delegation” utnämnde juryn KG:arna till de bästa deltagarna, vilket
mottogs med stor glädje. Deras politiska resolutioner som tagits fram i utskott, debatt- och samtalsförmågor var några av aspekterna som vägde in i beslutet. Att just Kungsholmen hamnar högt upp på jurylistan hör inte till ovanligheten, då vår skolas bildning och språkkunskaper kontinuerligt riktar oss rakt mot podiet.
Som de vinnande eleverna har delegationen nu fått möjligheten att representera Sverige på en internationell konferens: ”100th international session of the European Youth Parliament”. Den kommer att pågå under 8 varma sommardagar i Grekland och inkluderar människor från 40 länder, inom och runt Europa. Huvudfokuset kommer att ligga på att ta fram politiska förslag som kan skickas till den Europeiska kommissionen, där bland annat deepfakes och koldioxidutsläpp är viktiga ämnen. Även många kulturella aktiviteter står på dagordningen.
Text: Hugo Ridal
Krysset är gjort av: Lara Hurtig Fredriksson
Facit finns på Instagram: @kgtimes.media
Bidra med en insändare eller debattartikel genom att skanna QR-koden.
Den 26 april 2024, efter totalt 128 intervjuer med 108 sökande till 6 utskott och 1 administrativ stab, så accepterades äntligen 28 stabisar till Kungsholmens gymnasiums elevkår. Det betyder att de 28 , under resten av vårterminen och kommande hösttermin, ska bidra och hjälpa till i elevkårens verksamhet under hela skolåret. Det gäller allt från att ordna evenemang åt skolans elever och idrottsmatcher åt skolans idrottslag till att skapa inlägg för elevkårens Instagram. Oberoende av vad ens specifika post är så är det mycket jobb att driva Sveriges största elevkår – därför är stabisantagningsprocessen hård, då man behöver personer som verkligen är redo på att göra jobbet. Siri Vilhelmsson Emneby är operativ chef och huvudansvarig för alla stabisar; hon svarar på alla era frågor - hur intervjuerna gjordes, hur många som antogs och mycket mer.
Är du ansvarig för stabisarna genom hela verksamhetsåret?
– Ja, ja, precis. Jag har också rollen att yrka för deras välmående, så jag är den person stabisarna kan vända sig till om de inte vill vända sig till sina
utskottsordförande om något uppstår.
Siri fortsätter och förklarar vikten av hennes roll som stabisansvarig, speciellt om det uppstår något bråk eller något annat slags obehag. Hon förklarar också hur hon inte har några stabisar på grund av hennes post: “För att jag är ansvarig så blir det lite knasigt”. Hon förklarar att det vanligtvis brukar finnas runt 28 stabisar i början av verksamhetsåret, och så har det varit även i år.
Är det en siffra som man känner sig bekväm med eller finns det någon annan anledning till att det är just 28?
– Det är ingen exakt siffra. Det är inte bestämt att det ska vara en specifik siffra nu på våren, utan den förhållningsregeln är att utskotten måste bestå av 4 personer.
Siri fortsätter och berättar om hur ett utskott måste bestå av en ordförande, vice ordförande, sekreterare och en övrig ledamot, och därför behöver ett utskott
ta emot minst 3 stabisar.
– Men sen så är det att vissa utskott kräver mer stabisar. Till exempel, sociala utskottet har väldigt många evenemang väldigt tidigt på hösten, så då behöver de fler för att hinna planera dem.
Men samtidigt så vill inte utskotten ta in för många, förklarar Siri, eftersom man inte vill fylla utskotten innan hösten.
Och det kommer vi in lite senare på, men finns det något max antal som...?
– Ja, det är 8 eller 9 per utskott, jag tror det är 8 stabisar som är max, men vi försöker hålla oss till lite färre för att det blir en väldigt stor grupp att arbeta med.
Du är ansvarig för stabisintervjuerna; vill du berätta hur de gick till?
– Ja. Alla som kommer ta in stabisar gör ett konto på ‘Calendly’. Via där kan de boka intervjuerna, men sen så gör jag också ett schema med platser där man kan hålla intervjuerna, så ‘kåris’, danssalen och sen brukar vi köra lite i baracken.
Fanns det någon siffra på hur många intervjuer som hölls?
– Ja, jag kan ta upp det schemat nu. Det var ju olika många sökande till varje utskott och sen så har vissa haft callbacks och andra inte.
“Callbacks” är det talspråkliga uttrycket inom elevkåren för “andra intervjun”, vilket kandidater blir kallade till om de gjort bra ifrån sig på den första intervjun.
Hur fungerade de andra rundorna?
– Ja, vi kallar det “callback-intervjuer” och varje person som ska ta in stabisar får välja om de vill ha dem eller inte. Callback-intervjuerna är svårare frågor som man ställer till en person som man tycker gjorde en väldigt bra första intervju, men som man fortfarande är osäker på om man vill ta in eller inte. Utskottsordförande behöver inte ha callbackintervjuer för att ta in någon. Utan det räcker [...] med första intervjun, men sen kan det också vara väldigt skönt att ha en callback om man har 2 personer som man velar mellan. Dock så kan man välja att inte ha en callback med en person, men samtidigt hålla en callback med någon annan. Så att få en callback eller inte är inte synonymt med att man kommer in, liksom. Skulle jag säga.
Brukar det bli färre ansökningar på hösten?
– Ja, det brukar bli så, för nu tar vi in minst 3 personer till varje utskott, men då kanske vi bara tar
in 2 i varje utskott [på hösten], så då brukar det bli lite färre.
Vi återvänder till frågor om stabisschemat, särskilt om fastställningsmötet av stabisarna, någonting som Siri upplever alltid har fungerat bra.
Vecka 17 stod det att hela styrelsen skulle fastställa [stabis]beslutet, hur gick det till? Sade alla bara vilken de önskade, eller?
– Ja, då gjorde vi så att varje styrelseledamot skrev vilka man ville ta in i ett dokument där man skrev om någon annan hade valt dem, vilket betyg de fått, vilken klass de går i och sen en motivation för varför de borde bli antagna. Sen på mötet så går vi igenom utskott för utskott. [...] Sen så röstade vi som styrelse på om vi godkände hans förslag till stabisar och då diskuterade vi också för- och nackdelar med de olika sökande. Det gjorde vi då post för post.
Bra, och det var inte heller några som blev valda av 2 [utskottsordföranden]?
– Nej, precis. För det brukar vi försöka reglera i så stor mån som möjligt innan det här mötet. Om vi säger att jag hade sökt till stabis som hos föreningsansvarig, då kan jag gå på intervju hos Molly [Vongle] och sen så kanske Molly tänker "Ja, Siri var en bra sökande, men jag tror hon passar bättre hos sekreteraren." Då kan hon skicka vidare mig som sökande till sekreteraren. Så gjorde vi lite nu och det blev jättebra.
Ja, jag kunde inte låta bli om att höra det om betyg–
– Ja, det släpper vi inte, svarade hon med ett skratt. Det är för att man ska översiktligt kunna tänka på hur intervjuerna var.
Jaha, så ni har alltså något slags bedömningsblad innan?
– Ja, ‘rankingen’ är inte baserad på personen, utan det är om de på intervjun passar de kriterierna. Och
där kan jag också flika in att om man känner en person sedan innan får man inte hålla intervjun med den. Då är det en process vi kallar "jäv", då man har en uppfattning om den sökande sen innan och då måste en annan styrelseledamot hålla intervjun för att för att vi ska vara så opartiska som möjligt.
Okej, då går vi vidare till stabisutbildningen! Då står det här att du skulle förbereda din presentation vecka 17 och sen att stabisutbildningen skulle ske den 30 april.
– Då gjorde jag en Powerpoint på ungefär 40 ‘slides’ där jag gick igenom kårens uppbyggnad, vilka poster som finns i styrelsen, hur kåren arbetar, vad vi förväntar oss av stabisar, vad stabisar kan förvänta sig av oss och vad det innebär att vara stabis! Sedan så hade vi scenario frågor på det som kan hända om man är aktiv medlem i kåren och då diskuterar vi hur man kan tackla dem.
På den 40-sidiga PowerPoint-presentationen var 14 av bilderna för alla de olika styrelseposterna för att de skulle kunna introducera sig själva. Då fortsatte Siri att prata om vad hon lärde ut.
– Sen så gick jag igenom verksamhetsplanen, vad alla måste göra enligt stadgan, vad ett skriftligt förslag är, hur vi kommunicerar på Open Folder, Messenger och Facebook, vad vi förväntar oss på event, vad deras roll där är och stabmedlemsavtalen som de får skriva på.
Vad står det i stabisavtalet?
– I stabisavtalet står det vilka åtagande man som stabsmedlem förbinder sig att hålla, och det är att man måste agera i enlighet med stadgans syftesparagraf och därmed "verka för en inkluderande, jämställd och antirasistisk miljö på Kungsholens gymnasium samt aktivt motverka mobbing."
Hon fortsätter räkna upp de olika krav som sätts på stabisarna, bland annat att man representerar kåren “utanför ramen av ordinarie elevkårsaktivitet”, och att elevkåren har rätt att avsätta någon från kåren
som inte följer syftesparagrafen.
– Det har aldrig hänt att det här använts, vad jag vet, men vi har det för att säkerställa att elevkåren är inkluderande och för att alla ska känna sig välkomna. Om man inte står för vad elevkåren står för så bör man inte vara en aktiv medlem, men det är liksom inget konstigt. Det är ju ganska basic, men det är bra att ha.
Då har jag slut på frågorna om de skriftliga förslagen, men jag har några andra frågor. Ni har ju tagit emot 28 stabisar redan under vårterminen med 14 styrelsemedlemmar. Har ni någon siffra på hur många ni vill ta in under höstterminen, eller får ni bestämma det då?
– Det bestämmer vi då. Om det skulle vara jättemånga kompetenta som söker som vi verkligen tror kan bidra till det vi vill att elevkåren ska vara, då kommer inte vi ha någon siffra som stoppar oss från att ta in dem– så vi är ganska flexibla med det. Men troligtvis kommer det bli ganska snarlikt som det varit tidigare år.
Hur många har det varit innan, ungefär?
– Ja, det brukar vara så att elevkåren hamnar runt totalt runt 53 personer - 55 personer var det förra året. Då var det 13 styrelseledamöter och 42 stabisar och det skulle motsvara att vi tar in 14 på hösten i år.
Och sen då för 08:orna som kommer, om de blir antagna så går ni igenom samma stabisutbildningsprocess igen?
– Ja, precis, för de nya då så att de också ska ha samma vetskap om elevkåren.
Intervjun hade varit intressant och kul, men ändå så var de flesta av frågorna ganska tunga. Därför valde jag att avsluta intervjun med en lite lättare fråga, en fråga som jag själv hade varit nyfiken på ett tag.
Ja, då för att avsluta: hur ordnar ni till med alla ‘hoodies’ för stabisarna i utskotten?
–Ja! Det gjorde vi faktiskt i samband med stabisutbildningen. Så då hade vi en femkamp med alla utskott. Då fick de tävla mot varandra i femkamp då de som kom först fick välja tröjfärg först och de som kom sist fick välja tröjfärg sist. Det gjorde vi förra året också och vi tycker att det funkar väldigt bra för att det blir kul och så blir det lite "team-building".
Okej, men vad kul! Betyder det alltså att ni beställer nya hoodies varje år?
– Ja, precis, så då får man behålla sin hoodie också. Det är en av förmånerna man får som stabis.
Text: Sebastian Kingdon
Vad är risken med användandet av AI i skolan?1.
Du riskerar att inte få nya perspektiv.a.
Du riskerar att gå miste om olika möjligheter till att lösa problem. b.
c.
Du riskerar att hämma ditt kritiska tänkande.
Vad är föreningen SSU KG en del av?2.
a.
Socialdemokraternas och det fackliga LO:s ungdomsförbund
Svenskt näringslivs ungdomsförbundb.
Sverigedemokraternas och det fackliga LO:s ungdomsförbund c.
Även om vissa skolor har börjat utforska användningen av artificiell intelligens (AI) i undervisningen, är det långt ifrån en universell praktik. Dessutom är det inte alla elever som har tillgång till denna teknik. Trots detta är det viktigt att utforska både fördelar och nackdelar för att du som elev ska kunna ha en inblick i dess potentiella inverkan.
En av de tydligaste fördelarna med AI i skolan är dess förmåga att ge dig nya perspektiv och förklaringar. Till exempel kan du erbjudas olika sätt att närma dig ett problem eller ta del av ytterligare förklaringar på ett ämne när en lärare inte är tillgänglig.
3.
Vad var föreningen KG Holidays ursprungligen för typ av förening när den startades?
En julföreninga.
En klassreseföreningb.
En Halloweenföreningc.
När är EU-valet i år.4.
11 junia. 9 junib.
7 junic.
5.
Vilket betyg gav juryn till KG:s representanter i EUP?
“ a profound and impactful delegation”a.
“a professional and well-informed delegation” b.
“the delegation is a disgrace to the whole school” c.
6. 33 sta.
Hur många korrespondenter rapporterade ifrån Bryssel i början av förra året för Sverige?
Färre än 20 stb.
Färre än 10 stc.
Hur många nya stabisar fick elevkåren i år?7.
Gjort av Alexander Melander
Svar finns på Instagram:
En av de främsta nackdelarna med användandet av AI-chattar är risken att den lättillgängliga informationen hämmar ditt kritiska tänkande. Om du som elev inte utmanas att tänka själva, kan den resonerande förmågan hos dig försvagas. Dessutom kan den information som du tillhandahålls vara felaktig eller partisk, något som kan skapa en utmaning för lärare om det skulle bedöma en uppgift som du använt AI till för att få inspiration.
Men hur svårt är det egentligen att urskilja mellan texter skrivna av ChatGPT och texter skrivna av människor, kan du skilja på sådana texter?
Oavsett urskiljningsförmåga kan medvetenheten om fördelar och nackdelar med denna teknik hjälpa dig som elev att dra nytta av AI:s fördelar samtidigt som du undviker att förlora viktiga aspekter av din utbildning.
Det är ju trots allt viktigt med klarsynthet i både skolan och i livet för att komma någonvart. Kanske är det något som AI kan hjälpa dig att finslipa på om du inte förstod att denna text är skriven av ChatGPT 3.5.
Text:
Dennis Larsson, Viktor Bååthe och
Chat GPT 3.5
Den 9 juni är det dags för val till Europaparlamentetett val som hålls vart femte år. Den Europeiska unionen har idag utvecklats till en aktör med stort inflytande och makt över dess medlemsländer i frågor såsom jordbruk, migration, handel, arbetsrätt, säkerhetspolitik, miljö och klimat. Ändå vet bara 7 av 10 svenskar att det är EU-val i år. Hur kan detta vara möjligt i en så pass utvecklad demokrati som Sverige?
Sedan Sverige anslöt sig till EU år 1995 så har dess makt över tid ökat stadigt. Ändå brister kunskaperna om det europeiska samarbetet hos medborgarna. För ett par år sedan slog den statliga utredningen ”EU på hemmaplan" fast att EUkunskapen hos medborgarna är ”pinsamt låg”. Det är svårt att hitta information om arbetet i Bryssel och den är många gånger obegriplig att förstå.
Några av orsakerna är svenska politikers och mediers nedprioritering i den politiska debatten och rapporteringen. Svenska medier tenderar ofta att rapportera om stora och avgörande lagförslag i EU-
parlamentet alldeles för sent, vilket innebär att medborgarna inte ges en ärlig chans att bilda sig en uppfattning i frågorna. Sedan vi gick med i samarbetet har antalet korrespondenter i Bryssel halverats och bestod i början av förra året av färre än 10 reportrar för Sveriges räkning. Detta kan man jämföra med de runt 33 korrespondenter som rapporterar från USA. Det kan uppfattas som att svenska medier verkar tycka att det är mer spännande att rapportera om amerikansk inrikespolitik i stället för att tillhandahålla viktig information om EU till medborgarna. Som Anders Selnes, chefredaktör på Europaportalen sade i en intervju till SVT: ” Om man inte visste bättre så skulle man kunna tro att vi är medlemmar i den amerikanska unionen och inte den europeiska.”
Medias nedprioritering syntes tydligt i Agendas partiledardebatt i SVT, drygt en månad före EUvalet. I debatten var valet inte ens på tapeten och att det både rådde krig i Europa och val till EUparlamentet märktes knappt. Det är uppenbart att
media och framför allt public service misslyckats med sitt demokratiuppdrag att upplysa medborgarna om arbetet i Bryssel. Sverige sticker ut i den bristande rapporteringen. I framför allt de södra delarna av Europa ses EU som ett mycket viktigt projekt och som skapat fred och säkerhet i över 70 år. I Sverige ses det snarare för många som något okänt och abstrakt. Rapporteringen tenderar även ibland att handla om fiaskon och misslyckanden än att rapportera om relevanta lagförslag, vilket sätter en orättvis bild av samarbetet hos medborgarna. EU ses därför ibland som några jobbiga byråkrater som ska göra det jävligt för vanligt folk att öppna plastflaskor med en krånglig kork.
Även nedprioriteringen syns hos svenska politiker. I stora delar av Europa ses unionen av politiker som något oerhört viktigt och nästan som ”högsta makten under Gud”. Mängder av före detta regeringschefer och utrikesministrar slussas till EUparlamentet. I Sverige verkar parlamentet snarare vara en avstjälpningsplats för avdankade svenska politiker.
Den bristande rapporteringen bidrar till en kunskapslucka hos medborgarna, vilket skapar klyftor mellan Sveriges medborgare och Bryssel. Svenska folkets inflytande över EU minskar. Som konsekvens ger detta utrymme för politiker att vinkla debatter till sin fördel på grund av den okunskap som råder om den Europeiska unionen. Svenska politiker tillåts därför ibland stå och förvränga debatten i bästa sändningstid, men ingen säger något, då varken journalisterna eller tittarna har koll på det som verkligen sker i Bryssel.
Text: Alexander Melander
Den 10 Juni samlas skolans språkklasser i en musiktävling där de ska framföra ett bidrag i respektive språk.
Preliminära antagningen till KG 2024
Naturvetenskap, svenska: 325
Natural science, engelska: 300
Natur, körsång: 469,5
Samhällsvetenskap 302,5
Samhällsvetenskap, körsång: 576
Social science, engelska: 267,5
Humanistiska, språk: 252,5 Ekonomi, international business: 307,5
Teacher of the year
Röstningen för årets lärare är öppen, formulär finns på styrelsens instagram.
Israels nuvarande premiärminister Benjamin Netanyahu har profilerat sig som en stark ledare, som en garant för trygghet och säkerhet, till den grad att hans politiska identitet och överlevnad blivit beroende av denna bild. Problemet med detta är emellertid att han - för att förbli relevant och framgångsrik inom politiken - gjort sig beroende av en yttre fiende. För Netanyahu har denna yttre fiende, detta för honom användbara verktyg, varit Hamas.
Mordet på den israeliska premiärministern Yitzhak Rabin 1995 blev slutet för Osloprocessen. Oroligheter följde attentatet - Hamas genomförde flertalet blodiga terrorbombningar inne i Israel. Sabotage mot fredsprocessen - men en gåva till den hårdföre politikern Benjamin “Bibi” Netanyahu, som kunde kliva fram i all sin relevans och utnämna sig själv Israels enda hopp. Det var främst tack vare de skoningslösa terrorattentaten av just Hamas som Netanyahu och hans högerparti Likud tog makten i valet1996.
Netanyahu motsatte sig fredsprocessen, bland annat då han menade att bildandet av en palestinsk stat skulle utgöra ett hot mot Israels nationella säkerhet. “Vi kan inte fortsätta på en felaktig kurs. Den skulle leda till ökad terrorism” menade han. Hamas attentat, deras sabotage som missgynnade fredsprocessen,lågsåledesNetanyahuifatetävenur ettpolitisktperspektiv.
Även framåt utgjorde de ett tämligen praktiskt verktyg i den politik som syftade till att förhindra upprättandet av en palestinsk stat. Genom att sära på Västbanken och Gaza - se till att Hamas styr över Gaza och den palestinska myndigheten över Västbanken - ämnade Netanyahu omöjliggöra ett avtal som knöt samman de två territorierna, och i längden även ett avtal som skulle frambringa en palestinsk stat. “Hur kan jag förhandla med en stat som inte ens har ett enat styre? Och en stat vars ena del styrs av en terrorgrupp?” blev bekväma frågeställningar.
Länge förblev Netanyahus politik och relevans beroende av bibehållandet av Hamas som styrande maktöverGaza.
Men liksom starka ledare som Netanyahu är beroende av yttre fienders latenta hot, är de också sårbara när hot blir till handling. Hanterar de inte hotets realisering på ett dugligt sätt riskerar bilden som “stark” att krackelera. I Netanyahus fall, där hotet blev till en vidrig attack där runt 1200 israeler brutalt mördades och över 250 togs som gisslan, är frågan om inte bilden av honom som “Israels beskyddare” föll sönder och samman för många. Verktyget Hamas - som Netanyahu blivit nästintill destruktivt beroende av - kan nu också komma att blihansfall.
