Nytt & Blandat

VIKTIG KARTLÄGGNING I KAMPEN MOT GRANBARKBORREN

Granbarkborrar är inte mer än en halv centimeter långa, men bara under 2020 dödade de ungefär åtta miljoner granar i Götaland och Svealand. Nu talar mycket för att det kan bli betydligt lättare att bekämpa skadeinsekten i framtiden efter att forskare lyckats göra en komplett kartläggning av granbarkborrens arvsmassa.

Kartläggningen har gjorts i ett europeiskt forskningsprojekt där representanter från Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Tjeckiska lantbruksuniversitetet, Norsk Institutt for Bioøkonomi, Max Planck institutet för kemisk ekologi i Tyskland och SciLife i Uppsala samarbetade. Tack vare den kompletta kartläggningen av arvsmassan blir det lättare att lista ut varför granbarkborren är en så framgångsrik skadegörare och hur man bäst ska kunna bekämpa den.

Lunds universitets hemsida skriver att man med hjälp av RNAi, en molekylärbiologisk metod med mycket hög träffsäkerhet, bland annat kan slå ut specifika gener hos granbarkborren. – Man kan exempelvis slå ut gener som har en direkt påverkan på överlevnaden, eller inrikta sig på de gener som är viktiga för barkborrarnas reproduktion eller förmåga att uppfatta de feromoner (doftämnen) som de använder vid parning och för att angripa granskog, säger Martin N Andersson, docent vid Lunds universitet till lu.se.

FOTO: MATS CARLEN

Granbarkborren är liten men gör stor skada. Pelargoner kan ha stark effekt mot stressrelaterade problem.

FOTO: JONAN YUR/PEXELS

Naturens dofter effektiva för att minska stress

Naturens dofter kan ha stor effekt för att minska stress. Det visar en undersökning där människor med utmattningssyndrom och depression behandlades i SLU:s stora rehabiliteringsträdgård i Alnarp.

Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) rehabiliteringsträdgård i skånska Alnarp är drygt två hektar stor. Där finns trädgårdsrum och växthus, men också bland annat behandlingsrum och kontor. På denna plats får människor som till exempel drabbats av stroke eller lider av stressrelaterad psykisk ohälsa gå igenom så kallade naturbaserade behandlings- och rehabiliteringsinsatser för att återhämta sig.

Trädgården står i centrum i en undersökning där forskare från SLU och Högskolan Kristianstad undersökt hur dofter från till exempel örter, torrt gräs och barrträd påverkar hälsan hos människor som drabbats av stressrelaterad sjukdom.

Resultaten är upplyftande. 59 undersökta deltagare fick genomgå en tolv veckor lång rehabilitering i trädgården i Alnarp, där de bland annat fick arbetsterapi, fysioterapi och trädgårdsterapi. De både arbetade och tog igen sig i trädgården. Naturens dofter hade en lugnande inverkan och ökade både välbefinnandet och närvarokänslan hos deltagarna, enligt ett pressmeddelande från SLU. Något som också tidigare forskning visat. – Det visade sig i studien att doften av växter, särskilt olika sorter av citrusdoftande pelargon, kan stödja mental återhämtning och bidra till en upplevelse av inre ro, säger Anna María Pálsdóttir, docent och universitetslektor vid institutionen för människa och samhälle på SLU i pressmeddelandet.

NYTTIGT ATT LUKTA PÅ DOKTOR WESTERLUND

Lukten från citrusdoftande pelargoner, som Doktor Westerlunds blomma, hade alltså extra stark effekt mot stressrelaterade problem. Det är ett viktigt avstamp till en kommande studie om hur naturliga doftämnen påverkar människor. – Då kommer vi att specifikt arbeta med Doktor Westerlunds hälsoblomma, en nyttoväxt som är ständigt aktuell. Det ska bli väldigt intressant att fördjupa sig i dofternas betydelse för hälsa och välmående, säger Anna María Pálsdóttir.

NEWCASTLESJUKA DRABBADE VÄRPHÖNSGÅRD I LEKEBERG

I slutet av oktober visade provresultat från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, att Newcastlesjuka slagit till mot en gård med 7 500 värphöns i Lekebergs kommun i Örebro län. Då beslutade Jordbruksverket om tillträdesförbud och särskilda restriktioner som bland annat innebar att gården sanerades och att alla djur på den avlivades. Djur och djurprodukter fick varken lämna eller komma till gården. – Såväl fågelinfluensavirus som virus som orsakar newcastlesjuka cirkulerar med viss regelbundenhet hos vilda fåglar. För att undvika smittspridning till tamfåglar är det därför alltid viktigt att se till att direkta och indirekta kontakter mellan tamfåglar och vilda fåglar undviks, säger Caroline Bössfall, smittskyddshandläggare vid Jordbruksverket i ett pressmeddelande. Jordbruksverket införde en skyddszon på tre kilometer kring gården i Lekeberg och en övervakningszon med en mils radie runt den, där olika tyder av restriktioner rådde. Newcastlesjuka är en mycket smittsam virussjukdom som drabbar fåglar och sprids genom direktkontakt med smittade djur, men också bland annat via kontaminerade föremål. Sjukdomen angriper nervsystemet, andningsorganen och tarmen. Den kan ge flera olika symptom av varierande allvarlighetsgrad, som kraftigt minskad äggproduktion, andningsproblem, förlamning och diarré. I värsta fall leder Newcastlesjuka till döden. Sjukdomen är inte farlig för människor.

FOTO: DAVID TADEVOSIAN/SHUTTERSTOCK Fåren ökade med fem procent förra året. Foto: Julie Aagard/ Pexels

Fåren ökar men kraftig minskning av nötkreatur och grisar

Fåren i Sverige ökade med nästan fem procent mellan juni 2020 och samma månad 2021, visar statistik från Jordbruksverket. Samtidigt ser man en kraftig minskning av nötkreatur och grisar i ett längre perspektiv, liksom antalet jordbruksföretag med den typen av djur.

I juni 2021 fanns drygt 523 000 får i Sverige, enligt Jordbruksverkets statistik över lantbrukets djur. Det är en ökning med 4,5 procent jämfört med hur det såg ut i juni 2020. Siffran är klart lägre än rekordåret 2011, över 600 000 djur, men betydligt högre än vid millennieskiftet (cirka 432 000 djur). Den långsiktiga trenden för grisar och nötkreatur är däremot klart nedåtgående. När det gäller nedgången för grisar är den visserligen rätt liten om man jämför 2021 med 2020, men sedan år 2000 har den svenska grisbesättningen minskat med ungefär 30 procent och fyra av fem grisbönder har lagt ner sin verksamhet. Idag finns det cirka 1 350 000 grisar i Sverige.

STÖRRE MEN FÄRRE FÖRETAG

Enligt Jordbruksverkets senaste statistik finns det närmare 1 455 000 nötkreatur i landet. Det är en liten ökning jämfört med 2020, men de senaste tjugo åren kan man se en minskning med cirka 230 000 djur.

Antalet jordbruksföretag med mjölkkor har gått ner stort i ett längre perspektiv, samtidigt som djurbesättningarna i genomsnitt blivit tre gånger så stora. I juni 2021 låg antalet slaktkycklingar på ungefär samma nivå som i juni 2020. Dock minskade antalet hönor med nästan 25 procent – det beror antagligen på de stora utbrotten av fågelinfluensa under vintern och våren. Den långsiktiga trenden för antalet fjäderfän i Sverige (höns, värpkycklingar och slaktkycklingar) går kraftigt uppåt. Krisplaner tas fram för alla animalieproducenter och på en större regional nivå.

Antalet vilda djur ökar i Sverige. Foto: Zachery Perry/ Unsplash

Allt vanligare med viltskador i svenska städer

Problem orsakade av vilt blir allt vanligare i svenska tätorter, visar en undersökning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Större städer är värst drabbade och skadorna från vildsvin ökar mest.

Många olika typer av vilda djur går upp i antal i Sverige. I kölvattnet av det har både de upplevda och de faktiska problem de orsakar i våra städer ökat. Men hur ska vi bli bättre på att minska problem som till exempel rådjur som förstör trädgårdar samtidigt som vi tar tillvara ekosystemtjänster som vilda djur kan ge människan, som fågelsång i en park? Det undersöks i rapporten ”Urban viltförvaltning – kommunala behov och åtgärder för att begränsa viltrelaterade problem”. – Ofta är det möjligt att minska problem som vilt orsakar genom smart planering. Problem med nedbajsade bilar i kanten av en park kan exempelvis lösas enklare genom att flytta parkeringsrutor än genom att såga ned träd eller försöka skjuta bort tusentals kajor. Men det är inte lika lätt att planera bort kaniner ur trädgårdar, vildsvin från parker eller grävlingar från husgrunder, säger rapportförfattaren docent Fredrik Widemo i ett pressmeddelande från SLU.

TRE FÖRSLAG FÖR ATT MINSKA PROBLEMEN

Rapporten bygger till stor del på formulär där kommuners viltsamordnare och utomstående, men av kommunen anlitade, viltförvaltare får svara på frågor om vilt och viltförvaltning. Frågorna handlar bland annat om hur stora problem vilt orsakar och hur man valt att lösa dem, men också om sådant som vilket behov av utbildning de som arbetar med frågorna tycker att man behöver. Utifrån svaren ger rapporten tre förslag på hur man kan minska problemen med vilt i städer: • Att kommuner utarbetar viltstrategier och viltförvaltningsplaner med olika typer av åtgärder, som landskapsplanering, jakt och olika sätt att skrämma bort vilt. Idag har få kommuner sådana. • Att se till att alla viltförvaltare som arbetar för kommunen har både olycks- och ansvarsförsäkring. • Att kommunernas viltsamordnare och anlitade viltförvaltare utbildas i så kallad urban viltförvaltning. I en sådan kurs skulle bland annat relevant juridik, viltövervakning och hur man bäst arbetar för att minska viltrelaterade problem ingå. De flesta personer som var med i undersökningen vill ha en sådan utbildning. – På landsbygden minskar vi problem som vilt orsakar för oss människor genom olika åtgärder, inklusive att reglera viltstammarnas storlek genom jakt. Även i städer är det viktigt att fundera igenom vilka mål vi har och hur de kan nås. Kommunala viltförvaltningsplaner kan ge ökad effektivitet och acceptans både för vilt och för olika förvaltningsåtgärder, säger Fredrik Widemo, som är verksam på institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU.

Hästars veterinärbesök har ökat med 17-20 procent i Skåne, Stockholm och Norrbotten under coronapandemin. Det visar siffror som Agria Djurförsäkring presenterade i höstas. Mest av allt ökar hältorna, som fortsatt är den vanligaste diagnosen för hästar som får sjukvård i de tre undersökta regionerna. – Det är oroväckande, eftersom hältor i stor utsträckning går att förebygga med kunskap, god hästhållning, varierad ridning och genom att ge hästen tid för återhämtning, säger Agnes Fabricius, vd för Agria Djurförsäkring, i ett pressmeddelande från samma företag. Agria kan inte ge några belagda svar på varför veterinärbesöken ökar, men försäkringsbolaget spekulerar i att det kan bero på att en del hästägare inte har tillräcklig kunskap, att man haft möjlighet att rida mer under pandemin och att det i sin tur gjort att hästarna fått mindre tid till återhämtning.