Språkcafé

Fikastunder med svenska språket i centrum

Det är fullt hus på språkcaféet i Ankarsrums församlingshem denna tisdag när Andrum kommer dit för ett besök. Vuxna och barn i en härlig gemenskap. Språkcaféet kan beskrivas som en mötesplats där nyanlända och ideella träffas för att prata svenska och fika tillsammans.

TEXT: Malin Ekberg FOTO: Nathalie Chavez, Everday

De första personerna vi träffar är Azim Heidari och Birgitta Kling som sitter tillsammans vid ett av borden med läroboken emellan sig. Idag har de kommit till kapitlet som handlar om matlagning. Azim besöker språkcaféet varje vecka och berättar att han tycker att det är ett väldigt bra och avslappnat sätt att träna på svenska språket. – Jag har lättare att förstå svenska än att skriva ord och meningar. Det är svårare att lära sig ett nytt språk när man är lite äldre, mina barn har haft mycket lättare att lära sig språket än jag, berättar han.

Azim och hans familj har bott i Ankarsrum i 1,5 år men kommer ursprungligen från Iran. Birgitta hjälper till på språkcaféet på sin fritid och har kommit lite extra nära familjen. – Jag och min man försöker hjälpa familjen så mycket vi kan. Bland annat åker vi ibland gemensamt till Västervik för att handla och jag har även fungerat som tolk vid bland annat läkarbesök. Vi har tagit oss an familjen lite extra kan man väl säga och träffas ofta för att umgås. Barnen i familjen har börjat kalla mig för mormor berättar Birgitta.

En som har varit med sedan starten av språkcaféet för lite drygt tre år sedan är Ingela Manfred Astvall som arbetar ideellt med verksamheten. Idag är hon pensionerad, men har tidigare arbetat som diakon. – Det är klart att man inte bara slutar att engagera sig i människor för att man går i pension, berättar hon. Är man diakon så är man det hela livet, det är ett sätt att leva! Jag känner att jag får så mycket tillbaka av att vara med och hålla i dessa träffar. Även om det såklart är väldigt tufft ibland också. Vi har haft några familjer som har fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd och som har fått besked om utvisning.

Ingela berättar hur svårt det är, både för familjerna som har fått besked om utvisning och för alla i samhället som har träffat och lärt känna dessa personer. – Man blir ju jätteledsen när familjer tvingas lämna mot sin vilja, det är ju personer som vi har lärt känna och många gånger bott här en längre tid. Barnen får ett stort ansvar i detta i och med att de oftast är de som lärt sig språket bäst. Hur förklarar man för barnen att de inte ska få vara kvar i den miljö där de har börjat skolan, lärt känna kompisar och börjat bilda sig ett liv? Vi försöker hjälpa till så gott vi kan genom att stötta och tolka brev som kommer.

VAD ÄR ETT SPRÅKCAFÉ? ANNA EKELUND, DIAKON, BERÄTTAR: Språkcaféet är en social mötesplats, där integrationstanken egentligen är större än språkträning, även om språkträning såklart är en viktig del. Det är en mötesplats där vi lär av varandra, som öppnar upp för att ställa frågor och skapa förståelse åt bägge håll. Idag finns det språkcaféer i Ankarsrum, Blackstad och Gunnebo. I HThallen i Totebo arrangeras också Come and play som är en möjlighet att kombinera språkträning med idrott. Come and play är ett samarbete mellan Hjorteds församling och Totebo IF. Våra ideella medarbetare gör ett stort jobb med att driva dessa träffar, utan dem skulle det aldrig fungera. Skulle du vilja vara med som ideell medarbetare på något av våra språkcaféer? Kontakta Anna Ekelund, diakon, 0490-842 77.