FOLKBILDNINGSUTREDNING 2-3.2022 PORTRÄTT: NICOLASLUNABBAUPPVÄXTVILLKORFRONTFIGURFÖRBÄTTRE MUSIKALISKTSYSTERSKAP INSPIRATION HUNDENS VECKA VEM SÄGER VAD OCH VARFÖR? Folkbildning&demo krati PARTIERNA NYTTANFOLKBILDNINGOMVÄXERMEDFRIHETENDAGSFÖRKÄLLKRITIK
FÖR KATRINE MARÇAL. Skicklig journalist med ett lysande Sommari P1 den 2 augusti, om mäktiga men olyckliga män. tummen ner … FÖR MATSVINN. Varje år slänger vi i Sverige i genomsnitt 17 kilo mat per person. Det innebär att ungefär 40 miljoner måltider om året hamnar i soptunnan. Dags att börja äta upp!
2 cirkeln z ”AVRÄTTA ORDET MEN, begrav det djupast möjligt!” skriver någon i en tråd på nätet. Hen anser att ordet endast är till för att negativisera vad någon har sagt. Det lilla ordet men har många bydelser. ”Men sluta nu!” kan vi häva ur oss. Så klart låter det negativt, även om det ibland känns absolut nödvändigt att säga just det.
• Studieförbunden bidrar till integration, men deras verksamhet kan också ha motsatt effekt.
8 Musikaliskt systerskap 11 Sweden Rock Kollo 12 Porträtt: Nicolas Lunabba 16 Hundens vecka 18 Håll koll på partierna 20 Vem säger vad och varför? 22 Ny folbildningsutredning tummen upp …
KOIVISTOJARIFOTO:
DET HAR HÄNT ATT JAG blivit ombedd att stryka ordet men, just med motiveringen att det ”låter så negativt”. För mig är det ett folkbildande ord – som hjälper en till ett mer nyansrikt sätt att se på världen. Att vrida och vända på resonemang, kanske argumentera emot något du själv just har sagt, betrakta saken från olika håll, det är väl en av folkbildningens poänger?
Visst kan vi påstå, hävda och anse, men invändningarna är ofta de mest intressanta: • Jag älskar sommaren, men vill inte vara utan årstidsväxlingarna.
cirkeln ges ut av Studiefrämjandet till cirka 10 000 cirkel ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet.Årgång43. re daktör Thomas Östlund 070 541 76 thomas@kombinera.se28 art director Ninni ninni@kombinera.seOljemark ansvarig utgivare Andrea StudiefrämjandetRodriguez omslagsfoto Sarah Johansson postadr ess SurbrunnsgatanKombineraCirkeln 42A 113 48 Stockholm internet studieframjandet.se/cirkeln tryck Norra Skåne KlippanOffset, pa pper Munken MunkedalsTillverkatKristallpåpappersbruk issn ejRedaktionen0282-135ansvararförinsänt,ejbeställtmaterial.Citeragärnamenangekällan.Dettanummerärpresslagtiaugusti2022. 16 HUNDENS VECKA DAGS FÖR KÄLLKRITIK?LITE20 Varför avrätta men? VITTORIOSOEMILIANOBILD:RADIOAHLM/SVERIGESMATTIASBILD: BILD: DARINKA KIEVSKAYA
• Men hur tänker du nu egentligen?
JA NI SER, ORDET MEN öppnar för samtal, vidare tankar, och plötsligt blir det mesta mer spännande. Inte alls så enkelspårigt och entydigt. Precis som livet självt. Okej, detta är kanske inte så gångbart i en tid av snabba oneliners, hetsiga valdebatter och förenklade påståenden, men H OMAS ÖSTLUND REDAKTÖR Innehåll 4 Folkbildning & demokrati
T
NORRKÖPING START 5 OKTOBER DAGS FÖR BIODLING? NYFIKEN PÅ BIODLING? Här är kursen för dig! På fem träffar lär du dig om bikupans uppbyggnad, bisamhället, utrustning, hur man får friska bin, lagstiftning och mycket mer. Den rutinerade biodlaren och kursledaren Henrik Edelstam håller i det hela.
VISST KAN DU VANDRA på egen hand, men varför inte göra det tillsammans? Häng med på en två timmars vandring i den vackra och historiskt intressanta staden Sigtuna. I inbjudan står även att ”vi ska knacka på hos familjen Lundström”. Låter lite kryptiskt, men spännande. OKTOBER
Det händer i höst Här är ett svep från Umeå i norr till Malmö i söder med lite av allt det som hände nu i höst. Kolla på www.studieframjandet.se och se vad som är på gång där du bor. Eller varför inte delta i en distanskurs. Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet. KaninSKÖTARKURS DU SOM ÄR över sju år och gillar kaniner har nu chansen att lära dig mer. På kursen på Skälby 4H-gård i Kalmar får du träffa gårdens djur, testa kaninhopp ning och mycket mer. Medlem skap i 4H krävs för att delta.
Byt garderobenut ANVÄNDER DU verkligen allt som finns i garderoben? Om inte, byt till dig något bättre. Klädbytardagar blir allt vanligare. Ett tillfäl le ges i Växjö i oktober. Platsen är bostadsrättsföreningen Slån bäret. Helt hållbart och gratis! VÄXJÖ 1 OKTOBER TRAVIS GROSSEN
ODLA GRÖNSAKER
DISTANS START 20 SEPTEMBER
NACKA START 5 OKTOBER NYFIKEN PÅ NOSE WORK? AKTIVITETER FÖR hundägare pågår hela tiden, året runt, i samarbete med lokala bruks hundklubbar. Har du vägarna förbi Sollefteå i höst kan du testa olika hundsporter som nose work och hoppers.
SOLLEFTEÅ 12 SEPTEMBER
cirkeln 3
SJOGRENSTEFANBILD:
FALKÖPING
PÅKVÄLLARSPEL-KLOSSENIUMEÅ ÖPPNA SPELKVÄLLAR hela hösten på Studiefrämjandets kulturhus Klossen i Umeå. Kom och spela brädspel och rollspel. Nyfikna nybörjare och erfarne spelare, alla är välkomna. UMEÅ ONSDAGAR SY DIN KIMONO ÄR DU INTE helt ovan att sy så har du nu chansen att sy en kimono. Du tar med egna lakan eller dukar som under en heldag förvandlas till din egentillverkade kimono. Mönster och sybehör finns på plats, liksom den erfarna ledaren Marie Atterling. ALINGSÅS 1 OKTOBER GÖR DIN EGEN SERIE GILLAR DU SERIER, varför inte skapa en själv? Nu finns chansen i en distanscirkel med fem träf far. På kursen går ni igenom det mesta som har med serieska pande att göra. Inga förkunska per krävs, men du behöver ett digitalt teckningsprogram på datorn.
BILD:
ODLINGSSÄSONGEN går mot sitt slut. Då är det läge att ladda inför nästa. ”Odla dina egna grön saker” är en kurs på tre träffar. Täckodling, sådd, förkultivering, gödning, bevattning är en del av allt som tas upp på kursen.
Magdans 55+ LÄR KÄNNA DIN KROPP, upptäck nya muskler, förbättra din styrka och smidighet. Allt sker till orien tens vackra rytmer. Tio kurstillfäl len under ledning av dansläraren Paulina Rosson. MALMÖ START 22 SEPTEMBER
ABBOTTWARINGBILD: POTATOBIGBILD:
KALMAR START 19 OKTOBER
SIGTUNA 11
BILD:
BOLLNÄS
OMALLT ALEXANDER JOHANSSON är ett stort fan av rockgruppen Kiss. Nu leder han en cirkel med fem träffar som blir en djupdykning i bandets historia, skivomslag, livespelningar och mycket mer. Lite nördigt, okej men varför inte? START 10 OKTOBER J WILLIAMS SVITLANABILD: SVAMPARNA VÄNTAR PÅ DIG HÖST ÄR SVAMPTID. Aktiviteter sker lite överallt i landet. Till exempel i Bollnäs där svampexperten Monica Svensson tar med alla intresserade på utflykt. 25 SEPTEMBER
UPPTÄCK SIGTUNA
4 cirkeln
JÄMLIKHET
» ”Folkbildningen har spelat en viktig roll för demokratins framväxt och fortsätter än i dag att stärka demokratin genom samtal och gemensamt lärande.” Det sade utbildnings minister Anna Ekström när hon i somras presenterade den nya folkbildningsutredningen (se sidan 22). Uttalandet är knappast unikt. Att stärka och utveckla demokratin är ett av fyra syften med statens bidrag till stu ”FOLKBILDNING STÄRKER och utvecklar demokratin.” Ord som uttalas så ofta att innebörden kan verka självklar. Men hur ser egentligen kopplingen mellan folkbildning och demokrati ut? Vi tittar närmare på hur det förhåller bakom de stolta deklarationerna. Hur hänger det ihop? dieförbund och folkhögskolor. Demokratisyftet har hängt med 25 år. Om vår demokrati länge tagits för given, blåser nu an dra vindar. Demokratin är på tillbakagång i världen, och lite yrvaket börjar vi inse att ett demokratiskt samhälle knappast är självklart. I takt med det har folkbildningens roll för demokratin fått ökad aktualitet. Hur ser då forskare och samhällsdebattörer på kopp
FRIHET
FOLKBILDNING
Ellen Keys klassiska ord om att bildning är det som finns kvar när vi har glömt vad vi lärt oss, säger också nå got om skillnaden. Ord som insikt, reflektion och sam manhang återkommer ofta i beskrivningen av bildning.
Någon har sagt att bildning är ”en resa utan mål”, som en livslång strävan efter djupare insikt om sig själv, andra människor och världen vi lever i. Att bli ”färdigbildad” på en kurs är knappast möjligt. Bildning är inte heller ett soloprojekt, utan något som kan uppstå i möten med andra. Många har funderat över kopplingen mellan demokra ti och folkbildning. Så klart finns inga enkla och självklara samband, men här är några huvudspår: »
& DEMOKRATI
cirkeln 5 SAMTAL
lingen mellan folkbildning och demokrati? Genom att utgå från det som faktiskt sker i folkbildningens vardag går det att spåra mönster, även om sambanden knappast är glasklara. Men först några ord om själva begreppen de mokrati och folkbildning. Hyllkilometer om demokrati ”Demokrati är den värsta formen av styrelse, bortsett från alla andra”. Det klassiska citatet från Winston Churchill visar att demokratin inte är ofelbar, och aldrig blir ”färdig”. Det har skrivits hyllkilometer om begreppet demokrati. En tydlig skiljelinje går mellan att å ena sidan se demokra ti som en strikt form för beslutsfattande och å andra sidan betona värdet av människors aktiva deltagande i demokra tiska processer. På senare år har begreppet liberal demokrati använts allt oftare. Med det menas att en vinnare i allmänna val inte har oinskränkt makt att bestämma allt. I en liberal de mokrati ska det finnas skydd för minoriteter, liksom press frihet, föreningsfrihet och ett oberoende rättsväsende. Just här det på senare tid börjat gå utför i många länder. Bildning – resa utan mål En betydelse av ”folkbildningen” är det som sker i folkhög skolor och studieförbund. Men folkbildning, eller bildning, har en betydligt vidare innebörd. Folkbildning brukar ibland ställas i kontrast till utbildning, som ofta har ett givet syfte (läs jobb). Folkbildning har i allmänhet andra drivkrafter, lust att lära för sin egen skull och att utvecklas som människa tillsammans med andra.
DJÄRVA AUTOKRATER Tendensen är att autokratiska ledare blir allt djärvare och mer offensiva. I Europa brukar Ungern och Polen framhållas som exempel. Globalt har den största demokratiska tillbaka gången skett i Stillahavsregionen, Östeuropa, Centralasien, Latinamerika och Karibien. – Våra mätningar visar att slutna autokra tier har ökat från 25 till 30 länder globalt. Diktaturer är på frammarsch runt om i värl den. I dag lever 5,4 miljarder människor, 70 procent, i diktaturer, säger professor Staffan I. Lindberg på V-Dem. l
• BILDANDE SAMTAL Bildande samtal har en annan karaktär än diskussioner, konversationer och vanligt småprat. Meningen är inte att ”trumfa igenom den egna ståndpunkten, utan en för vandling till något gemensamt där man inte längre är vad man var”, som den tyske filosofen Hans-Georg Gadamer uttrycker det. Grunden för detta kan spåras ända till Pla ton, vars Dialoger bygger på samtal som källa till nya insik ter och Samtalskonstkunskap. handlar så klart om att uttrycka sig själv, men i lika hög grad om att lyssna och försöka förstå andra. Författaren Stina Oscarson kallar sig själv samtalsfunda mentalist, hon menar att samtalet måste pågå, också med idioter, extremister och sådana som vi uppfattar som all mänfarliga.Samtalistudiecirklar verkar skilja sig från andra former av prat. Forskaren Anita Nordzell har analyserat samtal i studiecirklar. Hon konstaterar att samtalsklimatet i cirk larna ofta är intensivt, men samtidigt ömsesidigt och be kräftande. Argumentation och debatt är sällsynt, däremot finns respekt för olika synsätt och vilja att förstå varandra. Ofta berättar cirkeldeltagarna om personliga livserfaren heter, kopplat till cirkelns tema.
Diktaturer på frammarsch » V-Dem-institutet vid Göteborgs uni versitet har världens största demokra tidatabas. Rapporten Autocratization Changing Nature? Finns www.v-dem. net
6 cirkeln • GRUPPER MED DEMOKRATISK POTENTIAL
Det går så klart att lära sig saker på egen hand. Nätet kan ge svar på mycket! Vitsen med folkbildning är mötet, att människor lär sig tillsammans. ”I mötet med andra växer kunskap och insikter”, står det i Studiefrämjandets strategi 2131.Någon har liknat studiecirkeln med en mikrodemokra ti. Hur kommer det sig, cirkeln har ju varken styrelse eller årsmöten? Visserligen inte, men fler än åtta av tio uppger att de blivit bättre på samarbete genom att delta i en stu diecirkel. Här finns en given koppling till demokrati, som ju bygger på att människor kan samarbeta, trots skilda uppfattningar.Detärsant att cirkelämnena ofta är kultur och kretsar kring olika fritidsintressen. Studieförbunden skulle nog gärna se fler cirklar om globala och lokala samhällsfrå gor. Samtidigt ska man inte underskatta studiecirkelns de mokratiska potential, oavsett ämne. Även en musikcirkel kan ha uppenbara demokratiska inslag, där gruppen mås te lära sig argumentera, förhandla, kompromissa och fatta gemensamma beslut.
Vad har då detta med demokrati att göra? ”Medborgarbildning” är ett lite högtidligt ord för att be skriva det som sker i folkbildningen. Med det menas inte inlärning av fakta staplade på varandra, utan just utrym me för insiktsfulla reflektioner och avvägningar, vilket är hårdvaluta i ett demokratiskt samhälle. I alla fall om du har en demokratisyn som värdesätter aktiva medborgare.
»Den senaste demokratirapporten kom samma dag som Ryssland inledde invasionen av Ukraina. I rapporten konstateras att demokratierna är på tillbakagång i världen. Efter en tid av de mokratisk framgång, är vi nu tillbaka på nivåer före Berlinmurens fall 1989. Det handlar ofta om så kallad autokratisering, vilket innebär att ledare, ofta folkvalda, raserar de demokratiska institutionerna: fria medier, civilsamhälle, oberoende kultur och rättsväsendet. De kan också ändra på valsystemet för att behålla makten.
• OLIKHETER I DEMOKRATISKT SAMSPEL
70 procent av världens befolkning lever i diktaturer. Demokratierna är på tillbaka gång, visar årets demokratirapport från V-Dem vid Göteborgs universitet.
Ett grundelement i demokratin är att vi människor, trots våra olikheter, ska fungera tillsammans på ett civiliserat sätt. Vi måste helt enkelt klara av att lösa konflikter och meningsmotsättningar utan att puckla på varandra. Det är lätt att hitta exempel på motsatsen! Många pratar nu om ett alltmer polariserat samhällskli mat, där människor och uppfattningar isoleras från varan dra. Det här kan försvaga sammanhållningen och tilliten i samhället, och därmed demokratin. Från politiskt håll uttrycks förväntningar på att stu dieförbund och folkhögskolor ska vara platser där olikhe ter möts. Folkbildningsrådets statistik visar tvärtom att många cirklar är homogena. ”I sjuttio procent av cirklarna möttes knappast utrikes och inrikes födda deltagare”, står det i rapporten Folkbildningens betydelse för demokratin. Samtidigt innehåller rapporten många belägg för att folk
• Sverker Sörlins sommarprogram 2022 uppskattades av många. Han har även skrivit boken Till folkbildningens försvar med undertiteln ”Konsten att veta tillsammans”.
•
JÄMLIKHET
ROLL Med civilsamhället menas den sektor i samhället där människor engagerar sig, vid sidan om staten, näringsli vet och hushållen. Det finns cirka 200 000 ideella fören ingar i Sverige. Få förnekar civilsamhällets betydelse för demokratin. Jägare, HBTQI-personer, sjuksköterskor och hundratals andra grupper har gått samman för att påverka samhälls utvecklingen och driva sina intressen. ”Tillsammans har vi kraft att förändra”, står det på Naturskyddsföreningens webbplats. På samma sätt resonerar många andra. ”Jag tror på civilsamhället. Att arbeta tillsammans med andra fungerar som en fostran i demokratiska värdering ar”, har forskaren och författaren Sverker Sörlin sagt. Kopplingen mellan studieförbund, folkhögskolor och civilsamhälle är uppenbar. Tillsammans har studieförbun den över 300 medlemsorganisationer. Det är kanske inte heller en tillfällighet att bland det första som ryker på vägen från demokrati till diktatur är de oberoende medierna, den fria kulturen – och ett fritt och självständigt civilsamhälle.
• CIVILSAMHÄLLETS
TEXT: THOMAS ÖSTLUND HUR ÄR SAMTALSKLIMATET? Hur pratas det i cirkeln? Är det ett allmänt surr eller kan ni hålla fast vid ett ämne och gå lite mer på djupet? Att hålla en röd tråd i samtalen, ställa frågor och verk ligen lyssna på svaren är ofta en utgångspunkt för bildande sam tal. Att fundera över hur samtalen förs i cirkeln, varför de ser ut som de gör, och hur de kan förbättras, är en bra startpunkt för att ett mer demokratiskt samtalsklimat.
• Demokrati – en liten bok om en stor sak av Sofia Näs ström utkom 2021. Klargörande om det knepiga begreppet demokrati.
LÄS OCH LYSSNA
GRUPPEN BESTÄMMER – OCH TAR ANSVAR Det är sällan man har omröst ningar i en cirkel, men mänger av beslut fattas i varje grupp. Vem eller vilka som bestämmer hos er kan vara värd en tanke eller två. Att resonera och kompromissa hör till demokratins viktigaste beståndsdelar. Studiecirkeln är en plats att öva på detta.
VÄRDERINGAR, NORMER – OCH PLATS FÖR OLIKHET? I alla grupper finns uttalade och ibland dolda regler för hur man ska bete sig. Hur högt till tak är det hos er? Finns det oskrivna regler för vad som gäller – och vad händer om någon bryter mot dessa?Trygghetsfaktorn är viktig för att gruppen ska må bra. Att alla vågar öppna sig, utan risk för att bli illa behandlade, är nog en för utsättning för en bra gemenskap. Olika åsikter får så klart uttryck as, men respektfullt. l Hur är det med demokratin i din studiecirkel? Det är så klart svårt att ge råd som funkar i alla grupper. Ändå finns gemen samma nämnare som kan vara bra att hålla koll på – för att höja demokratinivån i gruppen.
cirkeln 7
BILDKOLLAGE: NINNI OLJEMARK
• #ViMåstePrata är ett gemensamt demokratiinitiativ i folkhögskolor och studieförbund. Läs mer på www.vimasteprata.org bildningen bidrar till att stärka demokratin, bland annat genom introduktion av nyanlända i det svenska samhället. Frågan om integration och mångkultur är ytterst laddad i dagens samhällsdebatt. Att få till demokratiska möten i ett pluralistiskt, men polariserat, samhälle är en utmaning, för studieförbunden och för många andra.
VÄRDEGRUNDEN – OCH FRAMTIDEN Värdegrund är ett lite uttjatat ord som många suckar över, kanske för att alla i samhället – från idrottsklubben till det globala företaget – förväntas ha en värdegrund. Alla dessa värdegrunder har ibland svårt att hitta vägen från de vackra orden till den krassa verkligheten. Ändå ska man nog inte underskatta betydelsen av att slå fast vilka grundläggande värden som gäller i ett samhälle, i en förening eller för den skull i en studiecirkel. Vad händer då framöver med värdegrund och demo kratiarbete i folkhögskolor och studieförbund? Få förne kar att de spelade en stor roll i den svenska demokratins barndom. Kanske är det dags för folkbildningens organi sationer att fråga sig hur de också i framtiden ska kunna ge kraft till demokratins utveckling. Och hur de ska agera om demokratin hotas även i Sverige, vilket knappast kan ute slutas. l
MUSIKALISKT SYSTERSKAP ”ATT HÅLLA PÅ MED MUSIK är att blotta sig. Här har jag känt att jag får vara den jag är”, säger Ella, 17. Hon är en av Systrarna Halland, en kreativ frizon för tio unga musikintresserade tjejer. Senaste året har de träffats varje månad för att ta nya steg i sitt musikskapande – och i sin personliga utveckling.
– I början var det ganska lugnt och inte så krävande, men det har blivit mer och mer avancerat, säger Nourjeen. Ella nickar och fyller på: – Vi har blivit utmanade, men utan press. Det har liksom varit en känsla av MARIKA & MOLLIE – mentorer för Systrarna Halland
FREJA CARLSSON, 16, är yngst bland Systrarna. I början var hon lite nervös, men det gick snabbt över. ”Att hålla på med musik är att blotta sig”, säger ELLA BJÖRFALK, 17. »
– Men snart kanske. För tio månader sedan kände de tre inte varandra. Nu verkar de tajta, med myck et skratt, avslappnad attityd och musiken som gemensam nämnare.
cirkeln 9 ÅRET MED HallandSystrarna • September: UPPSTARTSLÄGER, Hylte • Oktober: LÅTSKRIVERI , Kungsbacka • November: MUSIKPRODUKTION , Studio Recordia, Varberg • December: SCENISKT UTTRYCK , Kulturhuset Nolltrefem, Halmstad • December: MUSIKHJÄLPEN , Varberg • Januari: MARKNADSFÖRING , JURIDIK, Varberg • Februari: STUDIOINSPELNING , Studio Recordia, Varberg • Mars: REPA , Studiefrämjandets replokaler, Falkenberg • Maj: LIVEWORKSHOP , Kungsbacka teater • Maj: LIVESPELNING , Kungsbacka teater »– Det är mycket som ska fixas nu, så sätt igång med dina frå gor.Vi träffas på Kulturhuset Fy ren i Kungsbacka, en eftermiddag i juni. Det som ska fixas är förberedelser inför eventet School´s out på Kungsbacka torg. Nourjeen, Freja och Ella har blivit inbjud na att spela live, och så klart tackat ja. Fast något riktigt band har de inte hunnit bil da –ännu.Nja… inte riktigt.
Freja Carlsson, 16, från Halmstad, Ella Björfalk, 17, och Nourjeen Mohamad, 18, båda från Kungsbacka har, tillsammans med sju andra, deltagit i Systrarna Hal land, ett mentorprogram för unga mu sikintresserade tjejer.
– Fast vi säger bara Systrarna, vi är ju härifrån Halland så det behöver vi inte säga. Nervöst Målet med Systrarna är att ”unga halländ ska tjejer ska uppmuntra varandra i sitt musikskapande”. En gång i månaden har deltagarna träffats på olika platser i Hal land, under ledning av två professionella musiker. Det har varit fullmatade helda gar där de lärt känna olika bitar i musikens stora pussel – testa instrument, sjunga, komponera, spela in, juridik, med mera. – Jag var lite nervös och undrade vad jag gett mig in på när jag fick reda på att jag kommit med, säger Freja som är den yngs ta av HennesSystrarna.oro försvann snabbt när allt kom igång. – Vi har verkligen inspirerat varandra. Jag har fått träffa personer som tänker på olika sätt och har olika åsikter, och det är kul.Alla tre beskriver tiden i Systrarna som en bra balans mellan kravlös lekfullhet och tydlig ambition om musikalisk utveckling.
SYSTRARNA HALLAND har letts av Marika Wittmar och Mollie Minott. Marika Wittmar är sångerska, låtskrivare, musiker och sångcoach. Har varit aktiv främst inom folk/världsmusikgenren. Nu på gång med ny musik i sitt band Wittmar. Mollie Minott (Mollie Lindén) har varit med i Idol. Släppte första singeln 2017 och har sedan dess varit med och skrivit och producerat alla sina låtar, bland annat singeln False Alarm att vi ska göra vårt bästa. Vi har varit en li ten grupp där jag känt att jag kan vara mig själv.
– Det blir nog inga problem att fylla upp platserna, folk har redan börjat anmäla sig, säger Evelina Mattsson. l
Bearbeta känslor Musikintresset hos dessa tre tjejer fanns redan innan Systrarna, och har knappast minskat under året som gått.
– Jag hade aldrig varit i en professionell studio tidigare. Nu har jag kommit på att jag gillar musikproduktion och vill hålla på mer med det. Killfritt – Alltså, jag gillar att spela med killar, men de kan ibland vara lite bestämmande, sägerFrejaElla.och Nourjeen instämmer även om de inte gärna vill generalisera. De menar Det är ofta en press på oss tjejer, och den verkar öka när killar är med. Du ska se ut så där och uttrycka dig så här, liksom.
10 cirkeln
– Många tjejer som håller på med musik, gör det ensamma. Med Systrarna Halland vill vi ge dem en chans att utvecklas tillsammans. Det säger Evelina Mattsson som arbetar med musik på Studiefräm jandet Halland.
– För mig är musik som ett sätt att bear beta känslor, säger Freja.
– Det är ofta en press på oss tjejer, och den verkar öka när killar är med. Du ska se ut så där och uttrycka dig så här, lik som. Att hålla på med musik är att blotta sig. Här har jag känt att jag får vara den jag är, jag behöver inte ändra på mig och göra migFrejatill. har råkat ut för trista händelser i skolan, som fått självförtroendet att vackla. – Jag har fått kommentarer från killar, typ ”fy fan vad dåligt det där lät”. Sånt har jag inte hört här. Vi peppar varandra. Framtiden När framtiden kommer på tal börjar alla tre prata oavbrutet och i munnen på varan dra. Planerna går åt olika håll. Nourjeen är helt klar över att hon vill ut bilda sig och jobba inom musik. – När jag sa det hemma sa mamma och pappa: ”Du kommer inte att få mat på bor det”. I Syrien är musik en hobby, inte ett jobb. Nu har de ändrat sig. De har fattat att man inte behöver bli världsartist för att försörja sig på musik. Freja som just slutat grundskolan tvekar inför framtiden. – Jag tar det lite som det kommer. Det kan ju vara svårt att ha musik som yrke. Jag funderar på att bli lärare och tänker att man kan hålla på med musik ändå. Ella vill syssla med något kreativt, och viktigast av allt är ett arbete som hon trivs med.–Jobbet är ju så stor del av ens liv, och jag vill göra nåt jag verkligen tycker om.l
– Deras självförtroende har växt varje gång vi träffats. Jag tror ock så de fått kontakter för resten av livet. De är ju i den åldern när man börjar bygga sina nätverk. Idén med ett mentorprogram kommer från Gävleborg, där Stu diefrämjandet gjort en liknande satsning ihop med region Gävle borg. I Halland har projektet skett i samverkan med Musik Hallan dia, Region Hallands musikavdel ning. Efter ett lyckat första år blir det nu en uppföljning.
– Det här är ändå annorlunda än skolan, friare på nåt sätt. Nourjeen är kurd, med rötter i Syrien.
»Inom musiken dominerar killarna. När tjejer kom mer med är rollerna ofta redan satta, det kan vara svårt för dem att göra sig gällande bland alla killar. – Vi vill peppa tjejerna att ta större plats och testa sina egna gränser. Här har alla fått pröva olika instrument, och vi har haft en stor genrebredd, säger Evelina Mattsson.Honhar följt deltagarna un der året och sett hur de utvecklats, både mänskligt och musikaliskt.
EVELINA STUDIEFRÄMJANDETMATTSSON, ändå att inom musiken kan killar ibland vara lite påfrestande. Ofta sätter de ramar na för vad som ska göras och hur det ska gå –till.Killar spelar instrument, bestämmer låtar och producerar. Tjejerna ska stå på scen, vara snygga och sjunga. Jag menar inte att sång är oviktigt, säger Nourjeen, men här i Systrarna har vi tjejer fått testa allt. Vi fyllde alla platser och det har gått hur bra som helst. Ella tycker att det har varit befriande att experimentera med olika uttryck och gen rer, på ett avslappnat och tillåtande sätt.
Systrarna har inneburit nya steg i tjejer nas musikaliska utveckling. Ella har skrivit sin första egna låt i projektet.
Vi vill peppa tjejer att ta plats
– Man kan till och med få syn på känslor som man inte visste fanns inom en, menar Ella som säger att hon hållit på med musik i hela sitt liv och nu går ett gymnasiepro gram med estetisk inriktning.
TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: SARAH JOHANSSON
NOURJEEN MOHAMAD, 18, vill jobba med musik i framtiden: ”Jag gillar musikpro duktion och vill hålla på mer med det.” »
– Jag lyssnar på kurdisk och arabisk musik, svensk folkmusik och pop, svensk och engelsk. Det blir en mix av allt och det gillar jag, för jag är ju själv en mix.
– Jag vet inte om jag kommer lägga ut den på Spotify, men det är i alla fall en för staFörlåt.Nourjeen har intresset väckts för att producera och arbeta med musikteknik.
”Jag har lärt mighitta mig själv.”
KOLLOROCKSWEDEN
– En möjlighet att få vara precis den du är och känna att du inte är ensam i ditt intresse. Det är vad Sweden Rock Kollo handlar om, sä ger Emma Heimersson på Studie främjandet, riksförbundet. Sweden Rock Kollo är ett samar bete mellan Studiefrämjandet och Sweden Rock Festival. Det här var tredje gången kollot genomfördes.
”Det bästa måste faktiskt vara ledarna. De är riktigt coola. Och så klart alla goa kollodeltagare.”
l
DE »Hårdrocken är påtagligt mansdo minerad. Intresserade tjejer finns, men de kan ha svårt att hitta före bilder och kompisar att spela med. Sweden Rock Kollo ändrar på det. Under tre dagar i juni möttes 20 tjejer mel lan 14 och 17 år från hela landet i Sölvesborg för att spela, skriva låtar, umgås och titta in bakom kulisserna på legendariska Sweden Rock Fes tival som pågick samtidigt. Bandet Browsing Collection var musikaliska lotsar på kollot, till sammans med ledare från Studiefrämjandet.
”Vi har fått lära oss hur det är att vara kvinna i hårdrocksbranschen. Det är ett viktigt ämne, som det inte pratas så mycket om. ”
”Det bästa med kollot är den glada energin och tryggheten här. Du känner att du kan vara dig själv.”
l BILDER: SOFIA FREDRICKS
FÖR IUPPVÄXTVILLKORBÄTTREUTSATTAOMRÅDEN Närbild LUNABBANICOLAS FRONTFIGUR
– Vi kände snabbt att det inte gick att bara kasta boll med barn och unga när den sociala infrastruk turen i ett område var skev. Det handlade om de ras levnadsvillkor och vi tog reda på vad de boende saknade och behövde, även de vuxna. Målet var att bygga en social infrastruktur med egna mötes platser, egna utbildningar och att inrätta vårdin stanser. Det lyckades vi med. När det kommunala bostadsbolaget MKB gjorde en mätning i området Nydala efter ett år hade den upplevda tryggheten ökat med åtta procent.
FAMILJ: Sambo och två döttrar. LÄSER: Ökendykarna av Sven Lindqvist. MUSIK: Mycket svensk hiphop för tillfället: Mohammed Ali, Kartellen, Aki från Labyrint.
Intervjun med Nicolas Lunnaba går i flygande fläng. Från lunch med pota tissallad och lax via ett Nordeakon tor, till att landa på ett fik mitt i Malmö med en Americano triple shot. Sommaren har varit märklig, säger han. Han har läst in sin bok som ljudbok och har fått veta att han ska promoveras till hedersdoktor vid Malmö universitet för sitt arbete med barn och unga. Se mestern är lugnet före stormen. Medan han laddar för en intensiv höst hittar han på aktiviteter med döttrarna, 3 och 5 år. – Det där med semester är en definitionsfråga. Men jag ser till att ha kvalitetstid med mina barn varje dag och göra riktiga saker med dem. Inte bara gå till nån vanlig lekpark. Utan till Folkets Park, stranden eller umgås med vänner. Basket med mera Nicolas Lunabba är verksamhetsansvarig för orga nisationen Helamalmö som startade 2004. Från början ett socialt projekt där elitspelare i basket klubben Malbas skulle ut i skolorna i utsatta områ den i Malmö och träna basket med barnen. Syftet var brottsförebyggande och integrerande. Men det utvecklades till något större.
På morgnarna kommer familjer dit för att äta fru kost, på dagtid nyttjar skolorna lokalerna och mel lan klockan 15 och 20 är det aktiviteter för unga, 10-19 år. Verksamheten finansieras av kommunen, företag, stiftelser, medlemsavgifter och kioskför säljning.–Jaghar
FRONTFIGUR
Glädje och sorg Nicolas arbete är socialt krävande och ibland utmattande. Han behöver vara tillgänglig och när varande för att kunna hantera människors glädje, sorg och ilska, i en miljö där skjutningar och mord förekommer. Dessutom är han en flitig debattör. Som motvikt stänger Nicolas in sig och skriver ett par timmar varje dag, det har han gjort i 15 år. En extremt privat syssla, menar han, som hjälper honom att tänka. – Att mitt skrivande varit privat tror jag har med min klassbakgrund att göra. Skrivande var en bor gerlig syssla för den som inte behövde tänkta på att få mat på bordet. Numera ser jag det som en skyl dighet att skriva om både sociala och politiska frå gor, med den erfarenhet jag har från mitt arbete och mitt liv. Svenneblatte Nicolas kallar sig själv svenneblatte utan rötter. Han är född i en liten stad i Katalonien, med finsk mamma, spansk pappa och uppvuxen i Lund. Han
blivit frontfiguren, även om alla jobbar lika hårt. Anette som går upp i ottan varje morgon och gör frukost till hundra personer får inga priser och erkännanden. Men alla utmärkelser jag får är Helamalmös.
GÄNGKRIMINALITET, SKJUTNINGAR OCH PARALLELLSAMHÄLLEN. Debattens vågor går höga. Nicolas Lunabba snackar inte bara, utan har i flera år befunnit sig i händelsernas centrum, som frontfigur i Helamalmö. Han menar att många unga män i socialt utsatta områden lever i existentiellt mörker. Våld och död är en del av deras vardag. Det omgivande samhället har abdikerat. Nicolas Lunabba anser att motkraften är att vara närvarande som vuxen, erbjuda alternativa sammanhang och att bekämpa fattigdomen. Nyligen kom hans debutbok Blir du ledsen om jag dör? » om NICOLAS LUNABBA, 41 GÖR: Verksamhetsansvarig på Helamalmö, debattör, författare och krönikör.
cirkeln 13 »
AKTUELL: Med boken Blir du ledsen om jag dör? Promoveras i oktober till hedersdoktor vid universitet.Malmö
I dag är Helamalmö i Nydala föreningens störs ta mötesplats med 17 rum, skola, eget bibliotek och aktiviteter för unga, föräldrar och seniorer.
Saknar politisk udd Helamalmös tro är att samverkan är grunden till ett hållbart samhälle. De har krokat arm med ett fyrtiotal aktörer, däribland ett studieförbund, en lokal folkhögskola och med Malmö universitet som ger deras kurs i social mobilisering. På en direkt fråga om just studieförbunden skulle kunna göra en större insats i samhället svarar han: – Studieförbunden, precis som hela civilsam hället, behöver ”återradikaliseras”. Det är livsfar ligt för demokratin att den politiska udden är borta från civilsamhället. Vårt lands relativa jämlikhet och demokratiseringen bygger på folkrörelsernas oberoende, kritik av makten och ansvarsutkrävan de. Samhället skiktas Nicolas får ofta frågan varför unga män i utsatta områden är så våldsamma att de skjuter varandra. Han brukar svara att han inte är någon krimino log. Ändå har han tankar om detta. – När vi tillåter att samhället skiktas i två, där vi inte känner igen varandra, skapas konflikter och en grogrund för slitning. Lyckas vi få till jämlika »
NICOLAS LUNABBA debuterar i höst som författare. NICOLAS associerar Kunskap – Makt. Basketboll – Kliar i fingrarna. Trygghet – Har insett att det är ett extremt vackert ord. Då har man det bra. Trygghet är frihet. Klassklyfta – Ilska.
14 cirkeln talar varken finska eller spanska. Pappan flyttade tillbaka till Spanien när Nicolas var fyra år. När han var nio åkte mamma, han och brorsan dit för att träffa pappa. – Det blev ett intetsägande möte. Jag hade kan ske en förhoppning att han skulle återuppstå i mitt liv. Så blev det inte. Min mamma dog i can cer när jag var 19 år, jag har ett avtrubbat och osen timentalt förhållande till begreppet familj. De människor jag bryr mig om och har nära, de är min familj. Sen är jag besatt av mina ungar. Ibland när jag tittar på dem slås jag av hur extremt vackert liv de Underhar. uppväxten var basketen viktig för Nico las. Där kanaliserade han sin oro, men basketen var också det enda han hade. Spelade han bra blev han glad och uppåt, spelade han dåligt var han nedstämd i flera dagar. – Jag var halvproffs och hade två stipendier på gång i USA, men när vi började vara ute i skolorna med barnen genom Helamalmö kände jag starkt att det var exakt det jag ville göra. Jag hade hittat min plats.
•
•
cirkeln 15
Nicolas menar att debatten om hårdare tag som lösning på ökat våld bland unga går åt fel håll.
•
• Vilka goda idéer som redan finns för klimatomställning.
CHANGNATANIELBILD: PALMERCRISTIANBILD:
HELAMALMÖFAKTA:
• Hur lokala kraftsamlingar har startats.
•
Rapporten innehåller även förslag på hur situationen kan förbättras. Läs och ladda ner på Hbtqiwww.mucf.se.ärettparaplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transperso ner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner. Arrangera lajv Första hjälpen – hund Hållbar mat om Starta förening färdiga studieplaner DET HÄR ÄR FEM AV FEMTIO studieplaner som fritt kan laddas ner från www.studieframjan det.se. Sök under fliken ”Starta studiecirkel” och hitta studieplaner inom hälsa, musik, jakt, trädgård och många andra ämnesom råden.
Den digitala cirkeln Kraftsam lingsambassadör för klimatet startar den 22 september. Intresserad? Läs mer www.studieframjandet.se.på
• –KlimatagendanSverigeställer
Nicolas Lunnabas sommarprat i radion förra året var ett utdrag ur hans debutbok. Det handlade om tre killar i Malmö som levde i ett område där det inte är givet att man överlever sin tjugoårsdag. Killar som kom till basketträningen med kort stu bin, stor oro och lätt hamnade i konflikt. Genom att alltid finnas där och fånga upp dem lyckades Nicolas få deras förtroende. En av dem, Elijah, flyt tade hem till honom och blev kvar i två år. I dag är Elijah basketproffs i USA. För de andra två killar na gick det väldigt illa. l
• Utöver mötesplat sen på Nydala driver Helamalmö ett tjugotal projekt och www.helamalmo.comiverksamheterföreningsruntomMalmö.
HUngaBTQ I mår LEVNADSVILLKORENsämre för unga hbtqipersoner är sämre än för andra unga. Det visar en rapport från MUCF, Myndigheten för ungdomsoch dåligtfritidsaktiviteterMångasämretrygghet,Påcivilsamhällesfrågor.enradområden–hälsa,hot,mobbning–ärlägetförungahbtqi-personer.avstårävenfrånolikaavrädslaförattblibemötta.
50
• Helamalmö arbetar dels praktiskt med att förbättra levnadsförhållandena i utsatta områden, dels opinionsbildande med att belysa orättvisor och missförhållanden.
• Helamalmö är en ideell förening med ungefär 4 500 medlemmar och 250 anställda ledare och instruktörer.
– Det är oetiskt, oansvarigt och kontraproduk tivt att sätta barn under 18 år i fängelse. Repres siva åtgärder är bara ytterligare ett sätt att putta ifrån oss dem som är avvikande. Vi måste omfam na dem, dra dem till oss. Det destruktiva kan inte vara det enda sammanhanget, vi har ett vuxenansvar att erbjuda något annat.
TEXT: GERD ERIKSSON FRILANSJOURNALIST BILD: JESPER KLEMEDSSON SOTOMAYOR
omställningförKraftsamlaklimatMARIESTADS Naturskyddsförening arbetar med konceptet lo kala kraftsamlingar för klimatet. De har nu skapat en studiecirkel där du får lära dig:
notiseroch hållbara samhällen som är en del av de globala målen i Agenda 2030 skulle det se annorlunda ut. Han menar att Sverige på många sätt är ett fan tastiskt land, där möjligheterna för de flesta är närmast oändliga. Men för dem som lever i fattig dom i segregerade områden är det inte så. Och dis kussionen om barns, ungas och föräldrars ansvar haltar, tycker han. – Ansvaret läggs på enskilda individer och ses inte som strukturella problem. Det är för enkelt att skylla på föräldrar när ungarna hittar på skit, eller att det är svartskallar som ligger bakom Sveriges påstådda förfall. Det tar bort fokus från dem med verklig politisk och ekonomisk makt, de med det största ansvaret. Unga i fängelse
• Tankarna bakom kraftsamling för klimatet.
• SVENSKA BRUKSHUNDKLUBBEN, SBK, är en ideell medlemsor ganisation med drygt 60 000 medlemmar i 280 lokala Bruks hundklubbar. SBK är specialklubb i Svenska Kennelklubben och alla hundraser är välkomna.
– Genom Hundens vecka ger vi nya och gamla hundägare chans att testa allt roligt du kan göra med din hund. Vi lyfter också fram det fantastiska folkbildningsarbete som hundklubbar runt om i landet gör. Det säger Lisa Holmberg på Studiefrämjandet, riksförbundet.
TEXT: THOMAS ÖSTLUND
16 cirkeln
VECKAHUNDENS12-18SEPTEMBER
• Hundägarpodden nås www.brukshundklubben.sevia
»
Eftersom hundklub barna står för akti viteterna varierar utbudet över lan det. Agility, hoo pers, rallylydnad, sök och mycket annat. Många aktiviteter har prova-på-karaktär, och det är gratis att vara med. Intresset för hund har ökat under pan demin, och en del nya hundägare är kanske inte beredda på vilket ansvar det innebär, och hur den nya fyrbenta familjemedlem men fungerar. Att vara villrådig med sin hund är ett gott skäl att vända sig till en hundklubb, menar Lisa Holmberg. – Tänk på att alla hundar och hundäga re kan göra framsteg. Ett sätt att ta sitt an svar är att aktivera sig och ha kul med sin hund. Det gör hunden nöjd och trött, och en trött hund är en lycklig hund. l
– Vem som helst kan delta, alla slags hundar och alla slags människor, säger Lisa Holmberg. Många som har hund eller är intresse rade av hund, har inte kommit sig för att uppsöka en hundklubb. Det tycker Lisa Holmberg är synd, för det finns så myck et roligt att göra tillsammans med andra hundintresserade. Hon är själv aktiv i Väl lingby Brukshundklubb i Stockholm. – Hos oss har Hundens vecka blivit en inkörsport för nya medlemmar som sedan blivit aktiva i klubben. Prova på
Tre organisationer för hundar och hundägare
Hundens vecka genomförs i år för tredje gången. Idén är enkel. Hundklubbar runt om i landet laddar med massor av spännande aktiviteter.
• SVERIGES HUNDUNGDOM är Svens ka Kennelklubbens ungdomsför bund. Verksamhet sker främst med hundintresserade ungdomar, 6-25 år.
Hundens vecka arrangeras av Studiefrämjandet i samverkan med tre hundorganisationer:
Mycket på gång Här är bara något av allt som händer under Hundens vecka. Mer program
punkter på se/hundensveckawww.studieframjandet. • Uppvisning i jaktapportering (Arvika) • Prova på rallylydnad (Hagfors) • En kväll för barn med egen hund (Torshälla) • Nyfiken på Nose work? (Sollefteå) • Prova på agility (Skoghall) • Fereestyleuppvisning (Stockholm) • Skojapportering (Ed)
Skoj för hundar & hundägare ELLISAUSTINWADEBILD: WHITECROSSMELISSABILD:
Lisa Holmberg
”EN PODD OM HUNDAR för hundägare.” Så presenteras Hundägarpodden, producerad av Brukshundklubben. I avsnitt åtta är temat Kurser & utbildningar och podden gästas av hundinstruktören Johanna Jervgren. Andra avsnitt handlar bland annat om vardagslydnad, försäkringar, hundens hälsa och om hundar i människans tjänst.
Hundägarpodden
info och massor av fler
• SVENSKA KENNELKLUBBEN, SKK, är hundägarnas riksorganisation med närmare 300 000 medlem mar. SKK vill sprida information, utbilda och väcka debatt – och visa på den stora glädjen och nyttan med hund.
DET FINNS 155 FOLKHÖGSKOLOR i Sverige. Senast i raden är Mimi folk högskola i Göteborg som startade tidigare i år. Mimi riktar sig i första hand till personer med psykisk ohäl sa, ofta med bittra erfarenheter från den ordinarie skolan.
NU BJUDER STUDIEFRÄMJANDET i Var berg in till skrivprojekt Vårt Varberg Tanken är att samla berättelser om hur det är att vara varbergare i dag –och idéer om hur staden kan utveck las i framtiden. Alla kan delta och alla slags texter tas emot; noveller, dikter, kåserier med mera. Berättelserna ska sedan sammanställas och publiceras.
Ny folkhögskola för personer med psykisk ohälsa
BORGELIDROGERBILD:
Signaturleder
• SKÅNE ÅS TILL ÅS. En del i nordvästra Skåne av den långa Skåneleden.
NYA LEDER:
• BERGSLAGSLEDEN. Djupa skogar, gruvor och storslagna utsikter i trakterna kring Nora. Läs om signaturlederna på www.turistforeningen.se
cirkeln 17 notiser
– Många av våra deltagare har känt sig utanför och udda. Här får de chans att bygga upp både sin kunskap och självkänsla, säger Roger Andreasson, ordförande för folkhög skolan.Skolan har kopplingar till Fontän husrörelsen, som finns i ett trettiotal länder och där människor med psykisk ohälsa kan hitta en väg till återhämtning.
Skriv om ditt Varberg
BERÄTTELSEN OM BLÅ RUMMET
• KINNEKULLE . Rundvandring i Västergötland med tre dagar i variationsrik natur.
• TREPARKSMÖTET. Led där de tre nationalparkerna Sarek, Stora Sjöfallet och Padjelanta möts.
NY RAPPORT En skattereformgrön EN GRÖN SKATTEREFORM heter en ny rapport från Naturskyddsföreningen. Här finns förslag inom skatteom rådet som Naturskyddsföreningen menar skulle styra samhället i en mer hållbar riktning. Det handlar bland annat om transporter, energi och jordbruk. Rapporten finns att läsa och ladda ner på www.natur skyddsforeningen.se.
• BOHUSKUSTEN. Vandring bland klippor och hav längs västkusten.
I den nya boken Den lärande föreningen: Berättelsen om Blå rummet (förlaget Trinambai) tecknar Aron Schoug, fil. dr. i pedagogik, berättelsen om Blå rummets tjugo första år. Blå rummet är en liten replokalsförening i Jakobsberg. Läsaren får en inblick i hur människor formar sin förening och hur föreningen i sin tur formar människorna. Schoug undersöker också framgångsfaktorer och fallgropar för föreningars samverkan med studieförbund.
SPRATTBILD:ANNIE
85553 STUDIECIRKLAR GENOMFÖRDES pandemiåret 2021. Det är en minskning med 44 procent jämfört med året innan.
FÖR VANDRING FRÅN NORR TILL SÖDER INTRESSET FÖR VANDRING fortsätter öka. För att inspirera och underlätta valet av vandringsled utser Svenska Turistföreningen, STF, ett antal så kallade signaturleder. Det är vandringsleder som visar mångfalden av naturmiljöer i Sverige. I våras presenterades 13 signaturleder, varav 5 är nya på listan.
CENTERPARTIETVÅRGRUNDinställning är att folkbildning och studieför bundsverksamhet är omistligt i vårt samhälle och av stor betydelse för såväl den enskilda deltagaren som för samhället i stort.
• Inget om studieförbund i valmanifestet 2022.
FOLKBILDNING ska på ett demokratiskt och jämlikt sätt få medborgarna att ta till sig ny kunskap och nya värderingar. Studieförbunden är viktiga verk tyg för integrationsarbetet.
• Samarbetar med Studieför bundet Vuxenskolan.
18 cirkeln
KRISTDEMOKRATERNAVIANSER att folkbildningen fyller en mycket viktig funktion i samhället. Studieförbunden och folkhögskolorna gör det möjligt för individer att välja en utbild ningsform som passar ens egna behov. För många personer utgör det också en andra chans till att finna en väg in i arbetslivet.
SPANINGAR: • 44 sökträffar på ”studieför bund” på www.liberalerna.se.
• Medlem i Vuxenskolan.Studieförbundet
• Valmanifest med fyra prio riterade områden. Inget om studieförbund.
• Ur partiprogrammet: ”Såväl folkhögskolan som studieför bunden är viktiga utbildnings former som breddar människors möjligheter att lära nytt hela livet.”
• Samarbetar med Studieför bundet Vuxenskolan. Vad säger riksdagspartierna om studieförbund och folkbildning? Vi ställde tre frågor till de åtta partierna, och har även spanat lite på deras partiprogram, valplattformar, webbplatser och riksdagsmotioner.
DET ÄR VIKTIGT att det stat liga stödet till studieförbunden används på rätt sätt. Uppgifter om systematiskt fusk i studie förbundens verksamheter har skadat trovärdigheten. Samtidigt har studieförbunden centralt tagit fram ett handlingsprogram mot fusket. Vår bedömning om anslagen kommer därför beakta riksrevisionens granskning av stödet.
• Ur och”Möjlighetenidéprogrammet:tillbildningettlivslångtlärande är berikande både för individen och samhället.”
VI VILL SE ett fortsatt högt stöd till studieförbunden. Det studieförbunden kan bidra med i form av bland annat bildning, kultur och ökad delaktighet kommer att behövas än mer i samhället i hela landet.
• Folkbildning nämns i idépro grammet – för ett rikt kulturliv och livslångt lärande.
• Föreningsliv folkbildning och idrott finns som politikområde från A-Ö. Där står att partiet vill ge mer stöd till föreningsliv och studieförbund.
LIBERALERNAVISERfolkbildningens betydelse och viktiga roll för att höja kunskapsnivån i samhäl let. Studieförbunden är ett nav i kulturens infrastruktur. De är unika genom att arrangera kulturaktiviteter även på mycket små orter.
FOLKBILDNINGEN gör människor till medskapare i stället för passiva konsumenter av kultur och bildning. Genom att vara fri och frivillig ger den ett frihetligt värde i sig, samti digt som den når och lyfter dem som kanske inte kommit till sin rätt i det formella utbildnings systemet. Det gäller inte minst personer som är särskilt utsatta, exempelvis med intellektuella eller neuropsykiatriska funk tionsnedsättningar. STÖDET ska präglas av långsiktighet. Trenden att det gene rella stödet minskar till förmån för korta projekt (som vart och ett för sig kan vara nog så lov värda) där det offentliga beställer verksamhet behöver vändas.
• Medlem i Vuxenskolan.Studieförbundet
SPANINGAR: • 179 sökträffar på ”studieför bund” på www.centerpartiet. se. • Ur valplattformen 2022: ”En fristående folkbildning har mycket stor betydelse i tider då demokratiska värden ifrågasätts.”
MILJÖPARTIETFOLKBILDNINGEN ska vara fri och frivillig: den står fri från påverkan utifrån och bygger på frivillighet i deltagandet för alla inblandade. Folkbildningen är in kluderande, den attraherar olika människor och hämtar deltagare brett ur alla grupper i befolkning en. Därmed skapar den förut sättningar inte bara för individen utan också för ett inkluderande samhälle.
SPANINGAR: • 20 sökträffar på ”studieför bund” på www.mp.se.
SPANINGAR: • 3 sökträffar på ”studieför bund” på www.kristdemokra terna.se.
• Har motionerat om att ”stu dieförbunden har en unik roll i integrationsarbetet”.
• Ur partiprogrammet: ”Vi tror på folkbildningen och det livslånga lärandet. När alla får möjlighet att bidra och möjlig het att välja sin väg i livet, kan ett starkt samhälle byggas.”
ATT ERBJUDA ett sätt att bilda sig tillsammans med andra inom områden som man själv är intresserad av. Möjligheten att själv ta initiativ till en studiecirkel och få stöd genom den struktur som studieförbunden erbjuder är den del av det som är unikt med denna form och som är så värdefullt.
STUDIEFÖRBUNDEN ska ge möjlighet för alla människor att bildas genom hela livet och ge fler människor möjlighet att öka sin kunskap och bildning. De är också viktiga för kulturlivet i hela landet.
HÅLL KOLL PÅ PARTIERNA VAL 2022
VI VILL SE ett ökat stöd till studieförbunden, skapa fler plat ser på folkhögskolorna och öka andelen generellt stöd i stället för projekt och riktade bidrag.
• Ur partiprogrammet: ”All kunskapsförmedling måste ge redskapen att självständigt tolka och värdera informa tion. … I detta arbete har den idéburna folkbildningen en central roll.”
SOCIALDEMOKRATERNAFOLKBILDNINGEN har spelat en viktig roll för demokratins framväxt och fortsätter utveckla demokratin genom samtal och gemensamt lärande. Genom att erbjuda bildning genom livet utan tvång kan människor växa och utvecklas på andra sätt än i skolan och på arbetsmarknaden.
• Medlem i ABF.
DET ÄR OROANDE att de kommunala bidragen till studie förbunden har sjunkit med 60 procent de senaste åren. Vi job bar lokalt mot de nedskärning arna. Om inte trenden vänder kan statens bidrag behöva öka i stället men vi har inte budgete rat för det. De senaste åren har vi föreslagit förstärkningar av folkhögskolornas bidrag.
• Politikområdet Civilsamhäl le innehåller fyra konkreta förslag, bland annat att mer av folkbildningens resurser ska riktas till barn, ungdomar, nyanlända och för att öka människors möjligheter till arbete.
FRÅGORNA STÄLLDES VIA MEJL TILL PARTIERNAS PRESSAVDELNINGAR.
SPANINGAR: • 2 sökträffar på ”studieför bund” på www.vansterpartiet. se.
FLER INSATSER behövs så att folkbildningen kan utvecklas i hela landet. Studieförbundens verksamhet ska värnas, utveck las i hela landet och ses som en viktig del i alla människors möjlighet till livslångt lärande.
• Har motionerat om att en ”oberoende aktör” bör fördela bidraget till folkbildningen.
• Inget om studieförbund och folkbildning i Valplattform 2022.
VI VILL utvärdera bidragssys temet och tillsynen av studie förbunden. Vi vill också sam la bidragsstödet och tillsynen av civilsamhället till en opartisk myndighet, istället för Folk bildningsrådet, som är en ideell förening, som i dag både ger bidrag och utövar tillsyn. Vi vill också skärpa kraven och säkerställa att bidrag aldrig ris kerar främja eller stödja radikali sering, hedersförtryck, våldsbe jakande extremism eller hat och hot mot HBTQI-personer.
SPANINGAR: • 11 sökträffar på ”studieför bund” på kraterna.se.www.socialdemo
MODERATERNADEHARENviktig roll i sam hället. Dels genom att bidra till ökad kunskap och bildning hos befolkningen men också genom att öka gemenskapen och bidra till ökad demokrati.
cirkeln 19
• Under politikområdet Kultur står att ”viktiga aktörer för ett levande kulturliv är det ideella föreningslivet och folkbild ningen. Det är viktigt att dessa har bra förutsättningar och goda villkor att verka.”
• Ingen sökträff på ”studieför bund” på www.sd.se.
positiv grundin ställning till folkbildningen och studieförbund. De har utgjort en av grundbultarna för framväxten av den svenska demokratin. Re geringens förda politik har dock inneburit att folkbildningsväsen det till stor del blivit ett integra tions- och ochdetattSverigedemokraternautbildningsprojekt.serhellrefolkbildningenskaägnasigåtursprungligademokrati-bildningssyftet.
DE SENASTE åren har reger ingen kraftigt höjt folkbildnings anslagen utifrån ett integra tions- och utbildningssyfte, och inte det huvudsakliga bildnings syftet och demokratisyftet. Detta ställer vi oss inte bakom. Vi omprioriterar därför dessa medel till andra kulturområden.
ATT GE ALLA möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för person lig utveckling och delaktighet i samhället.
FOLKBILDNINGEN ska särskilt se till att nå dem med kortast utbildning. Folkbildningen har ofta tagit stort ansvar vid sär skilda händelser – flyktingvågen 2015, under pandemin och nu för Ukraina. Ni bidrar också till att bryta segregation och isolering.
SPANINGAR:
ATT FORTSÄTTA verka utifrån sina två kärnuppgifter – bildning och demokrati. Samt fortsätta nå ut brett och speciellt till de grupper som vanligtvis inte söker sig till folkbildningen.
SVERIGEDEMOKRATERNAVIHAREN
• Medlem i Medborgarskolan.
SPANINGAR: • Ingen sökträff på ”studieför bund” på www.moderaterna. se.
DE HAR MÅNGA viktiga uppgif ter. Grunden är att bidra till ökade kunskaper hos befolkningen och därmed stärka människors makt över sitt eget liv.
TRE FRÅGOR TILL PARTIERNA
• Folkbildning finns med i partiets politik A-Ö på webb platsen. Partiet vill ”värna folkbildningens självständig het och oberoende”.
Något ni vill ändra i statens stöd till studieförbunden?
VÄNSTERPARTIETVIHAREN mycket positiv inställning. Studieförbunden är viktiga i arbetet för en stark demokrati. Folkbildningen ger utrymme för människor med olika bakgrund att mötas och utvecklas. Fritt och frivilligt är en förutsättning för att verksam heten utgår från den enskilda människans vilja att lära. Den grunden vill vi värna. Med när varo i alla kommuner når man ut med kultur och bidrar med viktigt stöd till föreningslivet.
• Medlem i ABF. Vilken är er grundinställning till folkbildning och studieförbund – varför? Vilken är studieförbundens viktigaste uppgift?
• Inte med i något studieför bund.
Vem kan man lita på? Det är titeln på Hoola Bandoolas klassiska album från 1972. Frågan är lika aktuell femtio år senare. Vad som är sant och falskt har fått filoso fer från Aristoteles och framåt att rynka sina pannor i djupa veck. Men utan att fördjupa sig i vetenskapsfilosofiska reso nemang går det i vardagslivet att öva upp sin källkritiska för måga. Det handlar för det första om att inte omedelbart tro på allt du hör och ser. Det gäller oavsett hur informationen förmedlas – digitalt, tryckt eller muntligt. Och det gäller, kan ske i synnerhet, om informationen vid första anblicken ver kar rimlig och stämma med dina egna uppfattningar.
Vi har traditionellt litat på etablerade medieföretag. Men även här behövs en kritisk blick. Det finns tre frågor du kan ställa till dig själv för att bli lite mer uppmärksam på den information som sköljer över dig: 1. Vem säger? Den första frågan är vem som säger något – vem avsän daren är och om den är trovärdig. Hittar du ingen tydlig avsändare är det dags att hissa varningsflagg.
»
SANT ELLER FALSKT? RÄTT ELLER FEL? Ord och bilder flödar mot oss i en aldrig sinande ström.
BILD: EMILIANO VITTORIOSO
Det gäller att inte okritiskt tro på allt. Att navige ra och hålla balansen i informationsbruset är ingen enkel sak. Men källkritik behöver inte vara så svårt som det låter. Med lite detektivarbete och sunt förnuft kommer du långt.
20 cirkeln
VEM SÄGER VAD VARFÖR?OCH
KÄLLKRITIKFÖRDAGSLITE
Den tredje källkritiska frågan är varför något sägs. Vilket är syftet och vad vill avsändaren uppnå? Är tanken att du ska bli mer kunnig, ändra åsikt eller köpa något? Syftet sägs inte alltid rakt ut, och här gäller det att tänka till, undersöka och ibland läsa mellan rader na.Krig och propaganda hör ihop, och kriget i Ukraina har fått många att varna för desinformation. Myndigheten för psykologiskt försvar skriver på sin webbplats att: ”Främ mande makt kan använda falsk och vilseledande informa tion för att försöka störa och styra det offentliga samtalet i Sverige. Målet är att påverka politiska beslut och vad människor tycker.” Som du ser finns det skäl att inte blåögt tro på alla bud skap som sköljer över dig. Inte minst är det en god idé att tänka till innan du okritiskt delar vidare något i ditt flö de.l TEXT: THOMAS ÖSTLUND
KÄNNER DU BEGREPPEN?TILL FAKE NEWS. Från början stod det för falska, påhit tade nyheter. Nu har begreppet kidnappats av Donald Trump som använder fake news för att avfärda medi er och journalister han inte gillar.
Mer(Ruta)om källkritik
2. Vad sägs? Här måste du själv tänka lite som en forskare. Finns bevis för det som sägs och hur tillförlitliga är uppgifterna? De flesta anser nog att det är rimligare att tro på tiotusen fors kare som säger att klimatkrisen är ett faktum, än på tio som påstår att den inte existerar.
En bra tumregel är att inte lite på en källa, utan kolla om samma uppgifter finns på fler ställen. ”Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik”, lyder ett känt citat. Det är väl lite orättvist mot alla statistiker, men ofta har vi en tendens att ta siffror för sanning. Även här behövs en kritisk blick. Det är ibland svårt att skilja mellan nyhetsjournalistik och åsikter. Den som vill argumentera för något, väljer ofta ut fakta som passar just deras budskap. Politiker pratar sällan om att brottligheten totalt sett minskat de senaste tio åren, men desto mer om att gängbrottslighet och skjut ningar ökat. Att välja och vinkla fakta är kanske naturligt, och även oberoende medier kan bli enkelspåriga och be driva så kallad kampanjjournalistik. Det kan också vara svårt är att skilja mellan nyheter och reklam. Många annonser ser numera ut som ”förklädda” tidningsartiklar, helt enkelt för att reklammakarna vet att redaktionella texter har större trovärdighet. 3. Varför sägs det?
• På Nyhetsvärderaren kan du testa din källkritiska förmåga att upptäcka falska nyheter. Här finns också mer info om källkritik och många länkar. Sajten finansieras av Uppsala universitet. www.nyhetsvarderaren.se.
Traditionella medier har alltid en ansvarig utgivare och artiklar är för det mesta undertecknade av journalister. Det är så klart ingen garanti för att det som du läser i tid ningar alltid är sant. Men om avsändaren är känd kan du i alla fall bedöma om det är någon du litar på. Då går det också att ställa mediet eller personen till svars.
FAKTARESISTENS. Att hålla fast vid en ståndpunkt, även om vetenskapliga bevis säger motsatsen. ”Det är oroväckande när stora grupper inte formar sin övertygelse utifrån tillgänglig evidens. Kunskap är helt avgörande för vår existens”, har professor Åsa Wikforss sagt. FILTERBUBBLOR. Du befinner dig i en filterbubbla om du bara tar till dig information som bekräftar det du redan tycker. Olika sökmotorers och sociala medi ers algoritmer sägs förstärka filterbubblorna, genom att rikta budskap och meddelanden till dig, utifrån vad du tidigare har gillat eller sökt. ÅSIKTSKORRIDOR. En metafor för vilka åsikter som vid ett givet tillfälle är accepterat i samhället.
En bra tumregel är att inte lite på en källa, utan kolla om samma uppgifter finns på fler ställen.
• På Nyhetsvärderaren kan du testa din käll kritiska förmåga att upptäcka falska nyhe ter. Här finns också mer info om källkritik och många länkar. Sajten finansieras av Uppsala universitet. www.nyhetsvarderaren.se.
• Myndigheten för psykologiskt försvar har samlat information om källkritik på www.bliintelurad.se.
DEEP FAKE. Falsk information som är skickligt gjord, och därför svår att avslöja. Begreppet används ofta för förfalskade filmer, där en persons bild och röst manipuleras och imiteras med hjälp av datateknik. Ett exempel är en video där Ukrainas president Zelensky meddelar att Ukraina kapitulerat. Sök ”deep fake” på Youtube för exempel. KONSPIRATIONSTEORIER. Elvis lever, förintelsen har aldrig ägt rum, Corona sprids av läkemedelsföre tag. Konspirationsteorier finns i tusental. Det är ingen ny företeelse och det finns mängder av idéer om hur och varför de uppstår. Foliehatt är en nedsättande/ skämtsam benämning på personer som tror på kon spirationsteorier.
cirkeln 21
MER OM KÄLLKRITIK
• Myndigheten för psykologiskt försvar har samlat information om källkritik på www.bli intelurad.se.•BokenKällkritik – journalistik i lögnens tid av Sigurd Allen och Ester Pollack är riktad till journalister, men matnyttig även för andra som vill fördjupa sig i källkritik.
• Boken Källkritik – journalistik i lögnens tid av Sigurd Allen och Ester Pollack är riktad till journalister, men matnyttig även för andra som vill fördjupa sig i ämnet källkritik.
och frivilliga karaktär ska vägas mot politikens behov av att se till att skattepengar används på rätt sätt. Det handlar också om att balan sera behovet av gemensamt lärande – i en tid när den digitala utvecklingen ger stora möjlighet för individuellt lärande, säger Christer FolkbildningsutredningenNylander. ska vara klar senast 19 februari 2024. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND Christer Nylander leder ny folkbildningsutredning utvärderadeArvsfondsprojekt
22 cirkeln
CAGLEBROOKEBILD:
MED STÖD FRÅN Allmänna arvsfonden når studieförbunden nya målgrupper. Studieför bunden står för trygghet och säkerhet, och är ofta en bra samverkanspart för mindre, ”projektovana” aktörer. Det visar en utvärde ring av arvsfondsprojekt i studieförbunden. Det finns också utmaningar. Rapporten kon staterar att projekten ofta blir personbundna, och inte riktigt landar i studieförbundens befintliga organisationsstruktur.
•
•
MOSTPHOTOSBILD:
RYKTET OM FÖRENINGSLIVETS död verkar överdrivet. Flera av Studie främjandets medlemsorganisationer har på senare tid ökat sitt medlems antal. Några exempel: Svenska Jägareförbundet har 159 000 medlemmar, en ökning med 1 000 på ett år. Även antalet kvinnor som är medlemmar ökar och är nu 16 000. Friluftsfrämjandet har ökat medlemsantalet med 35 procent sedan 2015, till cirka 109 000. Svenska Kennelklubben hade 2021 cirka 298 000 medlemmar, en ökning med drygt 6 procent sedan året innan. Christer Nylander
Regeringen har beslutat att en ny folk bildningsutredning ska genomföras. Ut redningen ska ledas av Christer Nylander, avgående riksdagsledamot för liberaler na och ordförande i Kulturutskottet.
Mer info på www.arvsfonden.se
Säker styrning
pekarMedlemskurvoruppåt
•
Ett uppdrag till utredningen är att före slå åtgärder så att folkbildningen kan styras säkert och effektivt. Utredningen ska även titta på hur uppföljning och granskning kan säkerställas. – Vi vill ge folkbildningen de bästa förutsättningar att verka framöver, säger AnnaChristerEkström.Nylander ska leda den nya utredningen. Fram till valet är han riks dagsledamot för liberalerna och ordfö rande i Riksdagens Kulturutskott. Han är glad över att ha fått förtroendet och nöjd med att utredningen har ett brett kalanseradetteärterarSamtidigtuppdrag.konstahanattdetettsvårtarbesomväntar,därgällerattbamellanolibehovochintressen.–Folkbildningensfria
•
»Enligt utbildningsminister Anna Ekström har folkhög skolorna och studieförbun den en betydelsefull roll i samhället. Hon menar samtidigt att det finns anledning att se över de mål, syften och indikatorer för måluppfyllelse som är kopplade till statens stöd till folkbild ningen.–Det har också förekommit fusk och felaktigheter inom framför allt studieför bunden. Fusk hör inte hemma i folkbild ningen, och ingen annanstans heller. Det ska vara god kontroll och ordning och reda på all verksamhet som finansieras med skattemedel, säger Anna Ekström.
•
Nyttan växer med friheten ledare ANNA HÅKANSSON cirkeln på webben På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta
MEDLEMSORGANISATIONER
STUDIEFRÄMJANDETS
PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se OM STUDIEFRÄMJANDET Ett av Sveriges största studieförbund. Finns över hela Sverige. Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och lands ting. från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga. Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur. Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund. Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt. Har 19 medlemsorganisationer.
STUDIEFRÄMJANDETS
•
FAKTA
FOLKBILDNING ÄR INGEN HET FRÅGA i den politiska debatten. Som du ser i det här numret av Cirkeln har studieförbund och folkhögskolor ett brett stöd bland de politiska partierna. Kanske har vi med åren blivit lite bortskämda av allt beröm, och av ett statligt stöd som visserligen inte ökat i takt med kostnadsutvecklingen, men heller inte ifrågasätts särskilt mycket.
cirkeln 23
•
En spännande tid väntar! STUDIEFRÄMJANDET
•
•
•
Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok
DET ÄR BRA ATT regeringen nu tillsätter en folkbildningsutred ning. Det var tio år sedan sist och det behövs att med jämna mellanrum gå på djupet med folkbildningens roll och betydel se i samhället. Att Christer Nylander, kulturpolitiker från liberalerna, ska leda arbetet är också bra. Genom att utse en utredare från det andra politiska blocket har utredningen en chans att överleva och få arbeta vidare, även efter ett eventuellt regeringsskifte.
CHRISTER NYLANDER HAR REDAN pekat ut några knepigheter att fundera över. Bland annat ska folkbildningens frihet och själv ständighet balanseras, mot politikens krav på kontroll och mot viljan att styra vad vi i studieförbunden ska göra för pengarna. För mig handlar inte friheten om att få ”bestämma själv”, utan om insikten att nyttan vi kan göra i samhället växer med frihe ten. Men, och det är ett viktigt men, det gäller bara så länge vi själva har kraft och förmåga att axla friheten. Här har du som verkar i Studiefrämjandet en nyckelroll, vare sig du är cirkelledare, förtroendevald eller anställd. Vi måste tillsammans öppna alla våra sinnen och se vart samhället är på väg. Vi ska finnas där behoven är som störst och där vi, med folkbildningens idéer som grund, kan göra störst skillnad. Vi måste helt enkelt prioritera.
NU DRAR HÖSTEN IGÅNG med mängder av spännande folkbildning. När jag just nu tittar på vår webbplats ser jag nära 2 000 kurser, studiecirk lar och evenemang över hela landet.
•
VISON Att alla människor har kunskap, kraft och utrymme att delta i utvecklingen av ett hållbart och demokratiskt samhälle.
• Utgår
POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm Cirkeln PÅ WEBBEN I CIRKELN PÅ WEBBEN kan du bläddra i nya och äldre nummer. Du hittar artiklar om natur, miljö, musik, pedagogik, ledarskap och mycket annat. Titta i på www.studieframjandet.se/cirkeln Vi gillar olika men hur mycket? FILMA LOSS Här är tipsen HÖGKULTUR Nytt kulturhus VÅGA VÄGRA FÖRENKLING Krönika av Lisa Thorsén O L I K A CARLSSONMARIKA JAG ÄR DEN JAG ÄR cirkeln Nytt –nyttlandliv FÖR RAZAZ OCH KASIM u Hundnördarkörrally u Här och Kalmarnu ETNICITET…RASIFERADSEPARATISM Or dkoll aCarolinefUgglas får alla hjärtan att slå i takt cirkeln ledarskap LedaLedaandravarandra lUsten först störstaCirkelledarenstillgång morot till hUndarna coacharHundinstruktörernaochbelönar pedagogiska giganter Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film u Rör om din förening u Tips för cirkelledare Drivkraft Nyfikenhet VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få BLIVIT MED VALP dags för en kurs SKRATT & ALLVAR i akvarellcirkeln HITTA DIN LÄRSTIL u Bli lite Vadhållbarmerhänderreplokalen u Cirklar föräldrarförnyttland cirkeln INSPIRATION EMTENÄSMARTIN FRÅNHÅRDROCKSMÅKRYPTILL
