nistrar, generaldirektörer, professorer och rektorer. Ändå lyser utomhuspedagogiken i stort sett med sin frånvaro, både på lärarutbildningen och i skolans styr dokument, åtminstone för grundskolan och högre upp. – I Linnés hemland lämnar pedagogerna ogärna klassrummet, suckar han. Men egentligen är inte lärarna problemet. Det finns högre upp i hierarkin, bland rektorer och på skolmyn digheterna. Resultatet blir ett antal eldsjälar som job bar på i det tysta, men ingen avgörande förändring på systemnivå.
I natur och storstad
FRIA
– Att mäta lärande är svårt, men upp emot tusen ve tenskapliga avhandlingar visar att lärande utomhus kan stimulera inlärning, säger han och pekar på någ ra forskningsrön:
Den kanske vanligaste missuppfattningen är att utom huspedagogik enbart måste ha med natur och frilufts liv att göra. Lärande utomhus kan ske i alla ämnen – och även mitt i en storstad. På NCU finns ett mas tersprogram i utomhuspedagogik och kortare valbara fristående kurser för studenterna på lärarutbildning en, med inriktning på exempelvis språk, matematik, biologi och med estetisk inriktning. Den praktiska undervisningen sker allra bäst om olika ämnen och perspektiv integreras, menar Anders Szczepanski. ”Naturkultur” är ett begrepp han gärna använder för att beskriva tankegången. – Vatten kan vara vatten som upplevt fenomen i bio logi, religion, kemi och historia. Verkligheten är tvär vetenskaplig, medan skolan ofta är ämnesuppdelad. Här har studieförbunden en stor uppgift, genom att smälta samman natur, kultur och samhälle i bildnings verksamheten. En bra lärare eller ledare måste självklart kunna sitt ämne, men också ha förmåga ge perspektiv och tanke trådar kopplade till hela upplevelsen utomhus. – Gärna ha både bredd och djup. Vara generalist helt enkelt.
UTOMHUSPEDAGOGIK ÄR ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT SOM SYFTAR TILL LÄRANDE I VÄXELSPEL MELLAN UPPLEVELSE OCH REFLEKTION GRUNDAT PÅ KONKRETA ERFARENHETER I AUTENTISKA SITUATIONER. DEFINITION ENLIGT NATIONELLT CENTRUM FÖR UTOMHUSPEDAGOGIK
Anders Szczepanski, forskare på Linköpings universitet.
Ge deltagarna uppdrag
Att integrera utomhuspedagogiska moment i under visningen är inte svårt och kräver inte en massa ut rustning. Det finns många praktiska övningar att in »
• En pedagogik som tar alla våra sinnen i anspråk • •
gör lärandet mer fördjupat och kunskaperna mer bestående. Att vistas utomhus minskar halten av stresshor monet kortisol, vilket ökar koncentrationsförmå gan och minneskapaciteten. Att vara utomhus leder till ökad rörelse, något som stimulerar lärprocesser. En bonus är att fysisk aktivitet är bra för hälsan.
Forskningsresultaten är egentligen inte så anmärk ningsvärda. De flesta vet av egen erfarenhet att kun skap fastnar lättare om vi både får tänka och göra, eller som Anders Szczepanski uttrycker det, ”att gripa för att begripa”. I många år har han enträget argumenterat för mer utomhuspedagogik i skolan. Han har träffat skolmi
CIRKLAR UTOMHUS – SUSPEKT PÅ ÅTTIOTALET det som suspekt att ha folkbildning utomhus, säger Leif Kindblom, med ett fyrtioårigt engagemang i Studiefrämjandet och förbundsordförande mellan 1995 och 2009. Studiefrämjandet var föregångare vad gäller folkbildning utomhus, kanske inte förvånande med natur och miljö som profilområden, och med starka band till några av Sveriges stora natur- och friluftsorganisationer. Så småningom förändrades synen och i dag ifrågasätter ingen studiecirklar utomhus – så länge det handlar om lärande och inte rena fritidsaktiviteter. – Jag ser många fördelar med att ha cirklar utomhus. Om man ska studera djurliv eller en biotop, då är det ju en fördel att vara med där det händer! Allt blir konkret och dessutom mera lustfyllt och spännande, säger Leif Kindblom.
– PÅ ÅTTIOTALET UPPFATTADES
cirkeln 5