cirkeln
INSPIRATION
FILMER & ROMANER
MED GRUPPEN I HUVUDROLLEN
ÄLSKADE BARN FÖRÄLDRACIRKLAR MED NYKOMLINGAR I SVERIGE
FRITT OCH FRIVILLIGT
FOLKBILDNINGENS MANTRA PORT
R ÄT T:
RIA VICTO SON CARLS REN G WAHL N
BOOSTA GRUPPEN
ÄLE J S R NÄ R S K AV E
Odla & väx tillsammans LITTERATUREN LEVER I UPPSALA
SWEDEN ROCK-KOLLO ALLA TJEJER VÄLKOMNA
ANNA HÅKANSSON NY ORDFÖRANDE
1.2022
Världen och vardagen
cirkeln
Vi pratar om kriget hela tiden. Det känns nästan lite skamfyllt att tänka på något annat.
ges ut av Studiefrämjandet till cirka 11 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 43.
BIL D : W IKIM E D IA CO M M O NS
SÅ KLART.
”Förlåt mig, fjärran krig, att jag köper hem blommor. Förlåt mig, öppna sår, att jag sticker mig i fingret.” Så skriver den polska poeten Wislawa Szymborska i dikten Under en liten stjärna ur samlingen Nära Ögat från 1972. Då, för precis femtio år sedan, pågick ett annat krig. När jag skriver detta, i början av april 2022, ser det ut som om kriget i Ukraina håller på att utvecklas i samma riktning som Vietnamkriget. Ett långt, utdraget lidande, där drömmar kvävs och liv släcks. Då som nu engagerar sig människor mot krigets vanvett – för fred och frihet. Plötsligt, och kanske lite yrvaket, inser vi vilka värden som står på spel.
redaktör
Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director
Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare
Andrea Rodriguez (tf ) Studiefrämjandet
tummen upp …
omslagsfoto
Våren kommer. Tomatfrön planteras i små krukor. Föreningsmöten och studiecirklar drar igång efter pandemin. I det större perspektivet kan våra vardagsbestyr så klart kännas futtiga. Men att passivt låta sig lamslås är knappast ett bra alternativ. Att fortsätta vara aktiva – i världen och i vardagen – är nog det bästa vi kan göra för att uthärda i en mörk tid. Och kanske ska vi, med Szymborska i åtanke, trots allt, tillåta oss köpa hem blommor.
IStock
OCH SÅ MITT I ALLT DETTA.
postadress
Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm internet
FO TO : JAR I KO IVI ST O
studieframjandet.se/cirkeln tryck
Norra Skåne Offset, Klippan
THOMAS ÖSTLUND
FÖR RENARE FJÄLL. Trots mer folk i fjällen minskade nedskräpningen på Kebnekaise med 80 procent sommaren 2021 jämfört med föregående år, rapporterar Svenska Turistföreningen.
tummen ned … FÖR, JA VAD TROR NI? Vi är nog inte ensamma. Säkert vänds miljarder tummar nedåt när namnet nämns. Hur känns det för dig, Vladimir Putin?
REDAKTÖR papper
Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk issn
0282-135
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i april 2022.
2
cirkeln
z
Innehåll 4 Boosta gruppen 8 Odla ihop 10 Anna Håkansson,
ny förbundsordförande
12 Porträtt: Victoria Carlsson Wahlgren
16 Älskade barn 20 När gruppen spelar huvudrollen 22 Fri och frivillig folkbildning
11
SWEDEN ROCK – KOLLO FÖR TJEJER
20
NÄR GRUPPEN SPELAR HUVUDROLLEN
MÄLARVANDRING I FÖRSOMMARTID
FÖLJ MED PÅ en fartfylld, allmänbildande och ögonöppnande resa genom den västerländska konsthistorien! Resan tar en och en halv timme och guide är konstvetaren Désirée Lennklo.
Försommar är vandringstid. Häng med på en kvällsvandring utefter Mälarens strand, genom Vårbyparken och Korpbergets gammelskog.
EXPRESS
YSTAD, 21 APRIL
Musik från då till nu NY BÖRJAR livemusiksverige vakna till liv, med konserter över hela landet. Ett exempel: Anders Edlund och bandet Jackie’s Stoned i en ”musikalisk blandning med allt från då till nu”. FJUGESTA, 23 APRIL
BIL D : L E T ID E AS CO M PE TE
KONSTHISTORIA
VÅRBY UTANFÖR STOCKHOLM, 1 JUNI
Här händer det!
Våren är här. Pandemin har släppt sitt grepp. Dags för folkbildning utomhus och inomhus. Här är ett litet urval av allt du hittar på www.studieframjandet.se. Där finns även mer info och anmälan. Många arrangemang genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.
Queer & Nerdy QUEER & NERDY är en grupp för HBTQAI+personer som även identifierar sig som nördar. De träffas i Uppsala 4:e lördagen varje månad. Brädspel, fika och temaaktiviteter som bok- och skrivardag och prova-på-spel står på programmet.
BILD: THIAGO ROCHA
KULTURNATT
TEATER – PLAYBACK OCH FORUMSPEL
I KRISTIANSTAD
VI HAR HUVUDROLLEN i våra liv!
DEN 21 MAJ fylls Kristianstads
Välkommen att utveckla civilkurage och hitta nya perspektiv med berättelser och situationer från det verkliga livet. Fem träffar. Passar alla ungdomar och vuxna.
stadskärna av liv och rörelse, musik, dans, färger och former, känslor och intryck. Kulturnatt Kristianstad arrangeras tillsammans med stadens kulturinstitutioner och levande kultur- och föreningsliv!
START GÖTEBORG, 25 APRIL BI LD: SHANNA CAMILLIERI
FÖR NY BÖRJARE HOPPERS ÄR den nya hundspor-
ten som passar alla, både hundar och människor. Liknar agility, men utan hopp. Hunden lär sig att passera bågar, korta tunnlar och staket.
HÄVERÖDAL, NORRTÄLJE, 20 APRIL
SLOW-FASHION I TROLLHÄTTAN
sy om dina kläder? Och varför inte göra det tillsammans? Här sys det en hel söndag i maj, i ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet. TROLLHÄTTAN, 15 MAJ
NACKA, 16 APRIL
av levande modeller. Du arbetar med att hitta linjer, rörelse och volym i modellens olika positioner. Individuell handledning varvas med kortare genomgångar och samtal. Kursen har fyra träffar och passar alla vuxna, både med och utan förkunskap.
ALINGSÅS, 21 APRIL
JAKTLEDARENS ROLL JAKTLEDAREN ÄR EN nyckel-
person i jaktlaget, för en säker och väl fungerande jakt. I den här kursen med två träffar går ni på djupet med vad det innebär att vara jaktledare. Passar dig som redan är jaktledare och dig som vill veta mer om jaktledarens roll.
HAMMARSTRAND, 14 MAJ
Vård i det vilda
VILL DU VETA MER om hur du tar hand om de skador som kan drabba människa och hund i skog och mark? På endagskursen Vård i det Vilda, får du lära dig göra skillnad som kan rädda liv. Kursen fokuserar på praktiska övningar.
VARFÖR KÖPA NYTT när du kan
HÄR FÅR DU pröva att teckna
BILD: BIRMIGHAM MUSEUMS T RUST
hoopers
KRISTIANSTAD, 21 MAJ
KROKITECKNING
MYCKET
PÅ DISTANS LÄTTLÄRD SVENSKA, skapa en
hållbar garderob, Grundkurs i Illustrator och Jägarskolan. Det är bara några av många kurser på distans du kan delta i. Kurser startar löpande. Sök på
WWW.STUDIEFRAMJANDET.SE
BILD: PASCAL DEBRUNNER
cirkeln 3
EN KONST ATT MÅ LLB RA T I S AN SAMM
BILD: NINNI OLJEMARK
4
cirkeln
BOOSTA
GRUPPEN STUDIECIRKLAR, KURSER, KONSERTER och
föreläsningar. Sakta men säkert börjar vi nu kunna mötas på riktigt igen. Folkbildning handlar i hög grad om att umgås och lära tillsammans. Men hur gör vi då för att få gruppen att må bra och trivas? Har pandemin kanske gjort oss lite socialt ringrostiga? Här är några tips och tanketrådar om vad du själv kan göra för att boosta gruppkänslan.
»
Under pandemin har många av oss lärt oss hantera Teams, Zoom och andra digitala mötesplattformar. Vi har också upptäckt att skärmgemenskap inte är samma sak som att mötas på riktigt. Nu när restriktionerna släppt kan vi andas ut. Men hur var det nu man gjorde för att få till en bra gruppkänsla? Lärande och gemenskap i den lilla gruppen är folkbildningens kärna. I studiecirklar kan vi göra allt från att lära oss jaga älg till att laga veganska grytor. Den gemensamma nämnaren är att vi gör det i grupp. I folkbildningen, och i föreningslivet, är ”gruppdeltagandet” frivilligt, till skillnad från en skolklass eller på jobbet, där vi måste delta. Frivilliga gruppaktiviteter är både mer utmanande och spännande. Utmanande – för om gruppen inte funkar, riskerar den att splittras, och deltagarna skingras. Spännande – därför att en grupp där vi ingår av fri vilja kan utvecklas till starka, långlivade gemenskaper som får oss att växa som människor. Många tänker att det är läraren, ledaren eller chefen som ska se till att gruppen mår bra och kommer framåt. Men faktum är att alla som ingår i en grupp kan påverka stämningen. Det kräver lite eftertänksamhet, och kanske en dos av det som psykologen Jill Byrnit kallar ”social intelligens”. Några tanketrådar för att boosta gruppen kommer här.
– Inse att du kan påverka gruppen – om du vill!
Det första du som gruppmedlem måste inse är att ditt eget agerande har betydelse för gruppen. Vad ska du då bidra med för att gruppen ska må bra? Här går det knappast »
FEM SNABBA
för att boosta gruppen Checka in
Jobbmöte, styrelsemöte eller studiecirkelträff. Oavsett vilket, en god idé är att börja varje gruppträff med en runda där var och får ordet en kort stund. Det skapar fokus och en känsla av att ”nu är vi tillsammans”. Det finns en uppsjö av incheckningsfrågor på nätet, från personliga (hur mår du just nu?), grupprelaterade (vad förväntar du dig av mötet?) till mer fantasifulla (vilket djur skulle du helst vilja vara?)
Pauser
Studier av grupper visar att mellanrummen, alltså pauser och pratet ”vid sidan av ämnet”, stärker relationerna i gruppen. Några kan tycka att det är slöseri med tid att avvika från ämnet. Men just vid dessa tillfällen kan ni lära känna varandra lite mer på djupet.
Små bekräftelser
Det är bara att erkänna, vi människor går igång på beröm från andra – i stort eller smått. Beröm behöver inte reserveras för storartade prestationer, inte heller bestå av översvallande ord. Små, men ärligt menade, posi-
tiva kommentarer till dina gruppkompisar – eller om vad ni tillsammans åstadkommit – höjer garanterat gruppkänslan.
Gör något annat
Lerduveskytte, paintball och femkamp. I arbetslivet är kickoffer och teambuilding vanligt. Att bryta av invanda mönster stärker sammanhållningen i gruppen. Och det kan ske med enkla medel. Det finns massor av övningar att ta till, ni behöver inte åka på vildmarksäventyr.
Fråga mera
Att ställa frågor är ett enkelt sätt att visa intresse för andra. Du kan visserligen uppfattas som nyfiken, men de allra flesta gillar att prata om sig själva, och delar gärna med sig av kunskap och erfarenheter. Grupper där deltagarna visar intresse för varandra utvecklas positivt. Relationerna stärks, och ofta kan det börja med en enkel fråga.
Kruxet är att hitta rätt balans, där ni tillsammans formar en gruppidentitet, utan att ’grupptröjan’‚ blir en tvångströja. » att ge några allmängiltiga råd, utifrån det enkla faktum att inga grupper och gruppmedlemmar är identiska. Du får helt enkelt lita till din förmåga att förstå det som sker i gruppen, och se på vilket sätt du kan göra positiv skillnad.
MATTIAS KVICK, 52, ALINGSÅS Konstnär och ledare i konstkurser, måleri och teckning på Studiefrämjandet.
Bortom bra och dåligt stärker gruppens ”vi”
»
ATT ALLA FÅR vara med
och forma kursen är grundläggande. Jag som ledare har ju kunskap och ger tips, men är tydlig med att det är deltagarnas och gruppens kurs. Samtal är grunden för all gemenskap i grupper. Alla har ansvar för att hålla igång samtalen, men jag som kursledare har ett särskilt ansvar. Så klart har deltagarna många frågor till mig, men att också jag ställer frågor till dem är ett bra sätt att få igång samtal i gruppen. Det är svårt att säga varför en del grupper finner varandra med en gång. Det har väl att göra med personkemin, vad det nu står för? En grupp kan också vara bra på olika sätt. Om jag tittar i stort, är mångfald alltid bra. Både vad gäller ålder, kön och etnicitet. Olika perspektiv gör det ofta mer dynamiskt och spännande. Men
6
cirkeln
en homogen grupp kan också ha en stark gemenskap. Antalet i gruppen har också betydelse. I mina konstkurser är ett tiotal deltagare bra, då kan många ge energi i gruppen. Om några är lite mer passiva, påverkar det inte hela gruppen så mycket. Det är nog bra att försöka anpassa gruppens storlek till vad ni ska göra. I konstkurserna kan prestation skapa spänningar i gruppen. Vi tittar på varandras bilder men jag undviker helt värdeord som bra och dåligt när jag kommenterar bilderna. Då börjar också deltagarna prata om bilderna på samma sätt. Jag upplever att det gör att gruppen svetsas samman. Vi kommer bort från det här med ”vad snyggt det blev” och ”vad duktig du är”. Vi pratar bortom bra och dåligt. l
Ofta gör vi faktiskt raka motsatsen. Vi suckar över det som inte funkar – åt den som pratar för mycket, över ledaren som är opedagogisk eller över den som aldrig kommer i tid. Visst, allt detta kan störa gruppens välmående. Men negativa suckar gör knappast saken bättre. Då blir du själv en del av problemet, inte lösningen. Vill du bidra till gruppens utveckling kan du samtidigt lära dig mer om dig själv. Eller som någon har sagt: ”Det är i mötet med andra vi finner oss själva”.
- Målet och meningen med gruppen
De flesta som forskar om grupper menar att ett gemensamt mål stärker gruppkänslan. Men det gör också gruppen mer sårbar. Jämför en kurs där målet är att deltagarna tar Jägarexamen med en amatörteatergrupp där målet är en föreställning. I det första fallet behöver inte deltagarna hitta ett gemensamt mål. Teatergruppen ställs inför andra utmaningar. De måste tillsammans formulera gruppens mål, och bestämma hur vägen dit ser ut. Här krävs många och långa diskussioner. Det kan vara utmanande, men så klart också ge en tajt gruppkänsla, särskilt om ni drar åt samma håll – och når ert mål.
- Prata om gruppen – i gruppen
De flesta har en idé om hur en bra grupp ska fungera, och tar ofta för givet att alla andra har samma uppfattning. Så är det sällan! Vi människor behöver regler och ramar, och om ni bestämmer dem tillsammans, lägger ni en bra grund för samarbetet. Att kasta sig över en uppgift utan att först prata om hur ni ska organisera livet i gruppen kan vara lockande, men riskabelt. Bättre då att prata om det i början. Olika uppfattningar kan visserligen uppstå, men i en ny grupp finns ofta en god vilja att komma överens.
- Högt i tak – men hur högt?
Att ingå i en grupp är att gå i närkamp med dina medmänniskor. ”Lika barn leka bäst”, säger ett gammalt ordspråk. ”Utan avvikelser från normen, är utveckling omöjligt”, sade Frank Zappa. Båda dessa uppfattningar är giltiga. Kruxet är att hitta rätt balans, där ni tillsammans formar en gruppidentitet, utan att ”grupptröjan” blir en tvångströja som skaver och hindrar deltagarna att vara sig själva. ”Här har vi högt i tak” hörs ofta, både i föreningar och på arbetsplatser. Fundera gärna över vad ert ”grupptak” består av – och vad som händer när någon slår i taket.
JESPER LINDBERG, 29, JÖNKÖPING - Samtal och relationer är grunden
Inom folkbildningen lyfts ofta goda samtal fram som en nyckel till en lyckad studiecirkel. Inget nytt egentligen, redan den grekiske filosofen Platon betonade samtalets betydelse för lärandet. I Studiefrämjandet instämmer fyra av fem cirkeldeltagare helt eller till stor del i påståendet att ”diskussionerna/erfarenhetsutbytet gav mig ett mervärde”. Hur får man då till goda samtal? Som alltid gäller att övning ger färdighet. Här är några råd på vägen: Att känna sig trygg och lita på de andra i gruppen är en grundförutsättning för goda samtal. Då vågar vi ”pröva” olika tankegångar och prata fritt, utan att riskera att bli utskällda eller utskrattade. Låt samtalet vara öppet för infall och associationer, men se till att det inte far iväg för mycket. En röd tråd gör att samtal fördjupas. Ett gott samtal är ingen tävling. Argumentation och olika åsikter har sin plats, men i nära samtal är det bra att undvika värderande uttryck som ”dum”, ”fel” ”dålig” eller ”rätt”. Om samtalet går i baklås, dela upp er i mindre grupper eller i par. Eller gör en brainstorm som laddar gruppen med ny energi och väcker liv i samtalskreativiteten. l
• • • •
TEXT: THOMAS ÖSTLUND
LÄSTIPS
• • •
Gruppsykologi – för skola, arbetsliv och fritid av Philip Hwang och Björn Nilsson (Natur & Kultur). Cirkelledares beprövade erfarenheter av Martin Lundberg och Staffan Larsson (Bildningsförbundet Östergötland). Människan i teamet av Håkan S. Sandberg (Studentlitteratur).
Sångare och gitarrist i bandet Live In Color. Högstadielärare.
Hjälp varandra att hitta era starka sidor
»
FÖR ATT EN GRUPP ska funka måste du bli sedd och du måste själv se andra. Om någon känner sig överflödig, blir det aldrig bra. Att alla är sedda och behövda är själva grunden. Och jag är övertygad att alla har något att bidra med. Har du inte hittat det själv, får ni hjälpas åt i gruppen att hitta varandras starka sidor. Den enkla frågan: ”Vad är du bra på?” tror jag är en bra öppning. Svaret kan ju bli yvigt, men en början att fortsätta från. I vårt band märkte vi efter ett tag att vi inte hade koll på vem som gjorde vad. En gjorde nästan allt. Det var inte bra och vi frågade oss själva: ”Vad är det som behöver göras i vår grupp?” Vi märkte att vi kunde dela upp uppgifter utöver själva spelandet, utifrån vad vi var bra på och ville göra. Den här processen har varit bra för oss. För vissa personer faller det sig naturligt att prata om hur man
har det i gruppen, för andra inte alls. Jag tror att faktiskt teambuilding är underskattat. Att skapa sociala sammanhang, utanför det primära målet för gruppen – i vårt fall musiken – kan betyda mycket. Då lär du dig mer om de andra i gruppen, än bara standardfrasen: ”Hur är läget?”, ”Jo, bra”. En annan viktig sak är att alla ställer upp på grundvillkoren, på något sätt vill åt samma håll. Om man inte har samma mål längre, måste man prata om det. Annars kan den tysta irritationen växa som ett litet virus i gruppen. l
Små detaljer gör att du känner dig välkommen
»
NÄR EN NY grupp träffas
SUSSI ANDREASSON, 54, BRÄMHULT Arbetar med utbildningar av cirkelledare och förtroendevalda på Studiefrämjandet Utbildningscenter Väst.
ska alla känna sig välkomna. Lokalen är det första man ser, och den har stor betydelse. Med enkla medel kan alla lokaler göras mer välkomnande. Jag brukar sätta upp några bilder på väggarna, tända levande ljus och ha frukt och godis på borden. Jag gör det för att deltagarna ska få en go känsla, första intrycket är viktigt. Om en grupp ska trivas och lära känna varandra behöver alla få möjlighet att prata med varandra. Bara att få byta några ord i början,
gör att isen lossnar. Vissa är inte bekväma att prata i större grupper, så möblera i öar, så att alla kan delta. Små grupper, mycket prat och praktiska övningar, det är tre saker som gör att grupper mår bra. Om du ska leda en ny grupp, informera i förväg om vad som ska hända och om det praktiska, så att ingen har orealistiska eller felaktiga förväntningar. Fråga samtidigt om någon har särskilda behov, som du som ledare behöver veta för att det ska bli en bra dag för alla deltagare. Då kan du planera och förbereda därefter.
Alla kan bidra till ett bra gruppklimat. Det viktigaste tror jag, är att vi är lyhörda mot varandra i gruppen. Om du vet med dig att du är pratig, dämpa dig lite, och försök få med dem som inte säger så mycket i samtalet, så att alla känner sig delaktiga. Som ledare i en grupp måste du våga bjuda på dig själv. Var lite personlig och dela med dig, av både goda och mindre goda erfarenheter. När jag gör det händer det ofta att andra i gruppen följer efter – och stämningen blir mer öppen. l
cirkeln 7
BIL D : ISTO CK
ODLA IHOP
odlingssäsongen är här. Trädgårdsintresset fortsätter växa. Och nu upptäcker allt fler glädjen i att odla och lära sig mer tillsammans. ÄNTLIGEN,
»
Visst kan det vara magiskt att umgås med sina växter på egen hand. Men odling tillsammans är både roligare och enklare. Det menar i alla fall Emma Berg, som arbetar med folkbildning inom natur och odling på Studiefrämjandet Skåne Blekinge.
I ODLINGSVÄRLDEN HÄNDER NYTT HELA TIDEN. NUMERA HAR MYCKET KOPPLING TILL EKOLOGI OCH BIOLOGISK MÅNGFALD. ÄR DU INTE HELT HEMMA I ALLA BEGREPP, HÄR EN LITEN SPANING PÅ VAD MÅNGA PRATAR OM.
SKOGSTRÄDGÅRDSODLING
Liten trendspaning 8
cirkeln
BILD: ISTOCK
En skogsträdgård imiterar naturens skogsekosystem. Du odlar det som passar i miljön, och låter naturen själv göra mycket av jobbet. Skogsbrynets mångfald är en förebild och här kan du odla fruktträd, buskar, grönsaker och även ”vilda” växter som ramslök och strandkål.
– Mycket ska tas om hand i en odling, så varför inte dela på ansvaret? Dessutom lär ni av varandra hela tiden. Emma Berg är i full gång med att anordna odlingsstudiecirklar bland hyresgäster i Lund, ett projekt i samarbete med hyresvärden Stena fastigheter.
Studiefrämjandet anordnar kurser i skogsträdgårdsodling och har tagit fram en studieplan till boken Skogsträdgården av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg.
NO DIG OCH TÄCKODLING No Dig handlar om att odla utan att gräva i jorden. Fördelen är att man inte skadar själva jorden, och allt som lever där. I stället ”matas” odlingen uppifrån med kompostjord. Vid täckodling täcks odlingen med löv, gräs eller halm. Mindre vattning och ogräs, är två fördelar. Om du googlar finns en djungel av information och
åsikter om No Dig, täckodling och andra varianter på detta tema.
PALLKRAGEODLING Att odla i pallkragar är kanske ingen trend, men definitivt något som blir allt vanligare. En pallkrage kan placeras i stort sett var som helst, och funkar utmärkt i stadsodlingar, till exempel i parker, mellan hyreshus och även på balkonger. Kolla bara så att lådan inte blir för tung för balkongen.
BILD: MICHAEL C
BILD: ISTOCK
BILD: ISTOCK
BOKASHI För ett par år sedan exploderade intresset för bokashi, som på japanska betyder ”jäst organiskt material”. Det är ett sätt att omvandla matavfall till näringsrik jordförbättring genom en jäsningsprocess.
Permakultur är egentligen inget nytt, begreppet myntades redan på 1970-talet. Enkelt uttryckt handlar det om hållbar odling – i verkligt bred bemärkelse. Här finns tankar om att forma omsorgsfulla miljöer där människa och natur kan leva i samklang. Låter det spännande? På Föreningen Permakultur i Sverige, www.permakultur.se, får du veta mer.
ÖVER HELA LANDET ORDNAR STUDIEFRÄMJANDET KURSER OCH ARRANGEMANG OM TRÄDGÅRD OCH ODLING. HÄR ÄR NÅGRA EXEMPEL. DU HITTAR MÅNGA FLER PÅ WWW.STUDIEFRAMJANDET.SE.
• • • • •
ODLINGSINSPIRATION. Fyra träffar om allt mellan sådd och skörd. Sala, start 14 maj. KREATIV ODLING PÅ BALKONG OCH INOM-
HUS. Workshop om odling på liten yta. Göteborg, 23 april. ODLA TOMAT I KRUKA. På drygt två timmar lär du dig hur små frön blir stora röda tomater. Alingsås, 27 april. ONLINEKURS I SJÄLVHUSHÅLLNING
Här handlar det bland annat om permakultur och självhushåll. Fem träffar på distans. Start 8 maj.
OCH HÅLLBAR LIVSSTIL.
BIOLOGISK MÅNGFALD I TRÄDGÅRDEN.
Två kurstillfällen, med teori och praktik. Stockholm, start 10 maj.
TUSEN TRÄDGÅRDAR 3 JULI
Visa din trädgård – eller besök någon annans
är sommarens stora trädgårdhändelse. Den 3 juli öppnar tusentals odlare sina trädgårdar för allmänheten. Du väljer själv, om du vill visa din trädgård, eller besöka någon annans. Studiefrämjandet är en av arrangörerna och förberedelser pågår nu för fullt. Läs mer på studieframjandet.se eller svensktradgard.se. Där hittar du också spännande föreläsningar, bland annat med trädgårdsjournalisten Gunnel Carlson, initiativtagare till Tusen Trädgårdar.
TUSEN TRÄDGÅRDAR
cirkeln 9
BILD: MASAAKI KOMOR I
Många vill att alla – även humlor och bin – ska kunna njuta av trädgården. Färggranna blommor och bihotell bidrar till deras njutning. Bin och humlor är lättskötta små husdjur och många fascineras av deras liv och betydelse. Vill du veta mer, läs till exempel Binas hemliga liv av Thor Hansson eller Galen i humlor av Dave Goulson.
PERMAKULTUR
BIL D : P E R LO O V
BIOLOGISK MÅNGFALD
Kom och var med! BIL D : J ONATHAN KEMPER
– Folk vill inte ha asfalt melmed varandra. Nyligen lärde lan husen längre. Genom att jag mig av en afghansk man odla tillsammans lär grannarhur man odlar meloner, säger na känna varandra, tryggheten Emma Berg. ökar och de får något gemenMen varför detta intresse för samt att ta hand om. odling? EMMA BERG Stadsodling och annan ge– Jag mår själv väldigt bra av mensam odling kan ske i mer att stoppa händerna i jorden. eller mindre organiserade former. Med odling ser du resultat, både på kort – Det finns exempel på att människor och lång sikt. Du ser en blomma som sloslår sig samman och skaffar en plätt kar, ger den lite vatten och den reser sig mark där de kan odla. Bra för gemenskaoch mår bra. Du planterar ett fruktträd pen och hushållsekonomin, och dessutoch några år senare kan du göra äppelom klimatsmart. mos. Jag tror att odling ligger nedärvt i oss människor, vi mår helt enkelt bra av Kretsloppstänkande att odla. l Intresset för odling och trädgård har TEXT: THOMAS ÖSTLUND vuxit på senare år. Emma Berg menar att pandemin gjort att det ökat ännu mer. – På Studiefrämjandet försöker vi ta tillvara människors nyfikenhet och intresse, genom att ordna kurser och andra arrangemang. Odlingsintresset kan se ut på olika sätt. Några designar minimalistiska trädgårdar med effektfull belysning. Andra skapar en vildvuxen naturnära skogsträdgård. Emma Berg menar att det numera finns en tydlig inriktning mot ekologi, kretsloppstänkande och biologisk mångfald i människors odlingsintresse. Själv hoppas hon att vi framöver ska odla mer tillsammans med alla dem som kommit till Sverige från olika delar av världen. – Jag hoppas att det blir en trend, för vi har mycket kunskap som vi kan dela
ANNA HÅKANSSON, NY FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET
Anna Håkansson är ny förbundsordförande i Studiefrämjandet. Hon valdes enhälligt vid en extra förbundsstämma i mars. Prestigelöshet, nyfikenhet och engagemang är viktiga egenskaper för en ledare, menar hon.
»
Du är nyvald förbundsordförande i Studiefrämjandet, hur känns det? Jag känner mig hedrad och ödmjuk. Hittills har jag lärt känna Studiefrämjandet på ett övergripande plan. Nu ser jag fram emot att lära mig mycket mer. Kärnan är ju den lokala verksamheten i avdelningarna. Jag vill möta, lyssna och lära av alla engagerade medarbetare och cirkelledare.
Ordet folkbildning, vad väcker det för tankar hos dig? Gemenskap och dialog är det första jag tänker på. Människor med olika förmågor från olika håll som möts, för att de delar ett intresse. Att människor har roligt och utvecklas tillsammans med andra tror jag är värdefullt i ett samhälle. Och det är vad som sker inom folkbildningen. Folkbildning, låter det inte lite mossigt? Kanske lite. Vi behöver bli bättre på att tala om vad vi gör och tillför samhället. Vi kan inte begära att andra ska förstå, om vi inte själva berättar det på ett trovärdigt sätt. Studieförbunden får mycket skattepengar, och det är ett stort ansvar. Vi måste se till att göra nytta, och visa det! När du ser på Sverige i dag, på vilka områden kan Studiefrämjandet göra skillnad? Oj, det finns så många… I Sverige bor människor från hela världen. Vi ska stå för gemenskap, möten och samtal mellan personer med olika bakgrund. Digitaliseringen och de snabba informationsflödena är en annan utmaning. Vilka hamnar vid sidan av utvecklingen? Och hur ska vi kunna veta vad som är sant och falskt? Det är stora frågor där vi kan ha en viktig roll. Sedan tror jag vi behöver samarbeta mer, till exempel med kommunerna. Vi kan komplettera varandra, för studieförbunden ska vara en fri kraft i samhället. 10
cirkeln
Du är ju ganska ny i Studiefrämjandet. Av det du sett hittills, vad behöver utvecklas? Jag har ju arbetat i många organisationer, och de viktigaste frågorna är alltid: Hur pratar och lyssnar vi till varandra? Är vi nyfikna och intresserade på riktigt? Konflikter uppkommer inte sällan på grund av missförstånd och dålig kommunikation. Utifrån det lilla jag har sett hittills tycker jag att vi i Studiefrämjandet är på rätt väg. Räcker det att bara lyssna, behövs inte en färdriktning också? Jovisst, men du måste försöka övertyga med goda argument, inte utifrån att du har en viss position. Att svara på frågan ”varför?” är en bra utgångspunkt. Sedan kommer vi aldrig att tycka lika om allt, men i vilken organisation gör man det? Vad utmärker en bra ledare? Du kan säga massor av fina ord, men det är alltid handlingarna som räknas. Prestigelöshet, nyfikenhet och engagemang tror jag är viktigt. En bra ledare måste också uppmärksamma dem som inte pratar först och mest. Ugglan som sitter tyst i hörnet är ofta mycket klok. Som ledare måste du väl också våga ta tuffa beslut? Absolut. Men det hjälper inte att peka med hela handen om du inte först har byggt en tillit till dig som ledare. När vi gör den här intervjun pågår kriget i Ukraina, vad är dina tankar om det i dag? Det är fruktansvärt och väcker en massa känslor och tankar, hos mig och säkert hos alla andra. Jag har aldrig hört ordet demokrati så ofta som i Studiefrämjandet. Nu har ordet på något sätt blivit smärtsamt aktuellt. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND
• Läs även Anna Håkanssons ledare på sidan 23.
ANNA HÅKANSSON, 56 BOR: Villa, Svartsjö i Ekerö.
YRKE: Ekonom. Fram till nu tillförordnad ekonomichef på Studiefrämjandet, riksförbundet. Tidigare olika chefsbefattningar i offentlig förvaltning, bland annat finanschef och biträdande stadsdirektör i Stockholms stad. FAMILJ: Gift för andra gången, sedan 15 år tillbaka. Två söner och makens tre döttrar, alla vuxna. Fem bonusbarnbarn. Tre hundar, jämt- och plotthund, breton och flat coated retriver. FRITID: Hus i Tännäs i Härjedalen, där vi är sommar och vinter. Har tidigare varit simmare på elitnivå och även ledare inom simning. LÄSER: Massor med jobbpapper! På somrarna deckare. Gillar också Elena Ferrantes romaner Neapelkvartetten. MUSIK: Allätare. Cornelis, Springsteen, Chicago… FILM: Chocolat av Lasse Hallström.
BIL D : TO M M Y JANSSO N
VI SKA GÖRA NYTTA – och visa det
notiser BIL D : JAN- E RIK L IND KV IST
Litteraturen lever i Uppsala Studiefrämjandet i Uppsala är kända för sin folkbildning med litterära förtecken. Här är tre färska exempel. NY BOK FRÅN ORDA
Boken Ohörda ord innehåller texter författade av deltagare i projektet Orda, som startade 201 9. Boken har kommit till i Orda-grupper, där deltagare med intellektuell funktionsnedsättning låtit den kreativa fantasin flöda. Resultatet är minst sagt imponerande, med 247 sidor vackra, tänkvärda och underfundiga texter. BROWSING COLLECTION
LITTERATURPRIS I ELSIE JOHANSSONS ANDA
deltar på Sweden Rock-kollo.
SWEDEN ROCK-KOLLO för tjejer
I SOMMAR ÄR DET DAGS IGEN . För tredje gången anordnar Studiefrämjandet ett fyra dagars kollo tillsammans med Sweden Rock Festival. – Vi vet sedan de två tidigare säsongerna att rock-kollot är extremt uppskattat, säger Emma Heimersson, utvecklingsledare inom musik på Studiefrämjandet. Rockmusiken, inte minst hårdrocken, är kraftigt mansdominerad. I Studiefrämjandet har arbetet för en mer jämställd musikverksamhet pågått sedan början av 2000-talet. Till Sweden Rock-kollo är tjejer mellan 14 och 1 7 år välkomna. Kollot är kostnadsfritt för deltagarna och pågår
5–9 juni. Bandet Browsing Collection från Skövde är med och coachar. – Vi är så sjukt stolta och peppade att för tredje gången få den stora äran att motivera och inspirera unga musiker på Sweden Rock-Kollo, säger Moa Lenngren, gitarrist i Browsing Collection, som även ska spela på Studiefrämjandets Nemisscen på Sweden Rock. Sofia Lindqvist Lacinai, marknadschef och vice vd för Sweden Rock Festival, är glad över att än en gång få bjuda in till kollo. – Vi vågar lova att tjejerna kommer att utvecklas och få en upplevelse för livet, säger hon.
NY ANTOLOGI OM ÄLDRES LÄRANDE
Så kan du vidga normen METODER SOM FUNKAR Erfarenheter och beprövade metoder från projektet Vidga Normen
Boken Metoder som funkar – erfarenheter och beprövade metoder från projektet Vidga Normen innehåller erfarenheter från arbete i ett tjugotal organisationer mot ”hudfärgsbaserad rasism”. Vidga Normen är ett projekt inom Länsstyrelsen i Stockholm. Boken finns att läsa och ladda ner på www.vidganormen.se
Ett nytt litteraturpris har instiftats av Studiefrämjandet i Uppsala. Priset på 20 000 kronor ska årligen tilldelas till en författare i Uppsala län som skriver i författaren Elsie Johanssons anda. – Jag har ännu inte riktigt vant mig vid tanken att få ett litteraturpris uppkallat efter mig. Men jag tar det bara lugnt och tycker det är roligt att vara med och inspirera till mer skrivande och läsande, säger Elsie Johansson som är en av Sveriges mest uppskattade och lästa författare. Den första Elsiepristagaren tillkännages den 20 april och priset delas ut den 1 maj, på Elsie Johanssons födelsedag. POESI FRÅN CHEFEN
”I sina texter befinner sig Lars Häger ofta i livets mellanrum, där poeten kan växla mellan att vara betraktare och betraktad.” Så skrev Upsala Nya Tidning när Lars Hägers sjätte diktsamling Öliv utkom i höstas. Lars Häger är sedan länge chef för Studiefrämjandet Uppsala Västmanland. Han debuterade 1999 med samlingen När något lyckligt faller.
cirkeln 11
Närbild VICTORIA CARLSSON WAHLGREN
12
cirkeln
NÄR SJÄLEN SKAVER
VICTORIA CARLSSON WAHLGREN UTREDER UNGAS PSYKISKA OHÄLSA
har precis fyllt 50 och tycker att det är coolt med livserfarenhet och gråa hår. Hon jobbar på Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor och kartlägger ungas livsvillkor. För att hejda den psykiska ohälsan menar hon att vuxna måste bli bättre på att lyssna när unga känner oro, ängslan eller har ont i magen.
VICTORIA CARLSSON WAHLGREN
»
Victoria Carlsson Wahlgren sitter i sitt hus på Hasslö i Blekinge skärgård, dit familjen flyttade för fyra månader sedan. Längtan efter att bo vid havet är äntligen stillad. – Det är ljudet, rörelserna, doften, lugnet, fågellivet och naturen. Det blev Hasslö för att det är en levande ö, här finns det man behöver, matvarubutik, restauranger, gym och 1 700 bofasta. Victoria är senior utredare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, enligt henne en ”drömarbetsplats”. När MUCF utlokaliserades till Växjö för tre år sedan och kom närmare Victoria sökte hon snabbt en tjänst. Med sin gedigna erfarenhet inom pedagogik, jämställdhet och skola blev jobbet som utredare hennes. – Vi gör enkäter bland unga och intervjuar dem på plats. Jag tror att vi är bra på att få deras förtroende och att prata om svåra saker, som hur de egentligen mår.
Många källor till oro
MUCF har ett uppdrag från regeringen att följa hur ungas levnadsvillkor utvecklas. Varje år ger de ut rapporten Ung idag, där en del handlar om hur de upplever sin hälsa. I senaste rapporten från 2021, svarade 82 procent i åldern 16–24 år att de upplevde sin hälsa som bra. Samtidigt svarade 54 procent att de kände ängslan, oro eller ång-
est, en siffra som stigit sedan förra mätningen. Victoria menar att pandemin säkert spelar roll för ökningen, men också samhällsutvecklingen i stort. – Unga oroar sig över många olika saker som bostad, jobb, utbildning, klimatet och framtiden. Samhället har blivit hårdare och det märks. Men allt som är jobbigt är inte psykisk ohälsa.
Samlingsbegrepp
Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd av skiftande svårighetsgrad och varaktighet. Det kan vara psykiska besvär som nedstämdhet, oro eller sömnbesvär. Eller kroppsliga besvär som huvudvärk, magont eller yrsel. Sedan finns diagnosticerade psykiatriska sjukdomar som bipolär sjukdom och schizofreni. Eller neuropsykiatriska diagnoser som autism och adhd. – Besvär till följd av vanliga påfrestningar, det vill säga livet självt, är ofta övergående och lättar när situationen har förändrats eller när vi anpassat oss, säger Victoria och påpekar att mycket rör sig i en ung människas liv, som kan göra en sårbar.
Vuxna som lyssnar
– I våra studier har vi sett att unga upplever att de inte får tillräckligt med stöd från vuxenvärlden när de känner oro, ängslan eller magont. Det är inte professionell hjälp de vill ha i första hand, utan en vuxen som lyssnar. Det kan vara en idrottsledare, en morfar eller »
om
VICTORIA CARLSSON WAHLGREN, 50 FAMILJ: Man, en dotter,
20 år och katterna Sammi och Saffi. BOR: Hus på Hasslö i Blekinge skärgård. FRITID: Ute i skogen, tränar på gym. SENAST LÄSTA BOK:
Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle: 10 år efter Utøya. Läser mycket på jobbet, så jag lyssnar på böcker när jag är ute och går eller kör bil. DRIVKRAFT: Nyfikenhet. NÄSTA STICKPROJEKT:
Något i det garn jag köper när jag ska till Skottland senare i vår.
cirkeln 13
Tjejer väljer bort fritidsaktiviteter eftersom det blir ytterligare en stressfaktor där de förväntas prestera.
OM DU MISSTÄNKER att någon mår dåligt – våga fråga och ta dig tid att vänta på svaret. Ett råd från Victoria Carlsson Wahlgren.
HÄR FINNS STÖD OCH KUNSKAP BRIS – bris.se MIND – mind.se
• • •
RÖDA KORSETS JOURHAVANDE KOMPIS FÖR UNGA
• • •
– rkuf.se
VARA NERE –
varanere.se – teamtilia.se UNGAS JOURER – ungasjourer.se TILIA
» någon annan som den unga känner tillit till. Så klart kan det också vara en lärare, elevhälsan eller en kurator. Det viktiga, menar Victoria, är att möta någon som lyssnar och visar förståelse. Mellanmänskliga kontakter är till stor hjälp. När Victoria själv jobbade som gymnasielärare en gång i tiden mötte hon unga med många tankar om framtiden, både förväntansfulla men också präglade av oro och ångest. – Bemöter du ungdomar på det sätt som de vill bli bemötta får du också deras tillit. Som vuxen kan det vara svårt att veta hur en ung människa egentligen mår. Ett tecken, menar Victoria, är om någon förändras och inte är sig riktigt lik längre. – Då gäller det att våga fråga hur den personen egentligen mår och våga vänta på det som kommer. Sedan är det så klart individuellt. Vissa vill bli lämnade ifred, då kanske man kan fråga igen lite senare. Andra är jätteglada att man ser dem, att fråga är att visa att de blir tagna på allvar.
WEBBUTBILDNING FÖR LEDARE Ledare som lyssnar är en webbaserad utbildning i fyra delar om psykisk hälsa för den som leder barn och unga på fritiden. Finns på Folkhälsomyndigheten, www.fhm.se
14
cirkeln
Pressade tjejer
MUCF:s undersökningar visar skillnader mellan tjejer och killar, vad gäller psykiskt ohälsa. – På vissa områden mår tjejer sämre än killar, särskilt när det rör prestationer av olika slag som exempelvis skolan. Vi har sett att tjejer väljer bort fritidsaktiviteter eftersom det blir ytterligare en stressfaktor där de förväntas prestera. Ska Victoria ge ett råd till föreningsledare eller andra som möter unga är det att lyssna in deras behov, önskningar och förutsättningar. Kanske är det också bra som ledare, menar hon, att ha lite kunskap om unga för att kunna agera utifrån det. Det finns många ideella organisationer som kan ge råd, både till unga och vuxna i deras närhet.
Genusfrågor
Victoria var sakkunnig i jämställdhetsfrågor på länsstyrelsen i Blekinge innan hon började på MUCF. Dessförinnan disputerade hon i genuspedagogiskt arbete. Hennes bok Genus är ett verktyg för lärare som vill jobba mer genusmedvetet i skolan. – Jag är uppvuxen i en politiskt engagerad familj. Mamma och pappa pratade tidigt med mig om orättvisor och vad man kan göra åt dem. Det grundlade mitt intresse för mänskliga rättigheter, jämställdhet, politik och samhällsfrågor. Det var mycket diskussioner hemma och det har jag fört vidare i min dotters uppväxt.
notiser Att Victoria blev gymnasielärare i filosofi och religion var en slump. Hon pluggade filosofi, religion och historia och undervisade i tre år, sedan ville hon forska. Hon är nöjd med att ha fyllt 50, tycker att ålder är ett tecken på visdom och levnadshistoria. Och en trygghet. – Det är när man har en ryggsäck av erfarenhet som man kan se framåt och förstå det som händer.
Stickning är meditation
Under tiden Victoria svarat på frågor har hon stickat. Hon älskar det, och har alltid en stickning på gång, just nu en mörkbrun kofta till sig själv. Annars blir det tröjor och raggsockor till familjen. – Att sticka är som meditation för mig och ett sätt att använda andra hjärnhalvan. Min mormor lärde mig att sticka när jag var nio år, och i tonåren gav hon mig ett garnkit med beskrivning till en tröja i julklapp. Hon såg min talang och ville uppmuntra mig. l TEXT: GERD ERIKSSON FRILANSJOURNALIST BILD: MICKE MÅNSSON
MUCF OCH MÅLET FÖR UNGDOMSPOLITIKEN Målet för den svenska ungdomspolitiken är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har i uppdrag av regeringen att följa upp detta ungdomspolitiska mål, bland annat genom att se hur ungas levnadsvillkor utvecklas.
• •
MUCF.SE UNGIDAG.SE
Demokratiförklaring i svensk folkbildning.” Det slås fast i den demokratiförklaring som de tio studieförbunden antog i januari. I en av demokratiförklaringens fem punkter sägs att studieförbunden ”tar avstånd från alla former av våld och våldsbejakande extremism och varje form av tvång, hot eller annan kränkning av människors grundläggande fri- och rättigheter.” Läs mer på www.studieforbunden.se
”DEMOKRATIN ÄR EN GRUNDLÄGGANDE BESTÅNDSDEL
BILD: EARL WILCOX
Nu ingår Victoria i en arbetsgrupp där 26 myndigheter undersöker tonåringars psykiska hälsa genom att kartlägga vilka faktorer som gör att unga mår bra, och inte mår bra. – Vi tittar på unga ur många olika perspektiv, nationella minoriteter, etniskt, socioekonomiskt, hbtq och olika funktionsnedsättningar. Studien ska vara klar hösten 2023. Victoria tror och har hopp om att unga kommer att må bättre på sikt. Att stressen i skolan minskar tror hon själv är en viktig faktor. Men hon menar ändå att det är positivt för ungas psykiska hälsa att komma tillbaka till skolan eller arbetet igen, efter två år av pandemi. Att få tillbaka vardagliga rutiner och återigen kunna träffas kan betyda mycket.
BIL D : ISTO CK
Stor kartläggning
Sommarkurs på folkhögskola
VILL DU HA EN AKTIV SOMMAR som förenar gemenskap och lärande? Då kan en sommarkurs på folkhögskola vara svaret. Sommarkurser finns över hela landet med massor av spännande ämnen. Ryktet säger att söktrycket är extra stort i år, inte konstigt kanske, efter två år av pandemi. Kolla på www.folkhogskola.nu – där hittar du alla kurser, från Pappersslöjd på Mora folkhögskola till Mytomspunna platser i Skåne på S:ta Maria folkhögskola.
Folkbildningspodd FOLKBILDNINGSPODDEN från Arena Idé är
för dig som vill grotta ner dig i aktuella frågor inom folkbildningen. Om vardag och vägval i studieförbund och folkhögskolor, om nya perspektiv och om folkbildningspolitiken. Podden leds av Ola Bo Larsson och Felicia Hedström. Finns på www.arenaide.se.
cirkeln 15
ÄLSKADE BARN
Studiecirkeln om konsten att vara förälder i ett nytt land är högröstad och konfrontativ. Med betydligt mindre bokstäver samtalas det i studiecirkeln Älskade Barn, där föräldrar med rötter i andra kulturer lär sig mer om föräldraskapet i det nya landet Sverige. I snart tio år har studiecirklar i Älskade Barn genomförts över hela landet. Följ med till Enköping och ett samtal om tonårstid, jämställdhet och de svåra gränsdragningar som de flesta föräldrar ställs inför. DEBATTEN OM INTEGRATION
16
cirkeln
BIL D : HU M P HRE Y M U L E BA
–JAG VILL VETA mer om hur det är att
vara förälder i Sverige, vilka lagar och regler som gäller. Det säger Mudhar Sonono som tillsammans med hustrun Joulina Ksrmli deltar på kursen Älskade Barn. Dotter Robina är också med i dag.
ute sent på kvällarna, utan också om ett nutida dilemma – alla dessa timmar vid datorskärmar och mobiler. – Att ungdomar stänger in sig på sitt rum med datorn som enda sällskap är väl ett problem i nästan hela världen. Här får ni nog prata i familjen och bestämma vad som ska gälla för er, säger Seynab. Föräldrarna nickar och suckar. – Jag brukar ta min dotters mobil och säga att hon måste städa rummet innan hon får tillbaka den, säger en av kvinnorna.
Inget smink före femton
»
S venska myndigheter kidnappar barn till invandrare.” ”Föräldrar i förorten måste ta ansvar för sina barn.” ”Hedersvåldet måste stoppas.” Medierna – sociala och andra – fylls av åsikter, rykten och fakta i en salig blandning. Inte lätt att navigera i allt detta. Kontrasten är stor till de samtal som förs en fredagskväll i Enköpings kulturhus Joar Blå. Här delas erfarenheter och tankar om föräldraskapets svåra konst. Den som byter land möts av mycket nytt och okänt. Det kan gälla barnomsorg, skola, sjukvård och annat som är självklart för den som bott här hela livet. Traditioner och värderingar om barnuppfostran skiftar. Grunden i Älskade Barn är FN:s Barnkonvention. Studiecirkelformen är metoden, med öppna samtal i gruppen, och en utbildad ledare.
Livliga diskussioner
Just i dag har flera meddelat att de inte kan komma. Pandemin har gjort sitt. Det blir ändå livliga diskussioner bland de fyra deltagarna på plats, med bakgrund i Irak, Syrien, Jemen och Kurdistan. Dagens tema är tonårstiden. Ledaren Seynab Haji från Studiefrämjandet kastar
ut en fråga till deltagarna: – I många kulturer finns skilda förväntningar på pojkar och flickor i tonåren. Här i Sverige pratas mycket om jämställdhet, hur ser ni på det? Svaren kommer snabbt. – Det ska vara lika för flickor och pojkar. Jag gör nog mer hemma än vad min man gör, men jag tror inte min dotter kommer att ställa upp på det i framtiden, säger en av deltagarna. – Men det behöver kanske inte vara jättelika hela tiden, inflikar en annan.
Nästa fråga handlar om kläder och smink. Seynab inleder med att berätta om dilemmat med strikta klädkoder hemma, som ändras så fort ungdomarna kommer hemifrån. – Det blir ett dubbelliv, hemma si och ute så. Vad säger ni om det? I den här gruppen är alla eniga om att det är upp till ungdomarna att bestämma hur de vill klä sig, inom rimliga grän» ser förstås.
”Alla andra får”
En annan knivig fråga är vem som ska bestämma vad. ”Varför får inte jag, när alla mina kompisar får”, har nog de flesta tonårsföräldrar hört. Seynab berättar för gruppen att många invandrarföräldrar tror att det råder total frihet i Sverige, att en tonåring har rätt att bestämma allt själv. – Så är det inte alls. Det är helt naturligt att man som förälder vill veta vad tonårsbarnen befinner sig och vilka de umgås med. Hur är det hos er? Diskussionen böljar vidare om gränsdragningar, om tjat och oro. Och det handlar inte bara om ungdomar som vill vara
LIVLIGA DISKUSSIONER om att vara tonårsförälder.
cirkeln 17
»
SEYNAB HAJI
LEDARE I ÄLSKADE BARN
Roligt att tycka olika ”Hur ska vi kunna uppfostra våra barn utan en enda liten örfil?” Den svenska lagen mot barnaga gör att det kan hetta till. – Oj, vilka diskussioner det kan bli, och det är bra att frågan kommer upp på bordet, säger Seynab Haji som leder Älskade Barn-kurser i Enköping.
»
Som föräldrar i ett nytt land står du inför många utmaningar. Så var det också för Seynab Haji när hon kom till Sverige från Tanzania på 1980-talet. – På kurserna brukar jag börja med att tala om att jag också varit ny ung mamma i Sverige. Jag hade med mig mina värderingar hemifrån och visste inte mycket om det nya landet. När jag berättar om mig själv, då händer det! Plötsligt börjar alla berätta om sig själva och sin bakgrund. Seynab säger att hon själv hade behövt en kurs som Älskade Barn, när hon var nybliven förälder. – Att få barn betyder ju inte att man är expert. Man behöver diskutera och lära sig av andra.
– Däremot tycker jag inte att min nioåring ska sminka sig, säger en mamma. Hon fick smink i julklapp av en kompis, men jag sade att hon får vänta med det tills hon är femton. Samtalen förs på svenska, och deltagarna hjälper varandra att hitta rätt ord och uttryck. – Uppmana och uppmuntra, vad är egentligen skillnaden, frågar någon och man inser genast svårigheten att erövra ett nytt språk.
Veta vad som gäller
I en paus träffar vi Mudhar Sonono, 41 som tillsammans med sin hustru Joulina Ksrmli, 38 deltar på kursen. – Det här är ett nytt samhälle för oss. Jag vill veta mer om hur det är att vara förälder i Sverige, vilka lagar och regler som gäller, säger Mudhar. – Mycket är olika, därför är kursen
bra. I Sverige har barnen större frihet, och för oss som föräldrar gäller det att lära oss hantera det, menar Joulina.
TONÅRING I FAMILJEN
TRÄFF 1 Illustration: Eva Thimgren
Få igång samtal
Seynab ser sig inte som lärare. Hennes roll i Älskade Barn är att introducera olika ämnen och få igång samtalen, utan att väja för det som är kontroversiellt, som till exempel förbudet mot barnaga. – Vi människor kan inte fungera utan normer och regler, och det är bara roligt när vi tycker olika och vågar säga det. Att prata och lyssna på andra är jättebra, och det gör vi här på kursen. Seynab använder ofta FN:s Barnkonvention som utgångspunkt för de frågor hon ställer till gruppen. – Alla känner inte till att Barnkonventionen finns, och inte heller att den är svensk lag. Själva grunden i konventionen är att alla barn har rätt att leva i en miljö som är bra för dem. Just därför tycker jag att Älskade Barn är viktigt, och jag är glad att kursen hamnat i mina händer.
18
cirkeln
DET HÄR ÄR ÄLSKADE BARN Växa upp i Sverige studiecirkelmaterial Älskade Barn riktar sig till föräldrar med rötter i andra kulturer än den svenska. Älskade Barn kom till efter önskemål från föräldrar i stadsdelen Rinkeby i Stockholm. I ett tiotal år har cirklar i Älskade Barn genomförts över hela landet, ofta i samverkan med kommuner och föreningar. Utgångspunkten för Älskade Barn är FN:s Barnkonven-
STUDIEFRÄMJANDETS
tion. Materialet lotsar deltagarna fram i samtal om barn och föräldraskap – genom frågor, bilder och tips på filmer och läsning. Varje träff har ett tema, och studiecirklarna kan varieras utifrån deltagarnas önskemål. Här är upplägget för de sex studiecirklarna, och en sjunde särskilt anpassad för asylsökende:
4
notiser
ROBINA, 2, yngsta deltagaren på kursen Älskade Barn.
Mudhar är född Irak, kom till Sverige för fyra år sedan och utbildar sig nu till elektriker. Joulina är född i Syrien, jobbar på förskola och siktar på att utbilda sig till barnskötare. Tillsammans har de döttrarna Sintya, 11, Marita, 9 och Robina, 2. Minstingen Robina vilar i mammas knä med nyfiken blick. – I mitt hemland Syrien pratar vi aldrig om tonårstiden, men snart är jag själv tonårsmamma och min dotter säger: ”Mamma, jag är stor nu”. Alla ungdomar är ju nyfikna, men jag känner mig lite orolig, säger Joulina.
CIRKEL 1: BARNEN OCH VI
• • •
Barns behov Familj i Sverige Barns rättigheter
CIRKEL 2: BARN I FAMILJEN
ÄGEN HIT
• • •
Växa upp i Sverige Leva tillsammans Flera språk – blandspråk
Lugnare i mindre stad
Både Mudhar och Joulina känner sig lättade över att bo i en mindre stad som Enköping, med lugnare tempo och bättre uppväxtmiljö för döttrarna. Och det är definitivt säkrare i Sverige än i deras krigsdrabbade hemländer. – Jag längtar så klart efter mina föräldrar som är kvar i Syrien. Men jag tänker ju på barnen, och de har det mycket bättre i Sverige. Här finns säkerhet, säger Joulina. Att hela tiden prata mycket med sina barn, tror Mudhar och Joulina är bästa sättet att vara förälder på. Och även att prata med andra föräldrar, som på kursen Älskade Barn. – Det funkar jättebra i gruppen. Vi kommer från olika länder men pratar helt öppet om hur vi är med våra barn. Här kan vi säga vad vi tycker. l TEXT OCH BILD: THOMAS ÖSTLUND
CIRKEL 3: BARNS VARDAG
• • •
Barnomsorg 0–6 år Grundskolan 6–12 år Fritiden
CIRKEL 4: TONÅRING I FAMILJEN
• • •
TRÄFF 1 Växa upp i Sverige Leva tillsammans Dubbla liv – blandliv Illustration: Eva Thimgren
CIRKEL 5: TONÅRINGENS VARDAG
• • •
Högstadiet och gymnasiet Fritiden Framtiden
Ny antologi om äldres lärande • •
Hur lär vi när vi blir äldre? Vilka möjligheter finns för seniorer som vill testa nya vägar i livet?
Den nya antologin Äldres lärande – utblickar och insikter (Natur och Kultur), samlar forskning, erfarenheter och berättelser från lärande senare i livet. Redaktörerna för boken menar att vi måste bort från en kunskapssyn som enbart handlar om lärande för arbetslivet. Ny kunskap och nya insikter kan betyda mycket, genom hela livet. Antologin lyfter bland annat fram folkbildningen som en möjlighet för äldre som vill lära mer.
CIRKEL 6: NORMER OCH VÄRDERINGAR
• • •
Att må bra Heder och skam Bryta mot lagen
SALTA köttet cirka 1 timme före tillagning. TORKA av med hushållspapper precis innan stekning.
FÖR ASYLSÖKANDE
Älskade Barn har kompletterats med Vägen hit, en cirkel för asylsökande. Den innehåller tre träffar: Ny livskarta – om erfarenheter av flykten och asylprocessens ovisshet. Hälsovården – om barns hälsa och behov av hälsovård. Barnens behov – om hur barn till asylsökande kan påverkas.
• •
tre Bryn köttet i en
HET STEKPANNA I NEUTRAL OLJA
en klick smör
4
gärna med en kvist färsk rosmarin eller timjan
125°C
ÄT DIREKT!
•
FÖRDJUPNING
• Ny livskarta Asylsökande befinner sig i en tid av ovisshet och väntan. En svår och instängd livssituation när möten med andra människor kan behövas mer än vanligt. Att kunna dela erfarenheter och tankar i en studiecirkel kan ge möjlighet till nya öppningar för framtiden. För de flesta föräldrar är barnens väg till ett bra liv det allra viktigaste. Älskade barn handlar om det.
Älskade Barn innehåller även ett fördjupningsmaterial med tre studiecirklar.
FIN AFFISCH Om hur du lyckas med vilt i köket finns att ladda ner på www.jagareforbundet.se
cirkeln 19
N.W.A bildades i mitten av 1980-talet, och var
en av de första hip hop-grupperna. De skildras i filmen Straight Outta Compton från 201 5.
NÄR GRUPPEN spelar huvudrollen
om gruppdynamik. Men ibland kan en bra roman eller en spännande film säga mer än tusen ord i en forskningsrapport. Här är några förslag på böcker och filmer där gruppen spelar huvudrollen.
VISST, DET FINNS MYCKET FACKLITTERATUR
ROMANER BORMANN I BROMMA
NÄR ”VI” HAR ORDET
Novellsamling av Hans Gunnarsson där ett namnlöst ”vi” har ordet i alla elva berättelser. ”Gunnarsson ger i sina noveller prov på en skarp analys av gruppdynamik men, överraskande, också empati för vår gemensamma oförmåga.” Så skriver kulturtidskriften Trakten om Bormann i Bromma. 20
cirkeln
FLUGORNAS HERRE
FOXFIRE – EN TJEJLIGAS BEKÄNNELSER
LADDAT MAKTSPEL
HÄMNDEN ÄR LJUV
Gastkramande klassiker av nobelpristagaren William Golding. En grupp pojkar mellan sex och tolv år blir strandsatta på en ö i Stilla havet efter en flygolycka. Lekfull glädje övergår snart i ett laddat maktspel i gruppen, med våldsamma följder. Flugornas herre var länge ett standardverk i skolorna, och är för tusentals svenskar den första ”vuxenroman” de läst. Boken har filmatiserats tre gånger.
Den amerikanska författaren Joyce Carol Oates skildrar i Foxfire – en tjejligas bekännelser fem tjejer som växer upp på femtiotalet i den fiktiva staden Hammond. De har ett gemensamt, nämligen att de utsatts för orättvisor och trakasserier. Nu bildar de systerskapet Foxfire, med målet att hämnas alla som plågat dem. I boken får vi följa Foxfires uppgång och fall. Har även filmatiserats.
BIL D : CRE ATIV E CO M M O NS
GRUPPEN
TRETTIOTALETS SEX AND THE CITY
Begreppet kollektivroman innebär att boken inte har en huvudperson, utan att gruppen står i centrum. Ett exempel är Mary McCarthy klassiker från 1963, med den passande titeln Gruppen. Här möter vi åtta unga kvinnor i trettiotalets New York. ”Att kalla Gruppen för urkällan i traditionen att skildra unga urbana kvinnors strävan inom områden som sex, relationer och karriär är ingen överdrift”, skrev Kristofer Ahlström i DN i samband med att Gruppen kom i ny svensk översättning.
FILMER SOME KIND OF MONSTER
TERAPI MED METALLICA
Dokumentär från 2004 som skildrar ett par turbulenta år i det legendariska hårdrockbandet Metallicas karriär. År 2001 var gruppen på gränsen till nervsammanbrott, med interna stridigheter, avhopp, drogproblem och allmän brist på kommunikation. Denna tillstånd och vägen tillbaka, med hjälp av psykologen Phil Towle, skildras i filmen Some Kind of Monster av Joe Berlinger och Bruce Sinofsky. Filmen används i Studiefrämjandets utbildningar för cirkelledare i musikgrupper. Konflikter drabbar ju inte enbart världsartister, utan kan uppstå i vilken replokal som helst. Det finns flera dokumentärer som skildrar gemenskap och konflikter i musikgrupper. Mastodontserien Beatles – Get Back av Peter Jackson är ett aktuellt exempel. Ett annat är Vi är barn av vår tid – filmen om Nationalteatern. LOSERS
LADDAT I SKOGEN
Svensk uppmärksammad indiefilm. I Losers blandas spänning, svart humor och naturmystik när ett gäng arbetslösa ungdomar på en arbetsmarknadsutbildning i Borlänge ska arrangera vildmarksturer. Ju längre gruppen kommer in i skogen, desto mer laddad bli stämningen och relationerna. Långfilmsdebut av regissörerna Mattias J. Skoglund och Markus Marcetik.
BORMANN I BROMMA, GRUPPEN, FOXFIRE och
Återträffen. Tre romaner och en film som väcker tankar om individen och kollektivet.
DE OFRIVILLIGA OCH PLAY
OM INDIVIDEN OCH KOLLEKTIVET
Regissören Ruben Östlund har i många filmer gestaltat spänningen mellan individ och kollektiv. De ofrivilliga från 2010 är kanske det bästa exemplet. Filmens fem skilda episoder kretsar kring människors förmåga att stöta ut det som uppfattas som annorlunda. Vad händer till exempel när en ny, rättrådig lärare envisas med att inför kollegerna hävda att en annan lärare misshandlat en elev? Filmen Play som kom 2013 är inspirerad av verkliga händelser, där unga svarta pojkar rånade andra barn i centrala Göteborg, utan våld men med hjälp av det retoriska ”brorsantricket”. Filmen vann många priser, men fick också utstå en hel del kritik för det sätt på vilket Östlund skildrar ungdomarna. STRAIGHT OUTTA COMPTON
FRÅN HIPHOPPENS ÅTTIOTAL
Straight Outta Compton från 2015 är filmen om N.W.A från stadsdelen Compton i Los Angeles. N.W.A bildades i mitten av 1980-talet, och var en av de första hip hop-grupperna, med Dr. Dre och Ice Cube som några av medlemmarna. ”Det finns inget mer romantiskt än när ett omaka gäng dras till varandra på grund av något de har inom sig, några rytmer, några ord, en potential som bara måste förverkligas”, skrev DN:s Kerstin Gezelius om filmen.
ÅTERTRÄFFEN
OTREVLIGA MINNEN
Anna Odells film från 2013 är redan en modern klassiker. Här samlas en skolklass till återträff tjugo år efter att de gick ut nian. Låter kanske trevligt och idylliskt, men nej nej. Gamla konflikter och mobbning kommer upp till ytan, när det visar sig att alla inte är bjudna på festen. Återträffen blandar fiktion och dokumentär på ett nyskapande sätt. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND
HITTA FILMER OCH BÖCKER
Filmerna kan hyras via olika strömningstjänster eller på SVT Play. Googla titlarna och leta dig fram. Böckerna hittar du på biblioteket.
cirkeln 21
BIL D : SAM M IE CHAFFIN
Folkbildningspolitik anno 1947 ”Statens stöd får … icke leda till att bildningsarbetets frihet inskränkes. Genom en byråkratisering skulle … en av de viktigaste förutsättningarna för det fria bildningsarbetet ryckas undan. I enlighet härmed utgår utredningen från att bildningsverksamheten … omhänderhavas av enskilda organisationer, som lämnas en förhållandevis stor frihet vid användningen av de föreslagna statsunderstöden.”
FRI OCH FRI VILLIG FOLKBILDNING
”Folkbildningsarbetet skall vara fritt och frivilligt.”
– vad menas med det?
”Bildningsarbetets främsta uppgift angives vara att uppväcka medborgarnas sinne för andliga värden och i olika avseenden medverka till vårt folks demokratiska fostran.”
”Folkbildningen ska vara fri och frivillig”. Just dessa två ord – fritt och frivilligt – har under lång tid varit som ett mantra i studieförbund och högskolor. Här reder vi ut vad de står för.
Friheten handlar också om att studieförbunden och folkhögskolorna är självständiga organisationer. I Studiefrämjandet har de 19 medlemsorganisationerna ett avgörande inflytande.
Det var för snart åttio år sedan, i 1944 års folkbildningsutredning, som begreppet ”fritt och frivilligt” myntades. Sedan dess har orden hängt med som en grundbult i folkbildningen. Men vad står då fritt och frivilligt egentligen för? Frivilligheten innebär att ingen tvingas delta i en studiecirkel eller folkhögskolekurs. Du väljer själv om du vill vara med, eller sluta. Varför är då frivilligheten så betydelsefull? Helt enkelt för att det sätter en alldeles särskild prägel på verksamheten. Ingen utomstående bestämmer över en studiecirkel, det gör deltagarna själva. Stor frihet alltså.
Ingen detaljstyrning
»
Tanken om ”fritt och frivilligt” betyder också att stat, kommuner och regioner inte detaljstyr hur de offentliga anslagen till folkbildningen ska användas, precis som regeringen skrev redan 1944 (se ruta). Lite grann kan man jämföra med kulturpolitiken, där man brukar prata om ”armlängds avstånd”, det vill säga att politiker ska ge förutsättningar för kultur, men inte bestämma vad som ska visas på museer och teatrar. Så klart måste studieförbunden också ta intryck av de önskemål som människor uttrycker. Det är ju frivilligt att delta, och utan deltagare ingen folkbildning. Och just
Ur proposition angående åtgärder för främjande av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet, 7 mars 1947, utifrån 1944 års folkbildningsutredning.
för att studieförbunden har sin frihet, kan de anpassa verksamheten utifrån människors behov och intressen. Ibland har politiker lite svårt att hålla fingrarna i styr och vill gärna bestämma mer i detalj hur anslaget till folkbildningen ska användas. Studieförbunden brukar då påminna om att ”fritt och frivilligt” är en princip som är värd att bevara. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND
Ordet folkbildning används lite olika. Ibland kan en person kallas för folkbildare. Ett teveprogram kan också vara folkbildande. Men med ”folkbildningen” menas i allmänhet verksamheten i de 10 studieförbunden och de 155 folkhögskolorna.
Ny studieplan tar ner klimatfrågan på jorden Studieplan
Skogen, klimatet och allt det andra
sid 1
22
cirkeln
SKOGEN, KLIMATET OCH ALLT DET ANDRA heter en ny studieplan från Studiefrämjandet. I planens inledning står det att ”studiecirkeln är till för er som känner att klimatfrågan är viktig men kanske känns för stor och svårt att ta in”. Studieplanen är kopplad till forskningsprojektet Ta ner himlen till jorden, som handlar om att göra klimatfrågan möjlig att hantera i vardagen, och om vilken roll skogen kan spela i sammanhanget. Studiecirkeln innehåller fyra träffar:
• • • •
Er plats på jorden – om platsens historia och framtid. Lokala historier och möjliga framtider. Skogens roll – om hur skogen kan användas, nu och i framtiden. Här, vi och nu – om handlingsvägar till önskade framtider.
Läsa mer och ladda ner studieplanen på www.studieframjandet.se/skogen
FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET
• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.
• Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.
• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.
• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.
• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.
• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON
Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.
ledare Vi gör det för BERTIL
JONSSON
demokratin
I MARS VALDES JAG till förbundsordförande för Studiefrämjandet. Det är en stor ära att få förtroendet att leda ett av Sveriges största studieförbund. Just nu, när jag skriver detta, kretsar våra tankar kring det fruktansvärda som pågår i Ukraina. Finns det några kopplingar mellan kriget och vardagen i Studiefrämjandet? Frågan kan verka långsökt, men en beröringspunkt är demokrati. I studieförbunden ska vi, enligt statens första syfte med stödet till folkbildningen, ”bidra till att stärka och utveckla demokratin”. I Ukraina kämpar människor nu för att bevara sin demokrati. Vi har alla blivit smärtsamt medvetna om att demokratin aldrig kan tas för given. För mig blir då frågan: Vad kan vi i Studiefrämjandet göra för att demokratins värden och värderingar ska föras vidare? JAG SKA ERKÄNNA att jag är ganska ny i Studiefrämjandet. Jag har så klart mycket att lära – och hoppas att jag har en del att tillföra. Just att människor med olika bakgrund och erfarenheter möts och lär av varandra är själva kärnan i folkbildningen. Det är så vi utvecklas som människor och organisationer. Allt detta tror jag du som är aktiv i Studiefrämjandet – som cirkelledare, förtroendevald eller anställd – redan är medveten om. Ni gör skillnad i vardagen! PANDEMIN HAR ORSAKAT mycket sorg och lidande. De senaste två
STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok
åren har även varit påfrestande för kulturen, föreningslivet och folkbildningen. Därför känns det glädjande med det engagemang som nu märks över hela landet. Vi längtar verkligen efter att lära och ha kul tillsammans. Kriget i Ukraina har fått det svenska civilsamhället på fötter. Vi i Studiefrämjandet står beredda att underlätta för de flyktingar som tvingas lämna sitt hemland. Vi hjälper till – också för att hjälpa oss själva. Och vi gör det för demokratin.
ANNA HÅKANSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE STUDIEFRÄMJANDET
PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se
cirkeln på webben
På studieframjandet.se/cirkeln hittar du nyheter, inspiration och fakta.
cirkeln 23
POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm
cirkeln cirkeln
I N SP I RAT I O N
l e darska p
IN MART ÄS N EMTE P TILL
u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film
RY SM ÅK FRÅN RO CK HÅ RD
u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare
u Bli lite mer
hållbar
HITTA DIN
e Carolinas gl n af Ug ta la hj är
u Vad händer
LÄRSTIL
i replokalen
u Cirklar för
föräldrar i nytt land
få r al å i ta kt at t sl
Leda andra Leda varandra pedagogiska giganter
lUsten först
morot till hUndarna
Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig
Cirkelledarens största tillgång
Hundinstruktörerna coachar och belönar
Drivkraft Nyfikenhet SKRATT & ALLVAR i akvarellcirkeln
4.2013
VÄSSA DIN FÖRENING här finns hjälp att få
BLIVIT MED VALP dags för en kurs
3.2014
cirkeln
OLIKA
Nytt land – nytt liv
FÖR RAZAZ OCH KASIM
Ordkoll SEPARATISM RASIFERAD ETNICITET…
A MARIK ON S CARLS N ÄR DE
u Hundnördar
JAG JAG ÄR
kör rally
u Här och nu
i Kalmar
Vi gillar olika men hur mycket? HÖGKULTUR Nytt kulturhus
VÅGA VÄGRA FÖRENKLING Krönika av Lisa Thorsén
FILMA LOSS Här är tipsen
4.2016
Cirkeln PÅ WEBBEN
I CIRKELN PÅ WEBBEN kan du bläddra i nya och äldre nummer. Du hittar artiklar om natur, miljö,
musik, pedagogik, ledarskap och mycket annat. Titta i på www.studieframjandet.se/cirkeln
