Svensk skola har misslyckats med sitt främsta mål

Texten är en opinionsartikel och åsikterna är skribentens egna.

Text: Hugo Ridal

När ”att lyckas i skolan” inte längre innebär att eleven är kunnig och redo för arbetslivet har utbildningssystemet tappat fäste. Det är en ordning utan effektivitet, inlärning och mening. Denna utveckling får omfattande konsekvenser för svenska ungdomar, som numera inte är på lektioner för att lära sig.

På Skolverkets hemsida står det att svensk skolas främsta mål är att utveckla elevers kunskaper och skapa en livslång lust att lära sig Alla som går i antingen grundskolan eller gymnasiet idag vet att detta är långt ifrån efterföljt; istället präglas vardagen av bedömningar, prov och ännu fler bedömningar

Föreställ er följande: ni är utomordentligt duktiga inom ett ämnesområde, till exempel ledarskap. Det är enbart en färdighet som kommer vara till hjälp hela era liv, men inte betygsgrundande Däremot är ni inte lika duktiga på att minnas samhällskunskapens alla sätt att bilda regering på. I denna situation bör ni som elever i en utbildningsinstitution vara mycket tillfredsställda. Vi vet dock att skaran som skulle vara nöjd över detta är otroligt liten, de allra flesta kommer att vara besvikna – trots att man har otroliga kunskaper Hur går det ihop i ett land som Sverige?

Faktum är att dagens skolsystem alltför mycket prioriterar att fylla gymnasisternas hjärnor med kunskap från läroböcker, som sedan prövas på ett prov några veckor senare och aldrig mer tas upp igen. Frågorna är ofta snarlika, om inte identiska, de som klasserna har arbetat med under lektionstid och i många fall fått svar på från läraren Uppgifter som ska pröva hur nyanserade ens resonemang är, även de, baserade på slutsatser dragna av läraren och dens powerpoints.

Ungdomarna, som har som yttersta mål att få de bästa möjliga betygen, studerar i sista stund, och kunskapen försvinner ur deras huvuden sekunden de lämnar provsalen De uppnår med den här strategin sin största dröm – att bevisa att man är värdig nog att genomföra samma process på högre utbildningsnivåer och på så sätt klara sig i konkurrensen Läraren får också tio poäng av tio möjliga då den lyckades med det näst intill omöjliga: att klämma in ett betygstillfälle till inom den begränsade kurstiden. Till och med Skolverket är belåtet då svenskars kunskapsnivåer till synes hålls höga.

Förutom den stora mängd stress och psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2022) som detta har bevisats orsaka verkar alla parter bli nöjda med detta upplägg Det långsiktiga problemet som få verkar inse är emellertid att hela skolväsendets målsättning, ”att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” som Skolverket uttrycker det, urholkas Fokuset på betyg är ständigt och har gjort att kvalitativ undervisning enbart kan hittas hos ytterst få lärare, på ytterst få skolor. Det är säkert många av er som endast har varit på studiebesök och fältstudier någon enstaka gång Svaret på denna fråga är både entydigt och förväntat i det utbildningsväsende som hela tiden får mindre resurser

Problembilden med den här utvecklingen är att den får omfattande konsekvenser på hela vårt samhälle. Utan att kunna resonera, tänka själv och behålla den inhämtade kunskapen är det omöjligt att kunna bidra till landets utveckling; forskning och nytänkande blir ett minne blott. Även demokratin, som utbildningens viktigaste myndighet återigen tar upp allra först i läroplanen, skadas kraftigt

Att läroplanen ändrades från LGR 11 till LGR 22 hjälpte, men inte tillräckligt Snart kommer även ämnesbetyg att ersätta kursbetyg för gymnasieelever, vilket är positivt, men kommer inte heller lösa problemet. Det krävs ett gemensamt arbete mellan Skolverket och lärare för att se till att dagens elever –framtidens arbetare, forskare, entreprenörer och beslutsfattare – kan tillhandahållas faktisk kunskap och riktiga färdigheter, inte bara på pappret. Det borde inte vara för mycket att begära.