Historia

Klockaregården vid Blackstad kyrka på den äldsta kända kartan från storskiftet 1760. Bildkälla: Lantmäteriet.

Kung Märta ägde gods och gårdar i Tjust

Hon ägde tre gårdar i Blackstad och fem i Hallingeberg. Grevinnan Märta Leijonhufvud var på sin tid en mycket stor jordägare i Tjust.

TEXT: Eva Johansson

Detta är snart 500 år sedan. Märta Eriksdotter Leijonhufvud föddes på julafton 1520 på godset Ekeberg i Närke. Hon dog 63 år gammal den 15 januari 1584 på Stegeholm i Västervik.

Märta var dotter till riddaren Erik Abrahamsson Leijonhufvud, avrättad vid Stockholms blodbad en dryg månad innan Märta föddes. Hon blev den yngste i en syskonskara på sju barn. Hennes mor var Ebba Eriksdotter Vasa, som var både syssling och senare svärmor till Gustav Vasa.

Märta kom alltså från en av Sveriges då mäktigaste släkter. Detta befästes när hon 17 år gammal gifte sig med Svante Sture Natt och Dag, senare riksråd, som först var förlovad med Märtas syster Margareta. Men Margareta gifte sig i stället med kungen själv.

Bröllopet för Märta och Svante stod på Nyköpings slott 1538 och den växande familjen bodde sedan på Hörningsholms slott i Södermanland. Så hur kom hon att äga gods och gårdar i Tjust?

1561 kom Stegeholms slott och 54 gårdar i Tjust i maken Svante Stures ägo då han upphöjdes till greve och fick Stegeholms och Västerviks grevskap med underlydande gårdar. Förläningen fastställdes i juni året därpå. Grevskapet innebar att han hade rätt att uppbära skatt från gårdarna och från stadens borgare.

Märta och Svante Sture fick 15 barn på 21 år, födda mellan 1538 och 1559. Minst tre, troligen fem av barnen, dog innan de blev vuxna. 1567 var Erik XIV kung i Sverige. Han hyste en misstro mot Stureätten och lät fängsla Svante Sture och de två sönerna Nils och Erik. Kungen mördade själv Nils och beordrade sina soldater att döda Svante och Erik. Efter morden bidrog Märta till den konspiration som ledde till Erik XIV:s död och att hans bror hertig Johan blev kung. Johan var Märtas systerson och den äldste av systern Margaretas tio barn med Gustav Vasa.

Efter makens död blev det Märta som 1570 fick ta över grevskapet, bland dessa fem gårdar i Hallingeberg men okänt vilka, och hela byn Klockaregården i Blackstad, en av de äldre byarna i socknen. Klockaregården hade då tre brukningsenheter som låg intill Blackstad kyrka. Även om församlingens klockare bodde här var det alltså Märta som ägde gårdarna.

Många fler gårdar ingick i hennes förläning, som utökats betydligt av den nye kungen som belöning för hennes insatser. Märta blev därmed en av de största jordägarna i Sverige. Märta kallades i sin samtid för

Kung Märta. Det ska ha berott på att hon var en sträng och barsk mor för sina många barn och likaledes husmor för sina underlydande. I Västerviks historia, del 1 beskrivs hon som ”ett resolut och rivande fruntimmer”. Bengt Hjord skriver i boken Stegeholm i Västervik om Märta att hon var en kvinna ”med en stark personlighet och själsstyrka”. I Svenskt Biografiskt Lexikon kan vi läsa att hon “var en starkare personlighet än sin mer foglige och lojale make”.

När äldsta dottern Malin ville gifta sig med sin kusin Erik sa Märta nej och förlät inte dottern förrän ett par år efter att hon rymt och gift sig med sin Erik.

Under sin tid som grevskapsägare i Tjust ska Märta ha befunnit sig här en hel del, i motsats till maken. Hon hade ett eget rederi i Västervik och ägde ett större handelsskepp på 20 läster. Hon lade sig i den lokala rättsskipningen och lär ha haft åsikter om mördares bestraffningar.

I hennes privilegier som ägare av grevskapet ingick rätten att tillsätta en präst i gamla Västervik (Gamleby).

När hon dog den 15 januari 1584 var det på Stegeholms slott. Efter hennes död tog sonen Mauritz över grevskapet. Det stannade i släkten till 1618 då det drogs in av kronan.

Släkten Leijonhufvud har under historiens gång haft åtskilliga intressen i Tjust, bland annat i Västra Eds och i Västrums församlingar. Författaren Ebba Lewenhaupt har skrivit en roman om Märta Leijonhufvud, med titeln “Kung Märta” och utgiven 1960. Den bygger på historiska fakta men är en skönlitterär berättelse.

Något porträtt på Märta Leijonhufvud är inte känt. Detta är en målning av hennes syster Margareta Leijonhufvud, drottning av Sverige och gift med Gustav Vasa. Målningen är gjord av Johan Baptista van Uther och finns på Nationalmuseum.