SVENSK DJURHÄLSA
Så ska AHL förbättra svensk djurhälsa Häststall, hunddagis och platser för hobbyhöns. Det är tre av många exempel på anläggningstyper som numera måste registreras efter att EU:s nya djurhälsoförordning började gälla tidigare i år. Vi har pratat med Lotta Hofverberg på Jordbruksverket om varför de nya reglerna är viktiga för svenskt smittskyddsarbete och hur man arbetat med att nå ut till alla som berörs av dem. TEXT: PONTUS LJUNGHILL
Sedan länge har Jordbruksverket register över produktionsplatser för nötkreatur, svin, får, getter och fjäderfän. Men i och med att EU:s nya djurhälsoförordning AHL (Animal Health Law) infördes behöver många fler som driver anläggningar där det finns djur, egna eller andras, registrera sin verksamhet. Folk som har katthem, hunddagis eller zoobutiker är några nya grupper som berörs. De som har hand om platser med hästar och hobbyhöns två andra. Men varför är det egentligen så viktigt att den som driver en anläggning med djur, om än liten, registrerar den hos Jordbruksverket? – Det handlar om att förbättra djurhälsan och att vidta rätt åtgärder för att förebygga och bekämpa sjukdomsutbrott. Nu är vi till exempel inne i en högriskperiod för fågelinfluensa och då använder vi registret för att skicka ut information om att folk ska vara vaksamma och vidta åtgärder för att deras djur inte ska bli sjuka, säger Lotta Hofverberg, chef för Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet. – Och får vi ändå ett utbrott är det viktigt att veta vilka anläggningar som finns i närheten av en plats där smitta hittats. Vilken kontakt har olika anläggningar haft med varandra, vilka olika typer av djurbesättningar som finns. Blir det aktuellt
14
BLÅ STJÄRNAN 4-2021
Nu ska platser för hobbyhöns registreras. Foto: Rachel Claire/ Pexels
att vaccinera mot sjukdomar är det också viktigt att veta vilka djur som finns. KOMMER UNDERLÄTTA MYCKET
Lotta Hofverberg tror att de nya reglerna kommer underlätta Jordbruksverkets smittskyddsarbete mycket. – Vi har periodvis haft ganska svårt att få tag i aktuella kontaktuppgifter i samband med smittutbrott. Tar man utbrotten av fågelinfluensa säsongen 2020/2021 ville vi bland annat få direktkontakt med hönsägare. Det var ett ganska stort arbete att få rätt kontaktuppgifter till dem och ta reda på var de fanns. Med de nya reglerna blir det betydligt enklare, säger hon. AHL trädde i kraft den 21 april i år. Men efter att EU-kommissionen gav besked om olika övergångsregler för den nya lagstiftningen, flyttade Jordbruksverket fram sista registreringsdag för den som driver en anläggning med djur till den 1 oktober. Hur har ni på Jordbruksverket jobbat för att hitta alla nya som behöver registrera sina anläggningar? – Det har varit en utmaning, framförallt för att vi inte haft register över dem hos oss. Men vi har använt oss av många olika kanaler: pressmeddelanden, annonsering i tidningar, sociala medier, vi har
vänt oss till försäkringsbolag och en massa olika föreningar som hjälpt oss att sprida budskapet. Vi har till och med tagit hjälp av influencers för att få ut informationen, säger Lotta Hofverberg. – Vi hoppas att vi har nått ut och vi jobbar fortfarande på att kommunicera och hitta nya sätt att nå ut och komplettera det vi hittills gått ut med. GÄLLER INTE SÄLLSKAPSDJUR
Enligt AHL behöver privatpersoner med sällskapsdjur inte göra någon registrering om man inte håller djuren i kommersiellt syfte (till exempel hundkennlar och katthem), men vad räknas egentligen som ett sällskapsdjur? Förordningen säger också att den som transporterar vissa typer av djur mellan länder måste registrera sin verksamhet, liksom den som hanterar avelsmaterial som ägg och sperma. Däremot behöver de flesta veterinärkliniker inte göra det. Var ska den som vill hitta bäst information för att förstå AHL söka sig? – Jordbruksverkets hemsida. AHL i sig är inte helt lättillgänglig för gemene man, men på vår hemsida ska all information man behöver finnas, presenterad på ett begripligt sätt som är enklare att ta till sig. Och där finns också de senaste uppdateringarna, säger Lotta Hofverberg.
