Cirkeln nr. 4/2021 - Tema Inspiration

INSPIRATION KOM IGEN VOVVEN! 13 AKTIVITETER FÖR DIG OCH DIN HUND

LIVET BLAND GRAVARNA FÖLJ MED PÅ FLADDERMUSSPANING

N I T R MA IND L KO M K L A F E N BA N IKE MAN AS R N R A FISK

2131

STUDIEFRÄMJANDETS FRAMTIDSSTRATEGI

FREDAGSHÄNG PÅ FITTJAPULSEN

Konsten att ge & ta kritik KRÖNIKA: MÄRKVÄRDIGA MÖTEN PÅ KATAPULTEN

RIKSDAGSMOTIONER OM STUDIEFÖRBUND

NY STUDIEPLAN: MOTIVERA IDEELLA 4.2021

Ordlösa hundsamtal ”TRÖTT PÅ ALLA som kommer med ord, ord men inget språk for jag till den snötäckta ön.” Så skriver Tomas Tranströmer i dikten Från mars - 79 i samlingen Det vilda torget.

Dikten avslutas med strofen: ”Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön. Språk men inga ord.”

redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se

JAG KOM ATT TÄNKA PÅ den där dikten under ett ordlöst samtal med Frost, en fem år gammal bearded collie. Jag satt på en träbänk vid havet och Frost satt bredvid. Vi tittade på varandra. Sedan på havet. Sedan på varandra igen.

Vi bor inte ihop, Frost och jag. De senaste åren har vi ändå lärt känna varandra ganska väl. Man kan säga en massa saker till Frost: Sitt, stanna, bra, kom. Man kan också sitta helt tyst vid en strand och samtala med honom.

Säkert är det här ingen nyhet för er som lever med hundar.

En ordlös kommunikation, väsensskild från prat mellan tvåbenta.

Jag arbetar med ord nästan varje dag. Inser deras kraft, men också begränsningar. Jag tänker att Frost lär mig något om detta, varje gång vi möts.

art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet redaktionsråd

Michaela Rydén Olsen Theo Hammar Thomas Östlund omslagsfoto

Thomas Östlund postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

av Cirkeln kan du läsa om allt du kan göra med din hund. Mycket låter lockande och spännande. Vid sidan av alla dessa aktiviteter vill jag rekommendera ordlösa samtal med hundar. Det låter kanske omöjligt.

Men där vid stranden, just då var det fullkomligt möjligt, alldeles självklart och mycket bildande.

Vad vi pratade om?

Språk men inga ord.

I DET HÄR NUMRET

FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

studieframjandet.se/cirkeln tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

papper

issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan.

Detta nummer är presslagt i december 2021.

2

cirkeln

z

Kritik: Hjälp eller stjälp?

Krönika: Märkvärdiga möten Livet bland gravarna Porträtt: Martin Falklind

Motivera till ideellt engagemang – men hur?

16 Fredagshäng på Fittjapulsen 20 Kom igen vovven!

22 Strategi 2131

FÖR FORSKNING.SE. Digitala nyhetsbrev i inkorgen kan trötta ut en. Men det finns undantag.

Nyhetsbreven från forskning.se är alltid spännande. På sajten presenteras ny forskning, sammanfattat och lättillgängligt.

Nyhetsbrevet är gratis och rubrikerna lockar att klicka vidare.

Två exempel: Extremt mansideal bakom gängvåldet och Luftföroreningar bakom demens och psykisk ohälsa.

tummen ned …

FÖR KONSTIGA BIDRAGSREGLER.

”Studieförbunden ska sträva efter att verksamhet bedrivs i studieförbundens egna lokaler”, står det i Göteborgs stads nya bidragsregler för studieförbunden.

Folkbildning utomhus? Digitala cirklar? Föreningscirklar? Hur tänkte ni där?

10

Innehåll 4 9 10 12 15

tummen upp …

16

DET HÄNDER PÅ FITTJAPULSEN

LIVET BLAND GRAVARNA

BI LD: TH OMAS ÖST LUND

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

BIL D : AU STIN NE IL L

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 11 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 42.

BIL D : P IX AHIV E

KULTURSTAFETT MED FYRA GRENAR SKRIV MUSIK, måla graffiti,

SPANA HAVSÖRN Vinterexkursion vid Hanöbukten i Skåne i samarbete med Naturskyddsföreningen Österlen.

Förutom havsörn kan man se doppingar och, om lyckan är framme, pilgrimsfalk. ”Ta med jättevarma kläder, mössa, halsduk, kaffekorg och kikare”, uppmanas i inbjudan.

TOSTEBERGA 23 JANUARI

trädgårdsfest MITT I VINTERN

spela teater och testa kreativt återbruk. Det är de fyra grenarna i Kulturstafetten. En halv dag ägnas åt varje gren. För alla, 11-17 år. ”Inga förkunskaper krävs, bara nyfikenhet”, enligt inbjudan.

teater med fem föredrag och massor av inspiration inför kommande odlingssäsong.

I samarbete med Trädgårdsamatörerna i Halland.

LINKÖPING 28-29 DECEMBER

VARBERG 15-16 JANUARI

TVÅ DAGARS FEST på Varbergs

Här händer det!

TRE TIMMAR DANS

Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.

NORRKÖPING 15 JANUARI

Vinterbad, trädgårdsfest och mellandagsblues.

Det händer mycket i Studiefrämjandet i vinter.

Här är ett litet urval av allt du hittar på www.studieframjandet.se. Där finns även mer info och anmälan.

På Danskarusellens distriktsfestival i Östergötland blir det tre timmars uppträdande med olika dansgrupper. Danskarusellen och Livekarusellen är Studiefrämjandets nationella turnéer där unga musiker och dansare får chans att uppträda för publik.

BILD: JEANETTE LARSSON

FLER AKTIVA NU!

LÅT DINA FRÖN GRO

EN AKTUELL FRÅGA: Hur får vi

HÄR EN FÖRELÄSNING med de

bästa knepen och skötselråden för dina fröodlingar. Föreläsning, fika och lotteri i samarbete med Alfredshems Trädgårdsförening.

MELLANDAGS

BLUES DET SVENSK-DANSKA bandet

Kokomo Kings bjuder, enligt programmet, på: ”En kompromisslös häxbrygd kokt på diverse rootsmusik, opolerad Mississippi boogie, djupt förankrad gammal skramlig blues, ett stänk hillbilly och profan, extatisk gospel.”

Låter det spännande? Åk till:

VÄNERSBORG 29 DECEMBER

DIGITALT VIA ZOOM, 21 JANUARI

KONSTKOLLO I DAGARNA tre på Etnografiska museet i Stockholm. Med inspiration av samlingarna – masker, kläder och musikinstrument – skapas ett helt nytt folkslag! För unga, 8-15 år i samarbete med Konstskolan Basis som drivs av Studiefrämjandet.

STOCKHOLM 5-7 JANUARI BILD: SYLVAIN BRISON

BILD: ISTOCK

DOMSJÖ 18 FEBRUARI

fler att bli aktiva i landets hundklubbar? Här en kvällsdiskussion med tips, Idéer och utbyte av erfarenheter. Anmäl via Studiefrämjandet Stockholm.

SKAPA ETT FOLKSLAG

UPPTÄCK AKVARELL

MÅNGA HAR LÄNGTAT under

pandemin, att åter igen träffas och skapa tillsammans. Många estetiska kurser startar nu runt om i landet. På den här kursen kan du upptäcka akvarellmåleriets möjligheter, under ledning av konstnären Mattias Kvick.

ALINGSÅS 13 FEBRUARI

VINTERBAD & MAT FÖRST VINTERBAD, sedan mat-

lagning över öppen eld. Kan det bli bättre? Svarar du ja, häng med på en halvdags utflykt någonstans i Göteborgsområdet. Du får lära dig mer om eldning och matlagning utomhus, och om vinterbad förstås. Inga förkunskaper krävs, däremot badkläder, handduk och mössa.

LÅT HUNDEN LUKTA!

JULLOVSLAJV

HUNDAR KAN LUKTA sig fram

till det mesta. På grundkursen i specialsök lär du dig mer om hundens luktsinne och doftmolekyler – och även om belöning, miljöträning, klicker etc. Specialsök är en av hundratals kurser över hela landet i samarbete mellan Studiefrämjandet och Brukshundklubben.

LAJV I MELLANDAGARNA, upp-

delat i för- och eftermiddagspass. Delta i ett eller flera pass – allt under den gemensamma rubriken: Zombie och mordmysterium lajv under jullovet.

KARLSTAD 27-29 DECEMBER

GÖTEBORG 15 JANUARI

SÖDERTÄLJE 17 JANUARI BILD: MAREK SZTURC

cirkeln 3

BIL D : ISTO CK

OM KONSTEN ATT GE OCH TA KRITIK

KRITIK

HJÄLP ELLER STJÄLP?

4

cirkeln

BILD: ISTOCK

BILD: AUSTIN DISTEL

om hur personer i vår omgivning agerar och presterar – hemma, på jobbet och kanske i studiecirkeln. Frågan är hur vi gör i dessa lägen. När är det läge för feedback?

Och hur gör vi för att kritiken ska hjälpa och inte stjälpa?

ALLA HAR VI UPPFATTNINGAR

»

Kritik, feedback, återkoppling… kärt barn har många namn. Eller behövs dessa olika uttryck tvärtom för att ämnet är så känsligt och laddat?

I vardagen använder vi ordet kritik för att påtala fel och brister hos någon eller något. Tänk efter, det förekommer oftare än vi tror. Vi tycker till om mycket – men är mer eller mindre benägna att ge uttryck för våra åsikter.

I estetiska sammanhang kallas kritik för ”bedömandets konst”, en egen konstart alltså. Vi möter detta i recensioner av filmer, böcker och musik. Här skiftar omdömena, och även hur kritiken utdelas. Det är skillnad på allmänt tyckande och väl underbyggda synpunkter.

Uttrycket feedback har en liknande innebörd som kritik, men uppfattas ändå som lite mildare. Direkt översatt till svenska betyder feedback ”föda tillbaka”. Och av föda växer man som bekant.

Konstruktiv – destruktiv

I ledarskapssammanhang skiljer man på konstruktiv och destruktiv kritik. Gränsen är inte alltid glasklar, men lite förenklat tar den konstruktiva kritiken sikte på vad som kan göras annorlunda och förhoppningsvis bättre. Här måste den som kritiserar anstränga sig att förklara och motivera sina ställningstaganden, som en hjälp till den kritiserade att förstå och förändra.

Destruktiv kritik däremot, handlar mer om att peka finger och skuldbelägga. Det kan vara förödande för självkänslan, och är sällan en bra väg till förbättring. Det går också lätt att avfärda omotiverad, svepande kritik som subjektivt tyckande. Med följden att inget lärande sker och allt fortsätter som förut.

Tänk först

Hur ska man då ge konstruktiv kritik, eller feedback?

Mycket har tänkts och skrivits om detta. Några punkter återkommer ofta: Innan du ger feedback, tänk igenom vad du vill uppnå, och om det är möjligt. Hjälper verkligen det du säger personen att utvecklas? Om inte, kanske din feedback gör större skada än nytta.

Ge feedback enbart till den person det gäller. Ingen vill ta emot personlig kritik inför publik. En variant är att ”avpersonifiera” kritiken, genom att till exempel i en cirkel ta upp problemet inför hela gruppen, men » utan att peka ut en enskild person.

• •

Feedbacktrappan – så reagerar vi på kritik Feedbacktrappan är en modell som illustrerar vad som händer när vi utsätts för kritik.

Individuella variationer finns, men de fem trappstegen visar på några vanliga reaktioner, som kan vara värda att fundera över – med respekt för att all kritik faktiskt inte är befogad.

Förkasta

”Nej, det stämmer inte!” Att förkasta är en vanlig reflexmässig reaktion av den som möts av kritik. Det är obehag-

ligt, och instinktivt vill man slå ifrån sig hela saken, helt enkelt genom att förneka att det ligger något i kritiken.

Försvara

När det totala förkastandet inte längre håller, är det vanligt att den som kritiseras försöker hitta omständigheter som gör beteendet försvarbart – och därmed kritiken obefogad.

Förklara

Vi gör oss alla skyldiga till bortförklaringar. Ibland finns

i förklaringsfasen en gryende insikt om att det ligger något i kritiken, men energin går fortfarande mest åt till att rättfärdiga beteendet, genom mer eller mindre hållbara förklaringar.

Förstå

Nu börjar det växa fram en förståelse, som ofta visar sig i att den kritiserade börjar ställa frågor, till exempel: ”Vad behöver jag förändra och hur gör jag det?” Personen kanske inte köper alla synpunkter rakt

av, men det som nu kan inträda är en konstruktiv dialog om förändringar och utvecklingsmöjligheter.

Förändra

Att gå från ord till handling är ett stort steg. Nu finns i alla fall en insikt om att beteendet kan behöva förändras. Här gäller det för den som kritiserat att sträcka ut en stödjande hand och inte skuldbelägga, utan se framåt och bidra till att orden blir till handling.

cirkeln 5

OM KONSTEN ATT GE OCH TA KRITIK

• •

Var konkret och specifik. I stället för att beskriva någon med svepande omdömen som oförskämd, snål, slarvig – ge ett ”verkligt” exempel på det saken gäller.

Använd hellre ”jag” än ”du”, just för att lägga fokus på vad ett agerande får för konsekvenser för dig.

Ett exempel: I stället för att säga: ”Du pratar hela tiden och tar alldeles för stor plats i gruppen”, kan du säga: ”Jag tycker det är svårt för mig själv och andra att komma till tals när vi möts.” En sådan ingång kan leda vidare, utan att den kritiserade direkt hamnar i försvarsposition.

Användbar feedback

uppträder för publik, är feedback till banden ett uppskattat inslag. Så klart kan det vara tufft att höra andras ärliga synpunkter, men många blir glada för att någon

BILD: PRIVAT

Många studiecirkelledare, särskilt i estetiska ämnen, ser feedback som ett användbart redskap i lärprocessen. I Studiefrämjandets turné Livekarusellen, där musikband

Är det verkligen läge för kritik, eller är det kanske gruppens eller mina egna snäva normer som är problemet? Självkritik kan ibland vara en nyttig övning, innan man ger sig på andra.

inte dela med sig av vad de skrivit, men nu är de mer bekväma. Även att ge kritik är bra, för det tränar dig att bedöma texter.

Vad är viktigast när kritik ska utdelas?

– Ärlighet, säger Christian efter en stunds funderande. Du gör deltagarna en björntjänst om du inte säger som det är. Men du måste kunna motivera dina synpunkter.

CHRISTIAN BJÖRCK, 29 cirkelledare i kreativt skrivande

Kritik för skrivandet framåt Christian Björck från Göteborg leder grupper i kreativt skrivande, och för honom är kritik ett självklart och värdefullt inslag i kurserna.

– Det gör att deltagarna kan utvecklas i sitt skrivande, säger han.

»

Feedback eller kritik? Christian Björck ser ingen avgörande skillnad mellan begreppen.

– Feedback låter väl lite snällare, men vi använder mest ordet kritik, kanske

6

cirkeln

för att det är vanligare inom litteraturvärlden.

I Christians kurser ingår ett särskilt moment, just om konsten att ge och ta kritik. Många deltagare drömmer om att bli publicerade.

– Det är oundvikligt att läsarna kommer att tycka till om vad de skrivit, då är det bra att vara lite förberedd.

ETT VIKTIGT INSLAG i skrivarkurserna är att deltagarna ger kritik på varandras texter.

– I början var några osäkra och ville

DET GÄLLER OCKSÅ att skilja mellan olika slags kritik. Ett stavfel är ett stavfel och dramaturgiska grundregler finns. Att påpeka sådana språkliga felaktigheter är sällan problematiskt. I andra fall är gränsen mellan ”rätt” och ”fel” inte glasklar. Det kan handla om miljö- och karaktärsbeskrivningar, språklig stil etc.

– Det gäller att inte fastna i vad jag själv tycker är bra eller dåligt. Ett sätt är att ställa frågor till deltagaren: ”Vad är syftet med det där avsnittet i texten?”, ”Varför beskriver du personen på det här sättet?” Genom att de tränar sig i att reflektera över texten, kan de komma vidare i skrivandet.

När det fungerar som bäst tar deltagarna till sig av Christians synpunkter, utan att direkt hamna i försvarsposition.

– Det är bra att de lär sig att ha lite distans till vad de själva skriver. Då blir inte kritiken en personlig attack, utan något att lära sig av. l

lagt energi på att aktivt lyssna och formulera sina kommentarer. Här blir feedbacken en källa till utveckling.

Men det är inte alltid enkelt. I boken Cirkelledares beprövade erfarenheter beskrivs att ”det blir ett dilemma för många cirkelledare att välja mellan att ge utvecklande kritik och inte stöta bort deltagare”.

Hur beter du dig?

När en persons beteende ska kritiseras blir det ofta ännu svårare. Att prata nedsättande om andra, vara aggressiv eller strö oförskämdheter omkring sig kan så klart aldrig accepteras. Här är det läge för rak och tydlig kritik.

Andra beteenden kanske irriterar dig och andra.

Någon pratar för högt, för mycket, för lite… Hostar och nyser, klampar in med skorna på, kollar mobilen för ofta, diskar aldrig kaffemuggen. Listan kan göras hur

lång som helst på mänskliga beteenden som vi har synpunkter på.

Här rör man sig dock i ett gränsland, där det gäller att tänka efter. Är det verkligen läge för kritik, eller är det kanske gruppens eller mina egna snäva normer som är problemet? Självkritik kan ibland vara en nyttig övning, innan man ger sig på andra.

Positiv kritik och bekräfta

Mycket har hittills handlar om negativ kritik och feedback. Minst lika viktigt är motsatsen. Att vi bekräftar oss själv och andra för allt som faktiskt fungerar. Ett uppmuntrande ord räcker långt, men det kan också vara värdefullt att sätta ord på varför det fungerar bra.

En positiv recension skadar aldrig! l

DET KRÄVS KUNSKAP och eftertanke för att ge feedback. Och efter trettio år som bildlärare och ledare i många kurser är Ulrika Wennersten van att prata om bilder och skapande.

BESVÄRLIGA deltagare har inte Ulrika Wennersten stött på i cirklarna. Om det skulle uppstå, till exempel att någon stjäl all hennes uppmärksamhet, litar hon på sin förmåga att hantera situationen på ett smidigt sätt.

– Jag skulle nog inte göra så stor sak av det utan bara säga: ”Nej du, nu måste jag gå vidare till nästa.”

I allt skapande lurar

Fint eller fult är ointressant – Jag bedömer aldrig vad deltagarna gör, utifrån vad jag själv tycker är fint eller fult. Det är helt ointressant, säger Ulrika Wennersten från Vänersborg, cirkelledare för konstkurser och bildlärare på gymnasiet.

Feedback är viktigt i de kurser Ulrika Wennersten leder.

Men aldrig för att peka finger och inte heller värdera i bra eller dåligt.

I stället ser hon sig själv – och den kritik hon ger – som ett redskap för deltagarnas utveckling, vare sig det gäller akvarell, konstgrafik eller kroki.

– När jag ser vad någon gjort tänker jag: Hur kan det här utvecklas, så att deltagaren kommer vidare i sitt skapande?

På det sättet blir feedbacken mer framåtsyftande än att värdera uppnådda resultat.

prestationsångesten och Ulrika Wennersten återkommer flera gånger till att kritiken aldrig få sänka deltagarnas självförtroende.

– Att säga att något är fult eller att någon inte kan teckna borde vara förbjudet. Dessutom är det inte sant, alla kan lära sig teckna, även om alla inte kan bli en Michelangelo. l BILD: PRIVAT

»

– Vissa vill ha feedback på allt de gör, andra är inte alls lika intresserade. Ofta har det att göra med syftet, varför de är med i cirkeln och vad de vill uppnå.

Just detta försöker Ulrika ta reda på, vilket kan leda till bra samtal kring skapandet.

– Vi kan titta på ett verk och jag frågar hur de har tänkt och varför. Utifrån deras svar kan jag komma med synpunkter och även ge förslag på alternativa lösningar.

Märker hon att en deltagare inte är mottaglig för eller intresserad, brukar hon helt enkelt släppa det. Feedbacken är ett erbjudande, inget krav.

ULRIKA WENNERSTEN, 55 cirkelledare i konst

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 7

notiser NTV – med ny musik

NEMIS ÄR STUDIEFRÄMJANDETS scen där band och artister som kommit en bit på väg kan visa upp sig på scen. Nu finns även NemisTV – NTV – som visar ny musik i Sverige och ger tips om hur du som musiker kan bli ännu bättre.

I första avsnittet besöker NTV Adam Tensta som jobbar med musikentreprenörsutbildningen Framåt. Han visar också upp vilka möjligheter som finns i studios och produktionslokaler i mu-

sikhuset Källaren vid Fridhemsplan i Stockholm.

Du får även möta Sofia Lindqvist Lacinai, marknadschef & vice vd för Sweden Rock Festival. Dessutom syns och hörs artisterna Mollie Minott, Willman och bandet Hank Wood. Artisterna får också feedback på sina videos av Filippa Nässil, gitarrist i bandet Thundermother.

• Titta på första avsnittet av NTV och ansök om att själv vara med på www.nemis.se

TRÄDGÅRDSJOURNALISTEN Gunnel Carlson är en av huvudarrangörerna.

Tusen Trädgårdar

Bidrag från Kulturrådet

– snart dags igen! är det dags igen för Sveriges största trädgårdsarrangemang Tusen Trädgårdar.

Under en dag öppnar trädgårdsälskare över hela landet sina grindar för nyfikna gäster, för att sprida inspiration, kunskap och odlingsglädje. Du kan visa eller besöka allt från balkonger och villaträdgårdar till slottsparker och plantskolor. Tusen Trädgårdar hölls för första gången 2010 och har sedan genomförts vart annat år med hjälp av tusentals trädgårdsentusiaster.

Du behöver inte ha en perfekt besöksträdgård för att vara med. Enda kravet är passion för odling.

Studiefrämjandet hjälper alla som vill visa upp sin trädgård med lokal marknadsföring och handfasta tips.

SCENKONST , musik,

regional utveckling…

Kulturrådet ger bidrag av många olika slag inom kulturområdet. De har även en särskild sida på www.kulturradet.se som Alla de här drömmarna överskådligt visar alla Ungas erfarenheter av segregation, ojämlikhet och marginalisering i Umeå bidrag.

NÄSTA SOMMAR

Mer info på www.studieframjandet.se www.tradgardsriket.se

8

cirkeln

Drömmar och verklighet i Umeå ”DET HÄR INTE vårt land. Fattar du? Vi är gäster här.

Ja, visst jag är svensk medborgare, men fortfarande, jag är ändå blatte framför svenskar.” Så säger Fatima, 22, en av de unga mellan 14 och 26 år som intervjuas i rapporten Alla de där drömmarna, med underrubriken ”om ungas erfarenheter av segregation, ojämlikhet och marginalisering i Umeå”. Rapporten knyter samman de ungas berättelser med diskussioner om strukturell rasism och fördelning av resurser i samhället.

sid 1

• Rapporten Alla de där drömmarna finns på www.studieframjandet.se. Den har blivit till genom ett projekt i Studiefrämjandet Västerbotten med flera aktörer och finansierats av Delegationen mot segregation, DELMOS. Rapporten är skriven av Tilia Birkne, Mahmoud Chninou och Haris Agic.

TIM FINTH PÅ STUDIEFRÄMJANDET I KARLSTAD OM NÅGRA MÄRKVÄRDIGA, MINNESVÄRDA MÖTEN.

Krönika

MÄRKVÄRDIGA MÖTEN BIL D : ISTO CK

på Katapulten

Ungas upplevelser av näthat EN NY RAPPORT från Myndigheten för

Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor MUCF, visar att sju procent av alla unga utsatts för näthat senaste året, lika stor andel som äldre. Däremot är det fler äldre (65 procent) än unga (42 procent) som anser att näthat är ett hot mot demokratin.

• Läs och ladda ner rapporten Ungas upplevelser av näthat på www.mucf.se

DEMOKRATIHANDBOKEN

– från engagemang till inflytande

Demokratihandbok DEN NYA DEMOKRATIHANDBOKEN från

MUCF, Myndigheten för Ungdomsoch Civilsamhällesfrågor, kan användas som arbetsmaterial i föreningen, undervisningen eller som stöd för att utveckla en meningsfull fritid tillsammans med unga.

SIFFROR

om folkbildning i din region redovisar nu Folkbildningsrådet siffror om folkbildning i 21 separata rapporter, en för varje region i landet. Hur ser det ut hemma hos dig? Kolla på www.folkbildningsradet.se

FÖR FÖRSTA GÅNGEN

»

Vi hade Katapult förra lördagen, startskottet för årets Livekarusellen. Om detta vill jag berätta!

VI HAR TILL EXEMPEL PERSON X som jag träffade redan när han var 14 år och gjorde sin första spelning. Han tappade sin lånade gibsongitarr i golvet precis innan spelningen och första giget var en katastrof på många sätt. Men han fick chansen igen på ett nytt gig. Och igen. Och igen, och igen och… I lördags var han kung på scenen.

Och trummisen i bandet som inte sa ett ord för åtta år sedan, knappt visste skillnaden på en bastrumma och virvelkagge. Han spelade som en gud denna kväll och visste precis hur ritualen kring en spelning går till. ”Hej, kul att se dig.

Tack för att vi får vara med. Det här blir kul!” Hans person har utvecklats i samma takt som hans trumspel. Jag blir glad när jag tänker på att vi varit med och givit honom ett sammanhang där han känner sig välkommen och ges möjlighet att utvecklas både som person och musiker.

VI HAR ARTIST Y som betett sig oerhört

märkligt under många år. I lördags kom han fram till mig och sa att han är annorlunda nu. ”Vi har ju varit på samtal med Johan på Studiefrämjandet vet du, så nu sköter vi oss.” Jag tänker att vi verkligen gjorde rätt i att fortsätta jobba med honom. Det hade varit mycket lättare för oss att säga: ”Du är inte välkommen att vara med eftersom du visade röven på scenen i Karlskoga.” Här var vi modiga på ett sätt jag tror att andra organisationer inte alltid är. Vi stöter inte bort problemet – vi hanterar det, jobbar med det och bidrar till lösningen.

VI HAR ARTIST Z som vi fått följa genom en extremt brokig ungdom. I lördags berättade han att han skaffat barn och var på en bra plats i livet. Han var supertaggad på att få spela. ”Det är som en ventil, så

skönt med paus från familjelivet.” Han var tidigare väldigt nervös av sig, något som inte märks lika tydligt längre. Vi har naturligtvis inte gjort hela skillnaden i hans positiva utveckling, men musiken har varit livsavgörande för honom och via hans musik har vi fått vara med på hans resa till där han är idag. som jag på förhand hade tjuvkikat lite på via Youtube. Totalt icke förståbar musik. Knasigt, skevt, skumt och allmänt svårt att förstå vad de egentligen håller på med. Men vilken upplevelse att se live!

Vem hade gett publiken möjlighet att ta del av denna nyskapande musik om inte vi gjort det? Den kommersiella musikbranschen? Knappast.

SÅ HAR VI BANDET MED STORT B

är en långsam process – det tar tid att bli folkbildad.

Person X, Y, Z kunde aldrig ana att det skulle mynna ut i det här. De visste inte vad de skulle lära sig, det var till och med oviktigt. Det som var viktigt för dem var att ha kul. Det har de garanterat haft – samtidigt som de fått mycket på köpet som de kanske inte ens reflekterat över eller förstått själva.

Vi i Studiefrämjandet kan från vårt perspektiv förstå vad som händer, hur det händer och vilken roll vi kan spela i personers och gruppers utveckling.

Men hur berättar vi om det och hur får vi personer inom och utanför folkbildningsvärlden att förstå det, samt vilka effekter det ger för deltagare och samhälle? Vi borde i alla fall försöka. För egentligen är det väldigt enkelt. Det vi gör är att ta människor på allvar. l

JAG TROR ATT FOLKBILDNING

TIM FINTH

Verksamhetsutvecklare, Studiefrämjandet i Karlstad • Konserten Katapulten är startskottet för Livekarusellen, Studiefrämjandets nationella turné som ger band och artister möjlighet att spela för publik.

cirkeln 9

BILD: NINNI OLJEMAR K

LIVET BLAND GRAVARNA Skymningsvandring bland fladdermöss och kattugglor på Höganäs kyrkogård

Häftigt

Det finns 17 fladdermusarter i Sverige och de skickliga kan identifiera de olika arternas läten. Ulrik är uppenbarligen en av dem.

10

cirkeln

Vi stannar ett slag och lyssnar lite till, innan färden fortsätter över kyrkogårdens grusgångar.

– Det här är ju riktigt häftigt, säger en av deltagarna. Jag tror folk blir mer och mer intresserade av att komma ut i friska luften, och det här väl är ett bra sätt att göra det på?

Efter en kort promenad bland träd och gravar stannar vi till och Ulrik ger de nyfikna åhörarna en lagom dos fladdermusfakta. Som att de är våra enda flygande däggdjur. Om det märkvärdiga i att parningen sker på hösten men att fladdermushonan behåller spermierna till våren då hon befruktar sig själv. Och att Chiroptera är det latinska namnet på fladdermus, som direkt översatt till svenska betyder ”handvingar”, alltså djur som flyger med händerna.

Invit till kattuggla ULRIK ALM

Ulrik vet också att fladdermössen inte är de enda bevingade

BILD: ÅSA BERNDTSSON

»

Skymningen faller. Ett sjuttiotal människor är samlade på Höganäs kyrkogård. I mitten står Ulrik Alm. I ena handen håller han en liten manick, en fladdermusdetektor.

– Sch, viskar han och sätter ett finger över munnen. Det blir knäpptyst.

Spänningen stiger. Plötsligt hörs ett knäppande ljud, det är tecknet. Fladdermöss i närheten! Några hinner få en skymt av de ljusskygga varelserna.

– Glöm det där med vampyrer, det här är bara några dvärgfladdermöss som pratar med varandra, säger Ulrik med särskild blick på de många barn som följt med på den spännande, och kanske lite skrämmande turen.

MER OM KATTUGGLAN

• • •

Kattugglan finns i stora delar av världen och är en av Sveriges vanligaste ugglor.

Uppskattningsvis finns 10 000-20 000 kattugglor i Sverige. Den livnär sig på småfåglar och smågnagare.

Liksom fladdermusen är kattugglan mytomspunnen.

De rör sig om natten och lätet är spöklikt, vilket gör att de förknippas med otur och död.

BIL D : JÁN SV E TL Í K

SKYMNINGEN sänker sig

över Höganäs kyrkogård.

MER OM FLADDERMÖSS

• • •

kyrkogårdsbesökarna. Han kupar sina händer och får till ett dovt läte, ho-hoo, för att efterlikna kattugglehanens lockrop.

– Nu ska vi se om honan svarar på min invit.

Inget händer. Ulrik försöker en gång till, och så plötsligt hörs ett avlägset men distinkt ke-vitt. Strax återkommer samma ljud, nu lite närmare.

– Där, titta där är den, utbrister någon och halva gruppen hinner få en skymt av kattugglan som elegant glider förbi i det tilltagande höstmörkret.

Nu utbryter ett våldsamt babbel och pekande. Inte konstigt att kattugglan kvickt flyr fältet.

– Visst är det fantastiskt, magi på riktigt, jämfört med en datorskärm, säger Ulrik när gruppen samlat ihop sig. Han får nickanden till svar.

Så berättar han att kattugglan kan bli uppåt tjugo år och att dess största fiender är duvhöken och biltrafiken. Den kan vrida sitt huvud betydligt mer än vad vi människor kan.

– En gång trodde jag att jag var först i världen att se en kattuggla vrida huvudet ett helt varv. Det kan väl inte vara möjligt?

Nej så klart det inte är möjligt.

har försökt hålla verksamheten uppe under pandemin och nu ser vi framåt, säger hon.

Själv berättar Ulrik att han alltid haft ett stort naturintresse. Han arbetar med natur och miljö på Studiefrämjandet i Helsingborg. I kväll kom fler deltagare än förväntat.

– Fantastiskt kul att så många barn var med.

Sin första naturguidning hade Ulrik när han var 13 år.

– Det kom fyra personer och jag minns att jag var väldigt nervös.

Nu är han 65 och det har blivit hundratals guidningar genom åren. Nervositeten har avtagit märkbart. l

•

Det finns 17 arter av fladdermöss i Sverige. Alla är insektsätare och alla är fridlysta.

I viloläge hänger fladdermössen upp och ner. Händerna har ju blivit till vingar.

Fladdermöss är experter på att orientera sig med hjälp av ljud, oftast ultraljud som vi människor inte kan höra. Ekot från ljuden gör att fladdermössen kan hitta i mörkret, för de flesta är aktiva på natten.

Fladdermöss är mytomspunna. Att de skulle vara vampyrer stämmer till viss del, men det är bara tre arter som dricker blod från däggdjur och fåglar och de finns i Syd- och Centralamerika. En annan myt är att fladdermöss attackerar människor och kan fastna i håret, men det stämmer inte, även om de kan komma nära och överraska oss.

Källa: Naturhistoriska Riksmuseet och www.fladdermus.net

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Entusiast

– Ulrik kan verkligen entusiasmera, han är välkänd här i nordvästra Skåne, och får ofta många besökare på sina guidningar, säger Gunnel Pettersson från Naturskyddsföreningen i Kullabygden som arrangerar den här kvällsvandringen tillsammans med Studiefrämjandet.

– Det är härligt att vi kan träffas igen, vi

ULRIK ALM visar sin fladdermusdetektor.

Ett knäppande ljud betyder att fladdermöss finns i närheten.

cirkeln 11

Närbild

FISKARNAS RIKE Mitt livsprojekt

MARTIN FALKLIND

är han välkänd sedan många år tillbaka. Med filmerna Fiskarnas rike och teveserien Fiskeliv har Martin Falklind blivit bekant i vidare kretsar. Han vill berätta om hoten mot livet i våra vatten, och visa hur utvecklingen kan vridas åt rätt håll.

Passionen för fiske började vid bryggan hos mormor på Tjörn, Västkustön dit han nu återvänt.

FÖR INBITNA SPORTFISKARE

»

Det är en solig höstdag när Martin Falklind tar emot hemma på Tjörn.

Här bor han och sambon Maria sedan ett par år tillbaka, då de lämnade Göteborg för ett stort hus, med stor trädgård och vidsträckta fält ner mot havet.

Jobbet finns tio steg från ytterdörren, i ett anslutande hus. Här inne råder ett kreativt kaos, med filmprylar, datorer, sladdar och böcker. Väggarna är fyllda av hundratals gula och gröna post-it-lappar i långa rader, var och en med korta ord: ”Malmärkning”, ”Eider äter musslor” och ”Småtorsk i stim”. En visuell exponering av filmskapandets alla vägval.

Det är här Fiskarnas rike har växt fram. 1 500 timmar inspelad film har blivit tre timslånga avsnitt. De visades i oktober och finns att se på SVT Play fram till april. ”En exklusiv och fascinerande tripp genom Sveriges undervattensvärld”, skrev Dagens Nyheters Nicholas Wennö om filmerna.

– Man kan kalla det för ett livsprojekt. Vi vill visa vad som händer i älvarna, sjöarna och haven.

12

cirkeln

Hur allt hänger ihop, till exempel betydelsen av att fyrtio ton knottbajs passerar i en älv varje timme, säger Martin.

Ge perspektiv

Idén till Fiskarnas rike föddes för fem år sedan, ur Martins intresse för livet i vattnet, och frustration över en motsägelsefull och snuttifierad nyhetsrapportering.

– Ena veckan larmas om att torsken försvunnit, nästa vecka är den tillbaka. Hur ska folk kunna förstå vad som egentligen händer? Vi har velat förklara sammanhang och ge perspektiv.

De senaste tre åren har Martin och teamet arbetat för fullt med filmerna. Närmaste medarbetare är sambon Maria.

– Hon är producent och researcher, säger Martin.

– Och hemmafru, tillägger hon själv.

Besatt av fiske

På Tjörn hade Martins mormor sommarstuga och det var här hans intresse för fiske föddes.

– När jag stod på bryggan och tittade ner i vattnet, det var som att kika in i en annan värld.

När de andra barnen fångat sina krabbor och försvann till lådbilar och fotbollar stod Martin kvar på bryggan. Timme efter timme.

– Inget kunde väl vara mer spännande än att fånga fisk.

När han var sju flyttade familjen från Göteborg till Lerum, med bra fiskevatten runt knuten. Martin hade sitt kastspö gömt bakom ett träd på skolgården, och på rasterna smög han sig iväg för att fiska.

– Jag kan inte riktigt förklara besattheten. Någon har jämfört fiske med spelmissbruk, att det triggar samma reaktioner i hjärnan. Bara en krona till… bara ett kast till… Jag vet inte, kanske stäm» mer det.

När jag stod på bryggan och tittade ner i vattnet, det var som att kika in i en annan värld.

cirkeln 13

MARTIN

associerar

Bamba i skolan.

Ja, verkligen.

HIPHOPP Nej, verkligen inte.

GRETA Älskar henne.

DEMOKRATI Bra, men demokratin kan ibland vara trög.

FEMINISM Viktigt.

FISKBULLAR FLYGSKAM

KREATIVT KAOS på Martin Falklinds kontor. Här har han tillbringat många timmar i arbetet med Fiskarnas rike.

» Super8 I sportfiskekretsar har Martin Falklind i många år varit ett känt namn, som chefredaktör på Fiskejournalen och inte minst som filmare.

– Det började med att jag fick en super8-kamera och gjorde suddiga filmer som jag tvingade grannarna titta på.

I början av filmkarriären lockade de stora äventyren. Gärna spännande fiske i okända vatten långt bort.

Den första stora filmproduktionen kom 1991 om belugastörarna i Uralfloden. Sedan dess har det blivit många filmer från olika delar av världen. På senare tid har han synts i teveprogrammet FiskeMARTIN FALKLIND, 57 liv, där han tillsammans med Emilie Björkman reFAMILJ: Maria, sambo och ser runt i Sverige och berättar om olika slags fiske. kollega. Dottern Andrea, 22 Ålens grymma öde och sonen Johan 24, som Martins miljöintresse väcktes tidigt, och har med varit med och filmat åren blivit allt större, vilket knappast kan undgå i Fiskarnas rike.

GÖR: Filmare. den som ser Fiskarnas rike. Filmerna är en skarp LYSSNAR PÅ: Weeping uppgörelse med människans sorgliga förmåga att Willows. snabbt rubba de ömtåliga ekosystem som utveckLÄSER: Forskningsrapporter lats under miljontals år. om fiske och e-post.

– Ibland undrar jag vad det är för fel på oss FÖREBILD: David Attenmänniskor, att vi nog är ganska korkade. borough. Han är guden när Det han själv påverkats mest av under filmardet gäller naturfilmer. betet är historien om ålen, som efter den 700 mil långa resan från Sargassohavet förgäves försöker

om

14

cirkeln

kämpa sig upp för kraftverkens torra betongväggar, innan den uttorkad dör och blir fågelmat.

Bottentrålningen är ett annat rött skynke för Martin. Naturskyddsföreningen har jämfört bottentrålning med att kalhugga skogen för att komma åt rådjuren.

– Det är ett vansinnigt sätt att fiska. Över huvud taget finns mycket i det storskaliga fisket som gör en deprimerad.

Han har haft sina duster med yrkesfiskarna och erkänner att han ibland tagit i lite för mycket.

– Det är ju inte enskilda fiskare som ska dömas, det är reglerna som är felaktiga.

Visa lösningen

Det sista Martin vill göra är att försätta tevetittarna i ett uppgivet tillstånd av att inget spelar någon roll.

– För varje problem vi lyfter fram, visas en möjlig lösning. Visst kan man känna förtvivlan, men vi måste ändå landa i att det finns hopp.

Tonfisken är ett sådant hoppfullt exempel. Efter sjuttio års frånvaro har den nu återkommit till svenska vatten, ett resultat av skarpa fiskekvoter längs Västeuropas kuster.

– Om vi skulle ta båten härifrån Tjörn en timme ut till havs skulle vi se tonfiskarna hoppa. Det går att fatta bra beslut som ger resultat!

Inte heller sportfiskarna har gått fria från Mar-

BIL D : ISTO CK

MASSOR AV POST-IT-LAPPAR beskriver filmernas olika

scener.

tins kritiska öga. Men här har inställningen förändrats på senare tid.

– När jag var barn tänkte ingen på att fisken kunde ta slut i sjöar och älvar, men nu är det annorlunda. Många sportfiskare har också ett starkt engagemang för vattenvård, där igenslammade diken blir porlande bäckar.

Lösningen för både sportfisket och yrkesfisket, menar Martin, är att inte ta upp mer fisk än vad som är möjligt för återväxten.

– Så enkelt är det, men tydligen ändå väldigt svårt att förstå för dem som sköter förvaltningen.

Drömmar finns

Martin Falklind har mycket mer att berätta om livet i våra vatten än vad som syns i filmerna. Nu i december genomför han flera föreläsningar i samarbete med Studiefrämjandet. Planer finns att fortsätta under våren.

– Efter flera år av tyst arbete med filmerna är jag verkligen sugen på att komma ut och prata med folk, inspirera, berätta mer och svara på frågor.

Efter alla äventyr kan man undra om det finns någon hemlig fiskedröm kvar för Martin. Så klart det finns.

– Golden dorado är en häftig, guldgul, brutal fisk som lever i forsande vattendrag i Bolivias djungler.

Den vill jag se.

Sannolikheten att han en dag dyker upp i djungeln är nog ganska stor. För Martin Falklind verkar ha förmågan att förverkliga sina drömmar. l

Motivera fler till ideellt engagemang – men hur?

Sverige är ett land fyllt av föreningsaktiva, men ibland är det ideella engagemanget en bristvara.

Då kan boken Motivera ideella vara till hjälp. igen, efter nära två år av pandemi. En vanlig fråga bland föreningsaktiva är hur man ska få fler att engagera sig ideellt. En del suckar och hävdar att det var mycket bättre förr. Det stämmer möjligtvis, men vad lönar det sig att klaga? Kanske bättre att försöka få fler att ta steget från passiv till aktiv.

En som funderat över hur detta kan gå till är Aron Schoug som forskar i pedagogik vid Stockholms universitet. Hans bok Motivera ideella handlar just om detta. Boken innehåller fyra avsnitt som vart och ett, förutom intressanta resonemang, innehåller reflektionsfrågor och verktyg för förändring: LIVSPUSSLET I FOKUS handlar om att många har väldigt mycket att göra. Det gäller för föreningen att skapa tydliga ramar för engagemanget. Göra det enklare för medlemmarna att lägga livspuss-

•

FÖRENINGSLIVET ÄR PÅ GÅNG

•

•

•

let – med föreningsengagemanget som en pusselbit.

SAKFRÅGORNA I FOKUS tar upp utmaningen med att alla ska få arbeta med sina hjärtefrågor – samtidigt som ni ska arbeta mot ett gemensamt mål. ”Att få egensinniga eldsjälar att dra åt samma håll är inte enkelt, men inte heller omöjligt.”

GRUPPDYNAMIKEN I FOKUS

handlar om hur ni i föreningen eller styrelsen ser till att er grupp fungerar bra. Att ni har trevligt, känner er trygga och öppna för nya människor. En dåligt fungerande grupp kan få vem som helst att bli omotiverad!

BESLUTSPROCESSERNA I FOKUS tar upp frågan om hur saker och ting bestäms i föreningen. Alla kan inte få sin vilja igenom jämt, men de flesta vill nog vara delaktiga när beslut fattas. Här handlar det alltså om vad ni kan göra för att hålla demokratin levande i föreningen.

• Motivera ideella av Aron Schoug är utgiven av förlaget Idealistas.

TEXT OCH BILD: THOMAS ÖSTLUND Studieplan

TRÄFFA MARTIN FALKLIND NU I DECEMBER genomförs flera föreläsningar med Martin Falklind i samarbete med Studiefrämjandet, Sportfiskarna och deras loka klubbar. Flera planeras våren 2022. Sök på www.studieframjandet.se för aktuella tider och platser.

Motivera ideella

sid 1

NY STUDIEPLAN TILL MOTIVERA IDEELLA Nu finns en ny studieplan från Studiefrämjandet till boken Motivera ideella. Planen är skriven av Aron Schoug och upplagd för en studiecirkel med sex träffar.

• Studieplanen finns att läsa och ladda ner på www.studieframjandet.se

cirkeln 15

SIAM (till vänster) och LIAM är två

flitiga besökare på Fittjapulsen.

FREDAGSHÄNG ”DET HÄR ÄR HJÄRTAT I FITTJA”,

säger Magnus Nylund, föreståndare för fritidsgården Fittjapulsen. För generationer av barn och ungdomar har ”Pulsen” varit en hållplats på resan mellan barn och vuxen. Följ med till Fittja i Botkyrka, en stadsdel med tuffa utmaningar, och hopp om en bättre framtid.

16

cirkeln

på Fittjapulsen

»

– Vi är här efter skolan, vart skulle vi annars vara? Yasmin, 11 tittar upp från mobilen och ser ut som om hon inte riktigt kan tänka sig ett liv utan Pulsen.

Det är fredagseftermiddag och i takt med att lektionerna slutar fylls fritidsgården Fittjapulsen, eller Pulsen som alla säger, med mellanstadiebarn. Pulsen ligger i Fittjaskolan, så det är enkelt att ta sig hit. Ljudnivån stiger sakta, men det är ändå en stillsam, lite loj stämning. Ännu en skolvecka avklarad.

En kille köper en Festis vid kafédisken, några samlas vid biljardbordet men de flesta hänger – med varandra eller över sina mobiler.

– Det är skönt att bara hänga, men vi gör andra saker här också, säger Yasmin.

Fritt fram komma och gå

Fittjapulsen drivs av Studiefrämjandet på uppdrag av Botkyrka kommun. Varje eftermiddag är det fritidsklubb för mellanstadiebarn, på kvällarna verksamhet för högstadieungdomar.

är så mycket som spelar in. Jag är ändå ganska säker på att Pulsen och andra fritidsgårdar har positiv betydelse. Vissa ungdomar pratar hellre med oss än med föräldrar och lärare. De har tillit till oss.

Jag minns när själv gick här, hur fritidsledarna vägledde oss mellan rätt och fel.

Det bästa med jobbet på Pulsen är barnen och ungdomarna, menar Bella.

– Vi skrattar mycket och ger kärlek till varandra.

Klassresa

På Pulsen krävs varken inskrivning och anmälan. Fritt fram att komma och gå som du vill. Liam, 10 och Siam, 11 är flitiga besökare. De gillar Pulsen och har även tankar om Fittja.

– För mig är Fittja natur, säger Liam.

Om jag bodde inne i stan skulle jag inte kunna slappna av för allt folk och alla bilar. Här finns mycket fler träd än hus, och många ställen att bada på.

Han tycker att Fittja har ett oförtjänt dåligt rykte.

– Det är orättvist, det finns ju skjutningar och droger på andra ställen också.

Fotbollsspelare är Liams framtidsdröm, men han är inte säker på att det blir så.

– Jag vet i alla fall vad jag inte vill. Jag vill inte hänga här i centrum, röka cigg och dricka Redbull. Det är inte bra för hjärtat.

Siam, 11, har redan siktet inställt på att bli läkare. Han kom från Bangladesh för fyra år sedan med mamma, pappa och en yngre bror. Svenskan flyter på bra. Siam nickar och ler.

– Alla mina vänner säger att min svenska är så bra. Kanske är det för att jag läser många böcker på svenska.

Siam vet att det pratas om Fittja som ett problemområde.

– Det är sant att det finns problem och det är inte bra, men jag vet inte vad man ska göra åt det. Här på Pulsen är det i alla fall bra, här är vi snälla och respekterar varandra.

Sammanhållning

Vid kafédisken står Bella, 23. Hon jobbar extra på Pulsen sedan tre år tillbaka, och har tidigare varit besökare.

– Ja, vi hängde här hela tiden när jag gick i skolan. För mig är gemenskap och sammanhållning två ord som bäst beskriver Pulsen.

Vissa menar att det tidigt går att se vilka barn det kommer att gå snett för längre fram i livet. Bella är tveksam.

– Du kan så klart se tecken men aldrig veta säkert hur det kommer att gå. Det

Fittja i Botkyrka kommun ligger nästan längst ut på den tunnelbanelinje som börjar i Ropsten, tar sig genom Stockholm city och slutar i Norsborg. Linjen beskrivs ibland som en klassresa mellan rik och fattig.

Fittja är ett av de 19 områden i Sverige som polisen pekat ut som särskilt utsatta. Fittjapulsens föreståndare Magnus Nylund vill varken skön- eller svartmåla, men menar att utveckMAGNUS NYLUND lingen i Fittja helt klart går åt rätt håll.

– Det är som dag och natt jämfört med för femton år sedan.

Han anser att de senaste årens upprustning av området är en viktig förklaring till den positiva utvecklingen. En annan är samverkan. Magnus räknar upp bostadsbolag, skola, polis, föreningar och flera andra. Fittjapulsen finns också med.

– Vi träffas regelbundet och pratar om vad som kan förbättras i området. För oss är samarbetet med skolan och föräldrarna särskilt viktigt, och det fungerar jättebra.

Fristad

Magnus har jobbat på Pulsen sedan starten, vilket är lika med hela hans yrkesliv.

Han föddes i Fittja för 42 år sedan och bor fortfarande kvar.

– Du måste följa den röda tråden i ditt liv, och min röda tråd är att jobba med barn och ungdomar.

Genom åren har han sett hundratals ungdomar passera Pulsen. Han uppskattar att mellan fem och tio procent av varje årskull riskerar att hamna snett.

– Många har det tufft hemma, kanske inte ens bor hos föräldrarna. Vissa saknar helt motivation att studera och sommar» jobba.

cirkeln 17

»

YASMIN går ofta till Fittjapulsen när skoldagen är slut.

Magnus beskriver Pulsen som en fristad, ett ställe där de kan växa och utvecklas. Han är dock realist.

– Vi kan vara en motvikt, och kanske kan vi påverka några ungdomars val i livet.

Men som individ måste du också göra ditt eget ställningstagande, vill du inte ha stöd och vänder dig bort, då är det svårt för oss.

Fittjapulsen vill, med Magnus ord, ha ”öppna dörrar och öppna armar”. Ändå händer det att de tvingas stänga av ungdomar som inte följer reglerna.

– Det är alltid svåra beslut, för då förlorar vi dem, och samtidigt vår möjlighet att påverka dem.

Inte glömd längre

Himlen är blå och det är dags att dra ut på bollplanen, alldeles intill skolan. Några spelar killerboll, andra står och snackar med varandra. Det skrattas och stojas i den varma oktobersolen. Kartonger med glas�strutar åker fram och snabbt samlas alla runt Magnus.

När barnen någon timme senare börjar bege sig iväg hemåt vill Magnus visa sitt Fittja. Det blir en rundvandring bland äld-

re, nybyggda och renoverade bostadshus.

– Vi jobbar hårt för att göra Fittja till en bättre plats att leva på. Det läggs ner mycket pengar på renoveringar, utemiljö och belysning. Jag tror att sådant betyder mer än man kan tro.

Så klart finns fortfarande problem i Fittja, med droger, arbetslöshet och kriminalitet. Segregationen är mycket stor.

– Få familjer med helsvenskt ursprung

Det händer på

PULSEN

På Fittjapulsen finns en grund av fasta programpunkter, men innehållet styrs i hög grad av deltagarna själva. Här är något av allt som händer.

PLANERINGSDAGAR varje måndag, både på fritidsklubben och kvällsverksamheten.

Magnus Nylund: Vi stannar upp verksamheten kör en runda i soffan och frågar hur helgen varit. Sedan planerar vi veckan som kommer.

18

cirkeln

TJEJKVÄLL varje tisdagskväll.

Enbart tjejer och kvinnlig personal. Deltagarna bestämmer själva vad de vill göra. Det har bland annat varit hälsokvällar, bakning, utflykter, besök av polis och barnmorska.

Magnus: Hela tiden mycket prat om allt möjligt. Ett bra sätt att få med fler tjejer i verksamheten.

SKIDOR. Många har stått på ett par skidor för första gången genom Fittjapulsen. På vintrarna görs utflykter till Flott-

finns kvar, inte alls som när jag växte upp. Å andra sidan är de invandrare som kom för trettio år sedan nästan helt försvenskade.

Magnus är ändå hoppfull och återkommer flera gånger till att utvecklingen går åt rätt håll.

– Förut sa barnen att Fittja är den glömda orten. Så är det inte längre. l

brobacken i Huddinge, med en fallhöjd på 100 meter.

Magnus: På senare år har vi kunnat göra dagsresor till Romme i Dalarna. En sporre för ungdomarna att lära sig åka skidor.

RÖRELSE. Tisdagar är det spel

och idrott, utomhus eller i sporthallen. Killerboll och basket är populärt.

Magnus: Det blir lätt mycket sittande inomhus, därför satsar vi mycket på rörelse.

MATLAGNING varje onsdag. Bar-

nen och ungdomarna föreslår maträtter. Priset är fem kronor.

Magnus: Vi i personalen lagar mat tillsammans med barnen.

Ungdomarna lagar själva. Kan bli allt från korv till oxfilé.

FREDAGSMYS med lite lugnare tempo sista vardagen i veckan.

Magnus: Det kan bli en film på Netflix eller som i dag när det är fint väder, lek och glass utomhus.

TEXT OCH BILD: THOMAS ÖSTLUND

LOVVERKSAMHET. Fittjapulsen

har har öppet på sommarlovet och på kortloven under terminerna.

Magnus: På loven satsar vi mycket på utflykter, som bad på Sydpoolen i Södertälje och bowling på Heron city i Skärholmen. Barnen är med och bestämmer, även om vi inte kan åka till månen…

BIL D : L E NNART W E IBU L L

notiser

MOTIONERAT om

studieförbund och folkbildning

» Klimatsmart Middagskompass hållbara och klimatsmarta kokbok Middagskompassen är väl den perfekta julklappen.

I boken visar Paul Svensson och Zeina Mourtada hur man kan njuta av riktigt god mat och samtidigt ta hänsyn till vår planet. Åttio välsmakande, lättlagade och klimatsmarta maträtter.

NATURSKYDDSFÖRENINGENS

I oktober avslutades allmänna motionstiden i riksdagen för året 2021/22. I år lämnades hela 4 150 motioner in, fler än någonsin tidigare. Studieförbund och folkbildning berörs i flera motioner. Här är ett urval.

med flera (S). I motionen konstateras att kommuners och regioners stöd till folkbildningen har minskat under lång tid, vilket riskerar att försvaga demokratin, kulturlivet och öka utbildningsklyftorna.

Motion 2021/22:3090.

Utred Folkbildningsrådet

Inga pengar till Folkbildningsrådet

Folkbildningsrådet verkar inte kunna sköta sitt uppdrag, menar Ann-Sofi Alm (M). Det bör utredas om hur en statlig myndighet kan ta över ansvaret för att betala ut och granska statsbidragen till folkbildningen. Motion 2021/22:3630.

Demokratiutvecklingspengar

Föreningsrörelsen, däribland studieförbunden, ”är bäst på demokratiutveckling och bör då uppmärksammas för sitt arbete man gjort och gör framåt”, menar Mikael Larsson (C) och föreslår en utredning om hur föreningsrörelsen kan tillföras pengar för demokratiarbetet. Motion 2021/22:210.

Folkbildningsrådet ”problematiskt”

Cassandra Sundin med flera (SD) menar att det är problematiskt att studieförbund och folkhögskolor, genom Folkbildningsrådet, fördelar statsbidrag till sig själva. En oberoende aktör bör i stället fördela pengarna. Motionärerna anser inte heller att folkhögskolorna ska vara ett ”reservkomvux” och vill begränsa antalet platser på folkhögskolans allmän kurs. Motion 2021/22:2502.

Piano för första gången – NI ÄR JÄTTEDUKTIGA, säger pianoläraren

Diana Adomnicai och applåderar.

Det är Öppet hus på Kulturskola Funkis i Uppsala. Tabita och Emma har just testat att spela fyrhändigt för första gången.

Studiefrämjandet i Uppsala driver Kulturskola på uppdrag av Uppsala kommun och i höst är det premiär för Kulturskola Funkis, som riktar sig till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Verksamheten har startat med enskild instrumentundervisning och ska byggas ut med dans och design.

Offentliga bidrag till extremism

Det är rubriken på en motion från Micael Oscarsson (KD). I motionen riktas skarp kritik mot Studieförbundet Ibn Rushd, bland annat utifrån rapporter i olika medier. En utredning för att få en heltäckande bild av fusket inom studieförbunden föreslås. Motion 2021/22:2785.

Folkbildning – demokratins självförsvar

”Vi behöver mer folkbildning och inte mindre”, skriver Caroline Hermansson

”Det finns ingen som helst anledning att vuxna människors hobbyer ska finansieras med skattepengar”, menar Boriana Åberg (M). I motionen förslås att se över möjligheten att stoppa den statliga finansieringen av Folkbildningsrådet och att låta ”studieförbunden fungera under marknadsmässiga villkor”.

Motion 2021/22:3284.

Grönt kunskapslyft

Det behövs ett grönt kunskapslyft för att öka takten och rättvisan i klimatomställningen, menar Mattias Vepsä (S).

Folkrörelser, studieförbund och folkhögskolor har en viktig roll och bör ges förutsättningar att medverka i detta arbete.

Motion 2021/22:4027.

Folkbildning för ett starkare samhälle

Det krävs ett nationellt initiativ för att värna studieförbunden och folkhögskolorna över hela landet, menar Mats Berglund med flera (MP). I dag ifrågasätts och misstänkliggörs folkbildningen, menar motionärerna som skriver att: ”Miljöpartiet värnar, värdesätter och litar på folkbildningen.”

Motion 2021/22:419:07.

Studieförbunden – unik roll

Roland Utbult med flera (KD) menar att studieförbunden ”har en unik roll i integrationsarbetet” och att det är ”oroande när kommuner inte anser sig ha råd att prioritera folkbildningen”.

Det är dock viktigt att Folkbildsrådet och andra aktörer fortsätter arbetet med att komma till rätta med ”fel och fusk inom studieförbunden”. Motion 2021/22:4162. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 19

kom igen vov ve

har ökat under pandemin. Över hela landet finns nya hundägare, och hundar som väntar på ett aktivt liv tillsammans med matte och husse.

Här är ett smörgåsbord av spännande aktiviteter du och din hund kan göra tillsammans.

INTRESSET FÖR HUND

Valpkurs

Om du bara ska göra en enda organiserad aktivitet, gå en valpkurs! Du och din hund stärker er relation, ni lär er umgås och fungera i vardagen på ett bra sätt.

Hunden får även träna sig att umgås med andra hundar, och du träffar andra nya hundägare. Upplägget på valpkurserna kan skifta, men både teori och praktiska övningar ingår.

Lydnad

Lydnad låter diktatoriskt, men hundar älskar att lära sig nya saker. Kurser i vardagslydnad innehåller övningar du och din hund har nytta av i vardagen. Du kan gå vidare till mer avancerade nivåer, kanske för att delta i tävlingar. Lydnadstävling kom till Sverige på 1960-talet och är vår äldsta hundsport.

Rallylydnad

Här är det lust och glädje som gäller. I Rallylydnad ska du och din hund ta er igenom en bana av stationer med olika uppgifter.

Mycket går ut på att hunden ska kunna sitta, ligga, gå, svänga och rotera. Det finns fyra olika tävlingsklasser, med allt mer avancerade uppgifter.

Agility

Agility kom till Sverige från England på 1980-talet och har nu blivit en av de mest populära hundsporterna. Här går det ut på att passera en hinderbana – fort och felfritt. Det finns allt från balanshinder, slalombana och tunnlar som hunden ska passera. Kul att utöva och titta på.

Inte bara hunden får kondition i agility, även du som förare får garanterat upp flåset. Flera olika tävlingsklasser finns.

Freestyle

Tänk parkonståkning, då får du en idé om vad freestyle handlar om.

Här ska du och din hund genomföra ett program med konster och övningar till musik. Domarna bedömer precision, samarbete och följsamhet till musiken. Vad många uppskattar med freestyle är friheten att själv få skapa ett program, kanske till favoritlåten.

20

cirkeln

Hoopers

I Hoopers gäller det att klara en hinderbana med tunnlar, tunnor och staket. Inga hopp ingår. En annan stor skillnad från agility är att du själv inte följer med hunden runt banan. Du dirigerar hunden på distans, med ditt kroppsspråk och ljudsignaler. Inte så enkelt, men träning ger färdighet. Hoopers passar alla hundar som gillar att samarbeta, och det gör de flesta.

Bruks

Bruksprov är en av Brukshundklubbens tävlingsgrenar. Bruks innefattar ett lydnadsmoment och ett specialmoment. I lydnadsmomentet ingår bland annat gå fot, inkallning, apportering och platsliggande. Du väljer även ett av de fem specialmomenten spår, sök, rapport, patrull och skydd. Din lokala brukshundklubb kan berätta mer om Bruks.

BIL D : PRIVAT

Ringträning

en!

För dig som vill delta på hundutställningar finns ringkurser, där du och din hund får lära er och träna på de moment som förekommer på utställningar.

Junior handling

Junior handling är en specialaktivitet i Sveriges Hundungdom, för unga 10–17 år.

Påminner lite om utställning, men det är samspelet mellan hund och förare som står i centrum. Det gäller att visa fram hundens bästa sidor, och då behövs en nära kontakt mellan hund och förare.

Drag

Hundar har i alla tider hjälpt människan med transporter, och ur detta har draghundsporten vuxit fram. Olika tävlingsgrenar finns, där hundar drar släde, pulka, skidor, cykel, vagn etc. På senare tid har draghundar blivit en turistattraktion. En slädtur över fjället bakom ett hundspann är en upplevelse! Läs mer på www.draghundsport.se

Jakthundar

Nosework

Hundens formidabla luktsinne hjälper oss människor, i allt från att hitta kantareller till narkotika. Nosework går ut på just detta, att träna hunden i att hitta specifika dofter. Nosework passar alla hundar och du kan börja hemma, genom att gömma godis som hunden får nosa fram. Vill du gå vidare finns både kurser och tävlingar i olika klasser.

Många hundraser är perfekta jaktkamrater. Vill du jaga tillsammans med din hund finns kurser i bland annat jaktlydnad, apportering och eftersök. Studiefrämjandet samarbetar med Svenska Jägareförbundet och det finns kurser med många olika inriktningar att välja bland.

Mycket annat…

Hundar hjälper människan på många områden i samhället – inom Försvarsmakten, polisen och sjukvården, som terapihundar, räddningshundar och ledarhundar. För allt detta finns utbildningar.

Det finns också kurser i hundmassage, yoga, och kurser för dig som vill bli uppfödare. Om du vill vara aktiv och lära mer tillsammans med din hund finns alltså många möjligheter! l TEXT: THOMAS ÖSTLUND ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

Studiefrämjandet anordnar många hundkurser i samarbete med medlemsorganisationerna Svenska Brukshundklubben, Svenska Kennelklubben och Sveriges Hundungdom.

Elin Brodin, 28, Ordförande i Sveriges Hundungdom

HA ROLIGT MED DIN HUND! Varför ska man gå kurs med sin hund?

Hundar mår bra av att aktiveras. På en kurs bygger du en stark relation till din hund. Dessutom är det roligt!

Några trender i hundvärlden – vad är populärt just nu?

Hoopers har blivit jättestort på kort tid. Det är nytt, kul spännande och passar många människor och hundar.

Har du nåt särskilt råd till ungdomar i familjer som skaffat hund?

Gör roliga saker med din hund! På det sättet lär ni känna och kommunicera med varandra. Alla hundar gillar utmaningar, och det kan du ge dem! På nätet finns massor av enkla övningar du kan göra hemma. Sedan tycker jag så klart att de ska gå med i Sveriges Hundungdom.

Vad har ni på gång i Sveriges Hundungdom?

Många större aktiviteter har haft paus under pandemin, men nu drar vi igång igen. Vi planerar för ledar- och instruktörsutbildningar och för vårt stora riksläger nästa sommar.

Vad har du själv för hund och vad gör du med den?

Jag har två Shetland Sheepdog, Pepparn och Mr Lewis. Jag håller på med agility, lydnad och även lite freestyle och spår. l

cirkeln 21

för att involvera och engagera människor som i dag står utanför föreningslivet.” ”Studiefrämjandet erbjuder en partipolitiskt fackligt och religiöst obunden plattform för samverkan och bildning.”

4. Studiefrämjandet står för hållbarhet

STRATEGI 2131

– Framtidskompass i tio år Fem områden ska stå i fokus för Studiefrämjandets arbete de kommande tio åren. Det beslutade den extra förbundsstämma som hölls i oktober och som enhälligt antog strategidokumentet 2131 – Studiefrämjandets kompass mot framtiden.

»

Strategi 2131 är resultatet av en omfattande process, där hundratals anställda och förtroendevalda varit med. Tanken har varit att anta ett strategiskt dokument till grund för vägval och prioriteringar framöver. Med 2131 planeras och genomförs folkbildning i avdelningarna, främst inom profilområdena natur, djur, miljö och kultur.

Inledningsvis slås Studiefrämjandets syn på människa, samhälle, bildning och kultur fast. Studiefrämjandet står för alla människors lika värde och att livslångt lärande ska vara en möjlighet för alla. Studiefrämjandet ska verka för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Fem områden

Strategi 2131 anger fem områden som ska vara vägledande i Studiefrämjandet. Här följer några citat ur de fem områdena:

1. Studiefrämjandet utvecklar demokratin ”Kunskap öppnar dörrar till delaktighet och aktiv påverkan i samhället.” ”En fungerade och inkluderande demokrati kräver att möjligheter till lärande och reflektion görs tillgängliga för alla människor.” ”Hos oss får allt slags tänkande mötas och vi bidrar till insikter och förståelse för andras perspektiv.”

2. Studiefrämjandet har lärandet i fokus ”Studiefrämjandet är en ledande aktör för lärande på folkbildningspedagogikens grund.” ”För Studiefrämjandets betyder bildning nya insikter, djupare förståelse och utveckling – både för individen och gruppen.” ”Genom utbildningar, samtal och goda relationer säkerställer vi att alla cirkelledare är väl insatta i Studiefrämjandets uppdrag, grundsyn och folkbildningens pedagogik.”

3. Studiefrämjandet stärker föreningslivets roll i samhället ”Studiefrämjandet är en självklar samarbetspartner för föreningslivet.” ”Tillsammans med våra medlems- och samverkansorganisationer arbetar vi aktivt

”Studiefrämjandet är en självklar aktör i Sveriges omställning till ett hållbart samhälle.” ”Vi lägger särskild vikt vid mångfald, jämlikhet och jämställdhet i vårt arbete (för social hållbarhet).” ”Kunskap och medvetenhet om naturens ekosystem, biologisk mångfald och klimatförändringarna är centralt i vårt bildningsarbete för ekologisk hållbarhet.”

5. Hjärta och hjärna i Studiefrämjandet ”Studiefrämjandet är en samlad organisation med gemensamt 'hjärta och hjärna'. Våra värderingar och vår kunskap genomsyrar allt vi gör.” ”Vi är en transparent organisation som delar med oss av metoder och resultat. Vi berättar för omvärlden hur vi bidrar till en gynnsam samhällsutveckling.” ”Med stort engagemang och bred kompetens skapar vi förutsättningar för att fler människor ges möjlighet att lära för livet, växa och ta plats i samhället.” l

Andrea Rodriguez, ny förbundschef i Studiefrämjandet ANDREA RODRIGUEZ, 45 har utsetts till ny förbundschef i Studiefrämjandet.

Så sent som i våras valdes hon till ny förbundsordförande och kort därefter även till tillförordnad förbundschef. Nu blir hon alltså förbundschef på heltid.

– Andrea har visat på förmågan att snabbt och med stort engagemang lyssna in hela vår organisation och våra medlemsorganisationer. Det här är ett ledarskap som vi vill fortsätta utveckla tillsammans med Andrea, säger Bertil Jonsson, vice ordförande i förbundsstyrelsen.

22

cirkeln

Andrea Rodriguez är en mångårig medarbetare inom Studiefrämjandet, bland annat som distriktschef i Västerbotten.

- Jag är naturligtvis jätteglad för det superviktiga förtroende jag nu fått som förbundschef. Studieförbunden står inför intressanta utmaningar som jag tror kan påverka hela den organiserade folkbildningens framtid. För mig ska det bli väldigt roligt att bidra i det arbetet efter bästa möjliga förmåga, säger Andrea Rodriguez.

Till dess att ny förbundsordförande valts träder vice förbundsordförande Bertil Jonsson in som ordförande inför en extra förbundsstämma som planeras under 2022.

• Läs en längre intervju med Andrea Rodriguez i Cirkeln nr 3.2021.

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

ledare

Ett av Sveriges största studieförbund.

JONSSON

• • Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

BERTIL

Förändring pågår

FOLKBILDNINGEN är i stor förändring, på flera sätt. Det mest påtagliga har vi alla märkt, att vi under pandemin umgåtts mycket mer digitalt än tidigare, även i Studiefrämjandet.

Vi deltar nu i debatten om studieförbundens framtida villkor. Den startade efter att problemen på Järvafältet i Stockholm uppdagades, med oegentligheter i studieförbundens hantering av statsbidrag. Nu är förändrade statsbidragsregler på gång från 1 januari 2024. Diskussionen kring utformningen har börjat. Vår förhoppning är att man nu lämnar den osunda volymjakten, som är en direkt följd av att statsbidraget till studieförbunden fördelas utifrån mängden verksamhet. I stället förespråkar vi ett system som ger långsiktig stabilitet. Det tjänar alla på och det inger förtroende i vår omvärld.

är i förändring. Det gedigna arbete som gjorts de senaste åren – Strategi 2131 – ger oss en bra grund att stå på. Vi har nu en tydlig bild, både av Studiefrämjandets nuläge och en fingervisning om vart vi är på väg. Det är inga snabba, omvälvande förändringar som sker. Men vi ser tydligt nödvändigheten av och värdet i allt arbete ute i avdelningarna; av cirkelledare, förtroendevalda och vår personal.

Avdelningarna och riksförbundet ska arbeta tillsammans för att nå än bättre resultat och driva utvecklingen av vår folkbildning framåt. Vi ska se och tillgodose behoven hos våra medlemsorganisationer. Alla vi som verkar i Studiefrämjandet ska vara stolta över den verksamhet som genomförs. Våra cirkeldeltagare kan vittna om vår höga kvalitet och om vårt goda samarbetsklimat.

OCKSÅ STUDIEFRÄMJANDET

vara ambitiöst, men det är möjligt. Men givetvis måste arbetet vara planerat och målinriktat. Viktigast av allt är att genomföra god folkbildningsverksamhet över hela landet. Gärna i stor omfattning, men med de kvalitetsmål vi har i dag och med kravet på ett tydligt anordnarskap i allt. Vi vet att det krävs förändringsbenägenhet, utbildning och kreativitet framöver.

Tillsammans kan vi.

ALLT DETTA KAN TYCKAS

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

BERTIL JONSSON VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

cirkeln cirkeln

I N SPI RAT I O N

l e darska p

IN MART ÄS N EMTE P TILL

u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film

RY SM ÅK FRÅN RO CK HÅ RD

u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare

u Bli lite mer

hållbar

HITTA DIN

e Carolinas gl n af Ug ta la hj är

u Vad händer

LÄRSTIL

i replokalen

u Cirklar för

föräldrar i nytt land

få r al å i ta kt at t sl

Leda andra Leda varandra pedagogiska giganter

lUsten först

morot till hUndarna

Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig

Cirkelledarens största tillgång

Hundinstruktörerna coachar och belönar

Drivkraft Nyfikenhet SKRATT & ALLVAR i akvarellcirkeln

4.2013

VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få

BLIVIT MED VALP dags för en kurs

3.2014

cirkeln

OLIKA

Nytt land – nytt liv

FÖR RAZAZ OCH KASIM

Ordkoll SEPARATISM RASIFERAD ETNICITET…

A MARIK ON S CARLS N ÄR DE

u Hundnördar

JAG JAG ÄR

kör rally

u Här och nu

i Kalmar

Vi gillar olika men hur mycket?

HÖGKULTUR Nytt kulturhus

VÅGA VÄGRA FÖRENKLING Krönika av Lisa Thorsén

FILMA LOSS Här är tipsen

4.2016

INSPIRATION

PO RT

DANSSYNDROM

RÄTT

IA MAR ERT WET AND STR

BRYTER FÖRDOMAR

KAMRATCIRKEL 5 SKÄL ATT KOMMA IGÅNG

1959 2019

Hårda bollar Mjuka samtal ALLT VI INTE PRATAR OM

Globala mål

STUDIEFRÄMJANDET FYLLER SEXTIO ÅR

FRÅN ORD TILL HANDLING

Konsten att tycka om dig själv HÄR & NU i Norrbotten

MOTIVERA IDEELLA Ny bok av Aron Shoug

#METOO

Kollektiv vrede 4.201 8

Cirkeln PÅ WEBBEN

CIRKELN PÅ WEBBEN HAR FÅTT NYTT UTSEENDE. Här kan du bläddra i nya och äldre nummer. Du hittar artiklar

om natur, miljö, musik, pedagogik, ledarskap och mycket annat. Titta i på www.studieframjandet.se/cirkeln