Kan övriga lära sig av Islands krishantering? När stat råkar ut för ekonomiska kris brukar det resultera i nedskärningar. Island gjorde annorlunda och återhämtade sig bra från den dramatiska finanskrisen 2008–2011.
Johannes Jansson/norden.org
– I Island var man orolig för hur barnfamiljerna, arbetslösa och pensionärer skulle klara sig och den dåvarande regeringen fattade ett beslut om att grunda en Välfärdsvakt som satte fokus på fattiga individer och familjer, säger tidigare ministern och parlamentarikern Siv Fridleifsdottir, projektansvarig för Välfärdsvakten.
Brett samarbete mellan olika sektorer Den isländska Välfärdsvakten är ett samarbete mellan ministerier, institut, lokala myndigheter, arbetsmarknadsparterna och representanter för tredje sektorn som till exempel Röda Korset, Unicef och Rädda barnen. Fridleifsdottir lyfter fram tre nyckelbegrepp – jämställdhet, jämlikhet och solidaritet, och framhåller att samhället måste välja om man går in för att stöda de som har det sämst eller om man skär ner på understöden överlag. – Tack vare hjälp från samhället återhämtar sig de utsatta snabbare efter en ekonomisk kris. Island valde att höja skatterna för de välbärgade och sänka dem för de fattigaste. Det betydde att socialt svaga grupper drabbades relativt minst av krisen. Utsatta grupper med låga inkomster fick sina lån nedskrivna mer än andra och större bidrag för att kunna betala räntekostnaderna. – Om vi jämför med till exempel hur Irland skötte problemet är det klart att vi kom snabbare ut ur krisen. Att garantera välfärden för de som har det sämst ger bättre resultat än en allmän nedskärning.
Lättare i mindre samhällen Över hela linjen gick man in för att skapa nya jobb åt dem som blivit arbetslösa. Dessutom bidrog devalveringen av den isländska kronan till att öka sysselsättningsgraden. Omfördelningspolitiken, en aktiv arbetsmarknad och devalveringen höll hjulen rullande. I ett mindre samhälle är det naturligtvis lättare att få till snabba åtgärder, men till det handlar också om attityder. Ett kanske typiskt isländskt fenomen är att folk ogärna
32
Siv Fridleifsdottir
går arbetslösa. Alla skall bidra. Även personer med högre utbildning tar emot tillfälliga lågavlönade jobb för att komma på fötter igen. Fridleifsdottir påpekar att Välfärdsvakten följde med läget, rapporterade till myndigheterna och gav råd till beslutsfattarna. Det är viktigt att informationen löper på alla nivåer. Och tack vare det breda samarbetet är Välfärdsvakten ett lågkostnadsprojekt. Idag fokuserar man också på nyinflyttade som riskerar att halka efter. Ett projekt som Välfärdsvakt löser naturligtvis inte alla problem, utan går in för att minimera problemen. Idag är Island på fötter igen. Turismen har vuxit enormt de senaste åren och är en stor inkomstkälla. Och det isländska fotbollslandslagets attityd och internationella framgång har fått symbolisera den isländska viljan att slå sig fram.
Samarbete och utbyte av kunskap Kan övriga Norden lära sig något av Islands erfarenheter att ta sig ur en ekonomisk kris? Under Islands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2014 tog man initiativ till det treåriga projektet Nordiska välfärdsvakten med sikte på att undersöka hur nordiska länder kan förbereda sig på framtida kriser.
Avsikten med projektet var att stärka de nordiska välfärdssystemen genom samarbete, utbyte av kunskap och erfarenheter och satsa på forskning. Den avslutande konferensen hölls i november 2016 i Reykjavik. Fridleifsdottir frågar sig om de lokala socialtjänsterna i Norden är förberedda på kriser och om de nordiska länderna kan enas om 30 indikatorer med vilkas hjälp man kan mäta välfärd och förbereda sig på kommande kriser. Projektet NOVI (Nordiska välfärdsindikatorer) är ett verktyg med vars hjälp man försöker analysera utvecklingen i de nordiska välfärdssystemen. Forskarna tar fasta på hälsa, utbildning, arbete, balans i arbetslivet kontra fritid, inkomst, bostad, sociala nätverk, trygghet och personlig upplevelse av välfärd. Det andra projektet handlar om finansiella krisers inverkan på social välfärd och tar fasta på levnadsvillkor och vilka konsekvenser den förda politiken får. Bland annat jämför forskarna effekterna av krisen på 1990-talet och 2008. Det tredje projektet tar fasta på välfärdsstatens hantering av kriser. Vilken roll spelar de lokala socialtjänsterna, som ofta är den första kontakten när krisen drabbar individen? Det finns olikheter mellan de nordiska länderna som i viss mån försvårar en jämförelse. I Finland och Norge ingår socialvården i högre grad i krishanteringsberedskapen.
Nordisk välfärdsforum? Hur följer vi upp rapporterna när de är färdiga? frågar sig Siv Fridleifsdottir och kommer med två konkreta förslag. För det första föreslås ett nordiskt välfärdsforum vartannat år där folk i branschen kan träffas och framlägga ny kunskap och diskutera beredskap. Forumet kunde arrangeras av Nordens välfärdscenter. För det andra föreslås att det etableras nordiska välfärdsindikatorer som presenteras årligen för att följa trender och fästa uppmärksamhet på välfärdsfrågorna. Text: Henrik Wilén