Cirkeln nr 2/2016 - Tema Uteliv

cirkeln

U TELIV Frilufts trender Snart jägare

L E N N GU N O S L R CA TUSEN

KUNSKAPEN VÄXER I DET FRIA

R FÖ R L A D DA Å R DA R G D Ä TR

Gå ut, lev och lär UTELIV

Låt dig inspireras

WALK AND TALK Pratpromenader

HAMNROCK

Tillgänglig festival 2.2016

cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 20 000 cirkel­ ledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 37. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Johnny Nilsson, Studiefrämjandet redaktionsråd

Katarina Kjerfve Marcus Pehrsson Thomas Östlund Ninni Oljemark

postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm

internet

cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Hässleholm

Studiefrämjandets undersökning bland 1 300 cirkeldeltagare. Bra ledare = bra kurs. Så kan man enkelt samman­ fatta kommentarerna. Och inte bara ämneskunskapen räknas.

Förmågan att skapa god stämning i gruppen är minst lika viktig. ”Upplägget på fågelkursen var bra, mycket bra med utflykter till nya platser”, skriver en deltagare och påminner om att mycket av Studiefrämjandets folkbildning sker utomhus, vilket är temat för detta nummer av Cirkeln.

Det är spännande att läsa alla omdömen från cirkeldeltagarna.

Mycket ros men också ris. Att få kritik kan vara smärtsamt, och utvecklande. Mest ros är det i kommentarerna, vilket bekräftar det många av er Cirkelläsare redan vet, att när människors nyfikenhet och lust att lära får styra, då blir det ofta bra.

Några röster ger anledning att reflektera över det egna vardagslivet. För hur ofta vinner inte bekvämligheten över nyfiken­heten och lusten att lära? Första steget till något nytt är i allmänhet det tyngsta. Väl igång vill man sällan backa tillbaka.

Precis som den här cirkeldelta­ garen träffsäkert uttrycker det: ”Om jag var trött när jag gick dit, var jag glad och pigg när jag gick hem.”

TRE RÖSTER FRÅN

FO TO : JAR I KO IVI ST O

e - post cirkeln@studiefram­ jandet.se

”Toppenledare. Nyckeln till framgång!” ”Mycket kunnig och inspirerande ledare.” ”Ledaren hade lite svårt att lära ut, men var mycket tålmodig och snäll med oss.”

THOMAS ÖSTLUND

FOTO: THINKSTOCK

tummen ned … … FÖR NATURLIG IRRITATION

Först pollen, sen myggen och fästingarna. Och så mördarsniglarna i trädgården. Vi gillar ekologisk mångfald. Men när ögonen rinner, betten svider och blommorna slokar är den insikten en klen tröst.

NATURSKYDDSFÖRENINGEN

omslagsfoto

Anna Molander

Från trött till pigg

tummen upp … … FÖR KREATIVITETEN

Björkboet är vinnare i SM i fågelholk 2016. Holken är tillverkad av klass 5B, Kvinnebyskolan i Linköping.

Rekordmånga holkar, 473 stycken, deltog i årets tävling som arrangeras av Naturskyddsföreningen.

REDAKTÖR papper

Skandia 2000 White Tillverkat vid Lessebo Bruk issn

0282-135 annonsera i cirkeln

Annonskontakt Bo Eriksson E-post: bo.erikssonmedia @telia.com Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan.

Detta nummer är presslagt i maj 2016.

2

cirkeln

Innehåll

4 Kunskap i det fria

8 Snart jägare 12 Närbild: Gunnel Carlson 16 Uteliv 18 Tillgänglig festival 19 Folkbildning i siffror 2 0 Friluftstrender

8

16

hej

CIRKEL LEDARE

NAMN: Tjarls Metzmaa ÅLDER:

26 GÖR: Förbunds­ sekretarere på Sverok, Sveriges största ungdoms­ organisation med över 1 300 föreningar inom spel­ kultur. Nyvald styrelseledamot i Studiefrämjandet Västmanland BOR: Uppvuxen i Hallstahammar, numera i exil i Västerås. GILLAR: Spel, nördighet och föreningsformen som verktyg för skapande.

OGILLAR: inte så mycket. Brukar för det mesta vara nöjd.

Mitt ideella liv Spelkultur – vad är det?

Spel som inte har med pengar att göra, och alla kulturyttringar kring spelen. Spelrörelsen är bred – lajv, brädspel, e-sport och cosplay är några former.

Vad betyder spelkulturen för dig?

Den utmanar mig intellektuellt och stimulerar min tävlingsanda. Fantasin triggas av att leva sig in i och förstå världar som jag inte stöter på i vardagslivet. Spelkultur är en kombination av rationellt tänkande, kreativitet och lust.

Ordet studiecirkel, vad betyder det för dig?

Att lägga ett lager av lärande ovanpå det du är intresserad av. Synliggöra kopplingen mellan ditt intresse, kunskap och din utveckling som människa.

Du har varit cirkelledare. Hur kändes det?

Det var kul och gjorde mig medveten om det lärande som redan fanns i gruppen. Det gav mig själv en möjlighet till strukturerad reflektion.

Hur får man en grupp att bli glad och kreativ?

Man gör nåt roligt ihop, eller gör så att det tråkiga blir roligt. Varje grupp är unik så du måste hitta den kollektiva lusten och drivkraften i gruppen och lägga fokus där.

Du måste hitta den kollektiva lusten.

Vad händer framöver i ditt liv?

Jag fortsätter att leva mitt liv i den ideella sektorn. Här hittar jag min drivkraft och motivation. Jag har fått så mycket genom mitt ideella engagemang, mycket mer än vad skolan eller arbeten någonsin gett mig.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER

KUNSKAP I DET Utomhuspedagogiken ger möjligheter det redan på 1700-talet. Att studier utom­ hus är en källa till kunskap. I dag är hans insikt inte lika gångbar.

Utomhuspedagogiken är så gott som frånvarande i utbildningen av lärare, trots att forskningen pekar på att lärande utomhus kan förbättra kunskapsinhämtandet. Det menar Anders Szczepanski, forskare på Linköpings universitet. carl von linné insåg

Flera sinnen ssen aktiveras, stre ela minskar och h ra på sig. kroppen får rö hus Lärande utom har många fördelar.

»

Kunskap skaffar du dig bäst i ett klass­ rum, med en bok framför näsan och en lärare som från katedern förklarar hur allt ligger till. Ett förlegat synsätt, tänker kanske många. Inte alls, det är den rådan­ de uppfattningen om hur lärande ska gå till, me­nar

4

cirkeln

Anders Szczepanski, föreståndare för Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU) vid Linkö­ pings universitet.

Anders Szczepanski har förberett intervjun med mängder av böcker och artiklar. Alla handlar om olika aspekter av utomhuspedagogik.

nistrar, generaldirektörer, professorer och rektorer. Ändå lyser utomhuspedagogiken i stort sett med sin frånvaro, både på lärarutbildningen och i skolans styr­ dokument, åtminstone för grundskolan och högre upp.

– I Linnés hemland lämnar pedagogerna ogärna klassrummet, suckar han.

Men egentligen är inte lärarna problemet. Det finns högre upp i hierarkin, bland rektorer och på skolmyn­ digheterna. Resultatet blir ett antal eldsjälar som job­ bar på i det tysta, men ingen avgörande förändring på systemnivå.

I natur och storstad

FRIA

– Att mäta lärande är svårt, men upp emot tusen ve­ tenskapliga avhandlingar visar att lärande utomhus kan stimulera inlärning, säger han och pekar på någ­ ra forskningsrön:

Den kanske vanligaste missuppfattningen är att utom­ huspedagogik enbart måste ha med natur och frilufts­ liv att göra. Lärande utomhus kan ske i alla ämnen – och även mitt i en storstad. På NCU finns ett mas­ tersprogram i utomhuspedagogik och kortare valbara fristående kurser för studenterna på lärarutbildning­ en, med inriktning på exempelvis språk, matematik, biologi och med estetisk inriktning.

Den praktiska undervisningen sker allra bäst om olika ämnen och perspektiv integreras, menar Anders Szczepanski. ”Naturkultur” är ett begrepp han gärna använder för att beskriva tankegången.

– Vatten kan vara vatten som upplevt fenomen i bio­ logi, religion, kemi och historia. Verkligheten är tvär­ vetenskaplig, medan skolan ofta är ämnesuppdelad.

Här har studieförbunden en stor uppgift, genom att smälta samman natur, kultur och samhälle i bildnings­ verksamheten.

En bra lärare eller ledare måste självklart kunna sitt ämne, men också ha förmåga ge perspektiv och tanke­ trådar kopplade till hela upplevelsen utomhus.

– Gärna ha både bredd och djup. Vara generalist helt enkelt.

UTOMHUSPEDA­GOGIK ÄR ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT SOM SYFTAR TILL LÄRANDE I VÄXELSPEL MELLAN UPPLEVELSE OCH REFLEKTION GRUNDAT PÅ KONKRETA ERFARENHETER I AUTENTISKA SITUATIONER. DEFINITION ENLIGT NATIONELLT CENTRUM FÖR UTOMHUSPEDAGOGIK

Anders Szczepanski, forskare på Linköpings universitet.

Ge deltagarna uppdrag

Att integrera utomhuspedagogiska moment i under­ visningen är inte svårt och kräver inte en massa ut­ rustning. Det finns många praktiska övningar att in­ »

• En pedagogik som tar alla våra sinnen i anspråk • •

gör lärandet mer fördjupat och kunskaperna mer bestående.

Att vistas utomhus minskar halten av stresshor­ monet kortisol, vilket ökar koncentrationsförmå­ gan och minneskapaciteten.

Att vara utomhus leder till ökad rörelse, något som stimulerar lärprocesser. En bonus är att fysisk aktivitet är bra för hälsan.

Forskningsresultaten är egentligen inte så anmärk­ ningsvärda. De flesta vet av egen erfarenhet att kun­ skap fastnar lättare om vi både får tänka och göra, eller som Anders Szczepanski uttrycker det, ”att gripa för att begripa”.

I många år har han enträget argumenterat för mer utomhuspedagogik i skolan. Han har träffat skolmi­

CIRKLAR UTOMHUS – SUSPEKT PÅ ÅTTIOTALET det som suspekt att ha folkbildning utomhus, säger Leif Kindblom, med ett fyrtioårigt engagemang i Studiefrämjandet och förbundsordförande mellan 1995 och 2009.

Studiefrämjandet var föregångare vad gäller folkbildning utomhus, kanske inte förvånande med natur och miljö som profilområden, och med starka band till några av Sveriges stora natur- och friluftsorganisationer.

Så småningom förändrades synen och i dag ifrågasätter ingen studiecirklar utomhus – så länge det handlar om lärande och inte rena fritidsaktiviteter.

– Jag ser många fördelar med att ha cirklar utomhus. Om man ska studera djurliv eller en biotop, då är det ju en fördel att vara med där det händer! Allt blir konkret och dessutom mera lustfyllt och spännande, säger Leif Kindblom.

– PÅ ÅTTIOTALET UPPFATTADES

cirkeln 5

Jag har mött studenter som inte kan skilja mellan gran och tall. Och hur många äger ett par riktiga gummistövlar i dag? » spireras av för den som är intresserad. Det viktiga är att deltagarna får vara aktiva i inlärningsprocessen och att det sker en växelverkan mellan lärande inomhus och utom­ hus.

– Med planering och lite eftertanke går det att skapa fantastiska lärmiljöer alldeles utanför knuten – i en skogs­ glänta, en stadspark eller vid ett vattendrag.

Anders betonar att både utomhusaktiviteter och reflek­ tion behövs. Det ena kan inte utesluta det andra.

– Jag vill verkligen inte ”bränna” några böcker, just väx­ elspelet boklig bildning och sinnlig erfarenhet är det cen­ trala.

Stort internationellt intresse

Trots motvinden för utomhuspedagogiken i det svenska utbildningssystemet är Anders Szczepanski optimist. Någ­ ra av hans böcker finns nu översatta till både kinesiska och japanska. Han är nyligen hemkommen från Japan där in­

NATURSKOLEFÖRENINGEN VET MER

NATURSKOLEFÖRENINGEN (www.naturskola.se) samlar skolor och enskilda med intresse för utomhuspedagogik. De har tagit fram bokserien Att lära inne ute – med massor av tips och idéer för dig som vill veta mer om utomhuspedagogiska metoder. Böckerna säljs av förlaget Outdoorteaching (www.outdoorteaching.com) som specialiserat sig på utomhuspedagogik.

tresset för utomhuspedagogik är mycket stort. I Singapore har han träffat utbildningsministern och de arton perso­ ner på utbildningsministeriet som arbetar med utomhus­ pedagogik. I Sverige är det svårare. När Anders Szczepan­ ski träffade Jan Björklund, tidigare utbildningsminister och yrkesmilitär, försökte han sig på en liknelse mellan ut­ omhuspedagogik och militärens övningar i fält – skarpt läge i pedagogiken. Responsen var sval.

– Vi säger oss vara innovativa i Sverige, men på det här området är det tvärtom.

Själv har Anders Szczepanski alltid gillat att vara utom­ hus. Han växte visserligen upp mitt i Norrköping, men det är somrarna hos mormor på landet och gäddfisket i Brå­ viken vid sommarstugan som format de ljusaste barn­ domsminnena. Känslan för naturens mångfald och kul­ turlandskapets magi är något han vill att nya generationer ska få möjlighet att upptäcka.

– Vi svenskar är mer urbana än vi tror och har i stor ut­ sträckning tappat vår relation till naturen. Jag har mött studenter som inte kan skilja mellan gran och tall. Och hur många äger ett par riktiga gummistövlar i dag?

Nutidsmänniskors ovana vid naturen och ”bekväm­ lighetsgenerationens” livsinställning är något som var­ je utomhuspedagog måste ta med i beräkningen. Anders Szczepanskis råd är enkelt och tydligt: – Torr, varm, mätt och hitta rätt. l

Tipsen kommer från forskaren Karin Sheikhi och från SFI-lärare i Malung Gå ut och lär – men hur gör man? Stina Lindblad är utomhuspedagog och biolog, med lång erfarenhet av att leda grupper utomhus. Som ledare måste du ägna lite tid åt att tänka och planera. Stina ser utomhusaktiviteten som en resa, där gruppen tillsammans med ledaren tar steg framåt för att nå målet. Följ med på resan:

KOM IGÅNG MED LÄRANDE UTOMHUS

FOTO : ERIK LIND BLAD

1. Introducera för mervärde

6

cirkeln

Alla behöver en introduktion. Vad hand­ lar aktiviteten om? Börja med en kort teo­ retisk genomgång, där det ni ska göra sätts in i ett sammanhang. Tänk igenom i för­ väg vad du ska säga, men var beredd på att ändra ditt upplägg om deltagarna plötsligt uppslukas av något ni upptäcker i naturen.

Bygg vidare på deltagarnas intresse. På det sättet uppnår ni en viktig tanke i utomhus­ pedagogiken, att lärande och upplevelse ska förstärka varandra i en positiv spiral.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

2. Samla gruppen i en ring

Som ledare är det lätt att bara fokuse­ ra på vad du själv ska säga. Kanske är du lite nervös och vill snabbt sätta igång. Men glöm inte att gruppen måste känna närva­ ro och samhörighet. Det kan räcka med att ni samlas i en ring arm mot arm och gör en kort presentationsrunda. Bara att stå i en cirkel kan skapa samhörighet, och dessut­ om hör alla vad som sägs.

3. En liten sak väcker förväntningar

Att ha med sig ett föremål som är kopp­ lat till er aktivitet är ett oöverträffat sätt att väcka förväntningar. Ta fram en träfå­ gel, en växt eller en bild… använd din fan­ tasi! Men låt deltagarna sväva i ovisshet en stund, innan du förklarar vad du har med dig. Det här enkla tricket skärper koncen­ trationen och ökar nyfikenheten inför vad som ska hända härnäst.

FOTO: THINKSTOCK

Walk and talk

– pratpromenader ger mer

Att promenera ger mer kreativa samtal, än om ni sitter inomhus.

Det är kärnan i metoden walk and talk.

»

Många vet av egen erfaren­ het att bra samtal lätt upp­ står när man tar en prome­ nad tillsammans. Pratet blir ofta mer otvunget och avslappnat.

Walk and talk bygger på denna insikt. Det är en enkel metod som finns i flera varianter. Grundtanken är att promenera parvis och disku­ tera en fråga. Efter en stund skiftar man samtalspartner och fråga. Vilka frågor som ställs beror på vad syftet med samtalen är. Ska deltagarna lära känna varandra, spåna fram idéer el­ ler diskutera värderingsfrågor?

Södra Stockholms folkhögskola i Skärholmen har använt sig av me­ toden i sin ”inkluderapromenad” vid terminstarterna. Ett sätt för delta­ garna att tidigt lära känna varandra.

4. Berätta om övningen – och gör den begriplig

Nu är det dags för den praktiska aktivite­ ten. Instruktioner behövs, oavsett om ni ska titta på fjärilar, vandra i en våtmark, träna skytte eller pröva flugfiske. Försäk­ ra dig om att alla begriper och spara det viktigaste till sist. Minnet är kortare än du tror, även om deltagarna är engage­ rade. Ibland är det bara sista meningen som fastnar! Använd ditt kroppsspråk för att visa och var beredd på att repetera.

5. Självständiga uppgifter

Även om ni är en grupp, så behöver ni inte göra samma sak hela tiden. Se till att ge deltagarna självständiga uppgifter då och då. Det ger var och en i gruppen chans att testa, undersöka, uppleva själv i sin egen takt. Inte alltid det funkar rent praktiskt, men gör så gott ni kan.

6. Utrymme för reflektion

Egen reflektion och möjlighet att samta­ la, i par eller mindre grupper, är en vik­ tig del i lärprocessen. Som ledare kan du underlätta genom att ställa öppna frågor som triggar deltagarnas kreativitet och associationsförmåga. Det här kan ske un­ der övningens gång, men se till att avsätta tid för det. På slutet knyter ni ihop säck­ en med en avslutande reflektion, kanske först i par – och sedan i hela gruppen där de som vill berättar om sina tankar. Alla är inte bekväma med det.

7. Uppföljning – vad händer nu?

Blir det en fortsättning – vad tar vi i så fall med oss till nästa gång? Har nyfikenhet att göra och lära mer väckts? Låt delta­ garna ge uttryck för sin önskan om vidare steg åt något håll.

– Det fungerar väldigt bra. Det blir avspända möten och det verkar som folk har lättare att öppna sig för varandra när de promenerar utom­ hus, säger Magnus Dagvall, lärare på skolan.

Deltagarna går två och två, på en idyllisk stig i naturen nära Skärhol­ men. Efter 5–7 minuters promenad byter man partner och fråga.

– På skolan jobbar vi aktivt för in­ kludering och mot rasism, och därför lyfter vi sådana frågor vid promena­ den.

Några exempel på frågor är ”vad kommer du ifrån?”, ”vad är fördo­ mar?” och ”vad är svensk och vad är svenskt?”

En annan fördel med inkludera­ promenaderna är att deltagarna får se en annan sida av Skärholmen.

– Stockholms förorter kan verka trista, men det finns fantastisk natur i närheten som få känner till, säger Magnus Dagvall. l

Till sist…

Ha alltid deltagarna i åtanke när du som ledare planerar och genomför en utom­ husaktivitet. Hur mycket kan de? Är det redan intresserade eller ska du väcka in­ tresset? Hur vana är de att vistas i natu­ ren? Låt svaren på frågorna styra din pla­ nering!

Stina Lindblad är ledamot av Studiefrämjandets förbundsstyrelse och vice ordförande i Naturskyddsföreningen.

En hemlig pryl får alla att bli nyfikna.

cirkeln 7

KAFFE, SNUS OCH PRAT.

Viktiga ingredienser på Jägarskolan intensiv i Valbo.

JESPER BJÖRK KAN

andas ut. Hagelgevärsprovet är avklarat.

Snart 10 000 tar jägarexamen varje år

jägare! »

med viltet och stillheten i naturen. Ensamheten på älgpasset och gemenskapen i jaktlaget.

Det är några skäl till att allt fler lockas av jakt.

Cirkeln åkte till Valbo i Gästrikland och var med på Jägarskolans praktiska prov, med moment som vapenhantering, avståndsbedömning och lerduveskytte.

8

cirkeln

spänningen i mötet

En lerduva lyfter ovanför hustaket. Plötsligt hörs ett skott. Ingen tvekan, vi har kommit rätt. På Valbo Sportskytteklubb pågår denna tidiga lördagsförmiddag i april de praktiska momen­ ten i Studiefrämjandets intensivkurs för Jägarexamen.

I två dagar har de tio deltagarna gnuggats med teo­ ri, följt av ett skriftligt prov som alla klarade. Så stäm­ ningen på skjutbanan är god, förväntansfull och lite nervös inför de praktiska prov som nu väntar.

Jakt är ”my thing”

Jesper Björk, 23 bor i Kungsgården i västra Gäst­ rikland, en bygd där jaktintresset är stort. Flickvännen Julia och hennes pappa fick Jesper att ta steget, från nyfiket intresserad av jakt, till att själv vilja bli jägare.

– Jag följde med på jakt en gång och kände direkt att det här är ”my thing”. Och den känslan har för­ stärkts här på kursen, säger han.

JOAKIM SÄRKIMÄKI har klarat provet i säker vapenhantering av kulvapen. Provledaren Micke Holmstedt är nöjd.

”Att få komma ifrån och vara för sig själv en stund”, är Jespers korta och klara svar på frågan om vad som är tjusningen med jakt.

Jesper har just klarat provet i hagelskyt­ te, med skjutning på lerduvor. Det var för­ sta gången i livet han höll i ett hagelgevär och det kändes lite nervöst.

– Jag tänkte att man kanske bryter axeln av rekylen, men det gick bra.

Vi följer med Jesper till nästa delmo­ ment i hagelgevärsprovet – säker vapen­ hantering och avståndsbedömning. En kort markerad bana leder ut i skogen, och här gäller det att visa hur vapnet ska han­ teras när man möter hinder i naturen, i det här fallet en gärdesgård. Stigen leder vi­ dare till nästa station, där figurer i plåt på småvilt är uppsatta bland träden. Nu ska Jesper bedöma om avståndet är tillräckligt

kort för att kunna fälla viltet, utan risk för att skadeskjuta.

– Du måste visa att det du lärt dig i teo­ rin även fungerar i praktiken, säger in­ struktören Urban Söderlund som hela ti­ den följt med Jesper runt på turen och iakttagit hans agerande.

Jesper klarar även detta prov och är nu ett steg närmare jägarexamen.

Djuren överlistar oss

Leif Risander från Studiefrämjandet i Lek­ sand är kursledare. Han har jagat i fyrtio år och varit utbildare i sexton. Naturen och spänningen gör jakt lockande, menar han.

– Vi människor har vår hjärna och dju­ ren har sina sinnen. I naturen befinner vi oss på djurens hemmaplan och ofta får vi lyfta på hatten åt deras förmåga att över­ lista oss.

Alla slags människor kommer till Jägar­ skolan, från rena nybörjare till erfarna jäg­ are.

– Det bästa med att vara utbildare är att du får möta så många nya jaktintressera­ de. Och att jag lär mig sig så mycket själv genom att lära andra.

Vanligaste modellen för Jägarskolan är träffar en gång i veckan under en termin, följt av de prov som krävs för jägarexamen.

På den här intensivkursen ska allt klaras av på fyra dagar. Alla deltagare har fått mate­ rial utsänt i förväg och de vi frågar har läst på. Att kursen kostar 5 800 kronor bidrar säkert till pluggandet, priset sporrar till att klara provet. »

Jägarexamen krävs för att få jaga

• Det finns nästan 300 000 registrerade jägare i Sverige.

• Jägarexamen blev obligatoriskt för nya jägare från 1985.

• För att godkännas måste man klara ett teoretiskt prov och

• •

ett praktiskt prov med två delmoment: – Den första delen innefattar säker hagelgevärshantering och avståndsbedömning, lerduveskytte samt markmålsskytte.

– Den andra delen handlar om säker kulgevärshantering, precisionsskytte samt viltmålsskytte på älgbana.

Naturvårdsverket fastställer kraven för Jägarexamen. År 2014 tog cirka 10 000 personer Jägarexamen.

LASSE SANDSTRÖM, 78, instruktör på Valbo Sportskytteklubb

och Leif Risander, 62, utbildare på Studiefrämjandet.

Två veteraner som båda gillar jakt och att utbilda nya jägare.

cirkeln 9

5

olika sätt att läsa Jägarskolan

Nu har Studiefrämjandet och Jägareförbundet vässat Jägar­ skolan. Det betyder att du kan läsa kursen på fem olika sätt: OLOF WALLIN ser fram emot stillh

• JÄGARSKOLAN KOMPLETT – med

eten vid älgpasset.

• »

Det finns invändningar mot ”snabb­­­ut­ bildningar” av jägare. Leif förstår kritiken, men betonar att samma krav ställs vid in­ tensivkurserna och att självstudier på för­ hand är nödvändigt för att klara proven.

– Ingen blir en fullfjädrad jägare, oavsett kursupplägg. Kunskap kommer med erfa­ renhet.

Jägarskolan innehåller alla moment det krävs för att börja jaga – jaktformer, art­ kunskap, viltvård, jaktlagstiftning, skytte, vapenvård och mycket mer.

– Vi har stort fokus på jaktetik och säker­ het, säger Leif som anser att ansvar och gott omdöme är en jägares viktigaste egenskaper.

Olyckor av vådaskott

Att handskas med jaktvapen på rätt sätt är ett moment i provet. Ungefär 500 jakt­ olyckor sker varje år i Sverige, och även om endast ett tiotal orsakas av vådaskott innebär osäker hantering av vapen stora risker.

Inne i ett skjul vid kulskyttebanan pågår provet i säker vapenhantering av kulvapen.

Här ska deltagarna, en och en, visa att de kan hantera vapnet när de laddar och lad­ dar ur. Varje rörelse ska ske på rätt sätt och i rätt ordning.

Joakim Särkimäki laddar geväret med fyra patroner och laddar sedan ur. Stäl­ ler vapnet mot väggen på rätt sätt. Allt går som planerat.

– Yes klart, säger provledaren Micke Holmstedt som förklarar att vapnet bara ska vara laddat när du sitter på pass.

– Patron ur så fort du reser dig, det är det som gäller.

Joakim ser lättad ut när provet är avkla­ 10

cirkeln

rat. För honom har självstudierna före kur­ sen funkat perfekt.

– Allt förklaras bra i böckerna. Kommer du hit oförberedd tror jag det är omöjligt att klara sig, säger han.

Annat än svampplockning

– Att jaga är liksom något annat än att plocka svamp, säger Olof Wallin, 27.

Hela hans familj hemma i Torsåker ja­ gar och han har varit med sin pappa många gånger, suttit på älgpass och va­ rit hundförare. Men inte förrän nu har det blivit av för Olof att själv ta jägarexamen.

– Älgjakten är den stora grejen, nästan som en folkrörelse. Att sitta ensam på ett älgpass är också väldigt avslappnande.

Kanske en kontrast till Olofs jobb på Gävle kommuns arbetsmarknadsenhet, där han just nu är involverad i flyktingmot­ tagningen.

• • •

målet att du ska få en fullständig jägarexamen.

JÄGARSKOLAN TEORI – för att klara jägarexamens teoretiska delprov.

JÄGARSKOLAN PRAKTIK – med målet att klara jägarexamens praktiska delprov.

JÄGARSKOLAN INTENSIV – med målet att få en fullständig jägarexamen.

Kräver egna studier i förväg.

JÄGARSKOLAN DISTANS – med målet att klara fullständig jägarexamen.

En kombination av självstudier vid dator/surfplatta med stöd av handledare på distans och fysiska träffar.

Studiefrämjandet och Svenska Jägare­förbundet samarbetar kring Jägarskolan. Mer information och aktuella kurser på www.studieframjandet.se

Kvinnorna lär lättare

– Jag bara väntade på den frågan, suckar Leif Risander, när vi undrar varför det inte är några kvinnliga deltagare på kursen.

– Kvinnorna blir fler och fler på kurser­ na, men just den här gången var det ingen som anmälde sig.

Leifs erfarenhet är att de kvinnliga del­ tagarna är mer lyhörda och mottagliga för kunskap. Det händer inte så sällan att män kommer till kursen med föreställningen att ”det här kan jag redan” .

– Kvinnorna är i allmänhet mer öppna för att ställa frågor och kanske lite mindre prestigefulla. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: PER-ERIK JÄDERBERG

Jägarskolan ➤ Ta din jägarexamen med hjälp av Sveriges största utbildare inom jakt.

Jagarskolan_190x260.indd 3

2016-04-05 17:31

Boktips

Festivaltips! är varken odemokratiskt eller egoistiskt. Alla grupper har rätt till ett gott ledarskap. Det gäller både i arbetslivet och i ideella föreningar. Boken Brinna – att göra skillnad som ledare i en ideell organisation av Lisa Moraeus vill ”guida dig till ett ledarskap med själ och hjärta.” Kliv in i ledarrollen och bli den ledare du vill vara, uppmanar boken som ger många infallsvinklar på det ideella ledarskapet. Du som läser ställs även inför kluriga frågor om dig själv, hur du tänker och vad som styr ditt sätt att leda.

AUGUS

2016

Ledarskap med själ och hjärta

BILJETTER

26&27 TI

FRÅN

450 KR

PRISET VI HÖJER KÖP INNAN stadsfest.se www.eksjo

EKSJÖ STADSFEST

FRIDAY

NIGHT

TRINITY

BJÖRNSTAMMEN ELECTRIC NISSE BANANA HELLBERG

MIRIAM BRYANT

ADOLFSSON OCH FALK CIRCUS PRÜTZ

FOLKTÅGET

SPECIALS

BO KASPERS ORKESTER

THE LEATHER NUN DE LYCKLIGA KOMPISARNA 2 BLYGA LÄPPAR RÖVSVETT JACK MOJ OCH GLÖDEN IMERIAL STATE ELECTRIC LITTLE JINDER FRIDA ÖHRN JOHN DE SOHN MAJA FRANCIS OCH MÅNGA FLER 7 SCENER, BARNLÖRDAG, KNALLAR, MAT, ÖLTÄLT, HANTVERK, FART OCH FEST Musica Vitae + Hazelius Hedin Orivesi All Stars Ahlberg/Ek/Roswall

Lyssna för fan!

Ulrika Bodén

LYSSNA FÖR FAN! är den slagkraftiga titeln

Lyssna för fan! är utgiven av honkplease.com.

på Anders Petterssons bok om hur samtal kan vara utvecklande eller tvärtom, haverera totalt. Spännande läsning för de som pratar med andra – det vill säga så gott som alla! Det fina är att boken återger samtal med ”verkliga” repliker, som sedan kommenteras och analyseras. Pedagogiskt och upplagt för igenkänning och aha-upplevelser.

Begripligt intressant om folkbildning

VAD ÄR FOLKBILDNING? Ja det är väl… ja

Svensk folkbildning – en introduktion är utgiven på Interfuturum förlag.

vad är det egentligen? I boken Folkbildning – en introduktion ger Hans Lorenz en 142 sidors genomgång över folkbildningens historia, nutid och framtid. Hans Lorentz är lektor i pedagogik vid Lunds universitet och har inte skrivit en historiebok i klassisk mening, utan historien sätts i samband med samhällsutvecklingen just nu. Det gör det hela både relevant och intressant. Och framför allt är det lätt­begripligt. Bildande sommarläsning för dig som är nybörjare i folkbildningens värld eller allmänt samhällsintresserad.

BAND

Brinna – att göra skillnad som ledare i en ideell organisation är utgiven på förlaget Trinambai.

DEN SVENSKA

ETT TYDLIGT LEDARSKAP

Garmarna Skenet Anders Löfberg & Pelle Björnlert Limbohofvet Triller Filip Jers Quartet Roots of Joy Läger | Kurser Vokal | Dans | Mat Barnens egen Korröfestival! och oändligt mycket mer...

tickster.se korrofestivalen.se @korrofestivalen #korrofestivalen

sfestivalen Orlearn New t av Höga Kusten a t ä j h i t s u s i k fe En m

ul 22-24 j

i 2016

På scen:

Doug Seegers Louise Hoffsten Isabella Lundgren Lena Stompers Spicy Advice Jump4Joy – med flera!

Konserter, jam, mat & dryck, m.m.

0613 - 202 90 neworleansfestivalen.se

FÖRRA NUMRET AV Cirkeln skrev vi om Martin Widmark, författare till böckerna om LasseMajas detektivbyrå. Nu finns en av böckerna, Cykelmysteriet, översatt till arabiska. Utgiven av det lilla förlaget Dar-Al-Muna som under många år gett ut svensk barn- och ungdomslitteratur på arabiska. www.daralmuna.com.

Cykelmysteriet är utgiven på Dar-Al-Muna förlag.

Skippa stranden – SKRIV OM EROTIK

Hängmattan, stranden… eller varför inte en semester­­ veckapå folkhögskola? Hela sommaren i hela Sverige anordnarfolkhögskolorna kortkurser. Några kursrubriker: Att skriva erotik, fritt broderi, akvarell och fjäll, betong­ gjutning och digitalt skapande. Du hittar alla kurser på www.folkhogskola.nu

cirkeln 11

FOTO: T HINKSTOCK

LasseMaja på arabiska

JORDENS KICK – den som en gång hamnat i trädgårdsträsket blir lätt kvar.

Det säger Gunnel Carlson, trädgårdsjournalist och initiativtagare till Tusen Trädgårdar, där odlare öppnar sina trädgårdar för allmänheten.

Gunnel ser sig som en ambassadör för det kravlösa odlandet, där sinnlig njutning går före perfektion.

» om

GUNNEL CARLSON ÅLDER: 59 FAMILJ: Maken Claes

och tre vuxna döttrar BOR: Arlöv i Skåne, i ett hus med 800 kvadratmeter trädgård GÖR: Trädgårdsjournalist

3

Gunnel Carlson håller hårt i lappen, med tid och plats för alla hennes engagemang denna fredag på mässan Nordiska Träd­ gårdar i Stockholm. Ett späckat program där hon ska frågas ut, själv ställa frågor och föreläsa.

Tidigare i veckan har hon medverkat som träd­ gårdsexpert i SVT:s Go’kväll från Umeå. Dessför­ innan Holland, som ciceron under en sex dagars resa bland blommande tulpaner. Om Gunnel läng­ tar hem? Ingen tvekan om den saken. Så efter fyra dagars mässinferno blir det raka spåret till skån­ ska Arlöv.

– Först ska jag pussa på min man, sen blir det direkt en runda i trädgården, den del av världen där jag trivs allra bäst.

Trädgård i generna

Gunnel Carlson utstrålar samma entusiasm i verklig­heten som genom teverutan. Nära till skratt och med nyfiken blick glider hon runt bland dah­ liaknölar, pelargonior och chiliplantor. Många känner igen henne – och hon känner många.

Intresset för trädgård och odling har exploderat de senaste åren. Gunnel tror att det hänger sam­

MATNYTTIGA VÄXTER FÖR NYBÖRJARE

1. Sallad. Vilken sort som helst, svårt att misslyckas med.

2. Lök. Sätter du en liten sättlök så får du en stor lök. Enkelt och gott.

3. Bärbuskar är lite bortglömda och det tycker jag är synd. Varför inte sätta en krusbärsbuske i ett soligt läge?

12

cirkeln

man med vår längtan till det ursprungliga, till jor­ den.

– Vi lever ju ganska konstiga liv i det moderna samhället. Sitter inomhus mesta delen av våra liv, eller går runt på olika köpcentrum.

Själv har Gunnel trädgård i generna. Pappa hade plantskola i Blekinge och morfar handels­ trädgård i Halland. Men det dröjde en bit in i li­ vet innan hennes eget trädgårdsintresse tog fart.

I tjugo år arbetade hon som journalist, både för tidningar och för radio. Allt ändrades 1996 när programserien Gröna rum började sändas från SVT i Malmö. Gunnel blev programledare och det blev succé.

– Det var inte alls självklart, på den tiden ansågs trädgård som något töntigt.

Men Gröna rum låg rätt i tiden, och under de tio år som programmet sändes blev trädgård plöts­ ligt väldigt inne. Den som vandrar runt på mässan inser snabbt att intresset håller i sig. Glädjande, menar Gunnel, som dock vill höja ett varningens finger, mitt i all kärlek till odlandet.

– Vår tillvaro är fylld av plikter, och det är synd om trädgården blir ännu ett krav i livet.

Hon ser med tillfredsställelse på att trenden att inreda sin trädgård till arkitektonisk perfektion är på väg bort.

– Hellre en rufsig trädgård än en perfekt. Be­ greppet prydnadsträdgård ger jag inte mycket för.

Det blir som en förlängning av det designade var­ dagsrummet.

Busigare trädgård

Gunnel tror att vegotrenden och nyfikenheten för odling av grönsaker, inte minst bland ungdomar, håller på att ändra fokus från det estetiskt perfekta » till det miljömässigt nyttiga.

Närbild GUNNEL CARLSON

cirkeln 13

FULL FART FÖR Gunnel Carlson på trädgårdsmässan. Här i samspråk med Kristina Eberth från Studiefrämjandet i Göteborg.

»

När folk odlar mat blir det lite busigare i trädgården och det gillar jag.

– När folk odlar mat blir det lite busigare i träd­ gården och det gillar jag.

En följd är renässansen för gamla bortglömda nyttoväxter som olika sorters bönor och ärtor.

– Bönan Signe från Blekinge är ett exempel. En del av vårt kulturarv som nu kan bevaras.

Samtidigt betonar Gunnel varje odlares fri­ het att göra som den vill. Trender kommer och går och det viktiga är att hitta sin egen lust och gläd­ je. Hennes egen trädgård hemma i Arlöv har un­ der trettio års tid sakta men säkert utvecklats till en plats för reflektion och tankar om livets gång.

Att ha personliga relationer till sina växter är något som kommer med åren.

– Många bär på berättelser och minnen, från re­ sor och möten.

Tusen Trädgårdar öppna för alla

Gunnel Carlson är en av initiativtagarna till Tusen Trädgårdar, som den 3 juli i år genomförs för fjär­ de gången, i samarbete med Studiefrämjandets av­ delningar över hela landet. Sedan starten 2010 har tusentals privata och offentliga trädgårdar – villa­ trädgårdar, kolonilotter, balkonger och parker – under en dag öppnats för allmänheten.

MINA 3 FAVORITBLOMMOR 1. Pioner trivs i min trädgård utan att jag behöver fjäska för dem.

2. Auricula är en färgglad viva som blommar på våren. Perfekt att ha i krukor.

3. Violer av alla sorter, från vild styvmors­viol till den första pensén på trappan när våren kommer.

14

cirkeln

SÅ NJUTER JAG MEST I MIN TRÄDGÅRD på en bänk med en • Sitter kopp kaffe och bara tittar. nytt. Att gräva • Planterar ner och se vad som händer. jag känner doften av • När vår i trädgården – löv, jord och gödsel. Härligt!

– Jag lär mig mest när någon kommer till min trädgård eller när jag besöker andras. Så förklarar Gunnel grundtanken med Tusen Trädgårdar.

Hon hävdar bestämt att vem som helst kan var med och visa upp sin trädgård. Det är ingen täv­ ling utan ett tillfälle för inspiration och möten.

– Jag mötte just en kvinna som visade bilder på sin fina trädgård i mobilen och undrade om hon kunde vara med. Tänk att vi ska vara så ängsliga av oss, suckar Gunnel.

I nästa sekund tittar hon snabbt på lappen och klockan. Dags för nästa punkt på schemat. Fort iväg till Sällskapet Trädgårdsamatörernas monter för att medverka vid tillverkning av frosttåliga tråg för små växter. Det är inte mer än femtio meter dit, men på vägen blir det flera stopp. Många vill prata och heja på Gunnel.

– Man brukar säga att hundägare har mycket gemensamt, men det stämmer in på trädgårdsin­ tresserade också. Det finns hur mycket som helst att prata om. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: ANNA MOLANDER

FOTO : THINKSTO CK

final i livekarusellen och danskarusellen

STOLTA SEGRARE!

PUBLIC VOID, vinnare av Livekarusellen

2016.

Guideutbildning

INOM KORT STARTAR Studiefrämjandet L1 GUIDE – en särskild ledarutbildning för dig som vill guida i naturen. Kursen år från Guiden till naturguiden av Ulrik Alm, med tips och inspiration för guidning utomhus. Vill du veta mer, hör av dig till Studiefrämjandet på din ort.

brandbiz

FINALEN I LIVEKARUSELLEN och Danskarusellen avgjordes i Karlstad den 21 maj. I Livekarusellen segrade bandet Public Void från Stockholm. Public Void blandar friskt mellan olika genrer som indie, rock och pop.

Dansgruppen Blackout Empire från Stockholm tog hem segern i Danskarusellen.

Juryn motiverade sitt vinnarval med att dansgruppen uttrycker sig från själen och ut, har en otrolig energi, är samspelta och har en otroligt snygg koreografi samt använder hela scenrummet.

Studiefrämjandets Livekarusellen och Danskarusellen har genomförts i hela landet under våren, med hundratals spelningar och dansuppvisningar.

– Vi har bra energi och schyssta vibes på scenen genom hela numret, sa Binta Clark, ledare och koreograf för Dancehallgruppen BLACKOUT EMPIRE.

Ff

NÄTB

ASERA

FRITIDSLEDARUTBILDNING

För dig som är anställd inom fritidssektorn.

D Sveriges mest nytänkande folkhögskola!

Utbildningen är tvåårig och genomförs på halvfart. Du utför vissa uppgifter inom din ordinarie arbetstid. Utbildningen innehåller tio obligatoriska träffar på Valla folkhögskola.

Mellan dessa träffar får du litteraturuppgifter och praktiska uppgifter som du löser på nätet. Läs mer på vår hemsida!

VALLA FOLKHÖGSKOLA • Linköping • www.valla.fhsk.se eller ring 013-35 55 80

cirkeln 15

UTE LIV

BARNVAGNSVANDRING Studiefrämjandet i Örebro satsar på barnvagnsvandringar – för bebisar

LITE GOTT & BLANDAT SOM INSPIRATION TILL ETT SPÄNNANDE UTELIV.

i vagn och medföljande föräldrar.

I lugnt tempo och med paus för blöjbyten.

Vandringen kombineras med tips om hur man undviker kemikalier i barns vardag.

SVAMPARNA

ÄR SNART HÄR

KANSKE LITE TIDIGT att tänka på svamp redan

nu. Men vips är hösten här och du står där vilse i svampskogen. Varför inte lära dig mer, till exempel på grundkurs i höstsvampar i Stockholm, svamptramp i Karlskoga eller svampexkursion i Falkenberg.

Mer på www.studieframjandet.se

Stadsodling pågår

LUGN AV NATUREN DAGS ATT SLUTA stressa

och öka din sinnesnärvaro?

Boken Lugn av naturen av Åsa och Mats Ottosson berättar varför naturen hjälper mot stress. Till boken finns ett studie­material, i tio delar med rubriker som tystnad, syn, känsel och långsamhet.

Varför inte starta en studiecirkel ute i naturen med boken som ledsagare?

Studiematerialet finns på

www.studieframjandet.se Besök även facebooksidan Lugn av naturen.

16

cirkeln

FOTO N : THINKSTOCK OCH STUDIERFRÄMJANDET

VETT & ETIKETT PÅ H U N D P R O M E N A D E N

18.00 är det aktiv hundpromenad i skånska Åhus med Patrik Haak från Åhus Brukshundklubb. Öppet för alla, ingen föranmälan, gratis – och väldigt populärt, både bland hundar och hundägare.

– Vi kallar det vett och etikett på hund­ promenaden. Du får tips om hur du kan job­ ba med din hund och dessutom träffa andra hundägare. En jättebra aktivitet, säger Petra Svensson på Studiefrämjandet i Kristianstad.

VARJE TORSDAG KLOCKAN

Nu startar Stadsodling över hela landet. Grupper som odlar i parker och andra grönytor i staden. Föreningen Stadsodling Norrköping varit igång några år och odlar nu på tre platser.

– Odlar gör man i hela världen. I år har vi fått med ett gäng invandrarkvinnor. Det här är ett sätt att mötas och göra staden vackrare, säger Stefan Arrelid på Studiefrämjandet Östergötland och aktiv i stadsodlare.

Stadsodling Norrköping odlar i pallkragar, mest grönsaker men också blommor.

Stor skördefest för allmänheten blir det i september.

FÖLJ STADSODLING NORRKÖPING PÅ FACEBOOK

VÄLKOMMEN – oavsett vem du är, vad du kan eller varifrån du kommer. Enda kravet, att du är tjej mellan 15 och 20 år. ”Möten och upp­ täckarglädje som ett sätt att föra människor närmare varandra”. Det är tanken bakom Svenska Turistföreningens Tillsammans sommarläger. Varför bara för tjejer, kanske du undrar. Lugn, läger för killar är också på gång. Håll koll på:

FOTO : JAN E KE BJÄR

TILLSAMMANS TJEJER!

www.svenskaturistforeningen.se

Vad flyger i luften?

4000

DE FINNS RUNT omkring oss, i stan, på landet, till sjöss… fåglarna. Men vad vet du egentligen om våra bevingade vänner?

Intresset för fågelskådning ökar.

Nu finns en färsk studieplan till boken Börja skåda fågel, med tips för diskussion och exkursion.

Nyfiken på fågelskådning? Studiefräm­ jandet och Sveriges Ornitologiska förening (www.birdlife.se) kan lotsa dig vidare.

Studieplanen finns på:

Lite tid över i sommar? Varför inte besöka något av Sveriges cirka 4 000 naturreservat. Klicka dig fram till ett naturreservat nära dig på www.lansstyrelsen.se

www.studieframjandet.se

TITTA, LYSSNA, NJUT & LÄR Under sommaren anordnas massor av aktiviteter i naturen.

Varför inte hänga med på blomsteroch fjärilsvandring till Hunneröds mosse utanför Svedala? Det är bara en av många utflykter, vandringar och exkursioner som arrangeras under sommaren av Studiefrämjandet och deras samarbetsföreningar.

Natur och musik med ensamkommande

sin första sommar i Sverige. Studiefrämjandet i Malmö satsar på musikläger för ensamkommande flyktingungdomar.

– Koppla av och koppla bort en stund, det är tanken med lägret, säger Maria Lundberg på Studiefrämjandet i Malmö.

På lägren på Hörjelgården utanför Tomelilla blandas körsång och rytm med upptäcktsfärder i Skånes flora och fauna.

Och så förstås kvällsmys vid lägerelden.

MÅNGA UPPLEVER NU

Mirakelmöten med hundar

– IBLAND HAR JAG nästan gråtit när jag sett vilka mirakel som kan uppstå mellan hund och människa.

Det säger Lena Marvet som minns ett möte mellan en kille med grav autism och hunden Glinka – och närheten som utvecklades mellan dem.

Konceptet Hund för alla bygger på den enkla tanken att alla ska få umgås med hund i naturen, oavsett funktionsnedsättning. Deltagarna lär sig mer om hundar, och leder dem i aktiviteter utomhus.

– En hund säger aldrig ”du får inte vara med”. De bekräftar och lockar till aktivitet, säger Lena Marvet på Studiefrämjandet som genomfört flera Hund för

alla-kurser i samarbete med Ann Magnuson (se bilden till vänster) på Nacka Brukshundklubb.

Varje team i Hund för alla består av en deltagare, hund och hundförare. Allt utgår från varje deltagares förutsättningar, men helst ska det vara lite utmanande. Hundar är experter på att motivera människor att tänja på sina gränser.

– Hund för alla ökar livskvaliteten, det har jag sett många gånger, säger Lena Marvet.

Hund för alla genomförs av Studiefrämjandet och Svenska Brukshundklubben på flera platser i landet.

Mer info av lena.marvet@studieframjandet.se

Hamnrock i Motala

G I L G N Ä G L TIL

L A V I T F ES

En musikfestival bland andra, ändå alldeles speciell. Hamnrock i Motala har medvetet satsat på tillgänglighet för personer med funktions­ nedsättning.

– Jag har insett att mer förenar än skiljer oss människor åt, säger Mats Lööf på Studiefrämjandet.

»

Sommar är festivaltid, men inte för alla. För vissa stannar festivaldröm­ marna just vid drömmar. Att göra en musikfestival för alla – även för personer med funktionsnedsättning – är en bärande tanke för Hamnrock i Motala, som de senaste åren lockat i genomsnitt 2 000 besökare under festivaldagen.

– Lärorikt och otroligt givande. Hit kan vem som helst komma utan att bli uttittad och kän­ na sig ensam, säger Mats Lööf, som jobbar med musik och media på Studiefrämjandet i Öst­ ergötland och i tio år varit ansvarig för Hamn­ rock.

För att öka tillgängligheten gäller det att tän­ ka till. Ramper, punktskrift, dövtolkar och öltält med låg, rullstolsanpassad bardisk är några ex­ empel. Mats vill helst undvika speciallösningar.

Alla toaletter är tillgängliga och all mat ska gå att äta utan avancerad finmotorik.

Bred publik – och musik

Hamnrock jobbar medvetet för en bred publik – och musik. Allt från metal till dragspel. Publi­ ken har genom åren fått möta många kända och mindre kända artister, några med funktionsned­ sättningar, som Vibbarna från Stockholm och MB Rockers från Tranås.

Gruppboenden och handikappföreningar har 18

cirkeln

varit viktiga samarbetspartners för att mark­ nadsföra festivalen.

Initiativet till Hamnrock kom ursprungligen från Kim Larsson, som själv sitter i permobil och har varit både konferencier och rådgivare.

– Han har varit ett stort stöd och lärt oss att handikappade både har rättigheter och skyldig­ heter. En del är curlade och ganska passivisera­ de, men Kim har den inställningen att det mesta går, bara man vill, säger Mats Lööf.

Festivalvärdar

Under Hamnrock engageras ett femtiotal värdar från det lokala föreningslivet. De får specialde­ signade jackor och fungerar som ledsagare och support för de besökare som behöver. Förening­ arna får lite betalt som tack för hjälpen.

– Många besökare tycker det känns bra att komma utan sina personliga assistenter. Kun­ na klara sig själv men ändå känna trygghet att få det stöd de behöver, säger Mats Lööf.

Fysisk tillgänglighet är viktigt, men känslan och stämningen på festivalen är minst lika be­ tydelsefull. Att bli bemött med respekt, bli tagen på allvar och dela glädjen i musiken har gjort Hamnrock till en framgång.

– En tjej med kryckor uttryckte det bra när hon sa att ”här kan jag vara utan att bli uttittad”, säger Mats Lööf.

Just i år tar Hamnrock ett sabbatsår, efter tio framgångsrika och arbetsamma år.

– Vi kommer säkert igen, och jag tycker defi­ nitivt att fler skulle testa att göra sina festivaler och arrangemang mer tillgängliga, säger Mats Lööf. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

MATS TIPS

FÖR TILLGÄNGLIGA ARRANGEMANG

• Sträva efter hög grund• • • •

tillgänglighet – undvik speciallösningar.

Fråga och ta hjälp!

Låt personer med funktionsnedsättningar bli testpiloter och ”konsulter”.

Satsa på olika artister och musikstilar. Alla ska hitta något som passar dem!

Festivalvärdar från föreningslivet har fungerat bra för oss.

Ingen är perfekt från början. Anteckna det som funkar mindre bra, och bli lite bättre nästa gång.

Folkbildning 2015 i siffror

Eurovision – vi var där!

SOM ENDA STUDIEFÖRBUND var Studiefrämjandet på plats i Eurovision village i Kungsträdgården under Eurovisionsveckan i Stockholm. Besökarna kunde mixa en låt i iPad-studion, sjunga karaoke, få sig ett tuggummi eller en tatuering. Välbesökt!

Ulf Sturesson och Lina Selleby visar upp marknadsförings­ material – tuggummi och tatuering.

Vad hände i studieförbunden 2015?

Nu finns siffrorna för förra årets verksamhet.

272 493 studiecirklar genomfördes totalt i studieförbunden 39 497 studiecirklar genomfördes i Studiefrämjandet 1 682 017 deltagare hade studie­cirklarna totalt i studieförbunden 218 479 deltagare hade Studiefrämjandets cirklar 371 477 kulturprogram genomfördes total i studieförbunden 62 273 kulturprogram genomfördes i Studiefrämjandet

• Studiefrämjandet är det

näst största studieförbundet.

• Cirka hälften av cirkelverksamheten • FOTO: KIA TOIVONEN

•

i Studiefrämjandet var i ämnet musik.

Kulturprogram kan vara föreläsningar, konserter, utställningar etc.

Tio studieförbund får stöd via det statliga folkbildningsanslaget.

ABF är det största och Kulturens Bildningsverksamhet det minsta.

Skapa med tråd!

Från

99:-/kg

Järntråd svartglödgad

82:-/st Metalltråd nysilver Från

42:-

Hårddragen rak tråd 900 MM. 10 ST.

10 M. Ø 1 MM.

Från

159:-/ST

Luffarslöjd och Makramé. Inspiration och instruktioner på vår blogg, www.diy-detaljer.se

79:-/st

Makramégarn

100 % BOMMUL. 65 M.

139:-

Häftnålar/Makraménålar 100 ST. 65 MM.

SKARA * STOCKHOLM * MALMÖ

w w w. s l o j d -d e t a l j e r. s e 0 5 1 1 -2 6 7 6 7

cirkeln 19

FOTO : THINKSTO CK

notiser

TEXT: THOMAS ÖSTLUND ILLUSTRATION: NINNI OLJEMARK

blåser friluftslivets vindar?

Vilka naturupplevelser väcker människors lust och längtan? Cirkeln riktar frågan till tre trendspanare i tre av Studiefrämjandets medlemsorganisationer – Frilufts­främjandet, Svenska Turistföreningen och Naturskyddsföreningen.

åt vilket håll

d

tu ag s

r

2

3

1

5

4

VART BLÅSER

FRILUFTSVINDARNA? Friluftslivet ökar takten – och tar det lugnt

mm N EKROTH, ko

l uf

ts

n d et

cirkeln

nschef på Fri

m ja

20

t io ika un

frä

1 5 .

2

familjefadern Johan Ekroth. Hans egna stora passioner, offpiståkning och Kitesurf (brädsegling med drake) har fått stå tillbaka lite på senare tid.

– Nu är det mest små utflykter till närmsta skogsdunge med barnen som gäller.

Som organisation jobbar Frilufts­ främjandet hårt för att vara ständigt relevanta. Utmaningen är att hitta for­ mer som passar folks förändrade vilja att engagera sig ideellt.

– Vi bildades för att sänka barriä­ rerna till ett aktivt friluftsliv. Och med många människor som både är nya i landet och av olika skäl obekanta med friluftsliv blir vårt bidrag till samhället än viktigare. l

HA

»

Snabbsamhället sätter sin prä­ gel även på friluftslivet. Att ut­ mana sig själv fysiskt är en tydlig trend. Här gäller det att röra sig snabbare över längre distanser.

Swimrun är ett av flera exempel. Det började som en vadslagning mellan fyra vänner om att ta sig snabbast från Utö till Sandhamn i Stockholms skär­ gård, genom att simma mellan öar­ na och springa över dem. Nu har idén fortplantat sig, med mängder av täv­ lingar på samma tema.

En tydlig utveckling är en allt star­ kare sammanlänkning mellan tävling och friluftsliv, menar Johan Ekroth.

– Natursport kanske man kan kalla det, alla deltagare tävlar inte men ofta finns ett tävlingsmoment inbyggt.

Men ingen trend utan en motreak­ tion.

– Det långsamma friluftslivet med yxa, lägereld och flanellskjorta har ock­ så sin givna plats.

Bushcraft, självförsörjande ute­ liv där man lever på det naturen kan ge, har sina rötter i Australien och får nu allt fler utövare i Sverige. Även mer traditionell friluftsverksamhet är po­ pulär. Det är stor efterfrågan på Fri­ luftsfrämjandet arrangemang, särskilt de som riktas till barn. Skogsmulle le­ ver och frodas, inte minst bland barn­ familjer. Så är det numera även för

JO

– Friluftslivet ökar hastigheten, det säger Johan Ekroth, kommunikationschef på Friluftsfrämjandet. Men lugnet vid lägerelden har fortfarande sina anhängare.

ST NG

tf

in g

en

JENNY E

ett besök på Gotska Sandön kan alltså väcka större nyfiken­ het och beundran än två veckor i Thailand.

Att uppleva det annor­ lunda hänger samman med viljan att lära nytt på resan, också det ett tidens tecken. Matintresset är kanske det tydligaste exemplet, med resor som innehåller besök på gårdsmejerier, hos kravodlare och lokala matproducenter. Tu­ ristföreningen hakar på trenden med kur­ ser och aktiviteter, ofta kopplade till boen­ de på vandrarhem.

– Allt färre vill ligga stilla på en sand­ strand på semestern. Det måste hända nå­ got, helst något unikt, sammanfattar Jenny Engström. l ri s

Sverige är fyllt av lokala vandrings­ leder och Turistföreningen lobbar för att hålla dem i gott skick. Nyligen har Skånes 33 kommuner gått samman för att rusta upp landskapets vandringsleder. Det sker lagom till Eurorando 2016, den 10–17 sep­ tember, ett öppet vandringsevent då 3 000 vandrare från hela Europa samlas i Skåne.

En annan tydlig trend som Jenny Eng­ ström noterat är jakten på det unika. Att hitta den annorlunda naturupplevelsen el­ ler destinationen, som inte behöver vara så spektakulär, men där få har varit tidigare.

– Då blir din resa ett intressant samtals­ ämne bland vänner och på sociala medier, och det är vad många strävar efter.

En helgvandring på Hälsingeleden eller

n

Svenska Tu

»

Veckolånga strapatsfyllda turer i fjällen. Den klassiska fjällvand­ ringen drar fortfarande stora skaror, men passar inte alla. En lagom an­ strängande dagsvandring följt av en trerät­ ters med vin på hotellet, för många låter det betydligt mer lockande.

Markerade leder, välskötta fjällstugor och guidade arrangemang, det är Turistföre­ ningens strategi för att göra fjällen tillgäng­ liga för nyfikna, lite lättjefulla, nybörjare.

– Allt fler växer upp i städer och då mås­ te vi sänka trösklarna till naturen. Jag tror att vandring är populärt för att det är så lätt. För låglandsvandringar behövs varken utrustning eller förkunskaper, säger Jenny Engstöm.

sa

g på

Stadsvandring, låglandsvandring eller högfjällstur? Vandring i alla former blir alltmer populärt. Det menar Jenny Engström, kommunikationsansvarig på Svenska Turistföreningen. En annan tydlig trend är jakten på det unika resmålet.

Ingen vill längre trängas på samma badstrand som grannen.

mmunikation

ari sv

Det ska vara unikt – och bekvämt

, ko

en ör

M RÖ

Mer information om Eurorando på www.eurorando2016.com.

Minst krångligt 1

– mest populärt 2.5

Punktinsatser som förenar miljönytta och naturupplevelser.

Längtan till vildmarken, med instagram inom räckhåll.

Två tecken i tiden, enligt Eva-Lena Neiman, pressansvarig på Naturskyddsföreningen.

EVA -L

E

N NA

E IM

AN, pressans

va ri

g Nau

trskyddsföre ni n

g

1 5 .

2

på många håll i landet arrangeras superloppisar, både utomhus och inomhus.

– Retrotrenden är hur stor som helst. Konkret, kul, miljösmart och populärt. l

på

Det lustiga är bara att den som kommer till vildmarken gärna vill att hela världen ska veta att man är där. Bilderna flödar på facebook och instagram.

Inget fel i det, menar Eva-Lena Neiman, vars eget stora och kanske lite nördiga in­ tresse på senare år har varit att fotografera sällsynta fjärilar med sin Iphone.

– Det är min stora passion och mobilen har man ju alltid med sig. Det är en utma­ ning att komma nära fjärilarna.

Naturskyddsföreningen ökar antalet medlemmar. Att delta i något som man gil­ lar är för många en väg in i föreningen, tror Eva-Lena Neiman.

– Ingen vill börja med att sitta i styrel­ sen, men avgränsade aktiviteter kan var en bra inkörsport till ett mer aktivt förenings­ engagemang.

Utomhus behöver inte heller ha med naturen att göra. Sommar är loppistid och

en

»

– Helt galet, intresset för SM i få­ gelholk är större än någonsin.

Cirkeln fångar Eva-Lena Nei­ man efter en hektisk dag fylld av mediekon­ takter i samband med att finalisterna i SM i fågelholk har presenterats. Fast egentligen är hon inte särskilt förvånad. Klädbytarda­ gen, Ängens dag, cykelmekardagar och nu SM i fågelholk är exempel på framgångs­ koncept i Naturskyddsföreningen.

– Minst krångligt är mest populärt.

Människor vill göra konkreta punktinsat­ ser, gärna med ett praktiskt inslag. Nå­ got enkelt och kul som dessutom är bra för miljön.

Ett annat tecken i tiden är vad Eva-Lena Neiman kallar ”viljan till det vilda”.

– Det finns en längtan till äventyret, till den orörda naturen långt bort. Kanske är det en reaktion mot allt det kontrollerade och tillrättalagda i dagens samhälle, spe­ kulerar hon.

cirkeln 21

Pallett för civilsamhället organisationer att delta i upphandlingar av offentliga tjänster.

Det är ett av de viktigaste förslagen i Pallett för ett stärkt civilsamhälle, det 531 långa betänkande som i februari överlämnades till kulturminister Alice Bah Kuhnke av den statliga utredningen för ett stärkt civilsamhälle. Rapporten finns att ladda ner som pdf på www.regeringen.se.

FOTO: FOLKBILDNINGSRÅD ET

UNDERLÄTTA FÖR CIVILSAMHÄLLETS

73 500 DELTAGARE i 239 kommuner under 4 månader. Snacka om rivstart när de tio studieförbunden hösten 2015 fick 55 miljoner extra från regeringen för aktiviteter med vuxna asylsökande. Rapporten Svenska från dag 1 ger en bild av vad som hände, månad för månad under den dramatiska Svenska från dag 1 hösten 2015.

Ladda ner rapporten på www. studieforbunden. se.

FOTO : ADAM J O HANSSO N

notiser

Svenska från dag 1

w e b b ko l l e n

73 500 deltagare på fyra och en halv månader. Hösten 2015.

E N D O K U M E N TAT I O N

av de tio studieförbundens verksamhet med asylsökande och på asylboenden

MARIA GRANER – NY CHEF PÅ FOLKBILDNINGSRÅDET ny generalsekreterare på Folkbildningsrådet, som fördelar statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor.

– Folkbildningen spelar i dag en oerhört viktig roll i Sverige, för att överbrygga klyftor, bidra till människors personliga utveckling och till en långsiktigt hållbar demokrati, säger Maria Graner som tidigare bland annat arbetat på Sensus studieförbund.

Maria Graner efterträder Britten Månsson-Wallin som lett Folkbildningsrådet sedan starten 1991.

MARIA GRANER ÄR

”UTE I NATUREN – inne i miljödebatten.” Så presenterar sig Fältbiologerna på Google. Det sammanfattar bra vad du hittar på webbplatsen, där du bland annat kan du läsa om Fältbiologernas engagemang i klimatfrågor. Vill du aktivera dig finns många möjligheter.

Botanikläger på Öland, Klätterkurs på Kullaberg och läger i Lindesberg är något av det som händer i sommar.

Fältbiologerna är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer.

webb ko l l e n

JÄGARSKOLAN Endast 745 kr » Det kompletta bokpaketet för Jägarexamen!

• Lättläst och illustrativ huvudbok • Ljudbok till huvudboken • Studiehandledning med över 450 frågor och svar • Jaktlagstiftningen i berättande form • Filmer om jaktformer, etik, vapen och säkerhet

Beställ Jägarskolan i Jägareförbundets butik www.jagareforbundet.se

22

cirkeln

Sommar – med vila och rörelse

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund.

• Finns över hela Sverige.

• Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang.

För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer.

läsa i det här numret av Cirkeln är utomhusmiljön utmärkt för att lära nytt.

Säkert ingen överraskning för cirkelledare i Studiefrämjandet. Av statistiken kan vi inte TOMMY WINBERG utläsa hur mycket av vår folkbildning som sker utomhus. Några siffror om samarbetet med medlemsorganisationerna ger en idé om omfattningen. 2015 genomfördes hela 4 600 studie­ cirklar med Svenska Brukshundklubben. Dessutom: 2 200 kulturprogram med Naturskyddsföreningen, 2 000 med Friluftsfrämjandet, 1 900 med 4H och 1 600 med Ornito­ logerna. En stor del av kulturprogrammen är vandringar, närnaturguidningar och exkursioner – ofta med kunniga ledare från lokala föreningar. Jag vågar påstå att vi redan i dag är det studieförbund av som har mest folkbildning utomhus.

SOM DU KAN

ledare

STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

strategiska mål, som gäller 2016–2021, står det att vi i hela landet ska erbjuda folkbild­ ning som kombinerar lärande, fysisk aktivitet och gemenskap.

Den öppna verksamhet där vi tillsammans med föreningslivet bjuder in till spännande utomhusaktiviteter är i det perspekti­ vet mycket viktig. Själv har jag i många år varit engagerad i Svenska Spaniel och Retrieverklubben. Hundägarverksam­ heten är ett lysande exempel på hur lärande, fysisk aktivitet och gemenskap förenas. Det mesta äger rum ute i friska luften.

I STUDIEFRÄMJANDETS NYA

JAG VET ATT utomhusaktiviteter sker året runt. Många älskar vintern, själv föredrar jag varmare årstider. Redan nu är Tusen Trädgårdar den 3 juli inbokat. Någon egen trädgård har jag inte, desto bättre att andra generöst visar upp sina odlingar, och förhoppningsvis bjuder på en kopp kaffe.

En sommar med både vila och rörelse önskar jag er alla.

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation – MoKS, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

ANNONSERA I CIRKELN Du når cirka 15 000 cirkelledare över hela Sverige.

Annonskontakt Bo Eriksson, e-post: bo.erikssonmedia@telia.com PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefräm­ jandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefräm­ jandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben

På vår webbplats cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23

POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

STUDIEFRÄMJANDET MUSIK PRESENTERAR

2016 FINNS VI OCH VÅRA ARTISTER PÅ:

FOLK & ROCK SEGMON | INMUSIC FESTIVAL KROATIEN MAKE MUSIC STHLM | METALLSVENSKAN ÖREBRO METAL PÅ BRUKET GÖTEBORG | PUTTE I PARKEN KARLSTAD STOCKHOLM JAZZ FESTIVAL | SWEDEN ROCK FESTIVALSÖLVESBORG UMEÅ OPEN | WE ARE STHLM | WHERE´S THE MUSIC NORRKÖPING AUGUSTIFESTEN NORRKÖPING | BOLLNÄS METAL RULES | BORÅSPRIDE EARGAZM SANDVIKEN | FEST I FLEN | FÖRSLOVE FÖRSLÖV | GRUVPUNKEN NORBERG GEFLE METAL FESTIVAL | HELLTOWN HELSINGBORG | HX-FESTIVALEN HELSINGBORG INGBOFESTIVALEN | KARL-OSKAR DAGARNA VÄXJÖ | KEEP IT LOUD LINKÖPING KONST & MUSIK STOCKHOLM | KILLEBOM SÖLVESBORG | KORVGRYTAN HELSINGBORG KULLAR & KLANG VÄNNFORSBÄCK | KULLENFESTIVALEN SKARA KULTUR & PORSLINSFESTIVALEN LIDKÖPING | KULTURNATTEN UPPSALA LIVE & JIVE KATRINEHOLM | LIVET PÅ LANDET NITTA | LULEÅ HAMNFESTIVAL LÖRDAG I TRÄGÅR’N LIDKÖPING | MARATONROCK FALKÖPING | MASSPSYKOS SANDVIKEN MEGAFON GÖTENE | MUSIKFEST ÅSTORP | PARKFESTEN NORA | PARKFESTEN KLIPPAN PARKFESTIVALEN FALKÖPING | PICKNICKFESTIVALEN SKÖVDE | POP I GAPET TRANÅS POPUP-FESTIVALEN UMEÅ | ROCK I DALEN ÖRKELLJUNGA | ROCK IN LISCH LIDKÖPING ROCK IM STADSPARK ARVIKA | ROCK MOT CANCER HJO ROCK ON THE DOCKS FESTIVAL ÖRNSKÖLDSVIK | SALAFESTIVALEN SEASIDEFESTIVALEN FALUN | SOMMARFESTEN STRÄNGNÄS TORSDAG I TRÄGÅR´N LIDKÖPING | TORSJÖ LIVE HÄSSLEHOLM TRYCKERIFESTIVALEN TORSÅS | UDDEVALLAKASSETTFESTIVALEN UNGDOMSYRAN FLEN | VICIOUS ROCK FESTIVAL TROLLHÄTTAN

VÅRSKRIK PÅ HILLSTREET LINDESBERG | VÄSTERORTS FAVORITER VÄLLINGBY VÄRLDSKULTURFESTIVALEN ESKILSTUNA | YEAH! ÖREBRO

VILL DU OCKSÅ SPELA PÅ FESTIVAL? ELLER PÅ NÅGON AV VÅRA ANDRA SCENER? LÄS MER PÅ NEMIS.SE OCH STUDIEFRAMJANDET.SE/MUSIK