Olof K Gustafsson - KG:s största förbrytare
Han var ett lovande underbarn - drev fyra företag redan som 17-åring och gick ut KG med toppbetyg på två år istället för tre.
Nu sitter han häktad i Spanien i väntan på utvisning till USA. Gustafssons advokat hävdar att han där riskerar 2050 års fängelse för över 100 brott. Vad var det som hände egentligen? Hur gick det så fel?
Ledare: InfoMentor – värre än det värsta
En miljard kronor bortkastade och allt verkar bara ha blivit sämre. Elever lämnas nu i sticket och utbildningen äventyras; så här kan vi inte ha det!
Infomentor - Värre än det värsta
En miljard kronor bortkastade och allt verkar bara ha blivit sämre. Elever lämnas nu i sticket och utbildningen äventyras; så här kan vi inte ha det!
Vad vore KG utan prov och examinationer? Nästan ingenting – skolan vore lika okänd som Muharrem Demirok. Ändå vidtog skolledningen och Stockholms stad en åtgärd som markant försvårar våra möjligheter att både ta reda på och förbereda oss inför prov. Åtgärden? Att byta ut Skolplattformen med InfoMentor!
Den förra plattformen var långt ifrån perfekt. Att logga in på sidan tog en hel lektion och att navigera bland flikarna var som att leta efter en enskild myra i en myllrande myrstack. Detta är för att inte ens tala om de stora säkerhetsproblemen som gjorde att vem som helst kunde norpa vem som helsts personuppgifter. Projektet slukade dessutom nästan 1 miljard kronor – pengar som nu är helt bortkastade; att utveckla i stället för att avveckla appen hade således gynnat alla skattebetalare markant. (Vi Lärare, 2023)
För en avgift på 3 miljoner kronor, och sedan ytterligare 5 miljoner per år, har nu alla Stockholms elever fått InfoMentor påtvingade på sig istället (Breakit, 2024). Och det var inget litet slag i bakhuvudet. Den absolut största problematiken är examinationsschemat – som numera finns i en gemensam kalender med exakt allting som sker på hela skolan, utan undantag! Vill du ta reda på när ditt nästa engelskaprov äger rum? Då måste du först skrolla igenom alla körarnas genrep, sammarnas MR-dagar och ettornas teambuilding. Som om det inte kunde bli värre ser du bara en vecka i taget, och får således ingen helhetssyn över den kommande tiden på något plan.
I rättvisans namn bör även några positiva aspekter med InfoMentor lyftas fram, trots att de är minimala i sammanhanget. Till skillnad från Skolplattformen har nu inloggningen gjorts betydligt enklare – vilket är ett stort plus; antalet flikar har också minskat drastiskt och att hitta det man söker går raskt. Men där tar listan på fördelar abrupt slut.
appen, men de förväntar oss att göra det. Kalendern är så komplicerad att de själva nyttjar det traditionella Excelarket, som i våra ögon är värt guld. Fastän arket alltså finns får det under inga omständigheter delas med eleverna! Talesättet ”lev som man lär” verkar inte ha nått in i lärarrummen.
”Talesättet ”lev som man lär” verkar inte ha nått in i lärarrummen.”
Det som är allra mest frustrerande är faktumet att lärarna inte har klarat av omställningen till den nya
Att gå från det värsta till någonting ännu värre är en redig utmaning; ändå verkar skolledningen och kommunen ha lyckats galant. 700 miljoner kronor kastas i fontänen i hopp om att elever nu ska klara sig bättre med den nya plattformen, som omöjliggör all sorts förberedelser inför examinationer. Medan lärarna sitter tryggt i båten förväntas vi nysta i tusen garn samtidigt. Det är inte acceptabelt.
Text: Hugo Ridal
KG-Krysset
Krysset är gjort av: Lara Hurtig Fredriksson
Facit finns på Instagram: @kgtimes.media
4 FÖRENINGSBLADET
Är du nyfiken på skolans föreningar?
Kzine
I trettiotvå år har Kzine gett ut kreativa skoltidningar/magasin på Kungsholmens gymnasium, och idag är bredden större än någonsin. Konst, poesi, podcasts och fotografi utgör essentiella delar av föreningens verksamhet. ”Kzine är viktig eftersom den ger eleverna en chans att verkligen synas och få utlopp för sina kreativa idéer.”, skriver ordförande Camilla Bagnato till KG Times.
Regelbundna tidningar till gymnasisterna är föreningens kärna – och bland de återkommande numren finner vi ”Ettornas tidning” och ”Project Mental Health”. Det var detta journalistiska arbete som ledde till mottagandet av Lilla journalistpriset år 2008. Till skillnad från tidningen KG Times sträcker sig Kzine bortom vanlig nyhetsrapportering; de ämnar huvudsakligen lyfta fram ämnen som elever känner igen sig i, samt personliga åsikter och berättelser. Varannan vecka träffas redaktionen för att smida ihop kommande upplagor – och det är just engagemanget, energin och kreativiteten som Bagnato är stoltast över.
Tycker du att detta låter intressant? Då har du en fantastisk möjlighet att engagera dig! kom på de öppna planeringsmötena, spela in en podcast i det egna podcastrummet, skicka in månadens dikt eller sök till redaktionen. Mer information finns att tillgå på Instagramkontot @kzine. Att läsa tidningarna som brukligen ges ut utanför matsalen är samtidigt det enklaste sättet att bli engagerad.
Text: Hugo Ridal
POC Aura
Brinner du för frågor angående antirasism, jämlikhet och inklusivitet? Vill du lära dig mer om en av skolans största föreningar? Välkomna POC Aura!
POC Aura är en av skolans många föreningar som arbetar med jämlikhet och trygghet. Föreningen grundades år 2020 med just det syfte; att skapa en trygg miljö för elever. “Poc Aura är extremt viktigt eftersom det är en av de få föreningar som fokuserar på samhällsproblem. Syftet är att motverka rasism och diskriminering här på skolan.” berättar Julia Butsarose, föreningens ordförande.
De håller i många lärorika evenemang, exempelvis “black history month” och MeTooveckan - i samarbete med Femmetopia. Den senaste månaden har de börjat planera massor av spännande event inför verksamhetsåret, bland annat fyra hörn och den årliga rasismföreläsningen med Barakat.
Blir du sugen på att engagera dig? Toppen! För att ta del av deras underbara miljö kan man komma på deras event eller söka till stabis! Föreningen är öppen för alla oavsett vem du ärmen de tolerar inte diskriminering. För att hålla sig uppdaterad och inte missa deras event bör du följa @pocaura.kg på Instagram! De är ivriga på att lära känna ännu fler elever på skolan och sprida trygghet i KGs korridorer.
Text: Mona Hashim
KG Pride
I en rapport 2022 från barnrättsorganisationen Friends visade det sig att 18% av alla elever i årskurs 6-9 upplever någon form av mobbning eller trakasserier på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. Det är den näst vanligaste orsaken till skolmobbning i hela landet, och därför verkar skolföreningen KG Pride just för att “upplysa om HBTQIA+ frågor och skapa ett safespace för elever på skolan.”. Det är vad KG Prides ordförande, Stella Jarmon, berättar om föreningens verksamhet.
Den 9-åriga föreningen stötte på hinder i början av verksamhetsåret 24/25 då det tog ett tag att bilda styrelsen, men nu berättar Jarmon hur peppade de är inför den kommande terminen. " [Senaste månaden] har vi främst fokuserat på att få ihop en komplett styrelse (vilket vi nu har), men vi har även börjat planera event för terminen samt varit med på föreningsmässan.”
Föreningen siktar på att hålla i medlemsmöten/event minst en gång i månaden där man bland annat kan fika med kompisar, pyssla och pärla armband. Till de som är intresserade men möjligtvis lite blyga säger Jarmon: "Om du känner dig nervös över att socialisera eller om du inte har någon att gå med, kom ändå! Alla medlemmar är välkomna till våra event, och vem som helst får vara med; oavsett om man är HBTQIA+, om man är nyfiken eller om man bara vill visa stöd.”
Text: Sebastian Kingdon
INSÄNDARE
Autism är ingen förolämpning, det
är en diagnos
Har du någon gång använt en diagnos som en förolämpning? Även om du inte tänker på det så har du nog gjort det – de flesta har. Felet i det är att autism, ADHD, eller vilken diagnos som helst, inte är en förolämpning. Det kan låta skämtsam att beskriva någon som att den har autism men när man gör det så nedvärderar man samtidigt autister; man använder inte ordet för att beskriva positiva egenskaper.
Självklart förstår jag att de fungerar lite annorlunda men det behöver inte vara någonting negativt. Min autistiska bror kan sitta i flera timmar och hålla på med en och samma sak. Ett sådant fokus kommer jag aldrig kunna få. Så snälla: tänk dig för innan du säger en nedvärderande kommentar. Annars bekräftar du bara det som dagens samhälle redan har fått min bror att tro om sig själv – att han är mindre värd för att han fungerar lite annorlunda.
Anonym
Vill du skicka in din egna insändare eller text?
Skicka in via vår Instagram @kgtimes.media eller skanna
Olof K Gustafsson - KG:s största förbrytare
Han var ett lovande underbarn - drev fyra företag redan som 17-åring och gick ut KG med toppbetyg på två år istället för tre.
Nu sitter han häktad i Spanien i väntan på utvisning till USA. Gustafssons advokat hävdar att han där riskerar 2050 års fängelse för över 100 brott. Vad var det som hände egentligen? Hur gick det så fel? Detta är historien om Olof K Gustafsson - KG:s största förbrytare.
I skrivande stund sitter Gustafsson i en cell i Madrid och inväntar utlämning till USA. Vilka tankar far genom hans huvud? Ligger livets kapitel som pusselbitar framför honom, redo att beskådas? Och vad ser han i så fall? Kanske ser han sitt 6-7-åriga jag tvingas göra det uppslitande valet mellan två föräldrar. För det var så det gick till, hävdar han med skenbar likgiltighet i
SVT:s dokumentär “Olof Inc”; han behövde välja vem han i fortsättningen ville bo hos när föräldrarna skulle skilja sig. Kanske hör han svaret “pappa” ringa i öronen, och ser följdverkningarna som det svaret skulle komma att få för relationen till mamman - och det kommande livet.
Eller också ser han något ljusare: åren av framgång och uppmärksamhet. Som 13-åring startade han sitt första företag - Seriehyllan - som sålde serietidningar på nätet. Några år senare kom nästa, Sitesolutions, som byggde hemsidor till företag. Och ytterligare två år därefter drog han igång Serieblaskan, varöver han fungerade som chefredaktör för 22 frilansande medarbetare som skrev om serier. Samma år grundade han även Serieplaneten förlag. Minns han de talrika framträdandena i media, månntro? Det skrevs artiklar om honom i Affärsvärlden och SvD, han medverkade i flertalet tvoch radioprogram och illustrerade en bild av sig själv som ett affärsgeni. Målet var att tjäna en miljard dollar - minst.
Det enda som stjälpte honom var skolan, sade han. Kungsholmens gymnasium, närmare bestämt. Så för att röja det hinder skolgången utgjorde lade han i en extra växel - och gick ut KG:s samhällsvetenskapliga linje på bara två år. Nästa hållplats: Handelshögskolan.
Möjligen smakar det namnet lite beskt för Gustafsson, eller också precis ingenting.
För drömmen om Handelshögskolan skulle för alltid förbli en dröm, en missad möjlighet. Varför?
Ser han nu sin pappa, är det honom han skuldbelägger? När den efterlängtade 18-årsdagen kom, och Gustafsson bad sin far att skriva över företagen på honom, möttes han till sin stora förskräckelse av ett nekande svar. Ett enligt Gustafsson “galet” bråk bröt ut, som kulminerade i att han packade väskorna och flyttade (eller flydde) till sin mor i Los Angeles, USA. Där hade hon utlovat bostad och trygghet, guld och gröna skogar, men liksom landet självt infriade hon få av alla löften hon avlade. Även här bröt bråk ut (“du valde din pappa”, sade hon beskyllande), och återigen blev dess direkta följd att Gustafsson flyttade ut.
Nu hade han inte mer än 800 dollar i fickan, och såg sig tvingad att i jakt på bostad flytta in i en av LA:s billiga kontorslokaler. Den lösningen skulle vara temporär, var tanken, men verklighetens utfall blev något helt annat; han blev kvar där under en längre tid, samtidigt som den mentala hälsan stadigt förvärrades. I den tidigare nämnda dokumentären kommenterar Gustafsson själv tiden av ensamhet:
Det svåraste som finns, det är att vara ensam i ett rum utan pengar i ett år och åtta månader. Du ser hur sinnet liksom avtrubbas. Då får du en annan blick på världen.
Vad innefattade då denna nya blick på världen? Jo, en nedprioritering av etikens betydelse vid beslutsfattande - av tiden som följde att döma. Det var nämligen nu hans inkomster började komma på andras bekostnad. För att ta sig ur den ekonomiska knipa han hamnat i började han arbeta för en låntagarfirma, och gjorde därefter den gustafssonianska paradgrenen - startade eget. Den låntagarfirma han själv skapade gav lån till de som annars inte skulle få det, det vill säga de med störst svårighet att betala tillbaka. 50% av låntagarna tvingades de vräka inom en månad, menar Gustafsson. Hans inkomst steg tack vare andras vräkning och ekonomiska svårigheter.
Det var också under tiden i USA som Gustafsson, enligt egen utsago, stiftade bekantskap med den famösa drogbaronen Pablo Escobars bror, Roberto, i samband med utvecklandet av ett spel om Pablo. Tillsammans skapade de företaget Escobar Inc, som
Gustafsson blev VD för, och vars huvudsakliga affärsidé var att stämma allt och alla som använder Escobars namn utan upphovsrättigheterna till det. Rubrikerna blev bombastiska när de bl.a. stämde Netflix på en miljard dollar (ett fall som senare lades ner).
Men även annat, mindre lagligt, sysslade företaget med; de sålde mobiltelefoner som uppgavs vara exklusiva Escobarmobiler medan de i själva verket inte var annat än samsungprodukter med klistermärken på. Besvikelsen skulle dessutom bli tvåfaldig för kunderna - inte bara var mobilerna falskt marknadsförda; till hundratals kunder blev de inte ens levererade. Bedrägeri var snarast företagetstämligen illa - dolda affärsidé.
Kanhända börjar detaljerna i minnesbildspelet nu bli brännande klara för Gustafsson, för vi kommer allt närmare nutiden.
Den fjärde december i fjol knackade det på dörren till Gustafssons boende i Marbella. På andra sidan stod den spanska polisen, tillsammans med federala agenter från den amerikanska skattemyndigheten. Gustafsson greps och en razzia genomfördes, huvudsakligen mot bakgrund av mobilbedrägeriet. Han misstänks dock för över hundra olika brottdäribland bedrägeri, penningtvätt och organiserad brottslighet - och riskerar nu, enligt hans advokat, 2050 års fängelse. (Denna siffra är dock inte bekräftad.)
Fylls Gustafssons ådror nu av isande ånger? Inser han själv vad det innebär att förvalta Pablo Escobars varumärke, att värna om namnet på en man med tusentals människors död på sitt samvete? När han i en intervju med Expressen i år fick frågan om han ångrar vad han gjort svarade han: “Det är en stor fråga. Det var inte som att jag ville jobba för Escobar Inc, utan jag råkade bara befinna mig på fel plats vid fel tillfälle. Men nej, jag ångrar ingenting alls,” Han ser alltså sig själv som ett offer för slumpens nycker snarare än själv ansvarig för sina begångna brott. I SVT:s dokumentär famlar han i sitt försök till urskuldande, men verkar knappt ens försöka.
Men han lär likväl gräma sig - om inte över brotten, så över dess följder. Utlämningen till USA är inget han ser fram emot, och för att undvika den har han gjort allt som står i sin makt. I februari i år erkände han grovt bedrägeri i Sverige i hopp om att bli utlämnad hit istället. Ärendet lades ned - och Gustafsson svarade med att stämma svenska staten. Några månader senare, i juni, avvisade Stockholms tingsrätt Gustafssons stämningsansökan. De desperata försöken utmynnade inte i någonting. Nu har den 31-åriga Gustafsson få möjligheter kvar. Och när han snart återvänder till USA gör han det i kedjor.
Kanske drar Olof K Gustafsson nu en tung suck, och lutar sig tillbaka mot cellväggen. Ser han nu livets pussel? Ser han porträttet framför fötterna? Ett porträtt av en slocknad stjärna, en förlorad talang.
KG Times har sökt Gustafsson via hans advokat, som med hänvisning till häktningen meddelar att Gustafsson inte har möjlighet att kommentera.
Text: Lucas Lindén
evenemang runt om i Europa, oftast genom så kallade ’sessions’; dessa ska efterlikna arbetet i det riktiga Europaparlamentet. Varje år är ungefär 25 000 ungdomar från runt om i Europa involverade och träffas på de olika mötena och gruppresorna som EYP anordnar.
EYP KG har i uppgift att representera vårt gymnasium i detta arbete, och hålla i KG:s ”in-school session”. Denna konferens organiseras av föreningens ordförande, som i år är Maya Natarajan. Innan mötet har de närvarande redan blivit indelade i olika utskott. Varje utskott får en färdigskriven resolution, och olika personer inom gruppen framför förslaget beroende på deras roller. Till exempel håller en delegat i ett öppningsanförande, en i ett slutanförande och vissa svarar på frågor. Efter framförandet av resolutionen väcks en öppen debatt där varje delegat, om så önskar, får ifrågasätta. Varje anförande avslutas i en omröstning där varje person, precis som i det verkliga parlamentet, får rösta om propositionen ska gå igenom eller ej. Under tiden sitter en jury och avgör vilka fyra som ska ta sig vidare till den regionala konferensen - som är nästa steg. Den regionala konferensen går till på samma sätt som konferensen på KG, med undantaget att delegaterna också skriver resolutionerna själva, och här möts representanter från olika skolor i regionen. De fyra regionerna är öst, väst, nord och syd, och KG tillhör den östra delen.
Från KG till Europa: EUdebatt i miniatyr
Under tisdagseftermiddagen den 24/9 kliver Maya Natarajan upp på scenen i skolans aula. Det är dags för EYP KG:s årliga ”in-school session”.
Valet av de fyra representanterna till detta baseras på hur stort engagemang eleverna visar, deras samarbetsförmåga, kunskaper och hur väl de för sin talan i debatterna. Vi talade med ordförande Natarajan, som berättade att juryn främst fokuserar på engagemang och samarbetsförmåga med tanke på att de allra flesta är nybörjare. Dessa fyra tar sig till det regionala mötet, men hur kommer de sedan till Finland eller Spanien? Om KG visar sina färdigheter tillräckligt bra tar de sig till den nationella nivån, och möter därmed skolor från hela Sverige. På samma sätt kan KG efter det ta sig vidare till ett EYP, European Youth Parliament, är en ideell organisation med syfte att föra unga från hela Europa närmare varandra och uppmuntra till att engagera sig i politiken, samt bli en aktiv medborgare. Medlemmarna deltar på olika
internationellt möte, som 2025 förverkligas i Haag och Turko (Åbo).
De senaste åren har KG:s representanter gått vidare till dessa internationella konferenser. Vi frågade Natarajan varför hon tror att det gått så bra för skolan. Hon menar att det till stor del beror på mängden engagemang på skolan, vilket gör att arbetet kan fortsätta. Detta visas till exempel i att en lärare till och med sitter i juryn för årets in-schoolsession. En annan anledning menar hon är skolans nivå av engelska. Eftersom allt arbete i EYP förs på
OPINION
engelska blir det till förmån för KG-elever, då de flesta i föreningen går på skolans internationella sektion och har vanan med språket i mer akademiska sammanhang. Dessa skolkonferenser har i huvudsak varit riktade mot det sam-engelska programmet, men Maya och föreningen jobbar för att sprida organisationen till en större del av skolan. Med föreningens starka engagemang ser framtiden lovande ut för KG EYP-representanter när de nu går mot den regionala konferensen, och förhoppningsvis även den nationella och internationella.
Text: Viola Lithander och Signe Vikström
Betyg som måttstock: En rättvis bedömning av kunskap?
I dagens svenska skolsystem utgör betyg en fundamental del i bedömningen av elevers kunskapsnivåer. Betygen i sig baseras på de kriterier som styltats upp kring vad som bör rättfärdiga en viss bokstav i ett offentligt dokument. Men hur kan man vara säker på att dessa bokstäver rättvist reflekterar en persons förståelse inom olika ämnen? Särskilt med tanke på den stress och press som denna form av kunskapsmätning kan ge upphov till. Faktum är att en undersökning av SCB genomförd 2023, som behandlade barns och ungas levnadsförhållanden, kom fram till att 4 av 10 ungdomar mellan 12-18 år ansåg sig vara stressade
av läxor och prov.
Visst är det sant att Skolverkets kursplaner (som även inkluderar betygskriterier) bidrar med en tydlig struktur för lärare att följa. Något som gör det möjligt för svenska grundskolor och gymnasieskolor att staka ut ett upplägg för en successiv fördjupning inom ett ämne. Även om beskrivningar som: ”Eleven formulerar sig även relativt ledigt och med viss anpassning till syfte…”, kan ses som ganska luddiga. Utan att detaljstyra lyckas alltså Skolverket, på pappret, ge en heltäckande mall för hur skolundervisningen bör gå till, samtidigt som elever tillhandahålls med en målbild som de kan försöka uppnå.
Å andra sidan bedöms enbart vissa typer av kunskaper inom ett ämne, medan färdigheter som kreativt och kritiskt tänkande kan negligeras. Detta gör att elever med bättre minnesförmåga kan gynnas inom kurser med tydligt fokus på kunskapsinhämtning. Och det kan tyckas självklart att skillnader i inlärningsförmåga borde synas i diverse bedömningar. Men hur bestäms det vilka färdigheter som borde ligga i fokus?
Kopplar man detta resonemang till den stress som många unga kämpar med inom skolvärlden, så kan man inte annat än undra om elever känner sig pressade att anpassa sig till en struktur som lägger stor vikt på vissa färdigheter. Om så vore fallet, försummas inte då varje individs speciella förmågor?
Kanske måste man dela upp kunskap i flera delar för att förstå sig på vad en rättvis bedömning innebär. För kunskap är inget exakt begrepp som ger en tydlig bild av vad det innebär att erhålla information. Skolvärldens kunskap kan snarare ses som ett paraplybegrepp för faktakunskap, applikativ kunskap och analys-kunskap.
Möjligtvis kan bedömningssystemet ändras så att mer fokus läggs på lärandeprocessen och kunskapsutvecklingen över tid. Eller så kan en projektbaserad undervisning ge en bredare bild av
varje elevs kunskaper utan att enstaka informationskomprimerade prov, som man måste prestera på för att nå ett högt betyg, ligger till grund för lärares bedömningar.
I slutändan verkar det ändå som om att betygen i det svenska skolsystemet ger någon sorts bild av de kunskaper som varje elev besitter. Huruvida betygen är rättvisa har inget definitivt svar. Men nog finns det andra bedömningssystem som kan bidra till bättre psykiskt välmående, utan att dra ner på undervisningskvalitén. Och bara det borde vara tillräckligt för att ifrågasätta dagens skolsystem.
Text: Dennis Larsson
Reportage:
Tehres:
“Biblioteket är skolans hjärta”
Biblioteket på vår skola utgör en mycket viktig plats för oss elever – en plats för lärande, samtal och samarbete. Litteraturen är en självklar del i lärandet och där biblioteket har en central roll i att tillhandahålla skolans elever med böcker och verka läsfrämjande.
Det är en fredag förmiddag som jag stiger in i biblioteket tillsammans med min fotograf Hugo. Solen skiner och det väntas bli ännu en varm septemberdag. Biblioteket har så här tidigt på dagen inte hunnit förvandlas till en bastu, vilket gör temperaturen ganska behaglig.
Tehres är som vanligt på strålande humör och tackar åter oss för att hon fått äran att bli intervjuad av KG Times. Hugo passar först på att ta lite bilder på Tehres runtomkring det folktomma biblioteket medan jag smått påbörjar intervjun.
Hon börjar först med att visa oss omkring i de olika rummen biblioteket består av. Tehres förklarar för oss att det är viktigt att det är lätt att hitta den litteratur man letar efter och att strukturen är användarvänlig. Dessutom förklarar hon de olika rummens syfte. Exempelvis är det blåa “tysta” rummet till för att elever ska kunna få en ordentligt arbetsro, vilket inte alla har tillgång till hemma, menar Tehres. Hon förklarar också vikten av att biblioteket ska kunna vara en plats för samarbete och diskussion, vilket gärna får ägnas i det röda “mindre tysta” rummet.
Intervjun avbryts en kort stund när Hugo ber Tehres att posera framför ett par böcker mitt framför hennes skrivbord. Med osäker blick fäst på Hugo försöker Tehres ta reda på hur han vill att hon ska stå. Utan att riktigt förstå gör Tehres en onekligen överdriven posering för att visa sin osäkerhet om hur hon ska stå framför kameran. Det hela rinner därefter ut i sanden när Hugo rycker på axlarna med en skämtsam uppgivenhet och sedan med en glimt i ögat signalerar att intervjun kan återupptas.
Tehres har jobbat som bibliotekarie sedan 2006 och började arbeta här på Kungsholmens gymnasium år 2021. I sin roll som verksamhetsansvarig har hon bland annat i uppgift att ta hand om ekonomin, men också att anpassa biblioteket efter elevernas och skolans behov. Hennes uppdrag är inte enbart att tillhandahålla gymnasisterna med böcker, men också att hjälpa oss med informationssökning och källkritik av olika litteraturtyper.
Att Tehres blev just bibliotekarie förklarar hon genom att hon alltid har älskat att läsa böcker, men att hon från början faktiskt studerade till att bli arkeolog och till och med varit på ett utbytesår i Tjeckoslovakien en gång i tiden. Senare ska Tehres dock ha blivit mer intresserad av datorer och webbdesign och börjat studera datavetenskap när det var något nytt. Detta ska sedan ha lett henne till att studera vidare om informationssökning, vilket senare ledde till att hon just blivit bibliotekarie. Med detta vill Tehres också visa att ingången till att bli bibliotekarie inte alltid enbart är böcker.
Varför valet blev just KG för tre år sedan förklarar hon med att hon hade hört så gott om skolan och därför ansökte till den lediga tjänsten som hon en dag fick syn på – och sedan fick. Hon förklarar att det är
otroligt spännande att få möta många olika typer av personligheter i och med de många sektioner och inriktningar skolan har. Tehres påpekar även att det kulturarv som skolbyggnaden utgör och det faktum att skolan har så mycket fotsteg av elever i sig verkligen gör något med känslan av skolan. ”Det är så givande med att jobba på skolbibliotek och jag tycker att de möten som man har med eleverna betyder så mycket för mig”, säger hon med en lycklig ton.
De tätt återkommande blixtarna från kameran, med mig och Tehres i fokus, får mig att känna att jag för tillfället är jagad av en envis paparazzifotograf. Jag frågar Hugo lite skämtsamt om det nu kanske räcker med att ta fler bilder, då han redan tagit ett tiotal stycken, vilket Tehres nog också måste ha tyckt då hennes ögon då och då under intervjun sneglat åt sidan åt Hugos konstanta blixtrande. Hugo svarar då lite klyschigt: “ Det är alltid bra att ha för många än för få”. Därefter vänder jag mig tillbaka mot Tehres och fortsätter intervjun under det konstanta blixtrandet med känslan av att jag intervjuar en supercelebritet.
Eftersom dagen är otroligt fin väljer vi att ta oss ut på skolgården och fortsätta intervjun i den skinande
solen. Tehres fortsätter och förklarar att bibliotekets roll i skolan är att tillhandahålla eleverna med olika typer av litteratur och verka läsfrämjande. Dessutom har biblioteket i uppgift att utbilda eleverna om medie- och informationskunnighet samt källkritik. Hon menar också att det är viktigt att uppdatera och anpassa biblioteket hela tiden i relation till skolan och elevernas behov. Det är då väsentligt att innehållet matchar skolans olika inriktningar, projektarbeten och läroplanens förändringar. Hon förklarar att skolan har en demokratisk uppgift genom att eleverna rustas med jämlika möjligheter till kunskap, kreativitet och livslångt lärande.
Plötsligt tar Tehres fram en bunt papper som verkar vara mängder med sidor med anteckningar. Jag och Hugo tittar lite förvånat på Tehres över de väldiga mängder sidor bunten består av. Med ett erkännande skratt förklarar Tehres för oss att hon måste försäkra sig om att allt hon säger blir rätt och därför behöver titta på hennes anteckningar.
Vidare förklarar Tehres att ett bibliotek räknas som en pedagogisk resurs och att det därför har som uppgift att främja läslust som breddar och fördjupar undervisningen utifrån särskilda områden eller teman. Läsningen ska bland annat stärka barns och ungdomars språk- och kunskapsutveckling och är därför en central roll i lärandet. Hon berättar även att det är viktigt att hjälpa barn och unga som har läsoch skrivsvårigheter och tillhandahålla rätt litteratur så att det inte hamnar efter i undervisningen.
Skolans bibliotek försöker så gott som möjligt efterlikna de på universitet eftersom gymnasiet är ett steg mot högre studier, förklarar Tehres. Därför är det viktigt att biblioteket är en ganska tyst plats där man både kan få jobba i fred för att få studiero och för att samarbeta. Detta är väsentligt för att så många som möjligt ska kunna känna sig trygga i biblioteket.
Som bibliotekarie försöker Tehres att visa att det många gånger är enklare att använda böcker vid informationssökning än datorn, något som frångåtts genom åren. Boken är en utmärkt källa ur en
källkritisk synvinkel men som tyvärr glömts bort i och med den snabba tekniska utvecklingen. Hon menar att det kan kännas snabbare att söka information på datorn, men att det ibland kan ta flera timmar utan att man hittar något.
Tehres berättar att man under gymnasieåren kan få hjälp med gymnasiearbetet, specialiseringskurser, informationssökning och informationsteknik av henne. ”Skulle man vara intresserad av detta så är det bara att komma att prata med mig”, säger Tehres. Hon berättar även att hon har en dialog med eleverna och lånar in och köper in böcker av de som önskas.
Hon vill även påpeka att biblioteket inte enbart består av det fysiska utan att det också finns resurser på bibliotekets sida på skolplattformen. Där kan man hitta uppslagsverk och databaser som kan användas i skolarbeten. Du får även som elev tillgång till populärvetenskapliga tidningar samt kvälls- och dagstidningar. Eleverna har också tillgång till att låna böcker från samtliga kommunala gymnasiebibliotek i Stockholms stad.
Slutligen berättar hon om de olika aktiviteter som biblioteket anordnar. Bland annat har biblioteket en bokcirkel som alla är hjärtligt välkomna att delta i. För första gången hölls i år även en novelltävling i samarbete med föräldraföreningen KG Parents, vilket kommer att vara en stående aktivitet. Dessutom så anordnar biblioteket varje år en julkalender kallad “novellix” där man har möjlighet att vinna böcker genom lottning. Hon berättar även att hon försöker samarbeta med olika föreningar på skolan.
I den svala luften på morgonen blir kontrasten stark till solens värme som sakta men säkert bränner en på huden. Skolgården är nästintill tom och enbart ett fåtal elever syns inom räckhåll. Ett flygplan söderut närmar sig skolan och flyger förbi med ett dånande ljud som tränger sig in i det stilla lugnet.
Vi tackar Tehres för intervjun, men först har hon något viktigt att tillägga: ”Biblioteket är skolans hjärta”.
Text: Alexander Melander