Hej! Under några nummer framöver kommer jag att vara tf redaktör för Andrum, medan ordinarie redaktör Malin är föräldraledig. Jag är utbildad journalist och har varit verksam på tidningar och TV i Stockholm, som jag kommer från.
För drygt tio år sedan jobbade jag väldigt hårt i medievärlden i Stockholm. Jag kände mig allt tröttare och tommare, samtidigt som något saknades i tillvaron. År 2007 besökte jag byn Taizé i Frankrike, där det finns ett kloster som många ungdomar besöker i samband med konfirmationen. Det blev en stark upplevelse som förändrade livet.
Där fick jag se Guds tecken. I en värld som ogärna talar om Gud får man ibland vara väldigt uppmärksam för att lägga märke till tecknen. Tecknen på att våra liv är viktiga – trots allt. Tecknen på att någon bryr sig. Tecknen på att det spelar roll att vi finns.
Idag har jag bytt Dagens Nyheter och TV4 som arbetsplatser mot Linköpings stift och Svenska kyrkan. Som journalist på stora medier rapporterar man ofta om död och mord. Intressant nog innehåller även det kristna budskapet död och mord, i påskens berättelse om Jesus. Skillnaden är att döden i den kristna berättelsen inte får sista ordet. I gudstjänsten på söndagarna läser hela församlingen texten om Jesus: ”Din död förkunnar vi” men de orden åtföljs direkt av: ”din uppståndelse bekänner vi”.
I tidningen Andrum vill vi förmedla lite av det hoppet. Ja – livet kan vara tungt, ibland väldigt tungt. Men vi har ett hopp. Ett hopp vi gemensamt håller vid liv, så gott vi kan.
Läs i detta nummer om social interaktion på nätet, profetisk diakoni, språkcafé och om en hel del annat. Ute på landsbygden, där många institutioner försvun nit, finns fortfarande kyrkan kvar. Vi hjälps tillsammans åt att göra det möjligt.
Max WahlundUR INNEHÅLLET 4 Språkcafé
Flyktingarna lämnar
Profetisk diakoni 8 “På nätet får jag vara den jag vill” 10 Historia
Sommarens musikkalendarium
Trädgård för kropp och knopp
Sommar
Biskopsvisitation 18 Porträttet: Mitt liv som präst 20 Tips 22 Kalendarium
Kyrkoherde och ansvarig utgivare Karin Björk, 0490-842 61
Kontakt Södra Tjusts pastorat, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik 0490-842 00 sodra.tjusts.pastorat@svenskakyrkan.se Maila redaktionen för Andrum: sodratjust.andrum@svenskakyrkan.se
Församlingsherdar Västervik: Anette Lindblom Franzén, 0490-842 81 Törnsfall: Ingrid Bergman, 0490-842 04. Gladhammar-Västrum: Eva-Maria Heedman, 0490-842 25 Misterhult: Emelie Melin, 0490-842 74 Hjorted: Ulrika Robertsson, 0490-842 91 Hallingeberg-Blackstad: Anton Hultgren, 0490-842 63
Fastighetsansvarig Annika Deltin, 0490-842 97 Administrativt ansvarig Lena Augustinsson, 0490-842 60
Kyrkogårdsförvaltningen 0490-842 06, sodratjust.kyrkogarden@ svenskakyrkan.se
Tf redaktör
Max Wahlund Utgivning 4 nr/år. Upplaga 19.250 ex Produktion
Design & form: Everday.se Tryck Lenanders Grafiska, Kalmar
Nu söker vi dig som är bra på att svarva och sy! Pastoratet är i behov av fina kollekthåvar med tillhörande textilskydd. Skulle något eller båda av dessa uppdrag passa dig? Kontakta Annika Deltin, fastighetsansvarig, 0490-842 97, annika.k.deltin@svenskakyrkan.se, så berättar hon mer!
Malin är utbildad specialpedagog och har tidigare arbetat inom skolans värld, men hon har också utbildningen inom trädgård. Hon är även certifierad inom fruktträdsbeskärning.
– Jag är nog lite nördig, säger Malin och skrattar, men jag tycker att det är fantastiskt roligt att arbeta i trädgårdar. Det är belönande på så sätt att man ser konkreta bevis på sitt arbete, man får saker att växa!
Läs mer om Malin och hennes första projekt som odlingspedagog på sidan 16-17.
I Kyrkan Hus, Hospitalsgatan 14 i Västervik, finns tre stycken registrerade hjärtstartare som har blivit över efter leverantörsbyte. Nu finns det möjlighet för föreningar att hämta dessa, gratis. Först till kvarn! Kontakta Annika Deltin, fastighetsansvarig, 0490-842 97, annika.k.deltin@svenskakyrkan.se.
är det totala antalet besökare till någon av pastoratets gudstjänster under 2018. En liten minskning om man jämför med tidigare år. Pastoratets vision är närvarande kyrka med ledorden glädje, gemenskap och framtidshopp!
Foto: Ikon
Foto: Pixabay
Det är fullt hus på språkcaféet i Ankarsrums församlingshem denna tisdag när Andrum kommer dit för ett besök. Vuxna och barn i en härlig gemenskap. Språkcaféet kan beskrivas som en mötesplats där nyanlända och ideella träffas för att prata svenska och fika tillsammans.
TEXT: Malin Ekberg FOTO: Nathalie Chavez, Everdaye första personerna vi träffar är Azim Heidari och Birgitta Kling som sitter tillsammans vid ett av borden med läroboken emellan sig. Idag har de kommit till kapitlet som handlar om matlagning. Azim besöker språkcaféet varje vecka och berättar att han tycker att det är ett väldigt bra och avslappnat sätt att träna på svenska språket.
– Jag har lättare att förstå svenska än att skriva ord och meningar. Det är svårare att lära sig ett nytt språk när man är lite äldre, mina barn har haft mycket lättare att lära sig språket än jag, berättar han.
Azim och hans familj har bott i Ankarsrum i 1,5 år men kommer ursprungligen från Iran. Birgitta hjälper till på språkcaféet på sin fritid och har kommit lite extra nära familjen.
– Jag och min man försöker hjälpa familjen så mycket vi kan. Bland annat åker vi ibland gemensamt till Västervik för att handla och jag har även fungerat som tolk vid bland annat läkarbesök. Vi har tagit oss an familjen lite extra kan man väl säga och träffas ofta för att umgås. Barnen i familjen har börjat kalla mig för mormor berättar Birgitta.
En som har varit med sedan starten
av språkcaféet för lite drygt tre år sedan är Ingela Manfred Astvall som arbetar ideellt med verksamheten. Idag är hon pensionerad, men har tidigare arbetat som diakon.
– Det är klart att man inte bara slutar att engagera sig i människor för att man går i pension, berättar hon. Är man diakon så är man det hela livet, det är ett sätt att leva! Jag känner att jag får så mycket tillbaka av att vara med och hålla i dessa träffar. Även om det såklart är väldigt tufft ibland också. Vi har haft några familjer som har fått avslag på sina ansökningar om uppehållstill stånd och som har fått besked om utvisning.
Ingela berättar hur svårt det är, både för familjerna som har fått besked om utvisning och för alla i samhället som har träffat och lärt känna dessa personer.
– Man blir ju jätteledsen när famil jer tvingas lämna mot sin vilja, det är ju personer som vi har lärt känna och många gånger bott här en längre tid. Barnen får ett stort ansvar i detta i och med att de oftast är de som lärt sig språket bäst. Hur förklarar man för barnen att de inte ska få vara kvar i den miljö där de har börjat skolan, lärt känna kompisar och börjat bilda sig ett liv? Vi försöker hjälpa till så gott vi kan genom att stötta och tolka brev som kommer.
Språkcaféet är en social mötesplats, där integrationstanken egentligen är större än språkträning, även om språkträning såklart är en viktig del. Det är en mötesplats där vi lär av varandra, som öppnar upp för att ställa frågor och skapa förståelse åt bägge håll. Idag finns det språkcaféer i Ankarsrum, Blackstad och Gunnebo. I HThallen i Totebo arrangeras också Come and play som är en möjlighet att kombinera språkträning med idrott. Come and play är ett samarbete mellan Hjorteds församling och Totebo IF.
Våra ideella medarbetare gör ett stort jobb med att driva dessa träffar, utan dem skulle det aldrig fungera. Skulle du vilja vara med som ideell medarbetare på något av våra språkcaféer? Kontakta Anna Ekelund, diakon, 0490-842 77.
Nu lämnar många flyktingar Sverige och många av dem som tvingas lämna kom under den stora flyktingvågen 2015. De har fått nej på sina asylansökningar och oftast efter flera överklaganden så kommer det slutgiltiga beskedet, ni får inte asyl. Vi moraliserar inte över Migrationsmyndighetens beslut, de har säkerligen prövats och övervägts noga. Det vi däremot vill uttrycka är de känslor som finns i samband med att människor tvingas lämna. Under flera år har många inom civilsamhällets organisationer, föreningar och kyrkor men även skolor och arbetsplatser lärt känna dessa människor. Det är anställda och ideella inom dessa olika verksamheter som lärt känna många vuxna och barn. Vi har hört deras berättelser om krig, förföljelse och utsatthet och vi har försökt visa medkänsla och empati, vi har försökt förstå deras olika situationer och bevekelsegrunder att tvingas fly och söka asyl. Och inte minst, vi har delat sorg över familjer och enskilda som tvingats separera från släkt och vänner, tidigare arbetsplatser, studier och fritid och inte minst deras hem och bostäder de tvingats lämna. I många fall ligger deras tidigare liv i ruiner. Ibland gör det ont att investera i människor, att lära känna och bli vänner för att sedan behöva skiljas. De som inte fick asyl utan tvingas lämna har att återigen försöka hitta en plats som kan bli deras hem och trygghet. Kvar är vi med våra böner och förhoppningar att det ska gå bra för dem.
/Diakonerna i Södra Tjust pastorat, Svenska kyrkan
Diakoni är den kristna tron omsatt i handling: medmänsklig omsorg och solidaritet.
Så
Det kan vara att erbjuda stöd och hjälp av olika slag. Till exempel att ordna mötesplatser för de som är ensamma, göra hembesök eller att följa med till ett jobbigt möte hos vård eller myndighet. Det kan också vara att hjälpa med konkreta saker som att få en matkasse, söka bostad eller försörjning. Ja, det som de flesta av oss först tänker på då vi hör ordet diakoni. Det är ett av diakonins ansikten. Det som handlar om att vara en medmänniska och gå med någon en bit på vägen genom livet.
En annan del är att tala om vad vi ser, att säga ifrån när vi som kristna ser att människor och natur far illa i det samhälle som vi har skapat! Detta är att vara profetisk eller politisk.
På samma sätt som gamla testamentets profeter gick ut på gator och torg eller sökte upp dåtidens maktpersoner, för att tala om för alla att den väg som de valt är fel väg, att den ledde bort från Gud eller att den inte var för allas bästa - så är profetisk diakoni kyrkans och vår uppgift som kristna, att höja vår röst när vi ser eller förstår att människor kommer i kläm eller att skapelsen skadas. Att stå upp för de förtryckta, att säga de sanningar som
andra kanske inte vill höra, att vara en röst för de som inte kan eller orkar tala för sig själva.
När vi ser ett systemfel i vårt samhälle och står upp för dem som inte kan eller orkar tala för sig själva blir det per automatik politiskt. Vårt samhälle är byggt på gemensamma försäkringar och system som ska skydda oss, då vi som personer får det svårt. Dessa system är styrda av politiska beslut och kritiserar vi dem kan det uppfattas som att kritisera de som tagit besluten.
Det finns två delar i den politiska/profetiska diakonin. Del ett är att se de systemfel eller den grupp som kommer i kläm, den andra är att göra något. Vad man gör kan vara mycket olika. Vi kan skriva insändare eller artiklar, göra namninsaml ingar eller på annat sätt protestera till dem som tar dessa beslut. Gemensamt för allt är att vi engag erar oss i ett större sammanhang. Profetisk diakoni handlar om att vara samhällets visselblåsare.
Till slut handlar profetisk diakoni och dess visselblåsning om demokrati, men också om att ta sin tro på allvar, att inte bara ge sin broder något för stunden utan att försöka vara med och bygga Guds rike här och nu och för framtiden.
beskrivs diakoni på pastoratets hemsida.En stor del av den sociala interaktionen sker idag på nätet. Sociala medier, forum, bloggar, spelvärlden med mera, erbjuder många möjligheter till att få nya kontakter och hitta andra med samma intressen. Man kan samlas i att lösa en gemensam uppgift i ett spel, man kan dela tankar i ett forum, berätta om sig själv i ord och bild. Möjligheterna tycks nästan oändliga.
TEXT: Anette L Franzén och Linus Källman
fta när vi pratar om nätet så gör vi det i negativa termer och framförallt när det gäller barn och ungdomar. De spenderar alldeles för mycket tid framför skärmar, deras hjärnor påverkas på ett negativt sätt, föräldrar tar inte sitt ansvar och begränsar användandet och så vidare. Ingen av oss tror att nätet bara är positivt, det finns många fallgropar och faror som man behöver lyfta fram, men det är också viktigt att lyfta fram det positiva, allt det som gör gott för oss människor.
Att få berätta vilka vi är, få sätta ord på våra tankar, känslor och upplevelser är ett djupt mänsk ligt behov. Vi behöver bli sedda och bli lyssnade på och det kan ske på flera platser och i flera sam manhang. Nätet är en av dessa platser där vi kan röra oss tillsammans med andra. Relationerna som skapas på nätet är på riktigt för nätet är inte en annan verklighet, det är en del av vår verklighet.
”It’s not a screen, it’s a gateway to wherever your heart desires.” Så skrev Mats Steen på sin blogg. Mats tillbringade mycket tid med spelet ”World of Warcraft”. Han hade en medfödd muskelsjukdom som gjorde det svårt för honom, och till slut omöjligt, att röra sig. Föräldrarna trodde att det var ett tidsfördriv och förstod inte att det var relationer på riktigt, att förälskelse uppstod, att deras son i den världen fick vara den han också var, men som hans kropp satte stopp för i livet utanför spelet. ”Där inne spelar mitt handikapp ingen roll. Mina kedjor är brutna och jag kan välja vem jag vill vara. Där inne känner jag mig normal.”
Isak Kvarnkullen, 24, säkerhetstekniker: Att man själv är aktiv och tar initiativ till kontakt med vänner och planerar aktiviteter. Nära vänner är viktigare att ha än många bekanta.
Daniel Lönnbäck, 23, kommunikatör: Vänner som alltid finns där och ställer upp för varandra i alla lägen är oerhört viktigt, och att man har en god balans mellan humor och allvar.
MATS STEEN
När Mats dog 25 år gammal kom människor från hela Europa, människor som aldrig träffat Mats ansikte mot ansikte, men som var hans vänner. Relationerna var och är på riktigt och de, liksom de relationer som vi har utanför nätet, skapar mening och sammanhang i våra liv.
”På nätet får jag vara den jag är. Ingen dömer mig, jag får bara vara jag.” Så säger 17-åriga Elin. Det är en härlig känsla som andas frihet och möjligheter. Nätet har kommit för att stanna och det är viktigt att inte blunda för det som kan skada oss, men det är också viktigt att vi ser det som fungerar och som skapar mening och sammanhang och fortsätter framåt med det som utgångspunkt för det ger oänd liga möjligheter.
Bibbi Larsson, pensionär: När man blir ensam och förlorar sin livskamrat är det viktigt att hitta forum att komma ut och få träffa andra människor, att få prata och umgås. Torsdagsvännerna här i Kyrkans Hus är jättetrevligt och givande för mig.
Viktor Wessman, 29, sjuksköterska: En bra mix av tid för aktiviteter, familj och vänner. Jag tycker också att bra kollegor bidrar till ett rikt socialt liv.
Klockaregården vid Blackstad kyrka på den äldsta kända kartan från storskiftet 1760.
Bildkälla: Lantmäteriet.
Hon ägde tre gårdar i Blackstad och fem i Hallingeberg. Grevinnan Märta Leijonhufvud var på sin tid en mycket stor jordägare i Tjust.
TEXT: Eva Johansson
Detta är snart 500 år sedan. Märta Eriksdotter Leijonhufvud föddes på julafton 1520 på godset Ekeberg i Närke. Hon dog 63 år gammal den 15 januari 1584 på Stegeholm i Västervik.
Märta var dotter till riddaren Erik Abrahamsson Leijonhufvud, avrättad vid Stockholms blodbad en dryg månad innan Märta föddes. Hon blev den yngste i en syskonskara på sju barn. Hennes mor var Ebba Eriksdotter Vasa, som var både syssling och senare svärmor till Gustav Vasa.
Märta kom alltså från en av Sveriges då mäktigaste släkter. Detta befästes när hon 17 år gammal gifte sig med Svante Sture Natt och Dag, senare riksråd, som först var förlovad med Märtas syster Margareta. Men Margareta gifte sig i stället med kungen själv.
Bröllopet för Märta och Svante stod på Nyköpings slott 1538 och den växande familjen bodde sedan på Hörningsholms slott i Söderman land. Så hur kom hon att äga gods och gårdar i Tjust?
1561 kom Stegeholms slott och 54 gårdar i Tjust i maken Svante Stures ägo då han upphöjdes till greve och fick Stegeholms och Västerviks grevskap med underlydande gårdar. Förläningen fastställdes i juni året därpå. Grevskapet innebar att han hade rätt att uppbära skatt från gårdarna och från stadens borgare.
Märta och Svante Sture fick 15 barn på 21 år, födda mellan 1538 och 1559. Minst tre, troligen fem av barnen, dog innan de blev vuxna.
1567 var Erik XIV kung i Sverige. Han hyste en misstro mot Stureätten och lät fängsla Svante Sture och de två sönerna Nils och Erik. Kungen mördade själv Nils och beordrade sina soldater att döda Svante och
Erik. Efter morden bidrog Märta till den konspiration som ledde till Erik XIV:s död och att hans bror hertig Johan blev kung. Johan var Märtas systerson och den äldste av systern Margaretas tio barn med Gustav Vasa.
Efter makens död blev det Märta som 1570 fick ta över grevskapet, bland dessa fem gårdar i Hallinge berg men okänt vilka, och hela byn Klockaregården i Blackstad, en av de äldre byarna i socknen. Klockaregården hade då tre brukningsenheter som låg intill Blackstad kyrka. Även om församlingens klockare bodde här var det alltså Märta som ägde gårdarna.
Många fler gårdar ingick i hennes förläning, som utökats betydligt av den nye kungen som belöning för hennes insatser. Märta blev därmed en av de största jordägarna i Sverige. Märta kallades i sin samtid för
Kung Märta. Det ska ha berott på att hon var en sträng och barsk mor för sina många barn och likaledes husmor för sina underlydande. I Västerviks historia, del 1 beskrivs hon som ”ett resolut och rivande fruntimmer”. Bengt Hjord skriver i boken Stegeholm i Västervik om Märta att hon var en kvinna ”med en stark personlighet och själsstyrka”. I Svenskt Biografiskt Lexikon kan vi läsa att hon “var en starkare personlighet än sin mer foglige och lojale make”.
När äldsta dottern Malin ville gifta sig med sin kusin Erik sa Märta nej och förlät inte dottern förrän ett par år efter att hon rymt och gift sig med sin Erik.
Under sin tid som grevskapsägare i Tjust ska Märta ha befunnit sig här en hel del, i motsats till maken. Hon hade ett eget rederi i Västervik och ägde ett större handelsskepp på 20 läster. Hon lade sig i den lokala rättsskipningen och lär ha haft åsikter om mördares bestraffningar.
I hennes privilegier som ägare av grevskapet ingick rätten att tillsätta en präst i gamla Västervik (Gamleby).
När hon dog den 15 januari 1584 var det på Stegeholms slott. Efter hennes död tog sonen Mauritz över grevskapet. Det stannade i släk ten till 1618 då det drogs in av kronan.
Släkten Leijonhufvud har under historiens gång haft åtskilliga intressen i Tjust, bland annat i Västra Eds och i Västrums församlingar. Författaren Ebba Lewenhaupt har skrivit en roman om Märta Leijonhufvud, med titeln “Kung Märta” och utgiven 1960. Den bygger på historiska fakta men är en skönlitterär berättelse.
Något porträtt på Märta Leijonhufvud är inte känt. Detta är en målning av hennes syster Margareta Leijonhufvud, drottning av Sverige och gift med Gustav Vasa. Målningen är gjord av Johan Baptista van Uther och finns på Nationalmuseum.
I Västervik har Märta Leijonhufvud fått en egen gata uppkallad efter
Äntligen sommar! Välkommen att lyssna till ett varierat utbud av sång och musik!
19:00 | Konsert: ”Blackstad in session”
Walker Williams, kompositör, Rhiannon Rose Griffiths, sopran, Alexander Marte, violin och Hallingeberg Blackstad kyrkokör under ledning av Annelie Lockneman framför nyskriven musik av Walker Williams, USA. I samarbete med Blackstad in Residence.
18:00 | Musik i midsommarkväll
Musik i midsommarkväll, Törnsfalls kyrka Jasmine Skoog och Cajsa Bökman, sång och piano.
20:00 | Musik i midsommarkväll Lokala stjärnskott.
22:00 | Avslutning på midsommarfirandet
Hallingebergs Dansgille, Durspelssmederna, Roger Lockneman, saxofon, Annelie Lockneman, sång och piano och lokala stjärnskott.
18:00 | Musik i sommarkväll
Jessica Thunebäck, sång och Annelie Lockneman, piano.
12:00 | Lunchmusik
Peter Alrikson, orgel.
20:00 | Musik i sommarkväll
Valv bakom valv. Anna Torstensson, cello och sång, Paul Torstensson, piano och orgel.
12:00 | Lunchmusik
Röster i rörelse. Sara Wåhlin och Cecilia Alrikson.
20:00 | Musik i sommarkväll
Svenska barytontrion, musik av Joseph Haydn. Inledning på Västerviks kammarmusikfestival.
19:00 | Musik i sommarkväll
Vagrant Fair. Mattias Ristholm, sångare och kompositör, Emil Lundaahl, bouzouki, gitarr, mandolin, bajo och munspel.
12:00 | Lunchmusik
Klemeyerkvartetten. Ludolf Klemeyer och Alexandru Costici, violin, Richard Fallqvist, viola, Gunnar Andersson, cello.
19.00 | Musik i sommarkväll Sommardoft – ett knippe svenska visor. Maria och John Holmström, sång och piano.
20:00 | Musik i sommarkväll
Per Bäcker trio.
19:00 | Musik i sommarkväll
Duo Ligados. Cim Frode och Oskar Axerup, gitarr.
12:00 | Lunchmusik Erik Lammers, gitarr.
20:00 | Musik i sommarkväll Bo Ingelberg, orgel.
18.00 | Musik i sommarkväll
Louise Gruvebäck, sång, Lars-Åke Carlsson, dragspel, Per-Arne Hellman, kontrabas.
19:00 | Musik i sommarkväll Johan Bridger, marimba.
12:00 | Lunchmusik
Sara Andersson, Liv Klasén och Christer Davidsson.
19.00 | Musik i sommarkväll
Det är vackrast när det skymmer. Sång och orgel i sommarkvällen med Elisabeth och Bo Ingelberg.
18:00 | Musik i sommarkväll
Sommarminnen med Jasmine Skoog och Cajsa Bökman.
18:00 | Musik i sommarkväll
En sommarafton. Familjerna Erlandsson, Bergion, Carlsson och Liljekvist från Ullevi.
19:00 | Musik i sommarkväll
Doujá. Lena Jenefelt och Jeanette Hedlund, sång, piano, gitarr och orgel.
12:00 | Lunchmusik Ragnhild Pettersson, orgel.
19:00 | Musik i sommarkväll Aron Nilsson, organist.
18:00 | Musik i sommarkväll Charlotta och Towe Widerberg, sång, Roland Engdahl, piano och trombon.
19:00 | Musik i sommarkväll Dou Wind & Wood. Marcus Hedenfalk, marimba, Anna Boman Hald, flöjt.
18:00 | Musik i sommarkväll
Ur barockens skattkista. Musikaliska pärlor från Frankrike och Tyskland med Treble och Ground, Hillevi Hogman, altblockflöjt och voice flute, Roland Hogman, luta och toerb.
Har du saknat en trädgård med möjlighet att plantera och odla eller varför inte bara sitta en stund och njuta bland olika blommor? Nu finns det snart möjlighet till just det och mycket mera i den trädgård som har börjat anläggas på Johannesgården i Västervik.
TEXT: Malin Ekberg FOTO: Nathalie Chavez, Everday
alin Sjödén är pastoratets nya odlingspedagog och hon arbetar med ett nystartat projekt med inriktning Grön hälsa där hon jobbar med att skapa förutsättningar för både upplevelse och aktivitet i den 1500 kvadratmeter stora trädgården.
– Pastoratet har flera fina utemiljöer och trädgårdar som inte utnyttjas. Vi jobbar mycket med verksamheten inomhus, men glömmer ofta att även utemiljön kan användas. Det kommer alltfler studier och belägg för att trädgård och naturvistelser genererar goda hälsoeffekter. Att spendera tid och energi i en trädgård ger effekter både psykologiskt, socialt och fysiskt, berättar hon.
Trädgården på Johannes beskrivs som en plats som byggs med fokus på hög tillgänglighet, för att ge möjlighet för alla att kunna besöka trädgården. Trädgården kommer att bestå av flera ytor med olika syften. Bland annat en blomsterträdgård med perenna odlingar med altarblommor, en yta med möjligheter till odlingsaktiviteter och
frukt och bärodling. Det anläggs ytor för lek och rörelse, med bland annat en intenudda-marken-bana.
– Vi vill gärna öppna upp för samarbete med flera olika föreningar och kommunala verksamheter som vill vara i trädgården. Även skolor ska kunna komma hit, och allmänheten är självklart också välkommen. Sedan kommer jag själv och andra anställda i pastoratet att hålla en del aktiviteter i trädgården, berättar Malin.
Redan nu är den första aktiviteten i trädgården planerad och det handlar om biologisk mångfald.
– Den 6 juni klockan 11 är stora som små välkomna till Johannesgården för att fira nationaldagen, bygga insektsholk och lära sig om nyttodjur i trädgården.
Först ut att få en levande grön miljö är alltså Johannesgården, men förhoppningen och önskan är att detta bara är början, att flera gröna miljöer ska utvecklas och upptäckas framöver.
– Vi har faktiskt redan börjat titta på hur trädgården till Hjorteds prästgård kan återställas och användas, avslöjar hon!
Välkommen till Johannesgården den 6 juni klockan 11. Vi firar nationaldagen, naturens biologiska mångfald och bygger insektsholkar. Aktiviteten passar stora som små. Hoppas att vi ses!
Flera av församlingens kyrkor är öppna under sommarmånaderna.
Gör ett besök och ta del av ett stycke kulturhistoria.
Törnsfalls kyrka, 24 juli – 18 augusti.
Gladhammars kyrka 6 juli – 4 augusti kl 11-16.
Hallingebergs kyrka, lördagar och söndagar, kl 10-18.
S:t Petri kyrka, kl 09.00 – 16.30.
S:ta Gertruds kyrka, 09.00 – 17.00, guidning mån – fre kl 13-16.
Under juli månad är Gladhammars kyrka öppen för besökare. Vi som arbetat där under somrarna tycker att det är fantastiskt att kunna ta emot människor på väg, brudpar som för årtionden sedan vigts i kyrkan, de som begravt sina anhöriga men inte kommit tillbaka sedan dess – när kyrkan är öppen är det lättare att kliva in.
Tisdagen den 4 juni klockan 18.00 bjuder vi in till informationsmöte i Gladhammars kyrka. Här ges tillfälle att ställa frågor, få mer informa tion, etc. Välkommen om du är intresserad att finnas i kyrkan någon av dagarna i juli mellan kl. 11.00 och 16.00!
Ni som tycker att semestern är enbart fantastisk och helt okomplicerad kan sluta läsa här!
TEXT: Karin SanellHar ni fortsatt läsa har ni blandade känslor. Ordet semester är en ”felöversättning”
som betyder: Det som varar i sex månader. I Sverige har vi haft semester i 80 år, männi skan har funnits i cirka två miljoner år. Det är alltså ett nytt fenomen, rätt onormalt och onaturligt. Vi tas ur våra vanliga sammanhang, nya eller inga rutiner och tider gäller. För en del är det paradiset, för andra ett rent helvete.
I Bibeln står det inte ett ord om semester. Däremot står att vi ska
unna oss en hel dag i veckan, hela året runt, då vi bara kan vila och njuta. Filosofen Michel Fouacult använder begreppet Heterotopia. Han beskriver det som ett rum som existerar i gränslandet mellan den mänskliga fantasin och det verkliga – det uppenbarar sig inom ett väl avgränsat område i den fysiska världen. Ett ställe dit vi åker för att uppleva världen som vi önskar att den vore. En drömvärld bortom den kyliga, grå vardagen, fylld av värme, porlande vatten, fågelkvitter och harmoni. Platser där ytan är som drömmen, men som ofta under ytan har en
betydligt mörkare verklighet, exempelvis djurparker, semesteranläggningar och charterorter.
Är det så fel då tänker ni. Kan man inte få leva en stund i en drömvärld? Jo, det kan man, bara man vet att det är en drömvärld och inte verklighet. Verkligheten har ju den benägen heten att förr eller senare göra sig påmind och till syvende och sist är det ändå den som gäller.
Så njut av semestern när ni njuter och de stunder ni inte njuter; kom ihåg att om det är ni inte ensamma utan högst normala, naturliga och mänskliga.
Den 14 april avslutades biskopsvisitationen i Södra Tjusts pastorat med en högtidlig mässa i St Petri kyrka i Västervik.
Max Wahlund
BBiskop Martin Modéus och hans medhjälpare från stiftskansliet i Linköping har under två veckor i mars och april träffat kyrko- och församlingsråd, herdar och ordföranden, församlingsaktiva, personal och ideella. Några kvällar har det varit mat och mingel för att många skall få komma till tals.
Biskopen hade många varma ord om pastoratet efter sitt besök: – Kära vänner i församlingarna Gladhammar-Västrum, HallingebergBlackstad, Hjorted, Misterhult, Törns fall och Västervik. Kära vänner i Södra Tjusts pastorat. Det har varit en stor glädje att besöka er. Så mycket energi, så mycket gästfrihet och öppenhet vi har fått möta. Så många vackra kyrkor och kyrkogårdar vi fått besöka. Så mycket spännande vi har samtalat om. Mötet med er ger hopp när det gäller kyrkan i Sverige och i Linköpings stift.
– Ni är ett pastorat fyllt av goda berättelser. Ni har till exempel berät tat om det som kommit att kallas för Från kyrkport till kyrkport, som går ut på att man firar gudstjänst i Hal lingeberg för att sedan springa eller gå till Blackstad. Vi har fått höra om och möta språk- och stickkaféer, integrationsprojektet Come and play i Totebo, det rika barn- och ungdom sarbetet i Misterhults församling och mycket, mycket annat.
– Med rätta är ni glada över mycket. Varhelst vi varit så har vi hört er stolthet och tack samhet över det fina ni har: det goda miljöarbetet, alla vackra kyrkor och kyrkogårdar, fin och duktig personal – jag har sällan hört en personal grupp som fått så många fina lovord som ni inom Södra Tjusts pastorat! Sträck på er. Var stolta och glada.
Biskopen var optimistisk om Svenska kyrkans framtid:
– Jag tror faktiskt att vi just nu är i ett rätt gynnsamt läge i Svenska kyrkan. Även om det finns siffror som pekar nedåt så har vi bättre lokaler, fler anställda och i dagsläget en avsevärt bättre ekonomi än de flesta kyrkor i världen.
– Det som ibland kallas resursbrist i Svenska kyrkan kan också ses som en konsekvens av att vi har ett enormt tryck på vår verksamhet, att verksamheten alltså på många sätt går väldigt bra. Massor av människor vill ta del av det som barnledare, musiker, präster, diakoner och kyrkogårdsar betare har att erbjuda. Människor vill ta del av de vackra kyrkorna och lyssna på livets musik. Och vara delaktiga som ideella.
TEXT:Mötet med er ger hopp när det gäller kyrkan i Sverige och i Linköpings stift.
BISKOP MARTIN MODÉUS
Flera hundra konfirmander och ett oräkneligt antal dop, vigslar och begravningar - nu går Västerviks kanske mest välkända präst, Britt Alf, i pension. Men trots att det har hunnit bli 39 år i kyrkans tjänst känner hon sig inte klar.
– Pension är inget jag precis ser fram emot, och jag vet inte om jag kommer tycka om det, är de första orden hon säger när vi träffas i Kyrkans Hus i Västervik. Tiden har gått så fort, fortsätter hon, jag minns när jag fyllde 50, det känns inte alls som längesen…
Att det skulle bli just präst har inte alltid varit självklart, men att hon ville jobba med människor har hon alltid vetat.
– Jag funderade på lärare eller sjuk sköterska innan jag bestämde mig för präst. Ett val jag aldrig har ångrat. Om jag hade fått leva om mitt liv hade jag inte ändrat yrkesval, jag hade fort farande valt att bli präst.
Relationer kräver närvaro, beständighet, lokalt engagemang, det kräver fokus och det tar tid.
Britt är född och uppvuxen i Linköping. Hon började studera teologi i Linköping och avslutade sina studier i Uppsala. På den tiden var det biskopen som bestämde var präster skulle placeras, så att Britt skulle hamna i just Västervik är lite av en slump.
– Eftersom jag och min man bodde i Linköping och Mantorp hade jag nog hoppats på en tjänst i eller i närheten av Linköping. Att flytta var tufft, jag måste erkänna att det gräts tårar i bilen på vägen till Västervik. Vi bestämde att vi skulle ge Västervik ett år, säger Britt och skrattar.
Och ja, det blev några flera år i Västervik. Britt prästvigdes i januari 1980 och började sedan arbeta i Västerviks församling i februari samma år, då som första kvinnliga präst i församlingen. Och på den vägen är det, hon har hunnit med att vara både komminister, kyrkoherde och sedan komminister igen. Men när hon tittar tillbaka på sitt yrkesliv är det ändå alla möten med
Västerviksborna som hon tar med sig. – Jag känner en stor tacksamhet när jag tänker tillbaka på alla stora händelser jag har fått vara med och dela med församlingsbor och tillresande. Dop, begravningar, konfirmationer, skolavslut ningar och vigslar. Jag har mött dessa männis kor vid avgörande ögonblick i deras liv och att ha fått vara en del av det är fantastiskt. Jag har under årens lopp upptäckt mer och mer vilken förmån det har varit och jag har verkligen tänkt mycket på det stora förtroende jag har fått.
BRITT ALFBritt berättar att det är en formulering i nuvarande biskop Martin Modéus herdabrev, Levande tillsammans med Kristus, som hon fastnat lite extra för:
”Relationer kräver närvaro, beständighet, lokalt engagemang, det kräver fokus och det tar tid. En präst, till exempel, som vill ha djuprelationer med församlingen kan inte ha ett kontor på en annan ort och bara dyka upp då och då för att leda verksamhet. En präst behöver vara närvarande i vardagen i församlingen också som människa.”
– Det är tankar som beskriver min bild av hur det är att vara präst och hur jag har försökt leva och verka.
Men nu står alltså en ny tid för dörren, och utan planer är hon inte.
– Jag funderar naturligtvis på framtiden, vad jag vill göra och inte minst var jag vill bo. Vem vet, jag kanske flyttar tillbaka till Linköping igen, avslutar hon.
TEXT: Malin Ekberg FOTO: Nathalie Chavez, Everday
Är du 3-8 år? Vi behöver din hjälp med att leta efter busiga små möss som gömt sig – någonstans i kyrkan… Låter det svårt? Ingen fara! Mamma Bus och Pappa Mus hjälper till.
Ingen anmälan men begränsat antal platser.
Måndag 1, 8 juli klockan 10-13.30 Onsdag 3, 10 juli klockan 10-13.30
KYRKDETEKTIVERNA I S:T PETRI KYRKA
Med hjälp av detektivutrustning, ledtrådar, problem lösning och dolda ord, löser vi de utmaningar som vi ställs inför när vi rör oss i kyrkans alla skrymslen och gömmor!
För barn 8-13 år. Torsdag 4, 11 juli klockan 10.00 och 13.30
Välkommen!
I Storsjön i Jämtland ligger den fantastiska Norderön, vill du åka med dit i sommar? Här finns många möjligheter att fylla på energi med en unik utsikt över södra Jämtlandsfjällen och Storsjön.
Lägret går av stapeln 26/7 – 2/8 2019 och är en resa för alla åldrar, barn och vuxna tillsammans. Vi reser till och från lägret med buss. Än finns fortfarande möjlighet att följa med, är du intresserad? Ring Anna Ekelund, diakon, 0490-842 77, för att anmäla ditt intresse! Du hittar mer information på www.svenskakyrkan.se/sodratjust.
TEMADAG: DJUR – NATUR – HÄLSA
4 oktober kl. 9.00 – 16.30
Verksamhet med hund, häst och trädgård/natur som resurs inom hälsa, vård, skola och omsorg. Om nytänkande och gränsöverskridande samverkan. Mer information hittar du på www.svenskakyrkan.se/sodratjust
Torsdag 6/6 Hallingeberg kyrka kl. 19.00 Walker Williams, kompositör. Rhiannon Rose Griffiths, sopran. Alexander Marte, violin och Hallingeberg Blackstad kyrkokör under ledning av Annelie Lockneman framför nyskriven musik av Walker Williams, USA. I samarbete med Blackstad in Residence.
Som konfirmand får du möjlighet att träffa nya vänner och ägna tid åt de stora frågorna som kanske inte ryms i vardagen. Konfirmation är till för ungdomarnas skull. Den ger dem möjlighet att reflektera över livet samtidigt som de får erfarenhet och fördjupad kunskap om kristendom, säger kyrkoherde Karin Björk.
På www.svenskakyrkan.se/sodratjust hittar du information om konfirmand 2019/2020. Där kan du också anmäla dig till någon av våra konfirmationsgrupper. Först till kvarn, antalet är begränsat.
Under hela juli månad serverar Västerviks församling kaffe med våffla, sylt och glass i Prostgården och på Gläntan, tack vare alla våra ideella medarbetare. Prostgården vid S:ta Gertruds kyrka, mån-lör klockan 11-16. Gläntan vid Vitudden i Västervik, alla dagar klockan 12-17. Vi tar kontanter och swish!
Musik i sommarkväll 27/6, 4/7, 11/7, 18/7, se sidan 12-13 för mer information.
Lunchmusik 25/6, 2/7, 9/7, 16/7, 23/7, 30/7, se sidan 12-13 för mer information.
Söndagar kl 11 Högmässa, S:t Petri kyrka Onsdagar kl 08.30 Morgonmässa, S:t Petri kyrka
Torsdag 30/5 kl 11 Högmässa, S:t Petri kyrka
Torsdag 30/5 Öppen kyrka med anledning av Toven runt, Västrums kyrka Andakt kl 11.00
Söndag 2/6 kl 11.00 Friluftsgudstjänst, Västra Eknö Söndag 9/6 kl 16.00 Mässa, Gunnebo kyrka Söndag 16/6 kl 11.00 Gudstjänst, Västrums kyrka Hembygdsdag!
Söndag 23/6 kl 16.00 Gudstjänst, Gunnebo kyrka Söndag 30/6 kl 19.00 Gudstjänst, Västrums kyrka Söndag 14/7 kl 16.00 Gudstjänst, Gladhammars kyrka Söndag 21/7 kl 16.00 Mässa, Gladhammars kyrka Söndag 4/8 kl 16.00 Gudstjänst, Gladhammars kyrka Söndag 11/8 kl 11.00
Hembygdsdag med friluftsgudstjänst, Lunds by Söndag 18/8 kl 16.00 Mässa, Gunnebo kyrka Söndag 25/8 kl 16.00 Gudstjänst, Gunnebo kyrka
Söndag 2/6 kl 17 Gudstjänst, S:t Andreas kapell Lördag 8/6 kl 17 Lördagsmusik, S:t Petri kyrka Norrköpings vokalensemble, Lars Beckman, dirigent.
Söndag 16/6 kl 17 Gudstjänst, S:t Johannes kapell Söndag 18/8 kl 17 Gudstjänst i viston, S:t Nikolai kapell
Lördag 24/8 kl 17 Lördagsmusik, S:t Petri kyrka Östgöta kammarkör. Anders Paulsson, saxofon.
Onsdag 29/5 kl. 08.30
Morgonässa, Hjorteds kyrka Torsdag 30/5 kl 14.00 Friluftsgudstjänst, Hjorteds hembygdspark
Söndag 2/6 kl 18.00
Mässa, Hjorteds kyrka Söndag 9/6 kl 11.00 Mässa, Hjorteds kyrka Söndag 16/6 kl 18.00
Gudstjänst, Hjorteds kyrka Lördag 22/6 kl 11
Friluftsgudstjänst, Hjorteds hembygdspark. Kyrkokören. Susanne Israel, flöjt.
Söndag 30/6 kl 11.00
Ekumenisk friluftsgudstjänst, Vattenfronten i Blankaholm Brassensemble
Söndag 7/7 kl 18.00
Mässa, Hjorteds kyrka Söndag 14/7 kl 13.00
Friluftsgudstjänst, Ärtholmen Kjell Hallenquist, eufonium, Leif Johansson, dragspel.
Söndag 21/7 kl 11.00
Mässa, Hjorteds kyrka
Söndag 4/8 kl 11.00
Gudstjänst, Hjorteds kyrka Söndag 11/8 kl 18.00
Mässa, Hjorteds kyrka Söndag 25/8 kl 11.00
Gudstjänst, Hjorteds kyrka
Gladhammars kyrka Hjorteds kyrkaMed reservation för ev. ändringar. För komplett kalendarie, se www.svenskakyrkan.se/sodratjust
Musik i sommarkväll 23/6 och 21/7, se sidan 12-13 för mer information.
Lördag 1/6 kl. 18.00
Helgmålsbön med musik, Hallingeberg kyrka. Medverkande från Blackstad Spelstämma Söndag 9/6 kl. 18.00
Mässa med musik, Ankarsrum kyrka. Ankarsrum kyrkokör och Hallingeberg Blackstad kyrkokör, Alexandru Costici, violin, Annelie Lockneman, dirigent Söndag 16/6 kl. 18.00 Gudstjänst, Blackstads församlingshem. Kaffe och tre sorters kakor Fredag 21/6 kl. 22.00
Avslutning på midsommarfirandet, Hallingeberg kyrka Hallingebergs Dansgille, Durspelssmederna. Roger Lockneman, sax ofon, Jasmine Skoog, sång, Annelie Lockneman, sång och piano.
Söndag 30/6 kl. 18.00 Gudstjänst, Blackstads församlingshem. Louise Gruvebäck, sånger och visor. Kaffe. Söndag 7/7 kl. 11.00 Friluftsgudstjänst, Hallingeberg, Kyrkstallarna. Hallingeberg Hembygdsförening bjuder på tårtkalas och kaffe.
Söndag 28/7 kl. 11.00
Friluftsgudstjänst, Ankarsrum, Folkets Hus. Musikmedverkan av spelemän från Durspelsstämman
Söndag 4/8 kl. 11.00
Mässa, Hallingeberg kyrka Kyrkbänkskaffe.
Söndag 11/8 kl. 16.00
Friluftsgudstjänst med musik, Hembygdsgården, Blackstad Louise Gruvebäck, sång, Anette Danielsson, violin. Blackstad Hembygdsförening bjuder på kaffe.
Söndag 18/8 kl. 11.00 Mässa, Ankarsrum Kyrka Kyrkbänkskaffe.
Söndag 25/8 kl. 18.00 Mässa, Hallingeberg kyrka.
Söndag 1/9 kl. 11.00 Gudstjänst, Blackstads församlingshem. Kaffe.
Torsdag 30/5 kl 09.00
Friluftsgudstjänst, Hembygdsberget i Figeholm. Bleckout och Mr Hult
Söndag 2/6 kl 10.00 Mässa, Figeholms kyrka Söndag 9/6 kl 10.00 Mässa, Misterhults kyrka Kören Praise
Söndag 16/6 kl 10.00
Gudstjänst, Figeholms kyrka Söndag 23/6 kl 10.00 Friluftsmässa, Misterhults hembygdspark Söndag 30/6 kl 10.00 Mässa, Figeholms kyrka Söndag 7/7 kl 11.00 Friluftsgudstjänst, Seglarholmen
Söndag 14/7 kl 18.00 Mässa i Lillkyrkan, Misterhult Söndag 21/7 kl 10.00 Mässa, Figeholms kyrka Söndag 28/7 kl 12.00 Friluftsgudstjänst, Strupö
Söndag 4/8 kl 18.00
Mässa i Lillkyrkan, Misterhults kyrka Söndag 11/8 kl 10.00
Mässa, Figeholms kyrka Söndag 18/8 kl 10.00
Mässa, Misterhults kyrka Söndag 25/8 kl 10.00 Mässa, Figeholms kyrka
Söndag 9/6
Söndagsfrukost kl 09.30, Törnsfalls församlingshem Mässa kl 11.00, Törnsfalls kyrka. Kristina Persson, solosång, Gunnebo kyrka kl 16.00.
Söndag 7/7 kl 11.00
Mässa, Törnsfalls kyrka Söndag 21/7 kl 11.00
Mässa, Törnsfalls kyrka Söndag 11/8 kl 11.00
Friluftsgudstjänst Hembygdsdag.
Ankarsrums kyrka Misterhults kyrka
