next level
INNEHÅLL
Produktkvalitet är, enkelt uttryckt, de egenskaper som en produkt får efter tillverkning.
Återblick
Dag Holmgrens tankar och idéer kopplade till designfrågor
12 Utsikter för global gjuteriindustri
13 Nu kan det vara kul att söka jobb igen!
Krönika av Staffan Zetterström
14 Fagerhult utforskar cirkulär process i pilotprojekt kring återvinning av aluminium
17 Vad är egentligen smältkvalitet och hur mäter man det idag?
22 EU:s lagstiftare diskuterar äntligen återvinning av uttjänta bilar
24 Återblick
Krönika av Dag Holmgren
27 Aluminium 2024 Förhandsvisning av mässan.
29 Medlemssidor
Information från Svenskt Aluminium
32 Aluminiumoxid från nordiska mineral
34 Metallbulletiner Börsnytt
36 Niklas Broberg
Ny ordförande i Svenskt Aluminium: "Jag vill vara med och påverka”
NÄSTA NUMMER 5/2024
Utgivning: 8 november 2024
Materialdag: 28 oktober 2024
Omslag: Foto: ALUMINIUM 2022
ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 4 · September 2024 · Årgång 41 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se
Nyheter
Upptäck Alu-trends Report 2024
Aluminium International Today lanserar Alutrends Report 2024, en djupgående rapport om aluminiumindustrins väg mot hållbarhet och innovation. Rapporten ger insikter från branschexperter och täcker de senaste trenderna, teknologiska framstegen och viktiga hållbarhetsinitiativ som formar framtiden för aluminiumproduktion.
Rapporten inkluderar:
• Prognoser för hållbarhetstrender och deras inverkan på råvaror
• Aluminiumets avgörande roll i den gröna energitransitionen
• Bidrag till hållbara bil- och flygindustrier
• Strategier för en hållbar framtid med fokus på återvinning och cirkulära ekonomimodeller
• Hälsa och säkerhetsteknologier som förändrar spelreglerna
• Digitaliseringens påverkan på aluminiumtillverkning
• Kritiska vändpunkter i utsläppen av växthusgaser
• luminiumets hållbara framtid inom den amerikanska sektorn
Beställ din kopia av Alutrends Report 2024 på https://quartz-media.myshopify.com/ collections/all/metals#MainContent idag och välj mellan en tryckt och digital version eller enbart digital prenumeration!
ALUMINIUMFÖRETAG –ÅRETS FÖRETAGARE 2024
Interals ägare Andreas Simonsson och Niclas Fotsjö har utsetts till Årets företagare 2024 av Företagarna i Habo. Juryn lyfter fram deras framgångsrika utveckling av företaget från en traditionell underleverantör till ett kunskaps- och utvecklingsbolag med fokus på teknik och innovation. Genom strategiskt ledarskap och satsning på automatisering har de skapat goda
framtidsutsikter för bolaget. Interal, som grundades 1976, har under deras ledning mer än fördubblat sin omsättning och har nu 35 anställda. Utmärkelsen firades med blommor och tårta tillsammans med representanter från kommunen och medarbetare.
Läs mer på https://interal.se/ nyheter/arets-foretagare-2024/
Vi levererar kundanpassade aluminiumlegeringar av återvunnet material.
Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är vårt löfte till dig som kund.
Kontakta oss, så hjälper vi ditt företag in i aluminium-loopen med våra klimatsmarta legeringar!
Läs mer på stenaaluminium.com
KANADA INFÖR TULLAR PÅ KINESISKA ELFORDON, ALUMINIUM OCH STÅL
Kanada har meddelat nya tullar på elfordon, aluminium och stål från Kina, i ett försök att skydda landets industri från vad de ser som orättvisa konkurrensfördelar. Från och med 1 oktober kommer importtullarna på
kinesiska elbilar att höjas till 106,1 procent, och den 15 oktober införs en 25-procentig tull på kinesiska stål- och aluminiumprodukter. Premiärminister Justin Trudeau framhöll att åtgärderna är nödvändiga för
att skydda kanadensiska arbetare och industrier från kinesiska statssubventionerade företag som riskerar att undergräva den inhemska marknaden. Regeringen förbereder sig också för möjliga motåtgärder från Kina.
UMAB GROUP FÖRVÄRVAR GJUTERI
UMAB Group har tecknat en avsiktsförklaring om att förvärva samtliga aktier i Melins
Metall AB. Tillträdet planeras ske den 1 oktober 2024. Förvärvet är en del av UMAB Groups strategi att öka sin produktionskapacitet och stärka sin marknadsposition, särskilt inom gjutgods i korta serier. Dotterbolaget Unnaryd Modell AB har under de senaste åren utveck-
lats och ser nu en möjlighet att växa ytterligare genom detta förvärv. Både UMAB och Melins
Metall ser fram emot att utnyttja synergierna i det kommande samarbetet.
Daniel Larsson, UMAB Group, och Jan Hellquist, VD för Melins Metall, uttrycker båda sin entusiasm inför framtiden.
Mer information på https://unnarydmodell.se
Förvärvet kommer att fördubbla vår kapacitet för aluminiumgjutning, Daniel Larsson, vd, Unnaryds Modell AB
Den 15 oktober höjer Kanadas premiärminister Justin Trudeau importtullar på aluminium.
Every step matters on the path to zero
För att fortsätta utveckla det moderna samhället behöver vi mer material, och vi behöver också kräva mer från våra material. Det vi producerar och konsumerar behöver inte bara möta den ökande efterfrågan utan måste även följa principerna för ansvarsfulla materialval, miljömedvetenhet och återvinningsbarhet.
Aluminium med sin oändliga återvinningsbarhet och korrosionsbeständiga livslängd utgör redan en viktig byggsten för en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp, men produktionen kommer med ett fotavtryck. Med våra återvunna och koldioxidsnåla aluminiumprodukter är vi ett steg närmare att lösa den utmaningen och ett steg närmare på vägen mot noll.
Välj dina material med framtiden i åtanke. Besök hydro.com/path-to-zero för att lära dig mer.
HACKÅS PRECISIONSGJUTERI FÅR SVENSKT ÄGANDE IGEN
Den 31 juli 2024
återgick Hackås Precisionsgjuteri till svenskt ägande när Henrik Boström köpte Ventana Hackås AB från den franska industrigruppen
SAS Nexteam Group. Företaget,
som har verkat i Hackås sedan 1971, byter namn till HPG AB. Med det nya ägandet planeras fortsatt verksamhet i Jämtland och en framtida personalutökning.
Hackås Precisionsgjuteri tillverkar
precisionsgjutet
aluminium för kunder inom bland annat medicinteknik, fordons- och försvarsindustrin, däribland företag som Koenigsegg, BAE och SAAB.
AMAG erbjuder low-carbon aluminium
AMAG Austria Metall AG introducerar certifierad primäraluminium med en maximal CO2-utsläppsnivå på 4 ton per ton aluminium, som en del av deras AL4 Ever-portfölj.
Detta markerar ett viktigt steg mot
hållbar produktion, där aluminium med låga koldioxidutsläpp erbjuds, vilket minskar klimatpåverkan med över 70% jämfört med globala genomsnittet. Produktionen sker i Kanada vid Alouette-smältver-
ket, som använder förnybar energi från vattenkraft, vilket nästan eliminerar energirelaterade CO2-utsläpp. Kvaliteten och de låga utsläppen verifieras av Lloyd’s Register enligt internationella standarder.
HÖGPRESTERANDE ALUMINIUM
Novelis fokuserar på innovation och hållbarhet vid årets ALUMINIUM-mässa. Företaget utvecklar höghållfasta, lättviktsaluminiumlegeringar som bidrar till ökad bränsleeffektivitet och lägre kostnader inom flygindustrin. Ett viktigt projekt är utvecklingen av en ny flygplåtdemonstrator i samarbete med Airbus, där en ny sammanfogningsteknik och återvinningsbara material används. Novelis strävar efter att skapa en cirkulär ekonomi med låg koldioxidpåverkan och presenterar vid mässan sina framsteg inom återvinningsbara aluminiumlegeringar.
Läs mer på https://www.aluminium-exhibition. com/en-gb/blog/ aviation-aerospace/ novelis-highperformancealuminium. html.
lackering ab
Skandinaviens största pulverlackerare av aluminiumprofiler
Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet
alackering.se
Diplom
Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för ledningsgrupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedjan, stand- arder och återvinning. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produkt- användning för aluminiumgods.
Diö 2023-03-10 Bryne AB
Utbildningar inom aluminium
bryne.se
Utbildningsansvarig, Bryne AB
Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se
Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.
NY VD HOS PULVERLACKSLEVERANTÖREN
Carl-Adam Wittbäck har utnämnts till ny vd för Hansen-Icoma AB, ett helägt svenskt dotterbolag till det danska företaget G.A. Hansen A/S, ett företag med nästan 50 års kompetens inom lackeringslösningar för tillverkningsindustrin i Danmark, Sverige och Norge.
Carl-Adam, som har arbetat på Hansen-Icoma i över 13 år som marknads- och försäljningschef, tog över vd-rollen den 1 augusti. Han har under åren ökat försäljningen, marknadsandelarna och stärkt Hansen-Icomas position på den svenska marknaden för pulverlackeringslösningar och tjänster.
–Efter många år av god tillväxt i bolaget med kraftigt ökande marknadsandelar de senaste 6–7 åren för Gema i Sverige går vi nu in i nästa fas,
säger han och tillägger: – Orderboken ligger för tillfället på en mycket bra nivå. Gemas nyutvecklade produkter har tagits emot bra på den svenska marknaden. Vi har redan installerat den nya tekniken under juli på Snidex i Burträsk och ytterligare sex system kommer rullas ut under 2024 och början av 2025.
Carl-Adam avslutar med att betona vikten av service och kundtillgänglighet: – Service och tillgängligheten till våra kunder är av absolut högsta prioritet. Vi har digitaliserat serviceaffären med syftet att förbättra information och kommunikation med våra kunder. Mitt fokus fortsätter som tidigare att marknadsföra Gema i Sverige och öka lönsamheten. Vi ser mycket positivt på framtiden.
GRÄNGES GÅR MED I KOALITION
Gränges har anslutit sig till First Movers Coalition, ett globalt initiativ under World Economic Forum, för att påskynda klimatomställningen inom aluminiumindustrin. Som den 100:e medlemmen i koalitionen åtar sig Gränges att senast 2030 upphandla minst 10 procent koldioxidsnålt primäraluminium och att 50 procent av allt inköpt aluminium ska vara återvunnet. Detta är en del av företagets mål att nå netto-nollutsläpp senast 2040. Gränges satsar på samarbete och partnerskap för att minska aluminiumindustrins klimatpåverkan. Läs mer om sektorer, medlemmar och framtiden för First Movers Coalition på deras webbplats: First Movers Coalition https://initiatives.weforum.org/first-movers-coalition/home
Carl-Adam Wittbäck , numera vd och även delägare i Hansen-Icoma AB, tillsammans med Dan Borup Iversen, vd och ägare av moderbolaget G.A. Hansen i Danmark. Foto: Hansen-Icoma
2024.
Chances and Challenges for the Global Foundry Industry
April 2024
Utsikter för global gjuteriindustri
Geopolitiska spänningar, ekonomiska osäkerheter och teknologiska utvecklingar spelar en nyckelroll i den nuvarande och framtida landskapet för gjuteriindustrin. Experter från IKB Deutsche Industriebank, i samarbete med en känd analytiker, publicerade en omfattande rapport om detta i april 2024. Höga energikostnader, särskilt i Europa, och behovet av betydande investeringar för att uppnå klimatneutralitet är stora bördor för gjuteriindustrin. Tekniska utmaningar som den framväxande digitaliseringen och
artificiell intelligens (AI) samt omplaceringen av kundindustrier till andra regioner kräver anpassningsstrategier. Dessutom är det långsiktiga säkerställandet av kvalificerad arbetskraft en kritisk fråga. Det finns dock också möjligheter för den globala gjuteriindustrin, enligt en rapport om tillståndet i den globala gjuteriindustrin 2024.
Betydande skillnader beroende på region och industri
Produktionen av lätta fordon återhämtar sig, men kommer inte att nå produktionsnivån från 2017 förrän 2028 – och kommer främst att ske i Asien. Återhämtningspro-
cessen är långsammare i Europa och Nordamerika. Maskinteknik, å andra sidan, växer starkt världen över och drar nytta av digitalisering och användningen av AI. Experterna uppskattar att omsättningen i den globala maskintekniksektorn nästan kommer att fördubblas fram till 2030.
Teknologiska och geopolitiska influenser
Teknologiska trender som e-mobilitet och lättviktskonstruktion är avgörande faktorer för framtida efterfrågan på gjutprodukter. Introduktionen av nya drivteknologier och ökad användning av aluminium i bil- och
maskinteknikindustrin leder till ökad efterfrågan på lättmetallgjutningar. Geopolitiska utvecklingar, såsom konflikten mellan Ryssland och Ukraina, har också en betydande påverkan. Ett slut på konflikten skulle leda till ökad efterfrågan på infrastrukturinvesteringar och därmed gjuteriprodukter. Liknande effekter förväntas i Mellanöstern efter en möjlig lugnande av de nuvarande konflikterna.
Läs mer
https://www.euroguss.de/ en/euroguss-365/2024/ news/outlook-global-foundry-chances-and-challenges-in-2024
Staffan Zetterström
Staffan Zetterström är krönikör på Aluminium Scandinavia. Staffan har erfarenhet inom förändringsledning och har arbetat inom telekom, lastbilar och allmän industri. Idag är han marknads- och försäljningschef på Comptech och driver podden Goldcasting.
Nu
kan det vara kul att söka jobb igen!
När man jobbar med gjutgods får man inte vara glad länge!
Så brukar en av mina kompisar uttrycka livet som pressgjutare, men nu verkar det svänga faktiskt i och med trenden med gigantiska gjutgods som ger en hel del positiva effekter för vår industri. Det som händer är att byggsättet för bilar i grunden ändras radikalt och gjutgodsen blir större och färre samt kraven på
mekaniska egenskaper ökar. Detta är bra för alla som säljer teknik som stödjer trenden men också för personer som vill hitta utvecklande och intressanta jobb. Med investeringar i miljardklassen som ska tas i drift kommande år och utvecklas av människor är personerna och deras kompetens en framgångsfaktor för en rad biltillverkare världen över.
En produktionscell kostar i runda slängar en miljard, maskinen har en styrka av över 6 000 till 9 000 tons tryck mellan
verktygshalvorna och mängden aluminium är 3 000 kg smält metall per timme så det är respektingivande processer som ser dagens ljus. Med antalet maskiner och teknik som det investeras i så behövs det folk som kan och vågar utveckla tekniken som är den kritiska faktorn.
Dagens text är inte en spekulation, kompetens och personalbristen är något som vi alla pratar om och det är ett stort problem. Pengar finns för att investera men att få tag i folk är svårt. Arbetsgivare behöver se över vad de erbjuder, kanske inte bara lönen, för att attrahera talangerna för att lyckas.
Nu kanske du undrar vad det är för kompetens de söker och då blir det faktiskt mer intressant.
Vid sidan om de mer traditionella kompetenserna inom gjutning kan man också se att det behövs kompetens till exempel inom automation på högre nivå och nya tekniker som machine learning. Nu investeras det tungt, men ingen tror nog att utvecklingen är klar utan detta skall optimeras och trimmas under de kommande 10-15 åren framåt.
Finns det ett hot i detta? Ja såklart för om nu större OEM´s söker med ljus och lykta efter bra kompetent folk så ökar trycket på arbetsgivare i industrin att agera för att behålla sina stjärnor. Vi kommer nog få se en hel del folk som byter jobb men även en bättre tillvaro för duktiga medarbetare, så håll hårt i dina stjärnor om du är arbetsgivare.
Fagerhult utforskar cirkulär process i pilotprojekt kring
återvinning av aluminium
I ett pilotprojekt har Fagerhult tillsammans med Hydro Extrusion Sweden utforskat cirkulära processer för återanvändning av aluminium – med fokus på effektivitet och bibehållna materialegenskaper.
Norwegian Property vill energieffektivisera byggnaden på Snarøyveien 30 i Oslo, Norge.
Text och foto av Fagerhult
Med målet att i framtiden kunna återanvända högkvalitativ extruderad aluminium från uttjänta armaturer har Fagerhult tillsammans med Hydro Extrusion Sweden utforskat möjligheten till cirkulära modeller i ett pilotprojekt.
– Många av våra armaturer har en stomme av aluminium, och vi vill säkerställa att de kan återvinnas på ett bra sätt och utan att förlora materialets kvalitet eller egenskaper. I samarbete med Hydro Extrusion Sweden utforskar vi nu hur vi kan sluta cirkeln, berättar Niclas Thulin, Hållbarhetschef på Fagerhult.
Återvinning i nytt ljus
Pilotprojektet initierades i samband med att Norwegian Property önskade att energieffektivisera byggnaden på Snarøyveien 30 i Oslo. Fagerhult såg då möjligheten att ta tillvara ett större antal Notor-armaturer, och frågan kring möjligheten till återvinning och cirkulära processer lyftes.
– Just återanvändning var inte möjlig, men eftersom det var ett större antal armaturer ville vi ta vara på materialet på bästa möjliga sätt. När armaturer av extruderad aluminium återvinns är det vanligt att materialets egenskaper nedgraderas (downgrading), och används exempelvis till pressgjutning. I detta projekt ville vi sluta cirkeln och
säkerställa materialets kvaliteter genom att låta den ursprungliga producenten bearbeta materialet igen. Pilotprojektet resulterade i att aluminiumet kunde smältas ned och formas på nytt, fortsätter Niclas Thulin. Genom hela pilotprojektet har cirkulära processer och hållbara innovationer varit i fokus. Målet har varit att ta nya steg utanför det invanda och väntade – och att klara den stora utmaningen att återvinna just extruderad aluminium efter konsument – med bibehållna materialegenskaper.
– Aluminium är en unikt hållbar metall som kan återvinnas nästintill i oändlighet men precis som alla material behöver det hanteras ansvarsfullt, säger Kristian Frisk, Account Manager på Hydro Extrusion Sweden. Tillsammans kunde vi nu återvinna motsvarande 1300 kg aluminium i pilotprojektet, men den stora vinsten är de insikter vi tar med oss inför framtida projekt.
Långsiktiga lösningar
Med långsiktighet och en vilja att bidra till den hållbara utvecklingen har Fagerhult tänjt gränserna för vad som tidigare varit möjligt, och tagit ett stort steg mot att kunna möta efterfrågan på nya cirkulära lösningar.
– I nära samarbete med Hydro Extrusion Sweden har vi slutit kedjan, och vi visar tillsammans att det är möjligt att skapa nya cirkulära processer där alla våra armaturer i aluminium i framtiden skulle kunna hanteras cirkulärt, avslutar Niclas Thulin.
Fagerhult, tillsammans med Hydro Extrusion Sweden, har startat ett pilotprojekt för att i framtiden kunna återanvända högkvalitativ extruderad aluminium från uttjänta armaturer.
Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne
Vad är egentligen smältkvalitet och hur mäter man det idag?
Kvalitet har blivit ett uttryck som används brett i industrin. Ett kvalitetssystem håller reda på rutiner och standarder, kvalitetschefen kontrollerar processen och produktkvalitet är ett mått på hur länge en pryl håller. Produktkvalitet är, enkelt uttryckt, de egenskaper som en produkt får efter tillverkning. För metallprodukter kan det vara egenskaper som korrosionsmotstånd, hållfasthet och ytfinhet. Konventionella mätmetoder, såsom test i korrosionskammare, dragprovning och mätning av ytjämnhet, används för att testa produkten och därefter kunna beskriva produktens egenskaper. Dessa egenskaper beror dels på processteg i tillverkningen men grunden är råvaran och hur den smälta metallen behandlas vid gjutprocessen. Detta kallar vi smältkvalitet.
För aluminium är smältproces-
sen extra viktig eftersom syret i den omgivande luften reagerar med metallen och bildar oxider. Oxider påverkar egenskaperna mycket och behöver kontrolleras. Speciellt viktigt blir detta vid återvunnen aluminium, vilket i stort sett alla produkter består av, eftersom internt processkrot smälts om inom gjuteriet. Om det är lätt att mäta egenskaper i en färdig produkt så får det betraktas som mycket svårt att mäta egenskaperna i smält aluminium. Det finns en uppsjö analysmetoder för att mäta i smält metall men gemensamt för de flesta är att de är illa anpassade för industriellt bruk. Att använda smältkvalitet för processkontroll kräver att analysmetoden är robust och snabb så att man hinner korrigera i processen innan metallen gjuts. En annan viktig parameter är operatörsberoendet, där många metoder som används idag förutom smältkvalitet beror på hur testet utförs. Jag har många gånger sett
hur industriella mätningar justeras för att uppnå rätt värde. Genom att hålla instrumentet på ett visst vis, eller hälla metallen på ett visst vis, eller att ta provet från en viss del av provet ger alla olika resultat. Med erfarenhet har man lärt sig att justera utfallet så att kunden blir ”nöjd”. I själva verket är det förödande både för kunden och för den egna processutvecklingen. Att förlita sig på felaktiga resultat är riktigt illa då fel beslut tas i tron att beslutet baseras på fakta. ”Faktabaserade” resultat är svåra att argumentera emot.
Temperaturmätning med termoelement
Det vanligaste analysverktyget vid kontroll av smält metall är termoelementet, vilket är ett enkelt sätt att kontrollera temperaturen. Trots enkelheten kräver temperaturmätning med termoelement att instrument underhålls och kalibreras. Vanligt förekommande är att termoelemen-
Mätning av temperatur med termoelement typ K är en standardteknik. Om temperaturmätningen på grund av påbyggnad av oxider blir lägre än den verkliga temperaturen kommer ugnen dra på mer effekt och den smälta metallen bli varmare.
tet skyddas av ett keramiskt rör från den smälta metallen. På detta rör växer aluminiumoxider som skapar ett tjockt, isolerande skikt mellan metall och termoelement. Följden blir att temperaturmätningen inte mäter i metallen vilket kan ge mätfel på flera tiotal grader vid mätning i en aluminiumugn. Även en enkel mätmetod kan alltså vara lätt att misstolka.
Ljusoptisk emissionsspektrometri (OES)
På varje gjuteri finns idag en spektrometer, eller mer korrekt OES, som används för att bestämma halten av legeringsämne och andra förekommande ämnen. Principen är att man häller upp smält aluminium i en kokill där metallen får stelna. En yta fräses ren och en ”gnista” bränns på provet i spektrometern. Inom en halv minut ges en lista över koncentrationen av de grundämnen som spektrometern mäter. Men går det att lita på resultatet? Spektrometrar är robusta instrument, men
även här är underhållet och daglig instrumentkontroll avgörande för resultatet. Tekniken kräver också ett ganska djupt kunnande för det finns mycket som kan påverka provresultatet. Den största utmaningen med OES är oftast provberedningen, där den frästa ytan måste vara plan och tät. Det är lätt att tro att ett dyrt instrument som en spektrometer ska visa ”rätt” koncentrationer, men
det är i själva verket ett avancerat mätredskap som kräver hög kompetens. Saknar man den djupa kunskapen får man använda experter eller helt enkelt snäva in sina gränser för legeringsämne så att man inte riskerar att hamna utanför sina specifikationer. Detta skapar å andra sidan ökade kostnader eftersom det, då och då, kommer metall som man dömer ut, även om metallen vid
korrekta instrumentinställningar skulle legat inom specifikation. Det är klokt att skicka dina prover till andra aktörer inom branschen för att kontrollera hur ditt instrument mår. Sedan måste du vara medveten att det kommer tillfällen där ditt instrument visar fel, speciellt när du arbetar med skrotbaserad råvara där risken är större för ämnen som påverkar analysen av övriga ämnen.
Reduced Pressure Test (RPT)
Vid komponentgjutning används metoder för att mäta vätgashalt i metall. De tekniker som är vanligt förekommande idag är vakuumtekniker där provet med smält metall får stelna i ett lägre tryck därav namnet RPT. Det finns direkta analysmetoder där uppstigande gasbubblor detekteras på ytan för en direkt mätning av gashalten och tekniken heter därmed ”First Bubble”. Densitetsindex är en teknik där det vakuumstelnade provet jämförs med
ett prov som stelnat i luft. Densitetsskillnaden mellan de båda proven ger ett index där ett lågt värde anger mindre porositet och ett högre värde mer. Det finns också ett ”dross test” där ett större prov får stelna i vakuum och efter avkylning kapas provet och den interna porositeten i snittet analyseras visuellt. Stora porer anger mycket vätgas och oxider. Vi har tidigare i denna artikelserie berört dessa tekniker och sagt att värdena för de olika RPT beror både på vätgashalt och oxidfilmer i aluminiummetallen. I nästa nummer kommer vi in på forskarrön på detta område och om att det också spelar roll vad det är för typ av oxider. RPT kan sägas vara en indikativ analysmetod men som behöver komplement för att användas som ett mått på smältkvalitet.
Filteranalys
Analysmetoder som baseras på filtertekniker, där metallen får rinna genom ett filter, analyserar de
Bilden visar ett använt OES-prov inför fräsning av provytan med 10 stycken gnistor analyserade på provet. Beroende på om du placerar gnistan mitt i provet eller i kanten av ett gjutprov kommer du få olika mätresultat. Hur provytan fräses spelar stor roll för resultatet, vilket gör provtagning och provberedning avgörande för din analys.
uppfångade föroreningarna. ABB har PoDFA-metoden där ett vakuum suger den smälta metallen genom ett filter. Mängden metall som passerar innan den stelnar vägs och ger ett direkt mått på renhet. Filtret analyseras med ljusoptisk mikroskopi vilket kan ge svar på vilka föroreningar som förekommer, och i vilka koncentrationer, i metallen. Detta är speciellt bra när man vill veta vad det är för föroreningar för att kunna sätta in rätt åtgärd. ABB har också en mer sofistikerad variant med namnet ”PreFill” som levererar en graf för hur snabbt metallen flödar genom filtret, vilket kan ge information för att direkt styra processen. Precis som med PoDFA kan filtret skickas till auktoriserat laboratorium för vidare analys. Tidigare har det funnits andra filtersystem på marknaden, där många säkert kommer ihåg brännmärkena efter att använt gjuteriföreningens ”Qualiflash” där metallen som passerade filtret fyllde upp en trappa och
Vid provtagning används ofta en slev för att hälla upp smält aluminium i provutrustningen. Beroende på vart i processen ett prov tas, beroende på slevens utformning och hur operatören häller, ges olika resultat.
antalet fyllda trappsteg var ett mått på kvalité. Här kan man snacka om operatörsberoende, vilket antagligen är huvudanledningen till att tekniken inte finns på marknaden mera. Gemensamt för filterteknikerna är att de ger information om fasta föroreningar och inte föroreningar som är upplösta i aluminiumet, så blanda inte samman filteranalystekniker med flytbarhetsmätningar.
Flytbarhetsanalys
Flytbarhet kan beskrivas som hur väl en smält metall flyter. Flytbarhet är temperaturberoende där en varmare metall har högre flytbarhet än en kallare. Men flytbarheten beror också på legeringsinnehållet och
PoDFA är en industriell mätteknik för detektering av fasta föroreningar. Metallen hälls i en uppvärmd degel där filtret är monterat i botten. Degeln placeras i apparaten där vakuum suger metallen genom filtret och vägs. Ett mycket finmaskigt nät stoppar effektivt partiklar och andra fasta föroreningar som sedan analyseras hos externt lab.
på fasta föroreningar. En skillnad mellan flytbarhetsmätningar och filtertekniker är att med flytbarhetsmätningar analyseras aluminiumlegeringen med dess föroreningar, och inte bara föroreningarna. Med flytbarhetsmätningar går det att korrelera till gjutfyllnadssimuleringar och flytbarhetsmätningar kan sägas vara ett mått på hur gjutprocessen kommer att prestera. Flytbarhet kan mätas på en uppsjö olika sätt. Gemensamt för tidigare versioner av flytbarhetsverktyg är att själva verktyget och handhavandet skapade stora skillnader, vilket har gjort att metallkvaliteten inte var det enda som skapade skillnader i mätresultat. Idag kan flytbarhets-
verktyg tillverkas i isolerfibrer som har en mycket lägre värmeledning och därmed mindre påverkan av verktyget. Helt plötsligt är det möjligt att se effekten av smältkvalitet vilket ger ett verktyg som det går att styra processen industriellt med. Tekniken har visat sig snabb och som ger svar på om metallen behöver justeras eller går att gjuta med. Vad är nackdelen då? Precis som övriga analysmetoder som mäter på smält metall så är metoden operatörsberoende. Det kräver att den som tar prover vet hur man hanterar smält metall och att man gör på samma sätt varje gång. Det bör också nämnas att, precis som vid gjutning, påverkas flytbarheten
Metall som flytet genom en flytbarhetsspiral och stelnat. Längden som metallen flyter innan den stelnar är ett mått på hur väl metallen fyller ett verktyg.
både av partiklar och av ämnen som är lösta i metallen vilket gör att tekniken är svåranalyserad om man endast tittat på flytbarhetslängden. Men det har visat sig att andra mått från flytbarhetsmätningen har en direkt relation till oxidinnehållet. Mer om detta nästa nummer.
Smältkvalitet
Provtagning är ett problem för mätning av smältkvalitet där det inte är önskvärt att få olika värde beroende på operatör. Här finns mer att göra. Det finns många analystekniker som ger information om smältteknik men ingen som är heltäckande för att garantera att gjutprocessen och produktkvaliteten inte påverkas. Min övertygelse är att det behövs mer forskning men också fler industriellt anpassade produkter för att säkerställa smältkvalitet. Ju högre precision gjutprocessen kräver och ju mer återvunnen råvara som används desto viktigare blir det att kunna verifiera den smälta metallen. Tror gör man i kyrkan, som min far brukade säga.
Flytbarhetsmätningar (här LOOP från Bryne) har visat sig vara ett sätt att få processtabilitet. Eftersom återvinning skapar en varierande halt förorening som skapar processinstabilitet är flytbarhetsmätning ett sätt att exponera och korrigera detta.
EU:s lagstiftare diskuterar äntligen återvinning av uttjänta bilar
Text av Patrik Ragnarsson
Efter många års försening kommer EU:s lagstiftare äntligen att börja diskutera hur återvinning av uttjänta bilar kan förbättras. Det nya lagförslag som Kommissionen presenterade förra året har potential att förbättra många aspekter av hur bilar återvinns och hur materialet i dessa bilar kan återanvändas så effektivt som möjligt. Aluminiumindustrin har ett särskilt intresse av detta lagförslag och i denna artikel ska jag försöka förklara varför den är viktig men också hur vi tror att den nya lagstiftningen kan hjälpa vår industri.
Varför behöver återvinningsprocessen förändras?
En genomsnittlig bil som tillverkas idag i Europa består av cirka 10-15 % aluminium, vilket motsvarar ungefär 200 kg per bil. Detta är en betydande ökning jämfört med för 15 år sedan, då en genomsnittlig bil innehöll endast 100-120 kg aluminium, främst i motor- och styrkomponenter. Användningen av aluminium i bilar har ökat markant de senaste 20 åren, och denna trend förväntas fortsätta. Enligt vår senaste prognos kommer aluminiuminnehållet i genomsnittsbilar att öka till cirka 250 kg år 2030. Detta är en positiv utveckling för aluminiumindustrin, men det är också viktigt att koppla denna trend till de förändringar vi ser i nya fordon. Traditionellt har aluminium främst använts i drivlinan och styrkomponenter, men under 2010-talet har användning i andra bilkomponenter, såsom dörrar, motorhuvar och strukturella komponenter, blivit mer relevant.
Idag ser vi en betydande förändring med en snabb elektrifiering av fordonsflottan. Detta är den främsta
drivkraften bakom ökningen av aluminiuminnehållet i bilar, men det skapar också nya utmaningar för återvinningen av aluminium från gamla fordon. Den stora utmaningen för vår värdekedja är att hitta rätt balans i ett komplext och föränderligt ekosystem. Nya typer av fordon kräver nya komponenter och nya aluminiumlegeringar, samtidigt som vi ser en viktig utveckling mot ökad cirkularitet och krav på högre återvunnet innehåll i dessa komponenter och legeringar.
Vad kan vi göra?
Vi måste därför minska klyftan mellan den teoretiska mängden aluminium i uttjänta fordon och den mängd som faktiskt samlas in idag. Enligt beräkningar gjorda av European Aluminium samlas endast en tredjedel av aluminiumet i uttjänta bilar i EU in på ett korrekt och lagligt sätt. Den främsta orsaken till denna klyfta är de fyra miljoner uttjänta fordon som inte finns med i officiell statistik. Dessa så kallade ej spårbara fordon återvinns inte i Europa som vi hade önskat. Vissa exporteras illegalt till andra länder där de antingen används ytterligare några år eller skrotas och blir en del av deras råvarutillgång och andra försvinner på andra sätt. Tyvärr så verkar en stor del av de illegalt exporterade fordonen vara exklusiva bilar med mer aluminium än medelbilen. Om inget förändras kommer denna klyfta att öka ytterligare på grund av den ökade mängden aluminium i framtida uttjänta fordon. En annan viktig aspekt är kvaliteten på det aluminium som kan återvinnas från uttjänta fordon. Den totala mängden aluminium i nya fordon ökar, men denna tillväxt är inte jämnt fördelad mellan olika komponenter. Komponenter kopplade till elektrifiering, såsom batterilå-
dor och andra komponenter i elbilar ökar mest, medan förbränningsmotorkomponenter och transmission minskar. Detta innebär att efterfrågan på aluminiumlegeringar för plåt och profiler samt låglegerat gjutgods kommer att öka, medan efterfrågan på höglegerat gjutgods minskar. För att möta dessa utmaningar måste vi förbättra kvaliteten på den aluminiumfraktion som återvinns från uttjänta fordon genom att dela upp den i olika fraktioner med olika legeringssammansättningar. Detta kan göras genom att främja demontering av specifika aluminiumkomponenter innan de fragmenteras och genom att öka användningen av teknik som separerar olika aluminiumlegeringsfamiljer efter fragmentering.
Vad händer nu?
Vi ser stora förändringar i efterfrågan på aluminiumlegeringar och kraven på dessa legeringar. För att anpassa oss till denna nya framtid måste vi samarbeta med alla aktörer i värdekedjan. Vi tror att den nya förordningen om återvinning av uttjänta bilar (End of Life Vehicles) kommer att bidra till detta genom att ta itu med frågan om olaglig export och olaglig återvinning, samt genom att förbättra kvaliteten på den aluminiumfraktion som kommer från behandlingen av uttjänta fordon. Under hösten kommer som sagt både Europaparlamentet och EU:s medlemsstater att diskutera det förslag som Kommissionen tog fram förra året. Förhoppningsvis kommer många av de idéer som aluminiumindustrin tagit fram att finnas med i den slutliga lagstiftningen. European Aluminium är väldigt aktiva i dessa diskussioner och vi har höga förhoppningar på att den nya lagstiftningen kan hjälpa oss med många av våra utmaningar.
Återblick
Det har nu gått cirka 10 år sedan jag började skriva mina krönikor i Aluminium Scandinavia. Avsikten har varit att informera och förmedla både
tankar och idéer kopplade till designfrågorna.
Min förhoppning har varit och är att ni som läser tidningen ska öka er kunskap, och även intresset för dessa frågor. Det handlar i grunden om de mjuka värdena, de värden
som gör att människorna älskar våra produkter och tjänster.
Ni som underleverantörer har ett jätteansvar att de produkter ni levererar uppfyller slutkundens höga krav på funktion och upplevelse.
Text av Dag Holmgren, designchef på Svenskt Aluminium.
Varför gör vi det vi gör?
Det vi gör och företar oss, handlar inte i första hand om att det ska vara praktisk. Det handlar om att vi gör det vi känner för, framför allt om vi får välja.
Vi spelar inte golf därför att det är praktiskt, vi tittar på sport eftersom det är en upplevelse och engagerar oss, det kan i vissa fall vara så att vi sätter på oss kläder och skor som inte är bekväma, därför att det ger oss status och kanske en känsla av välbehag.
Vi lyssnar på musik, går på teater och bio och även på nöjesparker, inte av praktiska skäl utan därför att vi vill uppleva något.
De som designern vill åstadkomma med att utforma produkter är just att skapa känslan av välbefinnande och även upplevelser. Produkten ska naturligtvis fungera på de sätt som det är tänkt, men detta räcker inte. Vi måste lägga till ett ”PLUSVÄRDE”, något som innebär att vi känner oss tillfredsställda när vi använder produkten.
Ibland kan detta vara estetik –utseende – men det kan även vara en känsla när vi tar på, håller i eller tittar på en produkt.
När vi väljer en bil är det självklart att den tekniska funktionen är väsentlig men bilens utseende kan faktiskt göra att vi inte väljer just den bilen. Känslan var inte rätt!
Detta gäller i hög grad när vi väljer konsumentprodukter. En diskborste väljs ofta när vi ser den i butiken och när man ser de olika diskborstarna så ser man även den diskborsten som man inte skulle välja.
Vilka faktorer påverkas oss när vi väljer! Det är frågeställningar som designerna ständigt arbetar med och försöker hitta svar på.
Vi vet att ett företags varumärke
kan var ett av skälen till val, men då naturligtvis baserat på att varumärket är omtyckt.
Om ett företag misslyckas med en produkt så kan det påverka företagets alla produkter.
Ett varumärke kan förlora hela sitt värde på väldigt kort tid om man inte ser till att vårda både varumärke och sina produkter.
Väldigt ofta är skälet till att varumärken förlorar marknad, att kunderna tappat förtroendet för det som varumärket står för. Det går inte att lura kunden!
Designers uppgift är att veta vad kunden vill ha och sedan utforma produkten efter detta. Som jag tidigare skrivit, är kunskapen om vad kunden vill ha ofta lika med kunskapen om hur människor tänker och fungerar. Dessa frågor är ständigt aktuella för industridesignerna.
De metoder vi använder för att ta reda på kundönskemålen m.m. utvecklas hela tiden och ligger till grund för hur vi utvecklar de framtida produkterna.
Det är alltså väldigt viktigt att alla ni som utvecklar produkter tar till vara denna kunskap, för att just era produkter ska lyckas på marknaden.
Detta gäller även underleverantörer. De underleverantörer som tar till sig denna kunskap kommer att bli mer attraktiva för sina kunder.
Underförstått handlar det återigen om ”de mjuka värdena”, det som gör att människor känner tillfredsställelse och lycka när de använder produkterna.
För att vara tydlig, det handlar inte om teknik! Tekniken ska vara underordnad upplevelsen och fungera efter människans önskemål, behov och krav.
Korkade människor är väldigt ovanliga men korkade produkter är tyvärr väldigt vanliga!
Att använda designkunskapen, i produktutvecklingsarbetet, är att göra produkterna lätta att använda, förstå och omtyckta. Att vi även får med miljökraven är självklart.
Min uppfattning är att underleverantörerna vinner mycket på att vara en del av sina kunders utvecklingsarbete, och blir på detta sätt attraktivare som leverantör.
Detta är några av skälen till att design är viktigt!
Hej och hej då
I och med att designfrågan idag inte är ett av Svenskt Aluminiums fokusområden lämnar jag min funktion som designchef för Svenskt Aluminium. Detta blir min sista designkrönika som designchef på Svenskt Aluminium men jag kommer fortsätta att skriva i tidningen som ägare av mitt företag DH Design AB.
Min tanke är att fortsätta missionera om design och designfrågor.
ALUMINIUM 2024
Förhandsvisning av mässan
Aluminium är ett viktigt material för många industrisektorer när det gäller att skapa hållbara och tekniskt avancerade produkter. Nästan 800 utställare från 50 länder kommer att presentera vad metallen har att erbjuda och hur aluminiumindustrin möter aktuella utmaningar och förbereder sig för framtiden på den internationella mässan ALUMINIUM 2024 i Düsseldorf 8-10 oktober.
Mässan samlar producenter, bearbetare och teknikleverantörer längs hela värdekedjan: från råmaterialproduktion och primärproduktion till maskin- och anläggningsteknik, bearbetningstekniker, halvfabrikat, färdiga produkter samt återvinningstekniker. Utställare kommer att visa upp lösningar som aluminium möjliggör inom olika sektorer såsom fordonsproduktion, maskinteknik, byggnation, flyg- och rymdteknik, elektronik, förpackning och transport.
För den internationella aluminiumindustrin är ALUMINIUM en viktig mötesplats och utställning som hålls vartannat år. Även mindre och medelstora företag samt start-ups använder mässan för att visa upp
sig på marknaden, utbyta idéer med kunder och nätverka med andra branschrepresentanter. För många fungerar ALUMINIUM som en indikator på affärsklimatet och som en källa till nya impulser.
780 utställande företag längs hela aluminiumvärdekedjan kommer att presentera sig i fem utställningshallar i år. Hall 1 och 4 fokuserar på halvfabrikat, medan Hall 5 koncentrerar sig på ugnsbyggnad, metallbearbetning, fogningsteknik och automation. Hall 3 fokuserar på ytbehandling och valsningsteknik, och i Hall 6 ligger fokus på gjutning och värmebehandling, primärproduktion och återvinning. Här finns även Primary and Foundry Pavilion samt Foundry Community Café, en plats för nätverkande och utbyte.
Ett annat inslag är den återlanserade Media & Education Lounge i Hall 6, som erbjuder läsmaterial och information om aluminium. Här finns även information om vidareutbildningsmöjligheter och bristen på kvalificerad arbetskraft, och ett särskilt program för studenter och praktikanter är planerat.
ALUMINIUM erbjuder också ett gediget konferensenprogram och Speakers Corner.
ALUMINIUM-konferensen: forma framtiden
ALUMINIUM-konferensen, som organiseras av Aluminium Deutschland, är en central plats för kunskapsutbyte på mässan. Här diskuteras aktuella frågor som hur aluminiumsektorn påverkas av geopolitisk osäkerhet, energipolitikens inverkan på konkurrensen inom energiintensiva industrier samt hur förändringar inom EU påverkar aluminiumindustrins konkurrenskraft och hållbarhet i Europa. Talarna kommer även att belysa förändringar inom aluminiumvärdekedjan, nya krav inom fordons- och förpackningssektorerna samt användningen av artificiell intelligens.
Speakers Corner: Hållbarhet & Återvinning
Innovation Plaza "Sustainability & Recycling" kommer att fokusera på den gröna omställningen inom
aluminiumindustrin. Plaza kommer att kompletteras med föreläsningar och paneldiskussioner vid Speakers' Corner, organiserad av CRU. Återvinningstekniker, sorterings- och fragmenteringsanläggningar samt miljöteknik kommer att diskuteras.
Kvinnligt inflytande i aluminiumindustrin
I år introducerar mässan ett nytt inslag: "Women with Metal – ALUMINIUM Awards" den 9 oktober. Utmärkelsen syftar till att främja jämställdhet och mångfald inom aluminiumindustrin, samt att hedra framstående prestationer av kvinnor och stärka deras position i branschen. Utmärkelserna är också avsedda att öka medvetenheten om bristen på kvalificerad arbetskraft och att främja innovativa lösningar. Genom att uppmuntra kvinnor att satsa på en karriär inom aluminiumindustrin kan bristen på kvalificerad
arbetskraft minska och branschens konkurrenskraft stärkas.
Branschdialog
inleder mässan
ALUMINIUM, som i år har Tysklands federala ministerium för ekonomi och klimat som beskyddare, öppnar den 8 oktober. Den officiella öppningsceremonin följs av en branschdialog mellan Aluminium Deutschland, IG Metall (metallarbetarfacket) och IG BCE (facket för gruv-, kemi- och energiindustrin) om socioekonomisk omvandling. Bland talarna finns Mona Neubauer, minister för ekonomi, industri, klimat och energi i delstaten Nordrhein-Westfalen. Ett av målen med branschdialogen är att skapa en plattform för dialog med beslutsfattare.
Länk till mässan
https://www.aluminium-exhibition. com/en-gb.html#/
Text av Lars-Inge Arwidson
Går vi mot ljusare tider?
Det är mycket elände i varje dags nyhetssändningar med krig i närområdet, kaos i Mellanöstern och gängskjutningar var och varannan dag. Det var därför väldigt glädjande att i veckan få lite positiva nyheter och höra om hur den svenska ekonomin ser ut att gå mot ljusare tider – kanske inte 2024 men väl när 2025 ”tar fart” finns det framtidstro.
Låt oss hoppas att detta också spiller över på svensk aluminiumindustri som, enligt experterna, har större förutsättningar att dra nytta av att ekonomin tar fart än vad länder i övriga Europa kan se?!
Men även om ekonomin i det stora hela ser positivt ut har vår industri fortfarande utmaningar att möta. Om detta och mycket mer kommer vi prata om på våra årliga Aluminiumdagar som i år hålls på Kosta Boda Art Hotell i Kosta den 19-20 september.
Vi har lyckats få till ett intressant program (som du kan se efter denna artikel) men jag vill speciellt trycka på några saker.
Swedish Metals & Minerals
I februari fick vi godkänd finansiering av forskningsprogrammet som nu bär namnet Swedish Metals & Minerals. Ett program där Svensk Aluminium är en part tillsammans med Jernkontoret (stålindustrin), Svenska Gjuteriföreningen och Swemin (gruvornas branschorganisation). Sedan dess har en första mindre ut-
lysning gjorts med möjlighet att söka kortare genomförbarhetsstudier. Vad vi sett till dags dato är att det har inkommit många ansökningar – även från vår industri.
Metals & Minerals kommer ta stor plats i Svenskt Aluminiums arbete framgent som kommer präglas mycket av detta viktiga arbete. Utan forskning – ingen utveckling!
Maria Swartling som är programchef för SMM inleder Aluminiumdagarna med att berätta mer.
Kompetensförsörjning
Ett av våra viktiga fokusområden kommer också ta stor plats under Aluminiumdagarna. Det är ett välkänt problem att inte bara hitta arbetskraft, men att hitta rätt kompetens till vår industri och att ses som en attraktiv industri inte minst bland unga. KOMPET-projektet som nu pågått i över tre år arbetar just nu med sin slutrapport – och det ska bli mycket spännande att höra projektets slutsatser presenterat av Anette Johansson från Jönköping University som var projektledare.
Vi får också en reflektion från ett av de deltagande företagen då Jonas Eriksson från Lundbergs Pressgjuteri ger sina reflektioner av projektet.
Som ett led i att belysa metallindustrins utmaningar att locka kompetens till våra industrier har Svenskt Aluminium tillsammans med Jernkontoret och Gjuteriföreningen också uppvaktat våra politiker (Utbildnings- och Arbetsmarknads-
departementet) för att synliggöra våra utmaningar och försöka förstå vad våra styrande gör för att stötta.
Hur kommer AI påverka vår industri?
AI är här – både för att stanna och utvecklas vidare. Hur kommer det påverka vår industri? Vissa ser ett hot, andra ser möjligheter. Helena Malmqvist från Jernkontoret är expert på området och kommer ge deltagarna sin utblick.
Utöver ovanstående kommer vi höra röster från ”marknaden” (möbel-, bygg-, och batteriindustrin), Försvaret (FMV) och från vår Europeiska organisation, European Aluminium.
Vi kommer traditionsenligt dela ut Stora Aluminiumpriset för 2023 till den person, företag eller organisation som gynnat utvecklingen av aluminium i Sverige under de senaste 10 åren.
Vi vet redan idag att vi slår deltagarrekord och majoriteten av svensk aluminiumindustri är på plats. Men är du intresserad och inte anmält dig till Aluminiumdagarna finns en liten chans att delta. Anmälningstiden har gått ut men känner du att ”detta vill jag inte missa” finns (kanske) möjlighet till efteranmälan – maila i så fall direkt till lars-inge.arwidson@ svensktaluminium.se
I nästa nummer kommer en utförlig rapport från Aluminiumdagarna 2024.
PROGRAM ALUMINIUMDAGARNA 2024
SÄKRA OCH UTVECKLA SVENSK HÅLLBAR ALUMINIUMINDUSTRI
TORSDAGEN 19 SEPTEMBER
10.00–10.15 Välkommen
Niklas Broberg, vd Gränges Finspång AB och ordförande Svenskt Aluminium
10.15–10.30 Var står Svenskt Aluminium idag
Medlemskapet, aktiviteter, politiken m.m.
Lars-Inge Arwidson, vd Svenskt Aluminium
10.30–11.00 Metals & Minerals
I februari 2024 fick vi godkänd finansiering för ett nytt forsk ningsprogram tillsammans med gruv-, stål- och gjuteriindustrin. Ett nytt viktigt steg för vår industri.
Maria Swartling, programchef
11.00–11.15 Betydelsen av Metals & Minerals för aluminiumindustrin och våra medlemmar
Peter Benson, programansvarig för aluminium
11.15–11.45 AI i metallindustrin
Att AI kommer ha stor inverkan på svensk industri står klart. Men vad innebär det och hur förhåller vi oss till det?
Helena Malmqvist, forskningschef, Jernkontoret
12.15–13.15 Lunch
13.15–13.45 Elektrifieringen av samhället – framförallt inom bilindustrin
Inverkan på aluminiumindustrin och den gröna satsningen.
Max Hedsand, Category Manager, Northvolt
13.45–14.15 Klimatredovisning för produkter
Vad innebär klimatredovisning och vad är Digitala produktpass (DPP)?
Tania Irebo Schwartz, Swerim
14.15–14.45 AluSurf – Projekt lett av Högskolan i Halmstad
Projektet MetalSurf är avslutat med ett spännande resultat gällande objektiv bedömning av profilytor.
Nu gäller det att implementera verktyg och utbildning för ett nytt synsätt.
Sabina Rebeggiani och BG Rosén, Högskolan i Halmstad
14.45–15.00 Kaffe
15.00–15.30 Hur klarar vår industri sin kompetensförsörjning?
Projektet KOMPET – Projekt lett av JU och Uppsala Universitet –presenterar slutsatser på projektet som nu pågått i 3 år.
Anette Johansson, Jönköping Universitet
15.30–16.00 Reflektioner på KOMPET från en aktiv projektdeltagare
Jonas Eriksson, platschef Lundbergs Pressgjuteri
16.00–16.20 RecAL - Recycling technologies for circular Aluminium Swerims nystartade Horizon-projekt
Ulf Sjöström och Joacim Hagström, Swerim
16.20–16.45 Rapport från Europa - European Aluminium
Vad händer på Europanivå och
EU som påverkar vår industri. CBAM, CRMA, tullar och sanktioner.
Patrik Ragnarsson, European Aluminium
Summering av dag 1
16.45–19.00 Egen tid och möjlighet att besöka Hotellets SPA och/eller områdets spännande butiker
19.00 Fördrink och nätverkstid
Tid för informella kontakter, ”branschsnack” och trevlig samvaro.
19.30– Middag inkl. utdelning av Stora Aluminiumpriset
FREDAGEN 20 SEPTEMBER
09.00–09.45 Inspirationstalare – Wake up
Hur ser vi på vår plats där vi verkar och hur presenterar vi ”vår ort”.
Placebrander Anna Österlund
09.45–10.15 Sustainable Aluminum solutions to the Li-ion battery market
Sustainability, electrification and regionalization, Gränges Finspång embraces the megatrends in the new era.
Thomas Ren, VP Global Sales and Business Development, Gränges Finspång AB
10.15–11.00 Kaffe
11.00–11.30 Försvarets materielbehov
Vi lever i en orolig värld och försvaret stärker upp även på materialsidan. Vad betyder det för vårt material?
Anna Vahlberg, projektledare, Försvarets Materielverk (FMV), Armémateriel
11.30–12.30 Röster från marknaden
Vad ser våra slutkunder för framtid för vårt material?
Vi får insikter från två stora användningsområden för aluminium:
IKEA
Aluminium i möbler och inredning
Xiaowei Song och Anders Eng
Sapa Building Systems
Aluminium och byggmarknaden. Mattias Jansson, säljchef Sverige
12.30–13.00 Sammanfattning och avslutning
13.00 Avslutande lunch
*Med reservation för ändringar
Medlemssidor
Aluminiumoxid från nordiska mineral
INorden producerar Sverige, Norge och Island aluminium 2024. Alla länderna är beroende av import av råvaran aluminiumoxid (alumina - Al2O3) från andra världsdelar: Sverige får sin råvara via förädling på Irland från Guinea i Afrika, medan Norges aluminiumoxid mestadels kommer från Brasilien. Detta väcker en viktig fråga inom ramen för projektet LoCoAl: Kan vi producera aluminiumoxid från nordiska mineral?
Det korta svaret är:
Tekniskt: Ja, vi har gjort det förut, både i Sverige och Norge.
Ekonomiskt: Kanske, om det finns intresse och avsättning för vissa restmaterial.
Miljömässigt: Ja, betydligt lägre miljöbelastning.
Historisk bakgrund och teknik
Kubikenborgs Aluminium i Sundsvall är Sveriges enda aluminiumsmältverk, och startades under andra världskriget som ett oxidverk där man framställde aluminiumoxid från mineral andalusit från skelleftefälten. Sverige kunde/fick inte importera aluminium eller aluminiumoxid under kriget, och även det nödvändiga flussmedlet kryolit producerades i Sundsvall av samma anledning.
Den process som användes i Sundsvall är Pedersenprocessen, utvecklad i Norge på 1920-talet. Pedersenprocessen lämpar sig bäst för mineral med lägre aluminiumhalter och ger intressanta restmaterial samtidigt som den kan bli betydligt
mer miljöanpassad än den idag använda Bayerprocessen.
Bayerprocessen
Den dominerande processen för framställning av aluminiumoxid från bauxit är Bayer-processen. Den har två stora nackdelar:
1. Den kräver bauxit från områden runt ekvatorn.
2. Den producerar 4–5 ton "red mud" per ton aluminium, en giftig slurry med högt pH som måste långtidsdeponeras.
Pedersenprocessen
Pedersenprocessen kombinerar pyrometallurgiska och hydrometallurgiska metoder. Kalksten bränns och CO2 genereras och fångas upp med hög koncentration. I slutet av den hydrometallurgiska processen fälls aluminiumhydroxider, som bayerit, ut med hjälp av den tidigare uppfångade koldioxiden. Pedersenprocessen producerar inte "red mud" utan "grey mud", vilket innehåller potentiellt intressanta industrimineral.
Forskning och utveckling
AlSiCal
Det europeiska projektet AlSiCal undersöker en flerstegsprocess för att framställa aluminiumoxid och kiseldioxid från fältspatmineral. Projektet fokuserar på samproduktion av tre viktiga råvaror (aluminiumoxid, kiseldioxid och utfällt kalciumkarbonat) med användning av inhemska mineral och producerar inte heller "red mud".
HalZero
HalZero är en process som Hydro undersöker, där aluminiumoxid omvandlas till aluminiumklorid före en ny elektrolysprocess. Alumina är utgångsmaterialet även i denna process.
Text av Hans Frisk, Svenskt Aluminum
Aluminiumoxid. Foto: Hydro, Rosangela Aguiar
Varför nordiska mineral?
Strategisk självförsörjning
EU-parlamentet har antagit en förordning om kritiska material, som fastslår att aluminium och bauxit är både strategiska och kritiska råvaror, med en förväntad exponentiell tillväxt. För att uppnå en viss självförsörjningsgrad inom en snar framtid, är det viktigt att undersöka inhemska mineral.
Miljöfördelar
Långa transporter av aluminiumoxid från andra världsdelar ger höga CO2-utsläpp. Importerat aluminium från Asien genererar över 1 ton CO2eq per ton aluminium i transporter, medan transport av bauxit och aluminiumoxid till Norden ger cirka 300 kg CO2eq/ton. Att använda inhemska mineral kan avsevärt minska dessa utsläpp.
Beredskapsskäl
Under andra världskriget kunde vi inte importera aluminium eller aluminiumoxid. Då producerade vi aluminium från inhemska mineral. Processerna från den tiden har utvecklats och är mycket intressanta idag.
Ekonomiska möjligheter
Den svenska aluminiumindustrin
producerar inte tillräckligt med aluminium för att försörja vår tillverkningsindustri. Efterfrågan på nordiskt lågkoldioxidaluminium är högre än utbudet, och tillverkande företag är angelägna om en säker framtida tillgång till icke sanktionerat nordisk aluminium med låga koldioxidutsläpp. Priset på aluminiumoxid är idag cirka 400 dollar per ton.
Den inhemska mineral i fråga är t.ex. silikater. Eftersom de nordiska mineralerna har lägre aluminiumhalt är det nog en förutsättning för ekonomisk hållbarhet att mineral kan tillhandahålla andra intressanta industrimaterial som t.ex. litium, tackjärn, kisel, kalciumkarbonat eller jordartsmetaller. Processerna producerar inte avfallet "red mud".
De processer vi vill undersöka kan också användas för att behandla industriavfall som idag deponeras. Uppsala Universitet Geovetenskap tillsammans med Swerim Luleå har lämnat in en forskningsansökan till Vinnova för att undersöka möjligheterna till brytning och processning av aluminiumoxid i Sverige och att projektet stöttas ekonomiskt av ProfilGruppen Extrusions AB, Holsby Metall AB, Kubikenborg Aluminium AB, Svenskt Aluminium, Gränges Finspång AB, Vgax AB och Leading Edge Materials corp.
Referenser
Framställning av aluminium ur bauxit
https://metallkompetens.se/ handbok/om-aluminium/framstallning-av-aluminium/framstallning-av-aluminium-ur-bauxit/
ENSUREAL: Ensuring zero waste production of Alumina in Europe https://ensureal.eu/results/
From Red to Grey: Revisiting the Pedersen Process to Achieve Holistic Bauxite Ore Utilisation
https://conference2018.redmud.org/ wp-content/uploads/2018/06/1_ Mon_PM_VAFEIAS_revised-for-website.pdf
AlSiCal – Towards a greener mineral and metal industry in Europe https://www.alsical.eu
The International Journal of Life Cycle Assessment (2024) 29:380–393 https://www.researchgate.net/ publication/376453242_The_effects_ of_energy_consumption_of_alumina_production_in_the_environmental_impacts_using_life_cycle_assessment
Kubikenborgs Aluminium i Sundsvall är Sveriges enda aluminiumsmältverk, och startades under andra världskriget som ett oxidverk där man framställde aluminiumoxid av mineralet andalusit från skelleftefälten Foto: Kubal.
Att ”Sell in May, and go away” som jag avslutade med innan sommaren levererade kan man så här i sluttampen på sommaren konstatera. Lika dramatisk som försommaren var, lika avslagen har sedan sommaren varit. Metallen var uppe och testade mot 2 750 USD/mt i maj bara för att sedan i juli sjunka tillbaks mot stöd vid 2 200. Sen i den sena augustitimmen fick så metallen nytt liv igen. Det sägs att det har med brist på alumina/aluminiumoxid i Kina att göra, men jag sätter nog snarare mina pengar på det faktum att det gått tre månader från haussen i maj. Man behöver ju inte ha handlat LME metall i 40 år för att räkna ut att det från andra halvan av maj till andra halvan av augusti är det tre månader. Man behöver heller inte vara särskilt klipsk för att lista ut att tre månader är den vanligast förekommande terminen på LME. Trots allt så är ju de vanligaste noteringarna cash och just tre månaders. Om man då i maj satt på en hög med pengar och samtidigt hade ett intresse i aluminium och var lite spekulativt lagd, skulle man då inte vara sugen att korta marknaden om man tyckte att det gått lite väl fort med prisuppgången. Kanske att man köpte tillbaks sin korta position under sommaren, eller kanske att man satt lugnt i båten hela löptiden. Det är inte helt ologiskt att en hel del korta positioner stängdes i augusti och på det sättet bidrog till att skapa ett köpintresse. När sedan bollen är i rullning så hoppar nya aktörer in och lyfter marknaden vidare. När sedan det sammanfaller med att semestrarna går mot sitt slut gör det scenariot än mer trovärdigt.
Att lagren av aluminiumoxid på SHFE* sedan gått ner med 30 % på
några veckor hjälper naturligtvis till.
Som av en händelse så sammanfaller detta väldigt väl med den officiella statistik som kommit ut där det visar sig att Kina i juli hade den högsta månadsproduktionen (3,68 Mton) någonsin enligt mig. Reuters är här inte lika vågade som jag, utan skriver att det är den högsta månadssiffran sedan minst år 2002. Det är bara det att år 2002 var väl årsproduktionen av aluminium i Kina knappt mer än nuvarande månadssiffra. Kinesiska producenter sliter hårt för att lösa ekvationen med råvara som alumina, kol och el för att utnyttja de höga priserna men har svårt att få till det. Ett exempel på hur svårt det är kan man skönja i annan statistik som visar på ett fortsatt stort importbehov av metall. I juli importerades 130 kton aluminium, och det till ett land som står för nästan 60 % av den globala produktionen.
För att byta ämne kan jag meddela att det varit strejk på den chilenska koppargruvan Escondida ägd av BHP och Rio Tinto. Escondida är den största koppargruvan i världen och producerar ca 1,4 Mton koppar om året. Vi tror väl oss alla veta hur hårt och slitigt det är i gruvorna, men efter endast sex dagars strejk har man nu ett avtal klart och redo för röstning. Förslaget från bolaget ger gruvarbetarna en bonus på 32 000
* SHFE: Kinas motsvarighet till LME, dvs Shanghais istället för Londons metallbörs
US dollar samt ett räntefritt lån på 2 000 USD. Det må vara hårt i gruvorna, men det ger skapligt med cash i ett annars inte så rikt land.
Läsare som varit med ett tag har säkert märkt att jag inte är så värst imponerad av hur LME fungerar, och ett område som kommer tillbaks gång på annan är detta med lagerhanteringen, eller snarare bristen på. År 2014 var det som värst med hela 774 dagars väntetid för att få ut aluminium från LME lagren i Vlissingen och över 700 dagar i Detroit. LME skulle styra upp det hela, men 2019 var det återigen problem, denna gång i Port Klang med nästan 230 dagars väntetid. Och likt M.A. Numminens gummiboll så kommer det tillbaks nu igen. I slutet av juni var väntetiden vid Port Klang 253 dagar, Så dom av er som trott att LME lagren ger en bra indikation på tillgång och efterfrågan bör tänka om. Lagren visar inte ens på hur tillgång och efterfrågan kommer att vara om 8 månader. Tragiskt! Observera att det är samma Port Klang som i våras lyckades pressa in 600 kton aluminium på 5 dagar, fast det var ju bara elektroniskt metallen låg ju redan där.
Prismässigt har jag svårt att se så mycket mer på uppsidan, men med viss reservation för optimistiska amerikanska räntebesked.
Niklas Broberg
Ny ordförande i Svenskt Aluminium:
"Jag vill vara med och påverka”
Text av Torbjörn Larsson
Niklas Broberg, vd på Gränges Finspång AB, har nyligen blivit vald till ny ordförande för branschorganisationen Svenskt Aluminium. Med en bakgrund inom industri och operationsroller, tar han nu på sig uppgiften att leda organisationen framåt. Vi fick en pratstund med Niklas där han berättar om sin nya roll, sina erfarenheter och vad som gör aluminium till ett framtidsmaterial.
Grattis till din nya roll som ordförande i Svenskt Aluminium! Hur känns det?
– Tack! Det känns spännande och jag ser fram emot att lära mig mycket. Samtidigt är det roligt att få vara med och bidra till något så viktigt som utvecklingen av aluminiumindustrin i Sverige.
Berätta om dig själv, vad har du för arbete idag och vad har du gjort tidigare?
– Jag har varit vd på Gränges Finspång AB i ungefär ett och ett halvt år nu, vilket är en affärsenhet inom Gränges-koncernen. Tidigare har jag haft flera operationsroller inom både svensk och internationell industri. Senast arbetade jag på Husqvarna, där jag var ansvarig för områden som tillverkning, inköp, logistik och planering.
Vad fick dig att tacka ja till att bli ny ordförande för Svenskt Aluminium?
– Jonas Bjuhr från Hydro Extrusion Sverige fick nya uppdrag, och då fick jag frågan om att ta över som ordförande. Det kändes självklart att tacka ja. Jag vill vara med och påverka och jag tror verkligen att en branschorganisation som Svenskt Aluminium har en viktig roll inom svensk industri.
Vad ser du som dina viktigaste uppgifter som ordförande?
– Min främsta uppgift blir att fortsätta i samma anda som idag och att stötta både vd och de andra medlemmarna i Svenskt Aluminiums arbete som branschorganisation.
Vad är unikt med Svenskt Aluminium?
– Det som gör Svenskt Aluminium speciellt är att vi har medlemmar från hela värdekedjan, från smältverk till slutkund, och allt däremellan. Vi representerar både små och stora företag, vilket ger en stor bredd och samlad kompetens inom organisationen.
Vilka fördelar skulle du vilja framhålla med aluminium som material?
– Aluminium har många egenskaper som är väldigt aktuella i dagens samhälle. Det är lätt, cirkulärt och enkelt att bearbeta, och materialet finns överallt. Alla dessa
fördelar gör att aluminium har en ljus framtid. Vi ser hela tiden nya applikationer där det kan användas.
Vad är din erfarenhet av aluminium? – Jag är inte någon materialexpert, men jag har ändå en viss erfarenhet av aluminium, särskilt från min tid på Husqvarna där vi använde mycket aluminium i våra produkter. Så jag har jobbat med det under en längre tid.
Personligt
Ålder: 54 år
Född/Ort: Österåker
Familj: Fru, fyra barn (tre är utflugna) och en hund
Intressen: Skog och mark, familjen, golf och ljudböcker – gärna om samhällsfrågor
Oväntad talang: Jag har en matematisk talang!
Med sin breda erfarenhet från industrin och en passion för att påverka, ser Niklas Broberg fram emot att leda Svenskt Aluminium in i framtiden och bidra till att stärka organisationens roll i den svenska industrin.
Branschregister
3M SVENSKA AB
191 89 Sollentuna
Tel: 08-92 21 50
Fax: 08-92 22 88
Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim
AHLINS I HABO AB
Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo
Tel: 036-460 60
Kontakt: Rikard Ottosson Tel: 036-485 64 www.ahlins.com
AHLSELL MASKIN AB
Södra Vägen 10 702 27 Örebro
Tel: 019-19 79 90
Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se
ALACKERING AB
Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se
ALUMINIUMFÖRLAGET
Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39
Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se
ALU-S AB
Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se
ALUTRADE AB
Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se
BEIJER INDUSTRI AB
Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se
BODYCOTE YTBEHANDLING AB
Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm
Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se
BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB
Box 3017
600 03 Norrköping
Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63
Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se
BÜHLER AB
Krusegatan 19
212 25 Malmö
Tel: 040-24 59 00
Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting
CANDOR SWEDEN AB
Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com
CHEMETALL AB
Backa Strandgata 18
422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00
Fax: 031-254 497 www.chemetall.com
COREMA SVETSEKONOMI AB
Box 237
433 24 Partille
Tel: 031-336 36 82
Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se
COVENTYA AB
Ödegärdsgatan 3
504 64 Borås
Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com
E2 SYSTEMS
Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås
Tel: 033-20 88 40
e2@e2systems.se www.e2systems.se
ELEMENT MATERI-
ALS TECHNOLOGY
Box 1340, 581 13 Linköping
Tel: 013-16 90 00
Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se
EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA
Box 123, 575 21 Eksjö
Tel: 0381-143 80
Fax: 0381-61 12 76
Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se
GRÄNGES SWEDEN AB
612 81 Finspång
Tel: 0122-838 00
Fax: 0122-197 32
Kontakt: Ari Leidelöf
HYDAL COMPONENTS AB
Tomasbacken 6, 574 37 Vetlanda
Tel: 0383-76 39 40
Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se
HYDRO
Metallvägen
574 81 Vetlanda
Tel: 0383-941 00
Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com
INTERAL AB
Box 119, 566 22 Habo
Tel: 036-486 80
Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se
KMC YTBEHANDLING AB
Fakturavägen 6
175 62 Järfälla
Tel: 08-445 84 40
Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se
MACDERMID SCANDINAVIA AB
Box 83
601 02 Norrköping
Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial
MICOR AB
Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se
MASTEC CCTECH AB
Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn
Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se
MM TECH CAST AB
Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna
Tel: 016-12 08 06
Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se
MÄKELÄ ALU AB
Järnvägsgatan 1
364 30 Åseda
Tel: 0703-242 444
Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se
MÖNSTERÅS METALL AB
Box 43
383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se
NORDISK ALU PROFIL
Industrivägen 17, 302 41 Halmstad
Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se
Branschregister
PALLCO AB
Box 2023, 574 02 Ekenässjön
Tel: 0383-348 00
Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se
POLLUX YTBEHANDLING AB
Östgärde Industriväg 406
417 29 Göteborg
Tel: 031-55 05 04
Fax: 031-55 19 55
Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se
PROFILGRUPPEN
Box 36
360 70 Åseda
Tel: 0474-550 00
Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se
PYROTEK SCANDINAVIA AB
Box 53
668 92 Ed
Tel: 0534-620 00
Fax: 0534-620 01
Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com
Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com
Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com
SARLIN FURNACES AB
Regattagatan 13
723 48 Västerås
Tel: 021-10 98 00
Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82
SIKA SVERIGE AB
Box 8061
163 08 Spånga
Tel: 08-621 89 00
Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se
SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK
Tel: +45 7699 1777
Fax: +45 7557 4917
Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk
STENA ALUMINIUM AB
Box 44, 343 21 Älmhult
Tel: 010-445 95 00
Kontakt: Erik Petré erik.petre@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com
TESA AB
Box 10275, 434 23 Kungsbacka
Tel: 0300-553 00
Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se
VÅ PRESSGJUTERI AB
Ås, 330 10 Bredaryd
Tel: 0371-708 80
Fax: 0371-708 90
Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se
YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB
Turbingatan 3
195 60 Arlandastad
Tel: 08-590 750 50
Fax: 08-590 750 22
Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se
Branschregister
Bearbetning
LEGOARBETEN
Bockning
Extral
Hydal Components AB Hydro ProfilGruppen
Rullbockning
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Hydroformning Hydro
Kapning
Ahlins i Habo AB Extral Hydal Components AB Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Montering Ahlins i Habo AB Extral
Hydal Components AB Hydro Interal AB ProfilGruppen
Profilbearbetning Hydal Components AB Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen
Skärande bearbetning Alutrade AB Extral Hydal Components AB Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
MASKINER FÖR
SKÄRANDE BEARBETNING
CNC-maskiner för aluminiumbearbetning
Ahlsell Maskin AB
CNC-maskiner för profilbeabetning
Ahlsell Maskin AB
Emmegi Scandinavia AB, Profilma
Maskinpartner AB
Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems
Fräsning
Emmegi Scandinavia AB, Profilma
Kapning
Emmegi Scandinavia AB, Profilma
Stansning
Emmegi Scandinavia AB, Profilma
VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
Dormer Pramet AB
Kapning Micor AB
Fogning
LEGOARBETEN
Friction Stir Welding Hydro
Svetsning
Alu-S AB Extral PALLCO AB
MASKINER
Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB
Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB
MATERIAL
Lim
3M Svenska AB-3M Industrilim
Sika Sverige AB
Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB
Tejp
3M Svenska AB-3M Industritejp
Tesa AB
RÅDGIVNING/ UTBILNING
Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB
Gjuteriförnödenheter
Allt för gjuteriet
G & L Beijer Industri AB
Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB
Blacker
Pyrotek Scandinavia AB
Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB
Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB
Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB
Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB
Pressgjutmaskiner Bühler AB
G & L Beijer Industri AB
Prototyptillverkning för gjutgods
Mifa Aluminium bv
Service och underhåll Sarlin Furnaces AB
Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB
Gjutgods
Bearbetning av gjutgods
Mönsterås Metall AB Swedmec AB
Kokillgjutning
MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB
Metallgjuteri Beckmans Gjuteri
Precisionsgjutning
Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB
Pressgjutning Interal AB
Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB
Sandgjutning
Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB
Information
Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget
Kallflytpressning
Chemetall AB
Kemikalier
Silikon
Alcan Nordic AB
Silikongummi Alcan Nordic AB
Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB
Laboratorier
Analystjänster
Element Materials Technology AB
Materialeprøvning
Materialprovning Materialeprøvning
Skadeutredningrar
Element Materials Technology AB Materialeprøvning
Metallförsäljning
Band, lackerade
Gränges Sweden AB, Industriprodukter
Band, olackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter
Gjutaluminium Stena Aluminium AB
Plåt, lackerad Hydro
Profiler, rör Alutrade AB Hydal Components AB Hydro
Mäkelä Alu AB ProfilGruppen
Plåt, slät Alutrade AB Hydal Components
Profiler, special Alu-S AB
Alutrade AB Extral
Hydal Components AB
Hydro
Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen
Profiler, standard Alu-S AB Extral
Sandwich paneler Alu-S AB
Tvättsystem
KMC Ytbehandling AB
Utbildning
Konstruktörskurser
AluminiumFörlaget
Svetskurser
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Ytbehandlingskurser
Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Ytbehandling
LEGOARBETEN
Alutin
ProfilGruppen
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral
Hydal Components AB
Hydro
Mastec CCTech AB
Mäkelä Alu AB
Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
CompCote
Bodycote Ytbehandling AB Decoral
Hydro
Dekorativ slipning
Bodycote Ytbehandling AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Brink Förnicklingsfabriken AB
E-Clips
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Elpolering
Pollux Ytbehandling AB
Glaspärleblästring
Bodycote Ytbehandling AB
Gulkromatering
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering
Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering
och beläggning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB
Infärgning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB
Extral
Hydal Components AB
Hydro
Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen
Kemisk förnickling
Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB
Keronitebehandling
Brink Förnicklingsfabriken AB
Kromatering
Chemetall AB Extral Hydro
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Mekanisk polering
Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro
Nedox
Branschregister
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
Nickel/tenn
Mifa Aluminium bv ProfilGruppen
Passivering Mastec CCTech AB
Pulverlackering
Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB
Slipning Extral Hydro
Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB
Trumling
Ahlins i Habo AB
Hydal Components AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen
Tufram
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:
Anodisering Chemetall AB Coventya AB
Avfettning Chemetall AB Coventya AB
Skärvätskor Chemetall AB
Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB
MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR:
Anodisering Candor Sweden AB
Avfettning
MacDermid Scandinavia AB
Blästermaskiner
Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB
Eftertätning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB
Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Kemisk metallbeläggning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Smörjmedel Chemetall AB
Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB
RÅDGIVNING
Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB
ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET
Företag:
Adress & postadress:
Kontaktperson + underskrift:
Hemsida:
Org.nr:
vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.
Bearbetning
LEGOARBETEN
☐ Bockning
☐ CNC-Stansning
☐ Kapning
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Montering
☐ Perforering
☐ Profilbearbetning
☐ Skärande bearbetning
☐ Smidning
MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
☐ CNC-maskiner för profilbearbetning
☐ Bockning
☐ Fräsning
☐ Kapning
☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning
☐ Stansning
VERKTYG FÖR
SKÄRANDE BEARBETNING
☐ Diamantverktyg
Fogning
LEGOARBETEN
☐ Explosionssvetsning
☐ Friction Stir Welding
☐ Lödning
☐ MIG-svetsning
☐ Nitning
☐ Reparationssvetsning
☐ TIG-svetsning
MASKINER
☐ Mekaniserad svetsning
☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar
☐ Motståndssvets
☐ Plasmasvets
☐ Svetsmaskiner
☐ Tillsatsmaterial
MATERIAL
☐ Fästelement
☐ Blindnitar
☐ Självstansande nitar
☐ Stuknitning
☐ Gänginsatser
☐ Specialskruv
☐ Lim
☐ Lod, fluss
☐ Tillsatsmaterial svetsning
☐ Tejp
☐ Fästelement titan
RÅDGIVNING
☐ Svetsning
Gjuteriförnödenheter
☐ Allt för gjuteriet
☐ Avgasningsenheter
☐ Blacker
☐ Eldfasta produkter
☐ Flussmedel
☐ Isolationsprodukter
☐ Keramiska filter
☐ Kokiller och verktyg
☐ Pressgjutmaskiner
☐ Prototyptillverkning för gjutgods
☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar
☐ Smältpreparat
Gjutgods
☐ Bearbetning av gjutgods
☐ Kallflytpressning
☐ Kokillgjutning
☐ Lågtrycksgjutning
☐ Metallgjutning
☐ Modelltillverkning
☐ Precisionsgjutning
☐ Pressgjutning
☐ Sandgjutning
☐ Smide
Information
☐ Litteratur, läromedel
Konstruktion
☐ Konstruktionsfirma
E-post:
Telefon:
Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se
Laboratorier
☐ Analystjänster
☐ Skadeutredningrar
Metallförsäljning
☐ Band, lackerade
☐ Band, olackerade
☐ Börsaffärer
☐ Gjutaluminium
☐ Plåt, lackerad
☐ Plåt, olackerad
☐ Plåt, slät
☐ Profiler, rör
☐ Profiler, special
☐ Råvaror
Utbildning
☐ Konstruktörskurser
☐ Svetskurser
Ytbehandling
RÅDGIVNING
☐ Ytbehandling, allmänt
LEGOARBETEN
☐ Anodisering
☐ Beläggning av skyddsplast
☐ Blästring
☐ Dekorativ slipning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Elförtenning
☐ Elpolering
☐ Glaspärleblästring
☐ Gulkromatering
☐ Hårdanodisering
☐ Hårdanodisering och beläggning
☐ Infärgning
☐ Kemisk förnickling
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kemisk polering
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Mekanisk polering
☐ Metalonbeläggning
☐ Nickel/tenn
☐ Pulverlackering
☐ Screentryck
☐ Silketryckning
☐ Slipning
☐ Tampongtryckning
☐ Teflonbeläggning
☐ Trumling
MASKINER FÖR
ANODISERING
☐ Likriktare
MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR
☐ Avfettning
☐ Blästermaskiner
☐ Blästring
☐ Eftertätning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Fosfatering
☐ Infärgning
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kromatering
☐ Slungrensmaskiner
☐ Trumlingsmaskiner
FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER
Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.
Jag/vi
Aluminium är över allt
Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.
— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB
Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.
Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se
