Alice Saraste Sköld var ordförande för Kungsholmens gymnasiums elevkår under versamhetsåret 24/25. Ett verksamhetsår fyllt
med framgångar likväl motgångar. Nu avgår hon från sin post och välkomnar KG Times till "Kåris" för att samtala. s. 4.
Alice Saraste Sköld berättar om hur det varit att vara elevkårsordförande. Foto: Hugo Ridal / KG Times
Eleventrén på plan 2 stängd efter stenras
För några veckor sedan upptäcktes det att delar av skolans fasad hade fallit ner vid eleventrén på plan två. Av säkerhetsskäl har skolans fastighetsförvaltare beslutat att dörren ska hållas stängd tills det återigen bedöms vara säkert att nyttja entrén. s.8.
Prokrastinering: Fiende eller vän?
Lat, slö eller försoffad; kärt barn har många namn. Kanhända att du relaterar till dessa attribut, att du omfamnar dem som dina egna genom medvetna senareläggningar. Faktum är att en studie utförd av Uppsala universitet och Karolinska institutet påvisade medveten tidsförhalning bland cirka 50% av en urvalsgrupp universitetsstudenter. Nog häpnas ingen över undersökningens fullgörande i en effektivitetsfixerad värld, dock bringas djupare betydelse över prokrastineringens dunkel. Vilka psykologiska faktorer inverkar på kontraproduktiva tidsfördröjningar? Och är dess negativt associerade klang oberättigad?
“The world went and got itself in a big damn hurry” är inte alltför främmande ord bland filmfantaster och säkerligen en syn som vidhålls av dem som vid vuxen ålder läst Stephen Kings Nyckeln till frihet. Gammalmodigt må tyckas och nästintill aningslöst därtill, men inte osanning. Förvisso hör orden till svunna tider då vår nutids informationsbaserade utveckling inte kan ses på med något annat än blida ögon utifrån de bekvämligheter som förskaffats oss, eller? Är det kanske den där rackarns mobilen som dragit ner dig i fördärvets tygellöshet, som fått dig att revoltera mot effektivitet?
Personligen påstår jag mig inte besitta några djupare kunskaper inom psykologiämnet, särskilt då jag är sent ute med denna artikel. Men att summera prokrastineringens effekter som en följd av dopaminkickar vore rent ut sagt skamset. Detta förringar inte den tydliga parallell som kan dras till belöningssystemets ständiga triggande av det som alltför ofta nämnts vid namn. Därjämte går dock en tämligen tänkvärd förbindelse; emotionell reglering. För enbart dålig tidsplanering ursäktar inte motarbetande beteende, även känslor har ett finger med i spelet vare sig vi vill det eller ej. Omedvetet kan ovisshet och ångest skänka påtaglig vånda trots disciplinära ansträngningar för bekantandet med rutiner.
Självfallet innebär inte detta att utförandet av inlämningar eller liknande uteblir, snarare möjliggör detta paradoxalt nog högkvalitativt arbete under tidspress. Nästintill poetiskt revolterar därmed vårt inre mot angränsande samhällsförväntningar, om det så är påtryckningar eller till synes självförverkligande krav vari vi finner hets och stress i en brådskande existens.
Därav ges ingen nytta av att betrakta prokrastinering som en fiende vars enda syfte är att utplåna din förmåga till planenligt arbete. Nog kan inte den heller ses som en vän i nöd som beviljar arbete i sista stund och som finslipar på din förmåga att fullt ut ta vara på en tajt deadline. I själva verket är det en signal till dig om att reda ut dina prioriteringar då den tillvaro du känner så väl snabbt rör sig ifrån din utstakade sfär.
Text: Dennis Larsson
Foto: Pixabay
KROPPSDEL
Alice om ordföranderollen: “Hade aldrig kunnat föreställa mig.”
Alice Saraste Sköld var ordförande för
Kungsholmens gymnasiums elevkår under verksamhetsåret 24/25. Ett verksamhetsår fyllt med framgångar likväl motgångar. Nu avgår hon från sin post och välkomnar KG Times till “Kåris” för att samtala. Samtalet kretsade kring det tidigare verksamhetsåret och hennes förväntningar på den nya styrelsen samt den nya ordförande, Albert Hedberg.
Med en knack på dörren öppnar Alice Saraste Sköld och vi i KG Times träder in i Kåris, elevkårens egna rum på skolan. Hon gör en gest mot soffan och medan vi slår oss ner, förbereds kameran och anteckningar. “Är vi redo för intervju?”, frågar jag och Alice nickar tillbaka med ett stort leende.
Det blir en “trip down memory lane” med frågorna, men jag tycker vi kan ta det från början. Hur hamnade du just på KG?
Alice börjar med att berätta att hon inte har någon ”generation förebild”, eftersom ingen i hennes närmaste släkt hade gått på gymnasiet sedan 90-talet. Detta är på grund av att hon är det äldsta syskonet i familjen och att alla hennes äldre kusiner bor i Göteborg. Men personen som hade inspirerat Alice mest att överväga KG som sitt gymnasieval var sin mamma.
– Min mamma gick på Kungsholmen och hon tyckte det var jättebra. Hon gick också på körsektionen och hon är en stor idol för mig.
Något som tog Alice med storm och övertygade henne till fullo att välja KG, var när hon gick på öppet hus. Hon beskriver att hon direkt blev förälskad i skolan sekunden hon satte sin fot i byggnaden och bestämde sig där och då att det inte fanns något annat val än KG. Men det var inte bara atmosfären som Alice föll för, utan även föreningslivet.
Alice Saraste Sköld berättar om hur det varit att vara elevkårsordförande. Foto: Hugo Ridal / KG Times
– Det var så coolt att man kunde prata med någon som var med i idrotts- eller dansföreningen och sen höra att “Jag vill bli raketforskare!”. Alltså att det finns så sjukt dubbla intressen inom den sociala världen och det akademiska intresset som matchade mig väldigt väl.
Super, men vad minns du av ettan, nu när du ska gå ut trean i juni?
– Att det var nytt och spännande. Jag sökte både cheer och till det sociala utskottet, men jag kom varken in på den ena eller den andra.
Alice fortsätter att berätta hur hennes fadder, som då var ordförande för musikföreningen Synergy, uppmuntrade henne att söka till deras styrelse. Att gå med i föreningen innebar inte bara ett kliv in i KG:s fantastiska föreningsliv, utan möjligheten att lära känna fler personer från olika klasser.
Alice har också en stor kärlek för traditionen att klappa på puggen innan prov. Hon beskriver puggen som hennes “Lord and savior”, något som många KG:are kan känna igen sig i. Karnevalen är också en stor favorit hos Alice eftersom den bidrar med en trevlig stämning och för att alla är med och deltar.
Vad tyckte du om kåren när du började KG?
– Jag tyckte det var väldigt coolt att man kunde att vara en del av något större än bara sin klass eller kompisgrupp, just för att det var så mycket grejer som hände.
Alice beskriver att hennes gamla skola bara hade ett café som sålde lite kakor och att man kunde även para ihop personer via ett "matchmaking"-konto på Instagram. Men annars fanns det inget som Alice tyckte stack ut..
– Men sen att få börja på den här skolan där man uppdaterade på Instagram flera gånger i veckan om alla möjliga sorters aktiviteter, till exempel frukost på skolan. Det tyckte jag var super häftigt, så jag ville vara en del av det på något sätt.
Du sökte väl till sekreterare 23/24, hur kommer det sig?
När en vän i Synergy, Jordi Nilsson, bestämde sig för att söka till skattmästaren posten i elevkåren blev Alice intresserad av och uppmuntrad till att söka en post i styrelsen som ingen hittills hade kandiderat för. Det var sekreterarposten.
– Jag kollade open folder och SFs samt vad sekreteraren gör. Det kändes verkligen som en roll som passade mig väldigt bra. Jag fick vara en del av något större, men jag fick också göra mycket av arbetet, som att till exempel justera protokoll, hemma.
Alice ser tillbaka på sin tid på KG Foto: Hugo Ridal / KG Times
Alice fortsätter att beskriva hur det var att kandidera till sekreterare och kom sedan in på hur det var att kandidera till ordförande. Då berättar hon att hon var sen med sina inlägg på Instagram om hennes kandidatur, främst för att hon var rädd att söka rollen i första början.
Hur kommer det sig att du sökte till ordförande?
– Efter att ha varit sekreterare under tidigare verksamhetsår var jag inte mätt på spänningen. Genom att jag fick sitta med på båda administrativa och operativa styrelsemöten fick jag se alla posterna och vad de innebar, vilket jag älskade.
Alice älskar att prata med människor, vilket hon tycker stämmer bra in på vad Jonathan Wikström Shemer, som var ordförande under verksamhetsåret 23/24, också älskade. Hon såg posten som ordförande som en möjlighet att få hålla tal på skolavslutningar, gå på kongresser och årsmöten med paraplyorganisationen Sveriges elevkår. Det var arbetet, som både innehöll den sociala och representativa aspekten, som intresserade henne mest och det som hon drömde om.
– Det var också en dröm att få ta vårt elevkårsarbete utanför skolans dörrar, för annars kan det bli lite
Alice att fokuset ska ligga på alla engagerade medlemmar. Det finns ett stort intresse bland medlemmarna angående alla elevkårens evenemang, anser Alice, vare sig om de är gamla eller nya. Att vara orolig att ta över ett sådant stort och läskigt ansvar är helt normalt.
Alice namn som är inristat på bordet inne i Kåris.
Foto: Hugo Ridal / KG Times
Alice berättar att hon är väldigt nöjd över verksamhetsåret. Något som hon höll fast vid dock var att alla i kåren var ett gäng 17-18 åringar som alla försökte sitt bästa med vad de hade och förstås så dök motgångar upp här och där. Hon förklarar även hur varje år är annorlunda och att det dyker olika problem för olika styrelser.
– Alltså, även om jag hade suttit med förra året och lärt mig liksom om gruppdynamiken och vem som gör vad och hur traditionsenliga evenemang brukar gå till, så det är ju väldigt mycket som blir väldigt nytt varje år. Jag tycker vi har gjort ett grymt jobb verkligen och att vi har fungerat väldigt bra som grupp. Vi kompletterar varandra och jag har fått jobba med så sjukt begåvade personer, vilket jag är väldigt tacksam för.
Nu ska Albert ta sig an ordförandeposten, har du några råd till honom och framtida ordföranden?
– Det är ju dels det här: Du är 17, snart fyller du 18 år. Du ska alltså leda en fet elevkår med en massiv ekonomi och det är jätteläskigt, men det är också jättekul.
Istället för att lägga fokus på nervositeten, berättar
– Vi har så grymma medlemmar som bara kommer på alla evenemang. Vi har ett sjukt bra fotbollslag och cheerleaders och alla kommer och bara gör sin grej. Det finns verkligen inte mycket att oroa sig för och om man förlorar så förlorar man, men då kommer man tillbaka och gör dubbelt så bra nästa
Ett annat viktigt tips som Alice vill förmedla är att separera kårlivet och sitt sociala liv. I början var kåren allting Alice tänkte på, vilket stressade henne då hon inte kunde koncentrera sig på något annat alls. Då var hennes kompisgrupp som inte var med i styrelsen otroligt viktigt för henne.
– Nu vet jag inte hur Alberts kompisgrupp ser ut, men alla i den nya styrelsen verkar vara väldigt goda vänner och då är det viktigt att man kan dra en linje mellan elevkårsarbete och ens sociala liv.
Nu närmar sig studenten, hur känner du kring det?
Alice ler och svarar till slut att det känns knäppt hur snabbt tiden har gått, men också hur mycket hon har utvecklas som människa.
– Alltså, tjejen jag var i nian var ju en helt annan person. Man var mycket osäker och man visste inte vad man ville. Däremot har det hänt så sjukt mycket på gymnasietiden och då är det såhär: Tänk vad som har hänt nu på tre år, vad kommer hända om tre år till? Vem kommer jag vara då? För att jag hade ju aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle bli ordförande för Sveriges största elevkår för tre år sedan.
Trots att det är en läskig förändring, att gå från en trygg punkt i både grundskolan och gymnasiet, tycker Alice att det ska bli jättespännande att se hur framtiden utspelar sig.
Text: Mona Hashim
Är du nyfiken på skolans föreningar?
KGAS
Kungsholmens gymnasiums astronomiska sällskap (KGAS) grundades 2018 av personer som hade starkt intresse för astronomi och rymden. Med alltifrån event till temaveckor har KGAS växt som förening och byggts av personer som delar samma intresse: den värld vi inte ser.
KGAS är en del av den större föreningen Astronomisk Ungdom (AU), vilket innebär att medlemmar inom KGAS har möjlighet att delta i vetenskapstävlingar, läger och föreläsningar över hela landet. Under den senaste månaden har de fokuserat på att organisera och genomföra “alla hjärtans dag-stjärnskådning” och just nu planerar de inför en temavecka. Om man vill engagera sig inom föreningen uppmuntras man att gå på deras möten. De söker alltid nya ansikten och öppnar välkomnande upp sina armar till nya medlemmar. De satsar på att träffas minst en gång i månaden.
Så varför finns KGAS och vad gör KGAS så betydelsefullt? Förutom deras gemensamma intressen för naturvetenskapliga ämnen är deras inkluderande
gemenskap något som gör föreningen extra speciell. Vare sig man vill träffa nya personer eller lära sig mer om kosmologi, vill KGAS att deras förening ska vara just den mötesplatsen. “Vi är mest nöjda över den fantastiska gemenskapen vi har i föreningen. Det kgas är en otroligt inkluderande miljö där alla, oavsett erfarenhet, kan känna sig välkomna”, skriver Max Warstrand, ordförande för KGAS.
Avslutningsvis uppmuntrar föreningen att följa dem på Instagram för att hålla sig uppdaterad kring deras aktiviteter och evenemang: @kgastronomiska.
Text: Mona Hashim
Vill du skicka in din text till KG times?
Scanna QR koden
nedan:
Eleventrén på plan två. Foto: Mona Hashim / KG Times
Eleventrén på plan två stängd efter stenras
För ett par veckor sedan upptäcktes det att delar av skolans fasad hade fallit ner vid eleventrén på plan två. Av säkerhetsskäl har skolans fastighetsförvaltare beslutat att dörren ska hållas stängd tills det återigen bedöms vara säkert att nyttja entrén.
Problemen med nedfallande föremål från fasaden ovanför eleventrén på plan två upptäcktes redan i vintras, berättar Leah Coakley-Nilsson, som är administrativ chef på skolan. Då ska de ha funnit att puts från fasaden fallit ner. För ett par veckor sedan började de också upptäcka att större föremål börjat lossna, vilket innebär en stor säkerhetsrisk. Med anledning av detta felanmälde skolan problemet till skolans fastighetsförvaltare SISAB.
Enligt SISABs bedömning är det inte säkert för elever och personal att nyttja entrén och därför tog de beslutet att stänga den. En stor undersökning av problemet ska inledas innan några ytterligare
åtgärder kan vidtas och det kan komma att bli en lång och utdragen process innan vi ser eleventrén öppen igen, förklarar Coakley-Nilsson. Hon berättar att dörren troligtvis kommer att hållas stängd under hela våren, men att deras förhoppning är att den ska kunna öppnas igen i framtiden.
Dörren har även varit föremål för en diskussion om säkerhet på skolan. Detta eftersom personalen inte har uppsikt över den samt att den ofta står vidöppen, vilket underlättar för obehöriga att ta sig in på skolan. Därför har det tidigare diskuterats att hålla dörren stängd under en period för att undersöka om det skulle bidra till ökad trygghet i skolan.
Text: Alexander Melander
Ny elevkårsstyrelse vald –efter många omröstningar
På tisdagen och onsdagen den 11 och 12 mars hölls elevkårens årsmöte. Efter långa debatter, tal och voteringar landade medlemmarnas röster på de 14 personer som kommer att leda Sveriges största elevkår under året. – Det är med stort förtroende vi lämnar över facklan till nästa generations KG:are, säger den avgående ordföranden Alice Saraste Sköld i hennes öppningsanförande.
Den första eftermiddagen, tisdagen den 11 mars, fokuserar medlemmarna på det gångna året. Saraste Sköld läser upp 17 sidor av verksamhetsberättelsen och fastnar när hon av misstag säger att kåren har delat ut ”chokladballar”; detta följs av stora skratt i publiken. Skattmästaren Liyan Mulla Ismail konstaterar även att organisationen under året har haft en omsättning på en miljon kronor.
Revisionen, som har granskat den avgående styrelsen, har funnit brister i kommunikationen, samt genomgående transparensproblematik. Information och dokument, speciellt inom utskotten, har inte funnits tillgängliga i godkänt skick för kårens medlemmar. Även den interna kommunikationen och gemenskapen har varit bristfällig.
Den 12 mars samlas 230 elever för att välja den nya styrelsen. Kandidaterna presenterar sina visioner och allt går smidigt fram tills valet av vice ordförande. Förvirring kring hur röstlängden ska tolkas och mycket jämn röstfördelning gör att processen behöver upprepas fem gånger. Efter att samtliga val förrättats, när det är fyra minuter kvar tills skolans larm sätts igång, föreslår även en deltagare vilken dricka som ska bli standard på elevkårens arrangemang – i syfte att dra ut på tiden.
Foto: Max Warstrand
Den nya elevkårsstyrelsen är:
Den administrativa styrelsen 24/25
Ordförande – Albert Hedberg
Vice ordförande – Mina Karlén
Skattmästare – Nahom Tsegaye
Administrativ chef – Wilma Hörlin
Föreningsansvarig – Sebastian Laurell
Generalsekreterare – Esther Liljeberg
Sekreterare – Inga Avemo Hådell
Den operativa styrelsen 24/25
Operativ chef – Simone Brnos
Sociala utskottets ordf. – Vera Jaeger
Marknadsföringsutskottets ordf. – Margaretha
Ulfendahl
Studentutskottet ordf. – Sean Sayegh
Projektutskottet ordf. – Ellen Voelkerling
Idrottsutskottet ordf. – Cessa Siebke
Påverkansutskottet ordf. – Ines Parpal
Text: Mona Hashim och Hugo Ridal
Att leva ‘to-do-list’ livet
Häromdagen satt jag tillsammans med några kompisar och pysslade. Det var på skolan, under den så kallade “föreningstiden”, alltså tiden på tisdagar efter 14:20 då skolan inte har lektioner. Medan vi klippte figurer ur tidningar och satte klistermärken på papper pratade vi med varandra om vad vi hade gjort de senaste dagarna. “Vad var era toppar och dalar i veckan?” frågade en av dem, en fråga hon tydligen hört tidigare i veckan på ett församlingsmöte. Det fick mig att tänka: Jo, jag hade nyss gått på min badmintonträning kvällen innan, och jag hann även med träningen förrgår efter jobbet. Ibland hinner jag inte med söndagsträningen för att jag blir så trött efter passet innan. På lördagar har jag inte mycket för mig, förutom jobbet ibland, så då hann jag plugga lite inför mitt kustskepparintygsprov med några av mina sjövärnskår-kamrater. Provet är om ett tag, men det är inget fel med att plugga i förväg! Fredag är den kortaste dagen i skolan för mig, så då har jag tid kvar för sånglektionen efter, och torsdagar är alltid ett dilemma då jag antingen får vara på hemortsutbildningen eller träningen ,
och i torsdags var jag på träningen så därför bokade jag in det där på lördag och… ”Är inte allt detta lite väl mycket?” tänkte jag för mig själv. Det är inte alls onormalt att ha ett extrajobb när man går på gymnasiet, det är dessutom vanligt, och det är inte heller något konstigt att gå på träning eller att ha musiklektioner. Ett vanligt fenomen på denna skola är att man ska vara aktiv i elevkåren eller delta i dess efterlängtade föreningsliv. Sedan finns det de i vår ålder som ägnar sig åt mycket svårare saker: att starta företag, att utmärka sig i konst eller sport och liknande. Om man ägnar sig åt en av dessa saker samtidigt som man går i skolan stör det kanske inte ens välmående så mycket, men ett nytt fenomen har träffat oss! Det har träffat hela vår generation till viss del, men särskilt denna skola. Samtidigt som man ska vara i band och spela gig söndag ska man också få alla rätt på matteprovet måndag, samtidigt som man har ett jobb för erfarenhetens skull och samtidigt som man spelar fotboll i skollaget. Alltmedan man också bibehåller ett bra socialt liv, övningskör, går på gymmet och uppfyller en massa andra krav som ställts på oss, av oss.
Bild på en fylld digital kalender. Foto: Mona Hashim / KG Times
Men vårt val av sysselsättningar görs inte i ett vakuum, det är också en reaktion på de förväntningar som redan finns i samhället. Dessa förväntningar kan inte vara hälsosamma—och det är de inte heller. I USA, där förväntningar av dessa slag är som mest extrema, har cirka en tredjedel av gymnasieeleverna någon slags ångestdiagnos (National Institute of Health, 2022). Det här är till största del på grund av de extremt höga antagningskrav som finns hos USA:s mest prestigefyllda högskolor, den så kallade ”murgrönsligan” (engelskans ”ivy league”). Dessa krav påverkar även oss i Sverige, då idén av att plugga utomlands på en riktig ”elitskola” fascinerar oss, samtidigt som antagningskraven här hemma också har höjts (Handelshögskolan, 2024). När den amerikanska kulturen får mer inflytande över vår påverkas även vi av förväntningarna som gäller dem, särskilt hos ambitiösa ungdomar som går på en av Sveriges mest prestigefyllda gymnasieskolor, hur än prestigefyllt ett gymnasium kan bli.
De 4 mest prestigefyllda “Ivy League” skolorna i USA, från vänster: Columbia, Harvard, Princeton och Yale.
När det blev dags för mig att prata sade jag något som någorlunda sammanfattade min tankeprocess ovan. ”Det har varit rätt så mycket, faktiskt!” Även om svaret var lite enkelt påbörjade det en djupare diskussion om stress, prestationsångest och var det kommer ifrån. Min kompis som ställde frågan som satt i gång hela konversationen höll med mig, uttryckte att hon hade upplevt detsamma, och sade även detta: ”Det känns som att mitt liv går ut på att fylla min to-do-lista.” Det är fenomenet som vi alla har drabbats av, att vi har börjat leva to-do-list livet! Ett liv som går ut på att utföra aktiviteter utan att njuta av stunden, i stället för att göra de saker vi tycker om eller, kanske det viktigaste, återhämta sig.
En kalender är ett bra verktyg att nyttja sig av. Den hjälper oss att hålla koll på allt det vi måste hinna med i livet, även saker som inte har med ambition eller prestationsångest att göra, men vi har ofta en vana att försöka fylla ut den så mycket som möjligt; att försöka vara så produktiv som man kan bli. Såklart borde vi försöka att ändra denna ohälsosamma vana, men det är svårt, och tills dess kan vi lika gärna fylla luckorna i schemat med några timmar av välförtjänt TikTok-scrollande.
Text: Sebastian Kingdon
DIKT:
Ångestens kval
Likt en låga som förtar, likt en bur i vilken jag finna kval, snarlik en stämma vars dova sorl i mångt berör.
Just så ångestens ve berövar själens under. Just så faller du offer för dess blunder.
Blott dess lydelse skänka vånda, bävandes och med brådska. Illusorisk i sin helhet men ändå påtaglig i persona.
Fängslande dess beska eftersmak, tagande dess brunns fägra mirage.
I övertänkandets dal kompanjoner av samma fabrikat, manufakturerade med hjälp av jäktandets ständiga tjat. Snärjda i säckväv är ni trots er ungdomliga glans.
Vad bliver det av eran dispens med hjärtängslan i konkurrens?
Åh vad trött och oåterkalleligen bestört. För ångesten sällan upphör.
Blott endast då tystnaden frigör.
Text: Dennis Larsson
Nytt betygssystem på väg – betyget F skrotas
Regeringen går fram med ett nytt betygssystem som bland annat innebär att elever inte längre kan få underkänt. De nationella proven ska påverka slutbetygen avsevärt mer än i dagsläget, vilket möter kritik.
Sedan 2011 har betygen A till F varit standard i den svenska skolan, men nu verkar det som att det snart är ett minne blott då regeringens utredning SOU 2025:19 har presenterat en ny 10-gradig skala. Betyget F ska skrotas, samtidigt som de nationella proven kan få större påverkan på slutbetygen, meddelar skolminister Lotta Edholm (L) i en presskonferens.
Om detta blir verklighet kommer elever att bedömas på en skala från 1 till 10, där 10 är det högsta betyget och 1 det lägsta. Utredare menar att det betygssystem som finns idag inte är rättvist och har lett till en kraftig betygsinflation. En förändring skulle även leda till att det kritiserade betyget F som spärrar ungdomar från vidareutbildning slopas, vilket medför att fler elever blir behöriga till gymnasiet. Betygen 1-3 ska betraktas som icke godtagbara kunskaper men ej underkända.
År 2023 fick 15% av alla niondeklassare i Sverige underkänt i minst ett kärnämne, vilket regeringen ser mycket negativt på då snittet i Europa ligger på 4-5 %. Ett införande av det nya systemet skulle även medföra att större tyngd läggs vid resultaten på de nationella proven. Om en elev ligger på en 7:a i de lärarbedömda proven, men
Skolminister Lotta Edholm (L). Foto: Magnus Liljegren / Regeringskansliet
sedan får en 5:a på nationella provet ska betyget justeras ner.
Utredningens förslag har mött stark kritik från flera håll. Många elever menar att skolstressen redan är stor och om ett enskilt prov skulle få en avgörande betydelse för betyget skulle pressen öka. Den ideella organisationen Sveriges elevkårer anser då att fokuset snarare skulle ligga på prestationen på nationella i stället för att än att faktiskt lägga en gedigen grund för livslångt lärande. Sverige har bytt betygssystem tre gånger sedan 1962 och detta kan bli det fjärde att träda i kraft om det införs enligt plan år 2027.
