Aluminium Scandinavia nr 5-2022

Att

Småländska aluminiumlösningar – en jordnära framtid

Mäktig video av 9 000 tons pressgjutningsmaskin hos Tesla

Man säger att allt är större i Textas och när man tittar på filmen från IDRA så är vi be nägna att hålla med. Tesla förväntas starta Cybertruck-produktionen nästa år och IDRA:s 9 000-tons pressgjutningsmaskiner är avgörande för att bygga lastbilens kaross. En video som publicerats på IDRA:s YouTu be-kanal visar när Giga Pressen installeras på Giga Texas.

Se videon på https://youtu.be/T36Gr1OtdJk

FÖNSTERTILLVERKARE HALVERAR UTSLÄPPEN

för takfönstertillverkaren, där mer än 94 procent av dess koldioxidavtryck härrör från material som används i sina produkter.

VELUX Group, som tillverkar bland annat takfönster, dekora tiva persienner, solscreenings produkter och rullluckor, arbetar med Hydro för att minska koldi oxidutsläppen i sina produkter.

Målet med partnerskapet är att VELUX ska nå en nivå under 2,0 kg koldioxidutsläpp per kilo aluminium innan år 2030. Detta mål inkluderar hela aluminiumvärdekedjan och baseras på genomsnittet av alla sträng pressade aluminiumprofiler som Hydro levererar till VELUX.

Redan i slutet av 2022 säger VELUX att partnerskapet förväntas resultera i en 15 00020 000 ton koldioxidminskning

Ny vitbok: Alla fordon bör vara tillverkade av aluminium

Aluminium gör fordon bättre, mer affärsmässigt och är nyckeln till en cirkulär ekonomi. Det är inte förvånande att aluminium är det snabbast växande fordonsmaterialet. Nya fordonstillverkare och tillverkare av elfordon gör aluminium till sitt första materialval, medan äldre biltillverkare förändrar tidigare vanor och miljöutma ningar genom att designa morgondagens bilar med aluminium som utgångsmaterial. Anledningen är uppenbar: aluminium gör fordon –effektivare, ger bättre prestanda, säkrare och gör bilar mer hållbara. Läs mer i alumobilitys senaste dokument.

– Då byggnader står för nästan 40 procent av koldiox idutsläppen är det avgörande att materialen som används blir mer hållbara. Med denna övergång till att inkludera aluminiumprofiler med lågt koldioxidutsläpp i våra pro dukter tar vi ett steg närmare att uppnå VELUX Group’s mest utmanande hållbarhetsmål –att minska våra scope 3-utsläpp med 50 procent fram till 2030”, säger Tina Mayn, vice VD med ansvar över Products & Innova tion inom VELUX Group.

Genom att använda pro duktserierna Hydro REDUXA and Hydro CIRCAL som har ett lågt koldioxidavtryck kommer koldioxidutsläppen per kilo alu minium som används vid till verkningen av VELUX-takföns ter, fönster till platta tak samt tillbehör såsom fönsterluckor och persienner att minska.

Tina Mayn, vice VD

Australiskt aluminiumsmältverk som drivs av havsvind

Australian Renewable Energy Agency (ARENA) har tillkän nagivit 1,5 miljoner AUD i finansiering för att påskynda utvecklingen av en 1 000 MW havsbaserad vindkraftpark ut anför Portlands kust, Victoria.

Tillgången på förnybar kraft kommer att bidra till att minska koldioxidutsläppen vid smält verket, som representerar cirka 10 % av Victorias totala elbehov.

Enligt ARENA är detta ett förstklassigt projekt som syftar till att demonstrera den direkta integrationen av variabel

förnybar energiproduktion med en stor, kontinuerlig, industriell belastning.

ARENA:s vd Darren Miller sa i ett uttalande: – Metallproduktion, särskilt aluminium, representerar en av Australiens mest energiintensi va industrier. Vi har ett verk ligt behov av att hjälpa till att minska utsläppen från smält verk, som kräver en jämn och betydande tillgång på el för att fungera. Offshore vind kan vara en potentiell del av lösningsut rymmet för detta problem.

Fraser of Allander Institute

The Aluminium Industry in the UK

Ny rapport – Aluminiumindustrin i Storbritannien

Aluminiumindustrin är en viktig del av den brittiska tillverkningssektorn. Den strate giska betydelsen av aluminium ser ut att öka när den brittiska ekonomin går mot mer hållbara och cirkulära modeller för produk tion och konsumtion.

Ekonomiska indikatorer för den bredare aluminiumindustrin

Den bredare aluminiumindustrin syssel sätter direkt 39 000 personer över hela Storbritannien, med den största andelen av de anställda i West Midlands.

Den bredare aluminiumindustrin bidrar direkt med cirka 2,9 miljarder pund i BVA till den brittiska ekonomin.

Rapporten har tagits fram i samarbete med Aluminum Federation (ALFED).

Hela rapporten om det ekonomiska bidraget av aluminium till den brittiska eko nomin finns att läsa på https://fraserofallan der.org/publications/the-aluminium-indu stry-in-the-uk-2/

BRITTERNA FIRAR 60 ÅR

Under loppet av 60 år har Aluminum Fede ration växt fram som rösten för den brittiska aluminiumindustrin.

Aluminum Federation (AL FED) representerar en industri som direkt sysselsätter 39 000

och är värt 2,9 miljarder pund.

Genom åren har ALFED utvecklat verksamheten till att innehålla allt från nätverk, kon sulttjänster, teknisk expertis, utbildning och framför allt att arbeta med samhällspåverkan för branschens räkning.

ALFEDs medlemmar täcker alla aspekter av branschen från primärproducenter, profiltillverkare, tillverkare, återvinningsföretag, sekundära producenter till distribu törer m.fl.

Mer info på www.alfed.org.uk

Portland aluminiumsmältverk, Australien, är Victorias största konsument av el.

Besök oss på

Flyttar gränserna för koldioxidsnålt aluminium

Hydro REDUXA® är en produktserie som består av koldioxidsnåla aluminiumprodukter. Genom att använda oss av modern teknik och förnybar energi från vatten, vind och sol kan vi producera renare aluminium än någonsin.

Kontakta Hydro om du vill veta mer om våra koldioxidsnåla material.

Höghållfast aluminiumlegeringspulver för additiv tillverkning

AM 4 AM, Foetz, Luxemburg, har lanserat HiPerAl, en ny högmekanisk hållfasthetsa luminiumlegering utvecklad speciellt för la serbaserade additiv tillverkningsprocesser. Legeringen är ett zirkoniumderivat av ett aluminiumpulver i 7000-serien framställt av företagets patenterade kallplasmabehand ling, och sägs utrota problem med sprickor och porositeter som kan uppstå vid bearbet ning av aluminium.

Efter tre års utveckling är vi stolta över att presentera vårt första material, HiPerAl”, säger Maxime Delmée, företagets VD och grundare.

Denna legering har utvecklats inom ra men för ett europeiskt Horizon 2020-projekt och kommer att ägnas åt lättviktsapplika tioner som kräver höga mekaniska egen skaper som flyg-, rymd- och bilindustrin.

4 AM förväntar sig att kommersiell pro duktion och leverans av HiPerAl kommer att påbörjas under första kvartalet 2023.

Läs mer på https://www.am-4-am.com

SCANIA FASAR UT

Scania meddelar långtgående åtgärder för att fasa ut fossilt från företagets leverantörskedja till 2030. Tillsammans med sina leverantörer har Scania satt en ambitiös strategi för att ta bort de största källorna till koldi oxidutsläpp från de vanligast förekommande produktionsma terialen samt batterier.

Genom livscykelanalyser har Scania identifierat fyra ”hotspots” när det gäller utsläpp: batterier, stål, aluminium och gjutjärn. Tillsammans står dessa för ungefär 80% av kol dioxidutsläppen som kommer från produktionsmaterial.*

I till exempel elektriska lastbilar, kan batterier stå för hälften av utsläppen medan det i förbränningsmotorer är stål som utgör det största koldioxidavtrycket. Dessa fyra hotsports är därför i fokus när fossila bränslen fasas ut ur Scanias leverantörskedja.

Målet för 2030 är 100% gröna batterier, 100% grönt stål, 100% grön aluminium och 100% grönt gjutjärn vid produktion. Scanias definition av ”grön” kräver ett borttag av de huvudsakliga källorna till utsläpp genom att använda ny teknik, grön elek tricitet och /eller återanvänt material. I batterier är exem pelvis tillgång till grön energi i produktionen avgörande. I produktionen av stål är nyckeln att byta ut kol mot grön vätgas.

– Scania har ambitiösa mål för att fasa ut fossilt inom alla områden, inklusive vår leveran törskedja, säger John van Ross um, Head of Purchasing, Scania.

* Strategin och målen för att fasa ut fossilt i leverantörs kedjan omfattar till en början Scanias produktion i Europa, men kommer successivt att utökas till produktionen i Kina och Latinamerika.

FOSSILT TILL 2030 – 100 % GRÖN ALUMINIUM

Aluminiumbarometern

Nyligen genomfördes undersökningen “Alu miniumbarometern” för första gången. Tidigare har aluminiumbranschen haft många frågor som söker svar om hur och var branschen finns i en konjunktur, vart är vi på väg och vilka möjlighe ter/hot står vi inför. Att väga in erfarenhet och magkänsla med breda undersökningar inom industrin har fungerat bra. Vårt nya verktyg – Alu miniumbarometern ska vara ett bättre verktyg för branschen att använda.

Initiativtagare till Aluminiumbarometern är

Aluminium Scandinavia och Svenskt Aluminium. Frågorna är ställda till företag där aluminium är ett strategiskt viktigt material. Utvalda före tag kommer att få se en sammanställning av svaren och i Aluminium tidningen kommer vi att presentera valda delar av Aluminiumbarometern.

Med tanke på att det är första gången som vi genomför Aluminiumba rometern så kan vi inte jämföra trender och histo ria. Däremot så finns det mycket intressant som vi hittar i Aluminiumbaro metern.

Allmänt om svaren

Vad tror branschen om framtiden?

• Fler tror att vi är på väg in i en lågkon junktur.

• Under de kommande sex månaderna är det fler företag som har en förväntad ökad eller oförändrad orderin gång jämfört med en minskad orderingång. Jämfört 6 månader bakåt är trenden dock något lägre.

• Hela 74 % anger att tillgången på utbil dad arbetskraft är ett problem.

• 32 % förväntas öka personalstyrkan, 39 % förväntas ha en oför ändrad personalstyrka och 29 % förväntas att minska personalstyr kan.

• 84 % av företagen

jobbar med hållbar hetsaspekten CO2-re duktion.

• 55 % av företagen har någon gång fått en förfrågan från kund att redovisa CO2 avtryck, medan 45 % inte har fått någon förfrågan om CO2 avtryck.

• 26 % ställer krav på sina leverantörer att redovisa CO2-avtryck, medan 61 % inte gör det. 13 % har svarat vet ej/annan.

Generellt kan vi säga att siffrorna är positiva med viss avmattning. Vi vill dock göra en rödflaggning för att skenande kostna der och inflation snabbt kan förändra konjunktur läget.

Nästa Aluminiumba rometer genomförs mars 2023.

AluPure

Med AluPure®-aluminiumråvara

kan du minska koldioxidavtrycket av dina produkter markant. Genom att välja den miljövänliga AluPure®-råvaran för dina aluminiumprofiler sparar du naturresurser och skyddar miljön. Återvinning av ett ton aluminium sparar i genomsnitt sex ton bauxit och nio ton koldioxidutsläpp!

berättar gärna mer om AluPure®, kontakta vår försäljning!

som de behöver.

tjänster, BESÖK VÅR hemsida:

Utvecklingsprogram för koldioxidneutralitet 2025

Det finska profilföreta get Mäkelä Alu har tillsam mans med fem andra finska företag beviljats 100 MEURO för att minska sina utsläpp, bekämpa klimatföränd ringen och uppnå en mer effektiv användning av energi.

I projektet kommer Mäkelä att minska på användningen av gasol genom att elektrifiera sin produktion, bygga upp egen elproduktion och ellagring samt öka tillva ratagandet av spillvärme. Företagets mål är att

uppnå en koldioxidneutral produktion i slutet av år 2025.

– Genom dessa åtgärder kan vi minska på våra koldioxidutsläpp med cirka 2 800 ton per år, vilket är cirka 40 procent av våra egna nuvarande utsläpp, berättar Tomi Pilbacka, utvecklingschef vid Mäkelä Alu.

Finska arbets- och näringsministeriet bevil jade projekt ett energi investeringsstöd (RRF). Stödet omfattar cirka 30 procent av hela projektets kostnader: 31 miljoner.

Arbets- och näringsminis teriet beviljade samman lagt 100 miljoner euro

(1102 miljoner SEK) i stöd till sex olika projekt inom ren energi.

En helhet med flera delprojekt Projektet består av åtta delprojekt som är starkt förknippade med varan dra och som ska genom föras fram till juni 2026.

– Den mest betydande utsläppsminskningen når man i projektet genom att elektrifiera gasoldrivna processuppvärmningar. Elektrifieringen och pro jekten inom förnybar en ergi, som ingår i projektet, förutsätter stora föränd ringar i funktionaliteten av fabrikens interna elnät, berättar Tomi Pilbacka.

För närvarande används gasol i upp värmningen av göten på två av företagets press linjer. Dessa kommer att ersättas med induktions teknologi där man kan använda förnybar el som energiform. Induktion används redan nu på en av linjerna.

– Vi kommer också att bygga ett solelsystem på

950 kWp för att producera förnybar el till vår egen process. Därtill bygger vi ett ellager på 1 MWh. Solelsystemet placeras på vår egen fastighet och delvis på fabrikshallarnas tak, fortsätter han.

Mäkelä kommer också att bygga upp värmeåter vinningslösningar för att utnyttja spillvärme från processerna i sina båda fabriker, i Luoma-aho i Alajärvi och i Voikkaa i Kouvola. Dessutom ut vecklar man förbränningen i smältugnen i sitt gjuteri genom att förnya brännarna och deras styrsystem.

Med denna åtgärd minskar Mäkelä Alus gasförbrukning och deras kväveoxidutsläpp märk värt. Det nya systemet kommer senare möjliggö ra användningen av väte eller närproducerad bio gas som energikälla. Ett av delprojekten omfattar också att förstärka deras egen elinfrastruktur och bygga en ny kopplingsstation på 20 kV.

Mäkelä Alu har sedan tidigare investerat i ett återvinningssystem för spillvärme i sin anodiseringsanläggning. Företaget har också utvecklat en aluminiumgötprodukt som tillverkas helt och hållet av återvunnet aluminium.

En global aluminiumträff

Den 27-29 septem ber var Düsseldorf återigen en global marknadsplats för alu miniumindustrin och Aluminium Scandina via var på plats. Det var en påtaglig positiv stämning på årets mässa – trots stora mörka moln som hopar sig när prisökningar och högre rän tor gröper ur finanserna.

Arrangören, RX Austria & Germa ny, rapporterade 20 400 besökare (24 148 besökare 2018) från 100 na tioner, vilket Barbara Leithner, Chief Operating Officer, är nöjd med efter fyra års uppehåll av mässan.

– Ju mer utmanande tiderna är, desto viktigare är kommunikationen inom och utanför branschen. Mot bakgrund av våra förutsättningar är Aluminium 2022 den viktigaste hän delsen i mässans 25-åriga historia.

Stämningen i branschen är mellan allvarlig och hoppfull. De höga energikostnaderna har utan

tvivel blivit ett hot mot aluminium industrin.

– Situationen är allvarlig, ener gifrågan äventyrar vår konkurrens kraft. Och detta är något som indu strin på egen hand inte kan lösa. Vi behöver politiskt stöd och lösningar. För tillfället måste vi verkligen ran ka försörjningstryggheten i första hand säger Rob van Gils, Presiden ten för Aluminium Deutschland.

Detta upprepas också av Paul Voss, Director General för branschor ganisationen European Aluminium:

– Vi behöver en kombination av kortsiktiga åtgärder för att stoppa ”blödningen” och ett system som gör det möjligt för företag att köpa den energi som krävs till acceptabla pri ser. Jag säger inte till samma priser som vi hade tidigare utan ett pris vi kan leva med.

I European Aluminiums monter träffade vi Paul Voss, ny Director Ge neral på European Aluminium och Patrik Ragnarsson, Director Mobility

and Strategic Projects.

För Paul är detta första gången han besöker Aluminiummässan.

– Jag är imponerad av storleken och även av optimismen och ener gin på mässgolvet, med tanke på de svåra omständigheterna branschen står inför. Jag ser människor som inte försöker hantera nedgången men som förbereder sig för en ljus framtid. Det här ger mig verkligen hopp.

Många svenskar på mässan

Lars-Inge Arwidson, VD Svenskt Aluminium och Fredrik Spens, chef för Gränges Europe var två av många svenskar på aluminiummässan. I Gränges monter kunde du prata valsade produkter för fordon, värme växlarapplikationer, förpackningar, hållbara valsade aluminiumlösning ar för den ständigt växande batteriindustrin. Dessutom var Gränges Powder Metallurgy som pratade me tallpulver för additiv tillverkning.

Text av Torbjörn Larsson · Foton av Torbjörn Larsson

European Aluminium

Patrik Ragnarsson, Director Mobility and Strategic Projects och Paul Voss, ny Director General på European Aluminium.

Svenskt Aluminium

Lars-Inge Arwidson, VD Svenskt Aluminium och Fredrik Spens, chef för Gränges Europe.

Söker sig till nordiska marknaden

Marta Ludwikowska, marknadschef på Extral Aluminium, var en av många som deltog på mässan för att hitta både nya och träffa redan etablerade kunder. Extral bildades 2009 och är ett av Europas mest snabbväxande alumini umprofilföreag.

Bearbetningscenter från Emmegi

På mässan presenterade Emmegi den 5-axliga, helt in byggda och ljudisolerade bearbetningscentrat Comet R6I, med servodrivna klampenheter, som klarar att bearbeta mycket stora profiler från fem sidor. Företaget visade bland annat även sin dubbla geringssåg, Precision T2 E-HS, också den helt inbyggd och ljudisolerad samt så gautomaten Automatica ER, med en sågklinga på 650 mm för kapning av stora profiler direkt från långlängd.

Stort intresse för Matchmaking

Både mässbesökare och utställare hade möjlighet att använda ett matchmakingverktyg för att hitta varandra. Verktyget gav sedan möjlighet att bokamöten direkt i montrarna eller som bilden visar en matchmakinglounge.

Ny 3-axlig profilbearbetningscenter

I Elumatecs monter på mässan visades bland annat ett nytt 3-axligt profilbearbetningscenter, SBZ 118 och den nya 2-axligt styrda automatkapen SAS 142/44.

Svenskt och skandinaviskt

Hydro hade en av de montrar där det var mest aktiviteter. Ur ett svenskt perspektiv var det också roligt att se de många aluminiumproduk ter som kom från Norden. Här och på nästa sida kommer ett litet axplock från mässgolvet.

Polestar 0

Jonas Bjuhr, vd Hydro Extrusion Sweden AB, visar upp bilmodellen Polestar 2 som symbol iserar samarbetet mellan Hydro och Polestar 0 projketet som syftar till att bygga en bil med noll koldioxidekvivalenter (CO2e).

Green Furniture Concept

Det svenska designföretaget, Green Furniture Concept, som tillverkar möbler för flygplatser och andra offentliga interiörer visade en ny linje gjord av återvunnen alumini um med lågt koldioxidavtryck från Hydro.

Hem

Från det Stockholmsbaserade designvarumärket Hem visades ett hyllsystem i aluminium som baseras på strängpressade aluminiumprofiler tillverkade av Hydro RESTORE och designade enligt hållbarhetsprinciperna för Hydro EcoDesign.

Re:Move

Re: Move är en elektrisk trike gjord av koldioxidsnål aluminium, utvecklad som ett funktionellt transport medel för framtidens städer. På uppdrag av den kända designtidningen Wallpaper och designad av den ledande industridesignern Konstantin Grcic har Hydro samarbetat med bilmärket Polestar och det svenska elmotorföreta get CAKE för att skapa Re: Move, ett nytt, hållbart sätt att transportera och leverera varor.

FOLK Soffa

Ulrika Kron, marknadschef Hydro Extrusion Sweden AB, visade parksoffan FOLK från möbeltillverkaren Vestre. Folk soffa är en hyllning till det svenska folkhemmet och till den klassiska parkbänken och materialvalet är Hydro Circal.

LME kan förbjuda rysk metall

Enligt källor som Reuters har pratat med över väger London Metal Exchange (LME) att för bjuda rysk metall i sina system. Det finns inga sanktioner mot rysk metall idag, men enligt Reuters undviker vissa köpare Rusals aluminium, medan andra säkrar prisrabatter.

Vi har pratat med vår metallbörskrönikör Anders Ohlsson vad detta innebär för marknaden.

att de höga energipriserna tvingat många västproducenter att dra ned på produktionen. Vi står därför inför en potentiellt väldigt tight fysisk marknad om vi tittar ett kvartal eller så framåt.

Hur kommer detta påverka aluminiumpriset?

för framtida leverans kan falla. Vi har även i närtid på aluminium sett hur premierna på metall kraftigt har gått upp samtidigt som LME priser na har backat.

Hur råder du svenska aktörer att agera?

Det är alltså så att många av de större metallanvändarna redan idag drar sig för att köpa ryskproduce rad metall, men att de samtidigt inte har någon realistisk möjlighet att helt avstå då metallen behövs. Problemet med tillgång nu, är ju

Rent logiskt sett så bör detta driva upp priset på den underliggande referensnoteringen på LME. Dock kan motsatsen inträffa om, och det är ett stort om, den fysiska markna den i stället bryter sig fri ifrån den finansiella marknaden och istället flyttar prisfokus till den fysiska marknaden. Vi har genom åren tidigare sett detta hända på metaller i tider av tight fysisk marknad och kraftig backwardation på LME. Vid sådana tillfällen kan intresset för referenspriset svalna då inga/väldigt få längre handlar finansiellt. Cash priset kan då bli högt på grund av den låga likviditeten, men priserna

Jag har under hela det ukrainska kriget sagt att man bör se till att man har metall hemma, eller prissatt och på väg in, detta då man aldrig vet vad som kommer att ske nästa dag. Priset för att säkerställa att man har material jämfört med att vänta är att ses som en försäkringspremie. Jag varnade i våras för att det fanns risk för sanktioner mot Rusal, nu kanske det blir ett faktum så rådet om att ha metall i ladorna står fast.

Efter att nyheten publicerades steg Benchmark-aluminiumpriserna på LME, världens största marknad för industriella metaller, med 8,5 % till 2 305 USD per ton.

Metallbörsen i London överväger att stoppa handel och lagring av aluminium i deras system, vad betyder det i praktiken?

Text av Torbjörn Larsson

Att rena aluminium

Kan naturprodukter ersätta hälsofarliga reningsprodukter? En genomgång av oxider och andra föroreningar i aluminium.

Att aluminium upp täcktes först på 1800-talet beror på dess starka bindning till syre. Det krävs mycket energi för att separera aluminium från syre, vilket vi ser på energiförbrukningen vid elektrolysprocessen vid framställ ning av aluminium från aluminiu moxid. Att smälta ett ton aluminium förbrukar knappt 500 kWh men för att separera aluminium från syre i elektrolysprocessen går det åt omkring 13 000 kWh. Aluminium kommer en dag att återgå till natur tillståndet som just aluminiumoxid. Lyckligtvis skapar aluminium en tät hinna av just aluminiumoxid i skiktet mellan metall och luft. Detta skikt fördröjer oxidationsförloppet så att metallen med hjälp av sitt skyddshölje förblir metalliskt under

sin livstid, men också efter åter vinning och ett par liv till efter det. Men för varje livscykel förbrukas en andel av metallen som då återgår till sitt naturtillstånd. Detta måste ersättas av ny, jungfrulig, aluminium tillverkad från Bauxit, för att samma volym metalliskt aluminium ska bibehållas. Det naturliga tillståndet för aluminium, det vill säga alumi niumoxid, är också den vanligaste föroreningen i smält metall. Det spenderas stora mängder reningskemikalier för att ta bort och begränsa den skada som detta naturtillstånd orsakar vid gjutnings processen. Hur fungerar reningske mikalierna och kan dessa ersättas av billiga och miljövänliga organiska produkter? Vi reder ut begreppen och resonerar oss framåt. Håll i er för nu åker vi.

Text av Tomas Liljenfors, VD på Bryne

Illustration av bildandet av dubbeloxid. 1) Vid rengöring av badytan avlägsnas aluminiumoxiden i form av slagg och metallblank alumi nium reagerar med luftens syre och en ny oxid bildas. 2) Det bildade aluminiumoxidskiktet attraherar syremolekyler till ytan som i 3) följer med oxiden ner i metallen och reagerar med aluminium och bildar ett andra lager aluminiumoxid. Dubbeloxiden skrynklar ihop sig som ett hopskrynklat papper i metallen.

När aluminium smälter så kanske ni tror att aluminiumoxiden också smälter. Det gör den inte. Alumini umoxiden finns kvar som oxider i fast form i den smälta metallen. På badytan bildas kontinuerligt nya oxider och ju varmare metallen är desto snabbare växer oxiden. Ytoxiden är till en början ett tunt skikt i en konsistens liknande glashinna. Denna genomskinliga glashinna är också vad vi ser när vi tittar på en stelnad aluminiumkomponent och glashinnan skyddar aluminiumkom ponenten mot fortsatt oxidation. För smält metall fortsätter denna hinna snabbt att växa och den genomskinliga oxiden förvandlas snart till en tjockare, grå och matt film. Detta kan tydligt ses när man drar ett redskap över badytan i en

ugn. Omedelbart efter verktyget är metallen blank men för varje sekund som går så övergår blankheten till en matt hinna. Metall som står flera timmar får en hård skorpa på ytan, vilket helt enkelt är aluminiumoxid som har kristalliserat och bildat en stabilare form. Ju högre temperatur desto snabbare växer oxiden till. Legeringsämne som magnesium, natrium och strontium påskyndar också oxidationsprocessen.

Oxider i en aluminiumprodukt ses som en förorening. Men oxider, i varierande antal och form, finns alltid i aluminiumprodukter. Oxid föroreningar beskrivs lättast som en ”dubbeloxid” i aluminium. Oxiden bildas på ytan mellan den smälta metallen och luft. Syremolekyler från luften reagerar med aluminium

så att en hinna av stelnad alumini umoxid bildas på ytan. När oxiden trycks ned under badytan så reage rar även de ytmolekyler på oxidens ovansida med metalliskt aluminium. Oxiden kan då beskrivas som en dubbeloxid där tvärsnittet kan ses som aluminium-aluminiumoxid // aluminiumoxid-aluminium. Dessa dubbeloxider kan under vissa förhål lande öppnas upp så att gas bildar en bubbla mellan oxidhinnorna. En dubbeloxid påverkar egenskaper na på den smälta metallen genom att påverka metallens konsistens. Många oxider skapar en grötliknan de konsistens, vilka måste avlägsnas innan gjutning. Mer om detta snart.

En dubbeloxid simmar runt i den smälta metallen och har liknats med ett hopknycklat papper. Detta

Metallisk lyster syns i en induktionsugn där metallen är under ständig omrörning i ett magnetfält.

skrynkliga papper är till en början lättviktigt med en densitet lägre än aluminium. Med tiden åldras oxiden så att tjockare, och därmed tyngre, oxider bildas. I smält metall förekommer alltid en uppsjö av olika former av aluminiumoxider. Smält aluminium har en densitet som beror på legeringsinnehållet men vanligen runt 2,5 kg/dm3 (dvs en liter smält aluminium väger 2,5 kg). De tunna, färska oxiderna har en densitet på ca 2 kg/dm3, men med kristallisering till nya former av oxid ökar densiteten. Den slutgiltiga for men av oxid, har en kristallstruktur som kallas korund med en densitet på ca 4 kg/dm3

Oxider som är lättare och tyngre än aluminium kan avlägsnas ge nom att sedimentera metallen. De

lätta oxiderna lägger sig på ytan av metallen och de tyngre i botten av metallen. Denna process är dock långsam, så många produktivitetsja gande gjuterier har inte tid att vänta på att gravitationen gör jobbet. En hållugn som har en fungerande sedi mentering karakteriseras av tempe raturstabilitet (god isolering), ingen omrörning (låg effekt) och möjlighet att separera bort tyngre och lättare föroreningar (inga materialströmmar i ugnen).

För att påskynda sedimentering där lättare och tyngre föroreningar kan skiljas ut används flotterings tekniker. Vid flottering används en reaktionsbenägen eller icke reak tionsbenägen gas som får bubbla genom den smälta metallen. Gas bubblorna tar också med sig lättare

Illustration av sedimenteringsprocessen med en hållugn med god isolering, låg effekt och inga flöden av metall in eller ut ur ugnen. Lättare föroreningar fångas i en slaggfälla och tyngre i en sedimenterings brunn.

Illustration av flotteringstekniker där rening med salttablett är det enklaste men också den minst effektiva metoden. Att lansa gas innebär att ett rör med flödande gas sätts ned i metallbadet, vilket kan göras mer effektivt med att använda en porös plugg i botten av ugnen eller använda sig av en impeller som roterar och sönderdelar utflödande gas i små bubblor som renar metallen mest effektivt.

föroreningar till ytan och påskyndar därmed reningen. Det finns olika flotteringstekniker där avgasning med en tablettformad salttablett är ett sätt, rening med lans ett annat och med impeller ett tredje. Rening med gas är också ett sätt att avlägs na inlöst vätgas i metallen men det behandlas inte i denna artikel.

Aktiv rening blir resultatet när reaktiva reningsämnen används. Det kan vara klorgas, reaktiva salter eller en kombination av dessa som på något sätt reagerar med föroreningar i metallen. Reningssalt är det vanli gaste och förekommer i en uppsjö av olika sammansättningar och former. Gemensamt för många renings salter är att funktionen i många fall är oklar och miljöpåverkan på både personal och yttre miljö inte

Ett andra alternativ till rening av kemikalier är en björkstav. Björken ska enligt uppgift vara knytnävstjock för en 500kg ugn och ska vara nyhuggen. Bäst ska nyutsprungen björk om våren vara. Poetiskt kanske, med inte bra rening.

är fördelaktig. Många reningssalter har en blandning av två salttyper där natriumklorid (NaCl) och kalium klorid (KCl) är vanliga för att reglera vilken smältpunkt saltet får. Ett reningssalt är mer reaktivt ju högre temperaturen är, men är saltet för reaktivt så blir den aktiva tiden för liten och den totala reningseffekten klen. Därför marknadsförs salt för olika användningstemperaturer, där till exempel ett salt som är aktivt vid 660°C kan ha en sammansättning av 35 % NaCl och 35 % KCl och ett salt för 710°C 50 % NaCl och 20 % KCl. Karbonater, sulfater och fluorider står för övriga 30 %. Fluorider finns i flera varianter och koncentrationen för olika saltfabrikat varierar mellan 3 och 8 %. En vanlig form av fluorid är natrium-kisel-fluorider.

Vad gör då de reaktiva renings ämnena? Fluoriderna klor och fluor reagerar främst med alkalimetaller na (Li, Na, K) och alkaliska jordarts metallerna (Mg, Ca, Sr) men också med andra ämnen. De reagerar

bland annat också med oxider så att dessa följer med gasbubblor till ytan. De reaktiva ämnena gör så att oxiderna klumpar ihop sig och lättare kan separeras bort från me tallen utan att för mycket metalliskt aluminium följer med slaggen. De aktiva ämnena reagerar också med aluminium, så att en viss del av aluminiumet förbrukas.

Flera av reningskemikalierna är farliga för både natur som männ iska och bör om möjligt begränsas. En väl fungerande filteranläggning begränsar dock den yttre påver kan av kemikalierna. Det finns flera produkter på marknaden som innehåller klor och fluor som båda är natur- och hälsovådliga. Det har historiskt funnits reningssalt med svavel-, cyanid- och andra mycket hälsovådliga substanser, så granska säkerhetsdatabladet noga innan användning och se till att inte stå med näsan över ugnen vid behand ling! Utöver hälsorisken vid direkt användning så har även det bildade

aluminiumslagget hälsoeffekter, där diverse substanser som vätefluorid, svavelföreningar, ammoniak och tungmetallföroreningar är vanligt förekommande. Dessa kan bilda farliga gaser vid kontakt med vatten eller andra vätskor, så hantera slagg torrt och med försiktighet!

Naturliga reningsmedel

Liksom att läkemedel i vissa skrå ratats till förmån för naturliga sub stanser så finns samma trend inom aluminiumindustrin. Som ett natur ligt alternativ har jag under besök på gjuterier stött på alternativa renings metoder med naturliga reningsme del. Bland gravitationsgjutare har jag vid ett flertal tillfällen hört om rening som beskrivs som potatis eller björk. Jag trodde först att det var termer för reningssteg med tillsatskemikalier men det visade sig faktiskt vara rena naturprodukter. Jag trodde att de drev mig, men nej, jag fick förevisat för mig att det fak tiskt rörde som om en färsk potatis

En impeller med inert gas och reningssalt kombinerar saltrening och avgasning på ett effektivt sätt (denna från Foseco). Genom att kombinera avgasning och saltbehandling så avlägsnas fler av föroreningarna.

Rening med potatis genom att använda en dykskopa med en potatis gav en kraftig reaktion när vattnet i potatisen förångades och bubb lade kraftigt. Som en bieffekt luktade gjutlokalen vidbränd ugnspota tis flera dagar.

respektive en björkstav som fördes ned under metallytan. Dessa togs till när gjutarna upplevde att metallen flöt dåligt eller att produkterna hade problem med sugningar.

Efter att sett naturprodukterna ”live” började jag funderar på vilken funktion naturreningen faktiskt hade. Det visade sig att det löste ett problem men skapade också nya. Ibland var de skapade problemen inte så allvarliga och då hjälpte faktiskt naturprodukten. För att veta hur produkterna verkligen fungerade så beslutade jag mig för att faktiskt mäta effekten av potatis- respektive björkreningen. Vi mätte halten inlöst gas i metallen, flytbarheten samt vägde mängden slagg som avlägs nades före och efter behandling. De uppenbara resultaten var att halten inlöst gas ökade mångfalt. Oxidinne hållet ökade kraftigt och mängden skapad slagg var stor. Flytbarheten visade sig vara något högre även om spridningen mellan mätningarna ökade efter ”reningen”.

En teori bakom den upplevda lös ningen är att en ökad gas- och oxid halt skapar fler ytor för det stelnan de aluminiumet att starta från, men ökar också antalet porer som tar upp krympningen. Krympporositet är ett vanligt problem vid gjutning men denna minskas med ökande föroreningshalt tack vare de många fler gasporer som skapas. I stället för ett mindre antal stora krympporer så bildas många små. Vanliga problem som otätt gods blir tätare när krymp porositet blir mindre och insjunk ningar orsakade av krymp upphör. Varför använder inte alla gjuterier naturprodukter om det löser många problem? Oxider och vätgas har stor påverkan på hållfastheten. Stora variationer kommer att uppdagas när komponenterna ska maskin bearbetas med troliga ansamlingar av gasporer och oxidansamlingar. Så även om krympningar på ytan förebyggs så orsakar ”reningen” för de flesta produkter, andra och större problem. Det är trots allt en

instabil process som orsakar de flesta problemen i gjutindustrin. Att använda reningsmetoder som löser ett problem för stunden men ger mer allvarliga långsiktiga problem både under gjutningen och efterbearbet ningen är inte bra. Jag skulle aldrig rekommendera naturprodukter för att rena aluminium.

Att tro att man löser alla problem genom att lösa ett synligt problem är vanligt inom gjuteriindustrin. När man mäter vad som egentligen sker får man oftast en annan bild av det man trodde från början. Naturpro dukter bör inom gjuteriindustrin också genomgå en granskning inn an de blir en del av arbetssättet. Enk la mätningar ger svar på om det man tror är rätt eller om det endast är en illusion. Mer om hur mätmetoder är anpassade för gjutindustrin kommer att beskrivas under nästa nummer. Till dess – sluta tro på skrönor, och mät er fram till verkligt hållbara lösningar!

Ett naturligt reningsmedel som även på 2020-talet används i svensk aluminiumindustri – Potatis.

Två veckor till inlämning

ALUMINIUM för hållbar utveckling riktat till två kategorier: Kategori 1: Studenter inskrivna på svenska lärosäten Kategori 2: Övriga

Tema för tävlingen är återvinning och miljö Nyhet och spännande möjligheter!

Vi vill naturligtvis att så många som möjligt deltar.

Vid mötet på ALUMINIUMDAGAR NA i Jönköping, 15 -16 september, konstaterades att denna tävling har ett starkt stöd!

Man ville dessutom att den skulle vara årligen återkommande.

Detta ställer naturligtvis krav på att ni alla verkligen sänder in bidrag

Nu har ni c:a två veckor på er att deltaga.

På hemsidan, www.svensktalumi nium.se/tavling finns alla erforder liga dokument att läsa och att ladda ner. Inlämningsdatum är fortfarande 15 november 2022.

Prisutdelningen kommer att ske i samband med Stockholm Furniture Fair, 7-11 februari 2023.

Eftersom tävlingsresultaten kom mer att redovisas på Möbelmässan i Stockholm kan det vara värt att nämna att ni som är underleveran törer och som har kunder i möbel branschen, kan uppmana era kunder att deltaga och därmed få ökad uppmärksamhet för era produkter!

Ambitionen är att skapa möjlig heter till att priset skall bli en årligt återkommande aktivitet. Det blir då naturligt att detta även fortsatt genomföras i samverkan med Materialbiblioteket i Stockholm. På detta sätt återskapar vi den tidigare tävlingen ”Aluminiumdesign” som senast genomfördes 2011.

Svenskt Aluminium verkar för att dels materialet och dels branschen ska bli mer synlig för tekniker, in

genjörer, produktutvecklare, desig ner, arkitekter, studenter m.fl.

Så återigen, anmäl era bidrag senast 15 november.

Kontakt

Ni är naturligtvis välkomna med frå gor. Våra kontaktuppgifter finns på hemsidan www.svensktaluminium. se under fliken ”KONTAKT”.

Affisch

Vi har en affisch som ni kan beställa genom att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@svensktalumini um.se.

Affischen finns med både svensk och engelsk text.

Medlemssidor

Intervju med Corina Akner

Industridesigner och attributmakare

Ett av Svenskt Alumini ums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet alumi nium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

aluminiumbranschen. Dag Holm gren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångs rika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för alumi nium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

Vem är du?

Jag heter Corina Akner, född i Stock holm och numera bosatt i Göteborg och egenföretagare. Min mamma, Cheryl Akner Koler, är professor i tillämpad estetik och lärare på Konstfack och har sedan tidig ålder tränat mig att uppskatta och se form, mellanrum och design.

Min bakgrund i design är som Industridesigner men också att ributmakare. Med attribut menas specialtillverkad rekvisita, alltså något som inte går att få tag på eller köpa någon annanstans. Det innebär också att ett attribut kan vara nästan vad som helst. Detta ställer höga krav på materialkännedom och man kan säga att attributmakare är en blandning av snickare, skulptör, mekaniker, maskör, modellbygga re m.m. Denna mix har gett mig möjligheter att vara med i en massa spännande kontexter t.ex var jag med och skapade prototypmodellen till den senaste Arlanda expressvagnen och tre fullskaliga bilmodel ler i lera inför produktion.

Idag ägnar jag mig till största de len åt design och utbildning kopplat till hållbarhetsfrågor där jag hjälper företag förstå cirkulärekonomi i ett egenutvecklat workshopformat och visar hur de kan ställa om. Vidare ut vecklar jag nya koncept och formger dessa så att de kan bli verklighet.

Hur är din kunskap generellt om materialet och dess produktionsmetoder?

Jag arbetar inte primärt med alumi nium men älskar alla material. Det är fantastiskt att få kunna göra vad man vill med vilket material som helst utan att känna sig hämmad av materialet i sig och istället kunna släppa loss sin kreativitet och utfors ka uttryck.

Hur har du fått din kunskap om aluminium?

Främst under ett studentprojekt med Kubal i Sundsvall där vi skulle göra en produkt som kunde illustrera vil ka högupplösta detaljer och framfö rallt ytor modern aluminiumtillverk ning klarar av. Vi fick en suverän materialpresentation och massor med materialprover med oss tillbaka till skolans verkstad. Sedan var det fullt ös i 2 veckor med att testa och bygga prototyper.

Vilka fördelar skulle du vilja framhäva att aluminium har?

Återvinningsmöjligheterna. När vi blandar design med hållbarhet så är materialen vi använder helt avgörande. Att aluminium smälter vi relativt låg temperatur gör den

optimal i förpackningar både i nästa generations versioner men också såsom vi använder den idag. Den rena, lätta och släta ytan ger en känslan av en proffsig industri som i sin tur gör att vi värderar och värnar om materialet. Detta är en avgöran de faktor i att 81 % av alla burkar av aluminium återvinns.

Hur viktig är miljö- och hållbarhetsfrågorna för dig som designer?

Centralt. Vi måste ställa om och komma bort från sopbergen, utsläp pen i naturen och överproduktionen. Det gör vi genom ett mer långsiktigt tänkande, en proaktiv approach som förbereder sig för sidoströmmar och svinn innan de uppstår och supersmarta modulära materiallös ningar.

Vilken relation har du till aluminium?

Jag är en stor vän av aluminium och tror också att framtiden kräver mer energi av oss, vi måste slu ta bränna våra sopor, där en stor del är förpackningar, och satsa på slutna flöden - till stor del genom återvinning. Vi måste börja välja material till våra produkter utifrån att vi kan använda dem om och om

igen. Då står aluminium väldigt högt på listan av tilltänkta material. Vi kan komma ur många av de stora problemen vi har kopplade till sopor genom att förändra våra normer kring hur material sitter ihop, hur vi uppgraderar våra produkter och vad vi får produkterna i för sorts mate rial; oavsett om det gäller inredning, mat. konst eller bruksföremål, etc.

Vilka produkter med aluminium har du tagit fram?

Jag arbetar mycket i den konceptu ella världen men jag har gjort några mindre kollektioner med matför packningar och då framförallt mat på tub. Jag har även gjort flertalet egna verktyg för bearbetning av lera i aluminium. Slutligen har det ingått aluminiumkomponenter i en rad oli ka produkter i flertalet branscher där jag varit med i designprocessen.

Har du någon favorit bland dessa?

Mat på tub är så underskattat! Det är ett utmärkt sätt att kontrollera håll barheten av en produkt samtidigt som förpackningen tar mindre plats vart efter användandet och det finns en massa kul grafiska lösningar man kan sätta på förpackningen som förändras med tuben.

Vilket /vilka företag/ branscher arbetar du med när det gäller materialet aluminium?

Livsmedelsindustrin och små/med elstora bönder/producenter som äger sin egen produktionslinje är mina största kunder.

Har du något på gång just nu med aluminium?

Nej, inte för tillfället. Jag är i ett läge där jag arbetar fram en ny sorts affärsmodell för snabbare produktut veckling i de första initiala steget för nystartade eller expanderande före tag. Det är idag väldigt kostsamt för en mindre producent och det har jag en spännande lösning för! Jag hopp as hitta en bra förpackningspartner för både plast och aluminium i det företaget. Har ni förslag så maila mig gärna corina@vartsweden.com

Varför ska aluminiumbranschen intressera sig för designerbranschen?

För att aluminium har en självklar position i framtidens produkter och förpackningar men behöver bli mycket mer modulär, så vi kan plocka isär, uppgradera, byta ut, laga och återvinna i mindre kostsamma cykler än nyproduktion. Allt detta kräver en gedigen designprocess.

Hur lyckas du övertyga ”dina” kunder att investera i designprocessen m.m. Jag jobbar med en blandning av strategier där ekonomi, användar vänlighet, innovation och hållbarhet går ihop. Är inte lösningen långsik tig så spelar den ingen roll. Här blir min materialkompetens en härlig tillgång i många sammanhang.

Vilket förhållande har du till form och har form något med material att göra?

För mig är formgivning en så primär del av hur våra nya produkter eller koncept mottas. Vi måste ta form givningstillfället på samma allvar precis som bilindustrin alltid gjort och tillämpa det i andra branscher, t.ex viktiga nya transportlösningar, produkter som ändrar beteenden och öka tillgängligheten för använ dare. Utan form värderas inte pro dukten och materialet riskerar att inte återvinnas ordentligt. Kunden möter idén kring produkten genom formgivningen så det är helt avgö rande att alla prioriterar form när de tar fram en produkt till marknaden. Detta kommer förändra användan det, livslängden och kundens upple velse av varumärket. Vårt samhälle är väldigt orienterat efter de digitala och tvådimensionella idag men den verkliga produkten kommer alltid ha en speciell plats i vår vardag.

Aluminiumdagarna

Är det möjligt att tillverka en ny bil med 0 (noll) CO2-utsläpp! Mycket intressant projekt som pågår i Poles tar Zero presenterades av projektle dare Hans Pehrson.

Branschens dagar med och för svensk aluminiumindustri

Det var än en gång dags för branschen att träf fas på de årliga Alu miniumdagarna som i slutet av september avhölls på Elite Hotell i Jönköping - i år dessutom med ett nytt deltagarrekord!!

Vi lever i oroliga tider på flera sätt och det var viktigt för branschen att komma samman, både för den sammansatta seminariedelen, men också möjligheten att träffa och ”mingla” med branschkollegor.

Svenskt Aluminium hade satt samman ett spännande program med intressanta föreläsare inom de fokusområden som presenterades i Aluminiumagenda 2025;

• Hållbar aluminiumindustri

• Forskning & Innovation

• Kompetensförsörjning

• Samhällspåverkan.

Agendans fokusområden är grun dade på vad våra medlemsföretag anser att vi som branschorganisa tion ska fokusera på kommande tre år. Agendan finns att läsa i sin helhet på Svenskt Aluminiums hemsida www.svensktaluminium.se/media/ Aluminiumagendan_2025_web.pdf.

Aluminiumagendan presentera des av Lars Gustafsson, vice ordfö rande i Svenskt Aluminium och vår tekniske chef Hans Frisk.

Programmet inleddes annars med att informera våra medlemsföretag

om arbetet som görs i programmet Metalliska Material – ett viktigt forskningssamarbete tillsammans med Jernkontoret och Gjuteriför eninge. Gert Nilsson (programchef) via länk presenterade programmets slutfas (upphör 2025) och den even tuella fortsättningen tillsammans med Ebba Kierkagaard från pro gramkontoret.

Vi har idag ett antal intressan ta forskningsprojekt i Metalliska Material. Anders Jarfors från JTH presenterade tillsammans med Ulf Sjöström från Swerim, det nyss uppstartade KlirAl. Ett av många projekt som syftar till en mer hållbar industri.

Aluminiumdagarna hölls endast några dagar efter valet, så natur ligtvis var det svårt för regeringens representant på vårt möte – Kristian Seth från Näringsdepartementet –att ge klara besked om vad den nya regeringen skulle leverera på de relevanta frågor branschen har. Här kom frågorna naturligtvis att handla mycket om den rådande energisituationen – frågor som tyvärr fick lämnas utan några konkreta svar till våra medlemsföretag som lider un der hårt tryck på energikostnaden.

Vår egen designprofessor Dag Holmberg berättade för medlemmar na om den pågående Aluminium tävlingen och vårt samarbete med Materialbiblioteket.

Branschen har ett skriande behov av att anställa ny personal – men det är svårt att attrahera ny ung per sonal. Anette Johansson och Lina Bjerke från Jönköpings Universitet presenterade vårt projekt – KOMPET – som tittar på hur vi på ett nytt och bättre sätt ska attrahera unga att söka sig till vår industri. Denna pre sentation kompletterades med att Mats Green (arbetsmarknadspolitisk talesperson för Moderaterna) visade på vad en kommande borgerlig regering kommer fokusera på för att stödja kompetensförsörjningen.

Som avslutning på den första da gen samlades medlemmarna till en gemensam middag där medlemmar na bjöds på högkvalitativ underhåll ning av Stefan & Kim som även drog upp några överraskade deltagare att framträda på scen.

Naturligtvis var också en av höjd punkterna utdelandet av Stora Alu miniumpriset för 2021 som på plats mottogs av Per Jansson, Comptech.

Per Jansson och Comptech fick priset med motiveringen ”Som underleverantör och entreprenör har Per Jansson varit en föregångare att visa på hur framgångsrikt samarbe tet mellan industri och akademi kan vara”.

Projektet ”MetalSurf” – hur man objektivt bedömer en aluminiumyta – startade dag två där BG Rosén och Sabina Rebeggiani från Högskolan i Halmstad presenterade resultatet av två års samarbete mellan företag och akademi i detta projekt nu när mar sig ett spännande slutresultat.

Patrik Ragnarsson från European Aluminium presenterade vad som händer inom EU och på Europanivå

påverkar vår industri i Sverige. Även här kom energifrågan i fokus.

Vi fick också ta del av hur Volvo Cars ser på framtida komponenter från vår industri. Även här står håll barhetsfrågorna högt på agendan. Simon Buckingham från Volvo Cars bjöd in branschen till att samarbeta med dem – det är vägen framåt!

Sist men inte minst hade vi Niclas Lindqvist från Hi;Tech på scen som presenterade satsningen på en ny yrkeshögskola i Vetlanda med myck et fokus på aluminium. Ännu ett led i arbetet med att trygga framtidens kompetensbehov.

Sammanfattningsvis myck et givande dagar både för oss i

Medlemssidor

branschorganisationen och (för hoppningsvis) för våra deltagande medlemsföretag. Aluminiumdagar na är alltid en tid och plats där vi inte i första är konkurrenter utan ”kollegor” i samma bransch.

För att få veta mer om Alumini umdagarna – kontakta Lars-Inge Arwidson, VD Svenskt Aluminium.

Text av Patrik Ragnarsson

EU:s solenergistrategi

RePowerEU, som pre senterades av Euro peiska kommissionen den 18 maj 2022, innehåller en ambitiös plan för att påskyn da utfasningen av ryska fossila bränslen och öka användningen av förnybara energikällor i Europa. Med den tillhörande solenergistrategin - och Solar Industry Alliance som hjälper till att förverkliga EU:s plan för solenergi - har EU tydligt satt solenergin i centrum för sin agenda för minskade koldioxidutsläpp och minskat beroende av importerad energi. EU har satt ett mål att öka den installerade solenergikapacite ten från dagens 136 GW till 600 GW år 2030 och redan i dag är solenergi

den snabbast växande energikällan i Europa. Internationella energiorga net (IEA) uppskattar att solpaneler kommer att stå för en tredjedel av världens totala elproduktion år 2050.

I och med den gröna energiom ställningen kommer efterfrågan på metaller också att öka betydligt, framför allt på aluminium. I en rap port som Europeiska kommissionen offentliggjorde 2020 bekräftas metallernas roll för genomförandet av målen för EU:s gröna omställning: utbyggnaden av batteri-, sol- och vindkraftsteknik kommer att leda till en betydande ökning av efterfrågan på råvaror. Rapporten tillägger dock att EU:s övergång till grön teknik kan ”äventyras” av svagheter i den framtida försörjningstryggheten för

viktiga råvaror. För de europeiska sol- och aluminiumsektorerna utgör solcellsstrategin en viktig möjlig het att säkra en stark värdekedja för solcellstillverkning i Europa, att aktivt bidra till målen för EU:s gröna omställning och samtidigt möjlig göra en snabbare övergång till helt koldioxidfri elförsörjning i Europa. Det sistnämnda är helt avgörande för den europeiska aluminium industrins färdplan för minskade koldioxidutsläpp.

Aluminium: En förutsättning för solceller I genomsnitt krävs 21 ton alumini um för att tillverka 1 MW solcell skapacitet (främst för ramen runt solpanelen och för montering av solceller på tak eller på mark). Det innebär att, för att nå EU:s mål om 600 GW installerad kapacitet år 2030, kommer det fram till dess att krävas 10 miljoner ton aluminium. Med tanke på energiomställningens höga metallintensitet och alumini umets strategiska roll i all teknik för förnybara energikällor, från solceller och vindkraft till solcellsanläggning ar, batterier och vätgasproduktion, är det av avgörande betydelse att EU kan garanterar en motstånds kraftig råvaruvärdekedja i Europa. Dagens importberoende av solen ergiteknik och råvaror äventyrar ett framgångsrikt genomförande av energiomställningen. Under de senaste tjugo åren har den europe iska aluminiumindustrin förlorat mer än 30 % av sin produktionska pacitet av primäraluminium. Sedan september 2021 har ytterligare 50 % av den europeiska produktionen

dragits ner på grund av de skyhöga energipriserna i Europa. Kina har i sin tur byggt upp en marknadsandel på 60 % av primäraluminiumpro duktionen. En färsk rapport från IEA bekräftar att Kina också dominerar de globala försörjningskedjorna för solceller: Kinas andel av världens solcellstillverkning överstiger 80 % - detta är mer än dubbelt så myck et som Kinas andel av den globala efterfrågan på solceller. Utlokalise ringen av den europeiska solcells industrin har kostat kontinenten tusentals arbetstillfällen och vi har förlorat vår tidigare ledande roll inom solcellsteknik. Internationella energiorganet (IEA) uppskattar att solcellsindustrin skulle kunna skapa 1 300 tillverkningsjobb för varje gi gawatt produktionskapacitet som vi lyckas flytta hem till Europa. För att skapa långsiktiga incitament för sol cellsföretag att bedriva verksamhet och investera i Europa och inte flytta till tredjeländer måste Europa säkra hela värdekedjan och aluminiumin dustrin är en viktig del av den.

För att klara detta måste indu strin och beslutsfattarna arbeta tillsammans för att skapa lika villkor för inhemska och internationella aktörer om vi ska kunna vända trenden med koldioxid- och inves teringsläckage från Europa och se till att importberoendet inte under minerar EU:s ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen. Att åter flytta solcellsproduktionen till Europa, inklusive materialvärdeked jan, tillverkningsanläggningar och arbetskraft, kommer dock att kräva långsiktigt lagstiftningsstöd.

Metallbulletiner

Om rädsla och risk

Vi återkommer till ett ämne som har farit fram och tillbaka på listan över stora faktorer som påverkar råvarupriser de senas te åren. Självklart ligger krig högt på den listan, och det vi nu upplever på avstånd är naturligtvis en avgörande influensfaktor för hur aluminium marknaden ska utvecklas. Men de kringliggande faktorerna som lyfts på grund av länders agerande i nuvarande situation är det som i slutänden får störst genomslagskraft då de går in med full kraft rakt in i marknadens hjärta. Kriget i sig är ett faktum som marknaden kan förhålla

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Anders Ohlsson

ao.ohlsson@telia.com

sig till, det påverkar på ett funda mentalt plan. Här kan vi konstatera att kriget som sådant inte i någon större utsträckning har påverkat aluminiummarknaden fundamen talt. Visst finns det aluminiumpro duktion i området, men inte i någon avgörande omfattning. Med det sagt så skulle man kunna påstå att den globala marknadsbalansen inte påverkats i någon större omfattning. Och det stämmer, så länge som man inte tar hänsyn till de sekundära effekterna som ju längre kriget pågår får större och större genomslag.

Det som påverkar marknaden mest just nu är utan tvekan rädsla, rädslan för vad som ska komma här näst och rädslan över hur diverse olika beslut kan påverka utveckling en framöver. Man brukar säga att ett visst mått av rädsla är bra, för det får en att vara på sin vakt och inte bara luta sig tillbaks i soffan och låta tiden ha sin gång. Utan rädsla så går inte utvecklingen framåt skulle man då kunna lockas till att sammanfat ta. Det stämmer säkert enligt vissa, men inte i min bok. Jag har svårt att se hur nuvarande skeenden ska föra något gott med sig, möjligtvis då bortsett från om Putin avsätts. Men inte ens det är nödvändigtvis positivt.

Tillbaka till rädslan då, vad har den inneburit. Först har vi då Putins trumfkort råvaror. Putin kan spela på västvärdens rädsla för brist på olja, naturgas, metaller etc., alla med direkt koppling till ekonomin. Väst kan göra sitt bästa för att låtsas som om man minsann kan klara sig utan, allt med vetskapen om att i de flesta fall flöden bara dirigeras om globalt. Även om det stämmer så påverkar rädslan för avbrott mer än det fundamentala. Det sägs att de tyska naturgaslagren är fyllda inför vintern men priserna på gasen ligger

kvar på extremnivåerna, varför? Rädslan för brist, att lagren inte räcker till, att vintern blir kallare än normalt osv. Den amerikanska dol larn är urstark, varför? Ja, inte är det för att den amerikanska ekonomin är så stark. Det är snarare så att den är mindre direktpåverkad. Rädslan för den höga inflationen är däremot stark och riksbanker står på kö för att få medieutrymme för att basu nera ut nya räntehöjningar i någon slags nyevangelisk tro på att just de kan vara de som vänder trenden och motar inflationen i grind. För dom är det ett sifferspel, men dom glömmer att för andra är det ännu en tung sten att bära.

Att allt för gemene man går upp i pris är inte så konstigt, hur skulle det inte göra det när el, gas, driv medel och även räntor går spikrakt uppåt. De höjda räntorna blir som en hämsko vilken minskar möjligheter för människor att rida ut stormen. Med det är vi framme vid det som nu påverkar marknaden mest, rädslan för konjunkturen. Eller snarare sagt, rädslan för att konsumtionen inte ska fortsätta att öka i linjär takt. Som läget är nu så får du, som jag tidigare skrivit, vänta upp emot ett år på din

nya bil, men du vet inte om du har jobbet eller för den delen huset kvar när det är dags för leverans. Varför ska du då köpa en ny bil? Rädslan för konsumtionen blir således det som påverkar marknaden mest i det korta perspektivet.

Tyvärr för ovan nämnda krigssi tuation med sig en del obehagliga tilläggseffekter, och nu på senare tid har sanktioner på rysk metall åter hamnat i fokus. På kopparsi dan indikeras premierna för nästa år gå upp med 85 % reflekterande en situation utan rysk koppar. För aluminium propagerar Alcoa i USA för amerikanska sanktioner mot Rusal. Dessutom så början man sent omsider vakna i London och ”Lon dons Finest”, LME funderar över om det är så bra det där med att tillåta rysk metall i LME’s lager. Underför stått, ska Rusal fortfarande anses som rumsrena när Roman inte fick behålla Chelsea?

För att sammanfatta så råder det stor riskaversion i marknaden med kortsiktig risk på nedsidan, men om riskaversionen avtar eller sanktio nerna blir verklighet kan det kosta att ligga kort.

Form Upplevelse Design

Imin förra designkrönika dis kuterade jag kvalité, och denna gång skriver jag om FORM. Det är intressant att man faktiskt kan byta ut ordet KVALITÉT mot ordet FORM när det handlar om hur produkter upplevs och bedöms.

Läs även om ett spännande desig nermöte med Corina Akner, Indu stridesigner med form och formlära och miljötänk som specialitet, bland mycket annat!

Produkters form kommunicerar nästan alltid hur dess kvalité upplevs.

Detta leder fram till följande fråge ställningar:

• Vad är form och vad avgör hur form upplevs?

• Har form någon koppling till Material – Design?

• Betyder form olika beroende på vem och i vilket sammanhang?

Form kvalité och upplevd Formkänsla?

Vad är det som avgör hur form upplevs och kan man påverka detta. Vi vet att Designern ständigt arbetar med dessa frågor. Vi vet också att materialet kan förstärka formkäns lan, i en produkt, genom att den ser

tung ut eller att den ser lätt ut o.s.v.

Att en produkt verkligen uppfyl ler den önskade upplevelsekänslan, beror ofta på hur den är utformad.

Vill man kommunicera att en produkt har låg vikt kan valet av aluminium vara ett bra val, men detta måste även stämma med hur produk ten är utformad. Valet av aluminium inom transportsektorn är för att minska bilarnas vikt, men detta räck er inte som försäljningsargument. Bilens utformning kommer ändå att ligga i topp, när kunde slutligen väljer.

Form och ord har en stark kopp ling. Min gode vän och kollega Indu stridesigner Rune Monö brukade visa två bilder och fråga vilken av bilderna som skulle kunna heta TAKETE, och vilken som skulle kunna heta LUMUMBA?

Jag har själv visat dessa bilder vid flera tillfällen och aldrig varit med om att någon vill ge namnet TAKETE till den vänstra bilden!

Att tala om form när det gäller bi lar blir riktigt intressant. Varför väljer man ett vist bilmärke framför ett an nat. Självklar har tekniken betydelse men ofta har bilens form en angöran de betydelse för det slutliga valet.

Varför ansågs bilen AMC Pacer förr, vara en av världens i särklass fulaste bil, har detta ändrats?

Varför tycker vi fortfarande att gamla bilar är både vackra och spän nande?

Ett exempel är en gammal Stude baker från 1930.

Prestandard som utlovats i en produkt kommer att påverkas av hur produkten ser ut d.v.s. dess form. Om upplevelsen av produktens form, inte lever upp till förväntningarna, kommer den att upplevas som dålig och blir förmodligen inte vald.

Enbart form eller kvalitét!

Det räcker inte enbart att den teknis ka kvalitén är uppfylld, formen mås te ”berätta” samma sak som kvalitén, annars blir det fel.

För att en produkt ska accepteras måste både dess form, upplevelsen och den tekniska kvalitén samverka.

En intressant reflektion är jämfö relsen mellan Apples produkter och andra. All vet att en Apple dator inte är bättre än dess konkurrenter, men det är ändå ofta Apple som blir vald.

För mig är det självklar att det handlar om hur Apple utformar sina

Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef på Svenskt Aluminium

produkter.

Detta är viktigt när man tar fram nya produkter, att inte bortse från att den upplevda Formen - kvaliténförmodligen är helt avgörande vid val av produkter.

Här kommer vi åter in på vad design kan betyda för ett utveck lingsprojekt.

I designprocessen ingår väldigt tydligt funktionerna som användar vänlighet men även hur produktens form upplevs.

måste alltid vara med från början.

Detta visar att en produkts form består av många faktorer, där alla måste uppfyllas till 100 %, för att slutresultatet ska bli accepterat av kunden.

Detta resonemang gäller även i allra högsta grad de produkter som underleverantörer producerar och levererar till sina kunder.

Kunden har säkert uppfattningar och principer för hur deras produkter ska formges. Många företag har även numera designmanualer, som under leverantören måste leva upp.

använder material på ett ärligt sätt. Ska upplevelsen vara ”trä” så väljer man ”trä”.

För mig är detta självklart. Mitt jobb som designer är att stärka upp levelsen och därmed även tydliggöra kvalitén i produkter, det blir alltid fel när man efterliknar en träkomponent i ett plastmaterial och försöker dölja detta. Om en produkt tillverkas av plast så visa det, kunden kommer i alla fall att upptäcka när så inte är fallet och då bli besviken. Kanske till och med välja bort produkten –varumärket!

För mig är det alldeles självklar att det är användaren, kunden, köparen som bestämmer kvalitén.

Därför är det så viktigt att ta reda på vad den kommande användaren upplever som rätt form.

Det är naturligtvis viktigt att framhålla att det inte finns någon motsättning mellan bra teknisk kva lité och en bra upplevelse.

Problemet är att varken teknisk kvalité god form eller upplevelse är något man i efterhand kan lägga till i en produkt. Alla dessa funktioner

Även om du är underleverantör så måste du ha koll på de uttryck och den form som dina produkter ger och ta hänsyn till att man ska kunna se på produkten vad det är, även om det inte alltid är så enkelt.

Formen är alltid en del av både tekniken och upplevelsen!

Om formen attraherar kunden och materialet man använder inte uppfyl ler till exempel miljökrav kommer produkten i många fall att väljas bort.

Man ska vara ärlig! Jag brukar säga att skandinavis ka designer vill vara ärliga, man

I detta sammanhang vill jag för medla ett citat ur boken ”En Bildesig ners framtid” skriven av kollegan och vänen Per Gyllenspetz:

”Mitt skrå, designers, har jobbet att skapa form och funktion för att få människors vardag att fungera, ge redskap för ett bra liv. Men inte sällan försvinner funktionen ur uppdraget och kvar blir att styla en yta- form –som säljer”.

Trots allt ligger form och kvalitén ofta närmare varandra än man tror.

”Form follows function!”

Vem avgör om en produkts form är acceptabel eller ej?

Studebaker från 1930. Bilden är från Studebaker National museum i South Bend, USA. (Bilden från mitt besök där 2014).

AMC Pacer ansågs vara en av världens i särklass fulaste bil.

Lars Bergenhem har avlidit i sitt hem Vråen, Båstad vid en ålder av 92 år. Närmas te anhöriga är hustrun Britt-Marie samt bar nen Anna och Carl med familjer.

Hans liv blev svensk industrihistoria. Lars väx te upp i Göteborg där han tog studentexamen 1948 och avlade civilingen jörsexamen vid Chalmers Tekniska högskola 1955. Under Chalmerstiden träf fade Lars, Nils Bouveng och tillsammans insåg de teknikens möjligheter i framtiden och att USA var ett föregångsland i detta avseende. Lars flyttade till USA 1956 där han kom att arbeta inom alumini umindustrin. Det var här som planerna tog form att starta en verksamhet i Sverige kring strängpres sade aluminiumprofiler.

I Vetlanda startade de båda kompanjonerna 1963 Sapa, Skandinaviska Alu minium Profiler AB. Lars var VD under åren 1963 –1977. Det unika med Sapa var entreprenörskulturen eller ”Sapa-andan”. Dit hörde öppenhet i infor mation både externt och internt mot de anställda, tilltro till individen och stark marknadsoriente ring. I Lars ledarstil ingick att man inte bara skulle arbeta hårt men också ha roligt. Biljardrummet i kontorets källare var ett utslag av detta. Här kunde ledningen avsluta dagen under avslappade former och kanske diskutera framtida strategier. Under Lars ledning utvecklades försäljningen synnerligen starkt i Sverige. Alltid med högt ställda krav på lönsamhet. Framgångar

na i Sverige föranledde satsningar på fabriker i utlandet, framförallt i England. Lars återupptog 1982 sitt engagemang i Sapa som ordförande i Sapa Holdings, Chel tenhamn med avsikt att förutom engelska bolagen ha styrning på Sapas kontinentala verksamhe ter. 1994 avslutade Lars sitt uppdrag i Sapa som sedan dess utvecklats till ett världsledande företag inom aluminiumprofiler. För sin gärning i svensk industri tilldelades Lars 1990 Gustav Dalén medaljen av Chalmerska Ingenjörsföreningen samt hederspriser av Vetlanda kommun och Svenskt Aluminium.

De följande åren ägna de Lars med stor kompe tens och erfarenhet åt fa voritämnet investeringar. Han stod i daglig kontakt med medarbetarna i det delägda investmentbo laget. Lars nu boende på Bjärehalvön behöll kon takten med gamla vänner och arbetskamrater, gärna i samband med ett golfar rangemang. I Lars hem var vi välkomna att dela minnen från de glada och framgångsrika åren. Lars var aktiv och engagerad in i det sista. Det är med värme och saknad vi minns Lars.

Gösta Karlsson, Åke Er iksson, Ove Wengler, Mats Jonson, Lars Johansson, Kåre Wetterberg

Branschregister

3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna

Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88

Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo

Tel: 036-460 60

Kontakt: Rikard Ottosson Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB

Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

ALU-S AB

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

ALUTRADE AB Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

BEIJER INDUSTRI AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB

Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGS FABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

BÜHLER AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

CANDOR SWEDEN AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

CHEMETALL AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

COREMA SVETSEKONOMI AB Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

COVENTYA AB

Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

ELEMENT MATERI ALS TECHNOLOGY

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

EMMEGI SCANDINA

VIA AB, PROFILMA

Box 123, 575 21 Eksjö

Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

EXTRAL

Wygoda 2, 44-240 Żory, Polen www.extral.com marta.ludwikowska@extral.com lennart.svahn@extral.com

GRÄNGES SWEDEN AB

612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

HYDRO Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

Branschregister

KMC YTBEHANDLING AB

Fakturavägen 6 175 62 Järfälla

Tel: 08-445 84 40

Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

MACDERMID SCANDINAVIA AB

Box 83 601 02 Norrköping

Tel: 011-36 74 70

Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm

Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB

Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn

Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

MM TECH CAST AB

Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna

Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda

Tel: 0703-242 444

Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

MÖNSTERÅS METALL AB

Box 43 383 21 Mönsterås

Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00

Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg

Tel: 031-55 05 04

Fax: 031-55 19 55

Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

PROFILGRUPPEN Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01

Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00

Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

SIKA SVERIGE AB

Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK

Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917

Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

STENA ALUMINIUM AB

Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00

Kontakt: Ola Manestam ola.manestam@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90

Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22

Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

Branschregister

Bearbetning

LEGOARBETEN

Bockning Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen

Rullbockning

Sjølund A/S, Profilvalsteknik

Hydroformning Hydro

Kapning Ahlins i Habo AB

Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

Montering Ahlins i Habo AB Extral Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen

Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen

Skärande bearbetning Alutrade AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB

ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE

BEARBETNING

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB

CNC-maskiner för profilbeabetning

Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems

Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING Dormer Pramet AB

Kapning Micor AB

Fogning

LEGOARBETEN Friction Stir Welding Hydro

Svetsning Alu-S AB Extral PALLCO AB

MASKINER Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB

Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL Lim

3M Svenska AB-3M Indu strilim Sika Sverige AB

Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB

Tejp

3M Svenska AB-3M Industri tejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING Svetsning

AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

Gjuteriförnödenheter

Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB

Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB

Blacker Pyrotek Scandinavia AB

Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB

Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB

Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB

Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB

Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB

Prototyptillverk ning för gjutgods Mifa Aluminium bv

Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Gjutgods

Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB

Kokillgjutning

MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB

Metallgjuteri Beckmans Gjuteri

Precisionsgjutning

Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB

Pressgjutning

Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

Sandgjutning

Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Information

Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning

Chemetall AB

Kemikalier

Silikon Alcan Nordic AB

Silikongummi Alcan Nordic AB

Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Laboratorier

Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Materialprovning Materialeprøvning

Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Metallförsäljning

Band, lackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Band, olackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Gjutaluminium Stena Aluminium AB

Plåt, lackerad Hydro

Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro

Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

Plåt, slät Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler

Profiler, special Alu-S AB

Alutrade AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro

Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen

Profiler, standard Alu-S AB Extral

Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem

KMC Ytbehandling AB

Utbildning

Konstruktörskurser AluminiumFörlaget

Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling

LEGOARBETEN

Alutin ProfilGruppen

Anodisering

Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB

CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro

Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB

Elektrolytisk metallbeläggning

Brink Förnicklingsfabriken AB

E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Elpolering Pollux Ytbehandling AB

Glaspärleblästring

Bodycote Ytbehandling AB

Gulkromatering

Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering

Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB

Infärgning

Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Kemisk förnickling

Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB

Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB

Kromatering Chemetall AB Extral Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro

Branschregister

Nedox

Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen

Passivering Mastec CCTech AB

Pulverlackering

Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB

Slipning Extral Hydro

Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB

Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Tufram

Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR: Anodisering Chemetall AB Coventya AB

Avfettning Chemetall AB Coventya AB

Skärvätskor Chemetall AB

Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB

Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB

Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Fosfatering

MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB

Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Smörjmedel Chemetall AB

Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Scandinavia, Romfartuna, Nortuna

94 Västerås

aluminium@nortuna.se

FÖR

OCH KEMIKALIER

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

Aluminium är över allt