__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

M ÖT EN M ÖT ISTER N I M R K U LT U

A D N A AM LIND

STUDIE PLANER

VEGO TILL VARDAGS

FÄRDIGA ATT ANVÄNDA

KROKIG VÄG

TILL NYTT LAND

När gruppen gnisslar GUNNEL CARLSON

Dags för Tusen Trädgårdar

GOTLAND

Vad händer där?

HBTQI-LAJV Nytt material

1.2020


cirkeln

ges ut av Studiefrämjandet till cirka 15 000 cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 41. redaktör

Thomas Östlund 070 541 76 28 thomas@kombinera.se art director

Ninni Oljemark ninni@kombinera.se ansvarig utgivare

Theo Hammar (tf ) Studiefrämjandet redaktionsråd

Michaela Rydén Olsen Theo Hammar Thomas Östlund omslagsfoto

Fredrik Hjerling postadress

Cirkeln Kombinera Surbrunnsgatan 42A 113 48 Stockholm cirkeln.nu tryck

Norra Skåne Offset, Klippan

POLITIKER RÖD TYCKER SI och politiker blå tycker så. De laddar och

skjuter iväg sina argument i tv-studion. Matar på med inövade repliker. Givande meningsutbyte eller meningslös pajkastning? Hur ser du på saken? Själv är jag grundligt trött på dessa tre-minutersdebatter. Blir jag klokare? Knappast. Stärkt i min egen uppfattning? Ibland, men med en fadd eftersmak i munnen. Vill inte dras in i en svartvit syn på världen. MISSFÖRSTÅ NU INTE, jag är inte ute efter oändliga mellanmjölksamtal. Olika åsikter finns och ska diskuteras, det hör till demokratin och livet. Men hetsig polemik, nej, jag är tveksam. Ordet polemik kommer från grekiskans polemos = krig. Det behövs färre krig, inte fler.

Kanske är det mediedramaturgin i oskön förening med vår mänskliga längtan efter en rejäl fight. Men fighten passar bättre på fotbollsplan, än när komplexa frågor om klimat och kriminalitet ska hanteras.

VARFÖR BLIR DET SÅ HÄR?

JAG VILL OGÄRNA SKÄLLA på våra förtroendevalda politiker, det är trots allt vi själva som valt dem. När tv-kamerorna släckts kanske mer sansade samtal kan föras, även bland politiska meningsmotståndare. Jag vill i alla fall hoppas det.

THOMAS ÖSTLUND REDAKTÖR

tummen upp … FÖR GLADA VARNINGAR PÅ FACEBOOK. Vi hittade denna bild i flödet

och tar den gärna till oss. Som sagt, håll dig borta från studieförbunden om du vill ha dina fördomar i fred. tummen ned … FÖR FALSKA UNDERSKRIFTER. FO TO : JAR I KO IVI ST O

internet

Tröttsamma ordkrig

När sverigedemokraterna delade ut flygblad till migranter vid grek-turkiska gränsen skrev man under med ”The People of Sweden”. Man får tycka vad man vill, både om sverigedemokrater och migranter, men att ta sig rätten att tala i hela folkets namn. Nej det blir hela två tummar ner.

papper

issn

0282-135

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna men ange källan. Detta nummer är presslagt i mars 2020.

Innehåll 4 Gnissel i gruppen 8 Krokig väg till nytt land 10 Snart händer det

1 1 Bjud in till ditt gröna rum 12 Porträtt: Amanda Lind 16 Vego till vardags 2 1 16 färdiga studieplaner

2

cirkeln

BI LD: TODD DE VA N

Munken Kristall Tillverkat på Munkedals pappersbruk

8

KROKIG VÄG TILL NYTT LAND

16

VEGO TILL VARDAGS


NAMN: Thomas Wallin ÅLDER: 69 BOR:

Lägenhet i Ängelholm. GÖR: Tidigare folkhögskollärare, numera livsnjutare. FAMILJ: Tre barn, fyra barnbarn. LÄSER: Just nu Ålevangeliet av Patrik Svensson. LYSSNAR PÅ: Folkmusik, reggae och gammal proggmusik.

Vi såg en trana som gled in över havet, säkert från Danmark.

Naturens magi Vilken är din passion? Naturen! Känslan av att bara ge sig ut och vara en del av nåt större. Just i dag hade jag en härlig morgon uppe vid Laholmsbukten tillsammans med en cirkelgrupp. Vi såg tofsvipor och en trana som gled in över havet, säkert från Danmark.

På bilden har du en kikare, var är du och vad tittar du på? Jag tror att jag spanade in några gåsflockar på stranden vid Skälderviken här utanför Ängelholm. Det händer ofta att jag står så där med min kikare. Min grej är inte att se så många arter som möjligt, jag är mer ute efter magin i naturen. Vad är det för speciellt med din närnatur i nordvästra Skåne? Mångfalden! Skogen på Hallandsåsen, slättlandet i söder och havet i väster. Du behöver inte flytta på dig så långt för att upptäcka mycket. Bra för oss skåningar som är lite bekväma av oss. Du är cirkelledare, varför? Det är det här med folkbildning… Jag var tidigare lärare på Munka folkhögskola, så folkbildning har varit en del av hela mitt liv. Det är fantastiskt med gemensamt lärande och att uppleva naturen tillsammans. Har du något råd till cirkelledare? Som cirkelledare står du varken för hela sanningen eller hela kunskapen, det är bra att tänka på. Det är skillnad på cirkelledarskap och lärarskap. Vad leder du för cirklar? Den cirkel vi hade tidigare i dag heter Vinterfåglar. Nu laddar vi för Vårsång i fågelskogen, fågelsångcirklar som vi har haft många år. Den är väldigt populär, så det blir tre grupper i år. Vi skulle kunna fylla hur många cirklar som helst, men vill helst inte vara fler än tolv deltagare. Nybörjare i naturen, vad bör jag tänka på? Öppna dina sinnen, som min gamle läromästare Sven sade. Den kortaste promenad kan bjuda på mycket, om du ser och lyssnar ordentligt. TEXT: THOMAS ÖSTLUND FOTO: JARL VON SCHEELE

cirkeln 3


I GRUPPEN

BILD: NINNI OLJEMARK & ISTOCK

4

cirkeln


”Tänk alla härliga människor.” ”Vi trivs så bra tillsammans.” Denna idylliska tillvaro gäller knappast alla grupper – och inte alltid. Vi ingår i grupper hela livet. I familjen, kompisgänget, med jobbkollegerna, eller i en studiecirkel. Gruppkonflikter förekommer, även om vi inte alltid pratar högt om dem. Vad är det då som gör att konflikter uppstår? Och hur löser vi dem? ” VÅR FINA GEMENSKAP!”

»

En studiecirkel är inte en arbetsplats, med kolleger som vi gillar mer eller mindre, men ändå tvingas ha inpå livet. Inte heller är cirkeln ett skönt kompisgäng som planlöst hänger med varandra. Studiecirkeln är någonstans mitt emellan det formella och informella. En grupp där deltagarna delar ett intresse, visst. Men där kan likheten ibland sluta. Deltagarnas förväntningar på cirkeln kan skifta stort. Blandningen av människor med olika bakgrunder och personligheter kan göra cirkelgruppen spännande – och svårhanterlig. – Redan första timmen på nya kurser märker jag av olika personlighetstyper i gruppen. Vilka som är mer tystlåtna och tillbakadragna och vilka som frågar och tar plats, oavsett om det är intressant för övriga i gruppen eller inte. De deltagarna behöver jag begränsa redan från början annars tar de lätt över, säger Annelie Damberg som varit cirkelledare för hundkurser i Jönköping senaste 20 åren. Att redan från start prata lite om förväntningar och arbetssätt i gruppen är en god idé, menar Annelie Damberg. Det kan förebygga konflikter. Det behöver inte vara så krångligt som det kanske låter. – När deltagarna presenterar sig för varandra får de också tala om vad de vill lära sig och sin hund. Det ger en tydlig överblick av vad alla i gruppen förväntar sig och underlättar för mig som ledare.

Ansvar tillsammans

Men hur är det då med studiecirklar och arrangemang som inte har någon tydlig ledare? Där gruppen just är ett grupparbete. Som i ett musikband eller en teatergrupp. Lisa Moraeus som jobbar med ledarskap i ideella organisationer säger att i grupper utan formella ledare behöver alla ta ansvar tillsammans. Då är det en god hjälp att sätta sig ner och prata om vilka roller som finns i gruppen, och kanske

göra en enkel ansvarsfördelning mellan olika uppgifter: Vem håller i replokalen, vem bokar spelningar och vem bestämmer repertoaren? I en del grupper löser detta sig kemiskt, deltagarna hittar sina roller och allt flyter på. Men det finns också många exempel på att när gruppen hoppat över just själva ”grupp-pratet”, då är den mer sårbar för gnissel och konflikter. – Skriv ner det ni kommit fram till, så att det blir tydligt för alla. Då är det lätt att gå tillbaka och stämma av, föreslår Lisa Moraeus. Överflödigt och onödigt krångligt, kanske någon tänker. En bra förebyggande åtgärd som inte behöver ta så lång tid, menar Lisa Moraeus. Är det besvärligt att på egen »

ANNELIE DAMBERG

leder kurser med hundägare. Att deltagarna från start får berätta om sina förväntningar underlättar. LISA MORAEUS

arbetar med ledarskap. I grupper utan formell ledare måste alla ta ansvar. Det gäller att sätta ord på det som ligger under ytan.

Olika sätt att visa missnöje Det är inte alltid vi tydligt uttrycker vad vi tycker och tänker. Det gäller särskilt när vi är missnöjda eller kritiska (för ofta är vi samtidigt lite fega). För den som månar om gruppens sammanhållning kan det vara bra att tänka på dessa – mer eller mindre uppenbara – tecken på att en konflikt är under uppsegling.

med ord som jämt, aldrig, alltid, folk och man. ”Att folk aldrig kan plocka undan fast man jämt säger till”. Svårt att veta vilka man och folk är och vad aldrig och jämt egentligen innebär. Tystnad. Att göra sig otillgänglig och dra sig undan behöver inte vara ett uttryck för missnöje, men kan vara det. I en cirkel är just en av poängerna att alla ska delta och vara delaktiga.

Dubbla budskap. Någon säger med sammanpressade käkar att ”Jag är inte arg” och kokar samtidigt inombords. Tumregeln är att handlingar och kroppsspråk är tydligare och sannare än ord.

Osynliggörande. Att deltagare nonchalerar eller ignorerar varandra, är ofta ett tecken på att det gnisslar. Kan ibland ta sig subtila uttryck, som ett litet himlande med ögonen, vilket knappast gör saken bättre.

Antydning. Någon säger något i förbifarten, som ett sätt att visa vad hen tycker, utan att behöva förklara eller stå för följderna. Lite fegt kanske, men vanligare än man tror.

Skitprat. Skvallrar gör vi väl alla då och då, men när vissa i gruppen gaddar ihop sig och tillsammans börjar sucka och prata illa om någon annan, då är det verkligen dags att höja varningsflagg.

Generaliseringar. Var uppmärksam på ofullständiga och svepande uttalanden, »

cirkeln 5


10 TANKAR OM Sopa under mattan

Konflikter är jobbigt! De flesta av oss vill gärna blunda för varningstecknen och sopa allt under mattan. ”Det löser sig nog av sig själv”, är vad vi hoppas på. Visst, alla frön till konflikter behöver inte urarta i gruppkrig. Men ett generellt råd är ändå att göra något innan det gått för långt.

Kommunikationsstörning

Två människor uppfattar aldrig en och samma sak på exakt samma sätt. Ord och uttryck tolkas olika. kommunikationsstörningar är nog den vanligaste källan till missförstånd och konflikt i allt mänskligt umgänge. ”Kan du fixa fika till nästa möte”, kan för någon betyda hembakta bullar och sju sorters kakor. En annan tolkar uppmaningen som att boka bord för hela gruppen på närmaste kafé.

På väg åt olika håll?

Oklarheter om mål, regler och roller kan förvirra vilken grupp som helst. Det är inte säkert ni i gruppen tycker lika. Olika åsikter är ingen fara, men de måste behandlas med omsorg! Just det är poängen med att prata om det tillsammans. Nästa steg, om ni tycker olika, är att kompromissa och jämka.

Ofrivilligt maktlös

Makt och inflytande kan vara ojämnt fördelad i gruppen. Alla kanske varken vill och

» hand komma överens om gruppens mål och arbetssätt, tycker hon att man ska fråga sitt studieförbund.

Samtalshjälp

En som agerat extern hjälp till olika grupper är Nicklas Hovberg, verksamhetshetsutvecklare på Studiefrämjandet Uppsala Västmanland. Han rycker ibland ut som samtalshjälp till musikcirklar som kört fast. Nicklas Hovberg menar att en orsak till konflikt i banden är att medlemmarna helt enkelt vill olika saker. Vissa nöjer sig gott och väl med att spela med kompisarna då och då, medan andra vill mer med sin 6

cirkeln

behöver bestämma lika mycket som andra. Men att känna sig ofrivilligt marginaliserad och utanför kan (ofta med rätta) föda negativa tankar och destruktiv energi.

byte sker sällan långsiktig konfliktlösning. Välj i stället att ta upp frågorna vid en senare, och lugnare, tidpunkt. Se bara till att det tillfället kommer!

Får fördomar frodas?

Klargör spelreglerna och se framåt

När förutfattade meningar och stereotypa uppfattningar får frodas kan det skapa ilska, irritation och allmänt dålig stämning. Hur behandlar ni olikheter? Hur är det med fördomar med tanke på ålder, kön, ursprung, funktionsvariationer? Kan vara värt att fundera på för alla gruppdeltagare – enskilt eller tillsammans.

Social kompetens i cirkeln

Visst kan ni ägna er åt gruppterapi i cirkeln. Vrida ut och in på orsakerna till att det gnisslar mellan deltagarna. Vem som sade eller gjorde vad, när, hur och varför. Detta kan säkert vara intressant, men är sällan det mest konstruktiva sättet att komma vidare. Bättre är nog att klargöra det ni faktiskt är överens om, och utifrån det hitta en gemensam plattform för gruppens fortsatta existens.

Att prata om annat än det som intresserar er (musik, hundar, jakt eller vad det nu är) har en poäng i sig. Studiecirkelns fria form kan vara en källa till konflikter, men kan också stärka förmågan att samtala och kompromissa. ”Social kompetens” tränas i många cirklar, vid sidan om själva ämnet för cirkeln – ibland utan att deltagarna själva är medvetna om att det sker.

Ny energi i gruppen

I stridens hetta – eller senare

Vi går skilda vägar

Konflikter gör oss sårbara. I stridens hetta visar vi oss sällan från vår bästa sida. Hetsiga och känslosamma meningsutbyten kan vara tändgnista för en konflikt som legat och pyst under ytan. Men mitt i ett hetsigt meningsut-

NICKLAS HOVBERG har

agerat samtalshjälp till musikgrupper som kört fast. En orsak till konflikt är att bandmedlemmarna har olika ambition med sitt spelande.

musik och ha en mer avancerad repertoar. Konflikterna kan också handla om själva arbetssättet i gruppen. Som i niomannabandet som käkade middag ihop en kväll före spelning. Några började direkt planera låtar och låtordning till nästa dags

Många grupper går stärkta ur en konflikt, när de väl lyckats ta sig igenom den. Gemensamt övervunna svårigheter kan öka sammanhållningen och ladda gruppen med ny energi. Insikten att en konflikt faktiskt inte behöver leda till totalt haveri, gör att tryggheten och tilliten i gruppen stärks. Deltagarna vågar mer!

Det är inget egenvärde att alla grupper överlever, till vilket pris som helst. Ibland kan det helt enkelt vara läge att säga tack för den tid som varit – och gå skilda vägar.

gig. Flera bandmedlemmar droppade av från middagen. Till slut var det en grupp på tre personer kvar som bestämde låtar och spelordning. Nästa morgon till frukost presenterade de sitt beslut för övriga i gruppen. De kände sig åsidosatta, protesterade och ville spela andra låtar. ”Ni stack ju från middagen och får väl skylla er själva”, menade de tre som bestämt hur det skulle bli. – Där och då blev det tydligt att beslutsprocessen fungerade olika i bandet. Vissa bestämde sig snabbt. Andra behövde sova på saken innan de var redo att fatta beslut. Inget är rätt eller fel, säger Nicklas Hov-


– Det gäller att sätta ord på det som ligger under ytan och fråga sig vad vi vill ha för samtalsklimat. Kanske deltagarna i gruppen är elaka mot varandra och har en tråkig jargong som kan vara sårande för någon. När det inte finns en tydlig ledare är det allas ansvar att lyfta den frågan, säger Lisa Moraeus.

När suckarna kommer

När någon deltagare börjar sucka på hundkursen i Jönköping för att de tycker att de får för lite uppmärksamhet för sig och sin hund, då agerar ledaren Annelie Damberg snabbt. – Antingen säger jag att det är bra om de lyssnar på även sådant som inte rör deras hund eftersom de kanske råkar ut för samma problem längre fram eller vid nästa hund och att den kunskapen också är bra för att kunna hjälpa andra. Eller så delar jag in dem i mindre grupper där de ska lösa uppgifter som att hitta på tio lekar för en hund, komma fram till hur de ska få sin hund att backa uppför en trappa eller vad de gör om de glömt bajspåsar när de är på stan. Då jobbar de tillsammans samtidigt som de ofta har väldigt kul, säger Annelie Damberg.

Hållplatser

Många grupper går stärkta ur en konflikt, när de väl lyckats ta sig igenom den. berg. Precis som Lisa Moraeus anser han att det är bra att sätta på pränt hur beslut fattas i gruppen. – Det blir ett stöd för att undvika konflikt och tydliggör vem som har mandat att fatta viktiga beslut.

Metallica i terapi

Nicklas Hovberg säger att många band kanske inte tycker att det här med att prata beslutsprocess och sätta papper i pärm är bekvämt eller står högst på önskelistan. Men han är övertygad om att det kan förebygga konflikter. – Världens största hårdrocksband Me-

tallica gick i gruppterapi i nästan två år efter att de haft våldsamma gräl och olika syn på arbetsprocessen. Hade de inte gjort det hade bandet gått under. Jag är övertygad om att ett band som är harmoniskt och har en god stämning i gruppen gör mycket bättre ifrån sig på scenen. Konflikter som rör otydlig roll- och arbetsfördelning i en grupp brukar kallas strukturella. De är ofta är lättare att förebygga än konflikter på det personliga planet som handlar om kulturen i gruppen – hur man beter sig mot varandra. I botten handlar dessa konflikter ofta om makt, revir och prestige.

Alla oenigheter i en grupp behöver inte leda till konflikt och alla måste inte älska varandra hela tiden. Det är när sammanhållningen och den goda stämningen i gruppen hotas som det är dags att ta tag i det. Det är bra med hållplatser längs vägen, för att stämma av om deltagarna trivs med kulturen och arbetssättet. Är svaret ja, är det bara tuta att köra. Är svaret nej, gäller det att tillsammans fundera på vad man ska göra åt det. Slutligen säger Lisa Moraeus att den som ingår i en grupp i ett ideellt sammanhang ska må bra och känna att det ger något. Är det tråkigt och tär på en så ska man tillåta sig själv att lämna gruppen. – Även om man ingått i en grupp i många år är det inte värt att slita ut sig om det inte funkar. Vissa tycker att det är en förlust att lämna. Men min upplevelse är att många stannar för länge. Man ska lyssna på sin magkänsla. l TEXT: GERD ERIKSSON

Metallicas dokumentär om sin gruppterapi heter Some Kind of Monster.

cirkeln 7


Integration

har studieförbunden gjort stora insatser med flyktingar. Nu har insatserna Svenska från dag ett och Vardagssvenska utvärderats och får goda betyg. Men att det inte är enkelt att hitta sin plats i ett nytt land, visar studien Handlingsutrymme och handlingskraft från Studiefrämjandet.

DE SENASTE ÅREN

KROKIG VÄG TILL NYTT

»

Sedan 2015, då 163 000 personer ansökte om asyl i Sverige, har debatten om migrationspolitiken rasat för fullt, ofta i skarp och konfrontativ ton. Samtidigt har många ideella organisationer, däribland studieförbunden, gjort stora insatser för att underlätta tillvaron för de asylsökande. Studieförbunden och folkhögskolorna fick redan 2015 extra pengar från regeringen för de två insatserna Svenska från dag ett och Vardagssvenska.

På asylboenden

Svenska från dag ett är undervisning i svenska och samhällsorientering. Verksamheten har främst skett på asylboenden, för en mer meningsfull väntan på besked från Migrationsverket. Vardagssvenska är en 40 timmars studiecirkel i svenska. En övergripande tanke har varit att korta ner 8

cirkeln

tiden för etablering i Sverige för den som får uppehållstillstånd. Fyra av tio asylsökande som kommit till Sverige har deltagit i studieförbundens verksamhet. År 2018 genomfördes 7 400 arrangemang med nära 80 000 deltagare inom studieförbunden.

Stor efterfrågan

Nu har myndigheten Statskontoret utvärderat de båda insatserna. Slutsatsen är att de varit ändamålsenliga och viktiga för målgruppen. Efterfrågan har varit stor, och många studieförbund har genomfört mer verksamhet än vad de fått pengar för, vilket visar på ett stort engagemang när det gäller att möta de asylsökande. Studieförbunden är flexibla och har förmågan att möta deltagarnas skiftande behov, vilket Statskontoret ser som positivt. De asylsökande själva är också i huvudsak

nöjda. Många av dem efterfrågar mer möjligheter till utbildning.

Långsiktiga effekter

När det gäller den långsiktiga betydelsen är det svårt att dra några säkra slutsatser. Dels är insatserna relativt korta, dels har det inte gått så lång tid, vilket gör det svårt att bedöma effekterna. Det står dock klart att studieförbunden bidragit till kunskaper i svenska språket, och att deras aktiviteter bidragit till att göra vardagen mer meningsfull för de asylsökande. Det är dock svårt att veta om det finns några kopplingar mellan insatserna och framtida möjligheter till arbete, menar Statskontoret. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND

Rapporten Utvärdering av folkbildningsinsatser för asylsökande och utrikes födda kvinnor finns som pdf på www.statskontoret.se


BIL D : M O STPHOTO S

Handlingsutrymme och handlingskraft

»

AVGÖRANDE FAKTORER FÖR INTEGRATION Studien Handlingsutrymme och handlingskraft speglar Studiefrämjandets ”gräsrotsarbete” för integration. Syftet har varit att ge underlag till en strategi för det fortsatta arbetet mot utanförskap. Ett fyrtiotal personer med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden har intervjuats. Just handlingskraft och handlingsutrymme är två bärande begrepp i studien. För samtliga intervjuade ”verkar ett liv i Sverige, och att få känna sig som en del av samhället, som ett självklart mål”, skriver rapportförfattarna. Många ger uttryck för drömmar och framtidstro – och även ett personligt driv för att förverkliga sina drömmar. De har handlingskraft.

SAMTIDIGT SOM migrationsdebatten rasat har studieförbunden arbetat praktiskt för att möta de asylsökande.

LAND

Hinder på vägen

Samtidigt finns det hinder på vägen. Svårigheter att lära sig svenska, diskriminering, utanförskap och känslan av att leva ”mitt emellan” två kulturer. Det här skapar motvind i de invandrades möjligheter att få fotfäste i Sverige. Handlingsutrymmet begränsas.

Och om handlingsutrymmet krymper kan det bidra till att handlingskraften successivt avtar. Så här beskrivs det i rapporten: ”Handlingsutrymme och handlingskraft kan således beskrivas som ömsesidigt beroende och ömsesidigt konstituerande element i strävan efter ett värdigt liv. När framtidsdrömmar framstår som ouppnåeliga börjar handlingskraften försvagas och ’elden inom dig börjar sakta slockna’. När detta händer så ter sig alla hinder som oändligt stora och alla mål som helt utom räckhåll. Ju mer handlingsutrymmet tryter desto mer blir handlingskraften otillräcklig. Här kan folkbildningen vara ett bärande element i alla människors rätt till ett värdigt liv – kanske kan den till och med spela en avgörande roll.” En folkbildning som bidrar till att både stärka handlingskraften och vidga handlingsutrymmet kan alltså bidra till att minska utanförskapet och stärka egenmakten. För invandrade – och säkert för alla andra. l Rapporten Handlingsutrymme och handlingskraft finns att ladda ner på www.studieframjandet.se

RÖSTER OM LIVET I SVERIGE ”Här i Sverige tycker jag det finns många möjligheter, det gäller bara att ta steget och våga komma fram.”

”…Vi ville ju bli en del av samhället och det blir man aldrig om man bor med landsmän och pratar samma språk…”

”Mina drömmar är ingenting … för här finns ingen jämlikhet, det är skillnad mellan svenskar och flyktingar.”

”När man kommer till ett land så ska man lära sig språket och gå all in.”

”Även om man pratar bra svenska, folk bedömer oss på grund av hur vi ser ut… alltså om vi har sjal eller om jag har mörkt hår … oavsett vad vi gör är vi inte svenskar, för de svenskarna, de anser oss vara annorlunda.” Citat ur rapporten Handlingsutrymme och handlingskraft.

cirkeln 9


Pilf lätning

Lär dig fermentera på två timmar! Du lär dig grunderna och får en startad surkål i glasburk att ta med hem. 50 kronor kostar kalaset. Sedan är det bara att sätta igång och syra dina egna grönsaker hemma.

HÄR FÅR DU LÄRA DIG fläta stöd

till trädgårdens växter av äkta naturmaterial – grenar av pil, lönn, sälg, rönn och andra småträd. Det hela sker utomhus. Kaffe och smörgås serveras. KARLSTAD 7 MAJ

STORT INTRESSE FÖR JÄGARSKOLAN JÄGARSKOLAN drar många

deltagare och flera intensivkurser under våren är redan fullbokade. Jägarskolan ges i många olika former och över hela landet i samarbete med Jägareförbundet. Sök Jägarskolan på studieframjandet.se

ALINGSÅS 2 APRIL

NATUR- OCH KULTURVANDRINGAR ATT VANDRA TILLSAMMANS är populärt året om, och särskilt på våren. Ett exempel är vandringen på 8 av Gotaledens 71 kilometer, från Jonsered till Aspenäs öster om Göteborg den 7 april, som Studiefrämjandet arrangerar i samarbete med Turistföreningen. ”Bra på fötterna”, uppmanas.

Snart händer det

Över hela landet pågår massor av spännande folkbildning. Studiecirklar, föreläsningar och kurser i alla möjliga ämnen. Här är bara ett litet urval om allt som är på gång. Mycket, mycket mer finns på www.studieframjandet.se Många av arrangemangen genomförs i samarbete med det lokala föreningslivet.

ditt kvarter

MUSIKFESTIVAL IDEELL MUSIK - och kulturfes-

tival på Regementet i Umeå. Många lokala och mindre akter i en mix av olika genrer. UMEÅ 15-16 MAJ

Naturfoto festival En heldag den 18 april med bildutställningar och föreläsningar av några av Sveriges bästa naturfotografer. Endagsfestivalen Naturfoto Södermöre äger rum i på Bjursnäs bygdegård söder om Kalmar. KALMAR 18 APRIL

10

cirkeln

Rädda vildbina!

HUNDEN & DITT KROPPSSPRÅK

LÄNSSTYRELSEN i Östergötland arbetar för att skydda och bevara vildbin, våra viktigaste pollinerare. Om detta berättar Tommy Karlsson i en kvällsföreläsning på Café Planet.

HUR DU STÅR, går och tittar,

NORRKÖPING 21 APRIL

ASPÅS, JÄMTLAND 24 APRIL

FÅGELKONSERT PÅ DJURGÅRDEN

allt detta uppmärksammar din hund. Här får du kloka råd och även testa i praktiken hur du ”talar” till din egen hund – med kroppen.

EKONOMI I FÖRENINGEN

FIRA KUNGLIGA nationalstads-

parken 25 år med en guidad kvällstur där fåglarna står i centrum, men även andra naturoch kulturvärden på Djurgården. Henrik Waldenström, ornitolog och WWF:s projektledare för Ekoparken guide vägleder.

ATT VARA KASSÖR i en förening är inte helt lätt. ”Uttömmande kunskaper om ekonomin i föreningen”, utlovas på denna föreläsning med föreningsexperten Sven Knutsson. Gratis för föreningar som samarbetar med Studiefrämjandet.

STOCKHOLM 10 JUNI

VARBERG 9 MAJ

Lär dig ympa UNDER EN FULLSPÄCKAD

lärorik dag lär du dig grunderna i ympning av fruktträd både i teori och praktik. Du skapar ditt eget äppelträd att ta med hem genom att ympa på grundstam. FLEN 10 MAJ

FARBROR GRÖN BERÄTTAR

Du behöver inte ha en stor trädgård för att odla. På föreläsningen ”Odla där du är” i Öjebyn i Norrbotten berättar Johannes Wätterbäck – Farbror Grön hur du kommer igång. ÖJEBYN 19 APRIL

BIL D E R: STU D IE FRÄM JAND E T, FARBRO R GRÖ N & PE ANU TS KO M M U NIKATIO NSBYRÅ

notiser

Gör surkål


Krönika

Våga visa ditt gröna rum

Läs TRÄDGÅRDSBÖCKER

Med nya perspektiv

Inga krav, ingen kostnad. Bara glädjen i att visa upp sin trädgård och träffa andra människor. Den 28 juni är det dags igen för Tusen trädgårdar, som i år tioårsjubilerar. Här skriver initiativtagaren Gunnel Carlson om varför just du ska delta på Tusen Trädgårdar.

Böcker om odling och trädgård finns det gott om. Här är tre titlar som sticker ut lite i vårens bokskörd.

»

och en undersköterska från Närke. En smideskonstnär från Österlen och en ambassadör i Lappland. En kolonist i Göteborg och en pensionär i Stockholm. Det här är personer som jag förmodligen aldrig hade träffat och blivit kompis med om det inte hade varit för trädgården. Vårt gemensamma intresse har skapat starka band mellan oss och vi har blivit vänner för livet, det gröna livet. I sommar räknar jag med att få ännu fler vänner när Tusen Trädgårdar slår upp sina grindar den 28 juni. I år är det tioårsjubileum så den här gången ska det bli en riktig sommarfest i den svenska trädgården. Med ballonger och popcorn firar vi att vi har världens finaste trädgårdar i Sverige. I alla fall tycker vi det. EN LÄRARE FRÅN TOLLARP

FÖRFATTARENS TRÄDGÅRD Många författare har hämtat inspiration bland blommor och blad i trädgården. Här får du möta tjugo brittiska författare – och deras trädgårdar. Agatha Christie, Charles Dickens och Jane Austin är tre av dem. Av Jackie Bennett (Westander förlag) TRÄDGÅRDSDESIGN I PRAKTIKEN Visst kan du odla som du vill, men vem har inte hemliga drömmar om den designade trädgården som samspelar med huset och omgivningen? Här får du inspiration och praktiska råd. Av Dan Rosenholm och Ann-Christin Rosenholm (Norstedts)

har blivit en av våra absolut vanligaste och trevligaste fritidssysselsättningar och intresset bara växer. Genom att öppna våra trädgårdar och dela med oss av våra odlingar och vår kunskap skapas band mellan människor som aldrig förr. Trädgård har blivit en social mötesplats, en lekplats och ett samlingsrum. När vi drog igång Tusen Trädgårdar 2010, jag och Elisabeth Svalin Gunnarsson på Riksförbundet Svensk Trädgård, var vi väldigt optimistiska. Det ska väl inte vara så svårt att få ihop tusen trädgårdar i ett land där det vimlar av trädgårdar, kolonier, odlingslotter, parker och gröna innergårdar. Nja, så enkelt var det inte – det finns fortfarande en jante som sitter på mångas axlar. Inte ska väl jag? Och den duger inte! får vi fortfarande höra. Så skaka av dig jante, ditt gröna rum duger eftersom Tusen Trädgårdar inte ställa några andra krav än att du själv ska tycka om din trädgård.

ATT HÅLLA PÅ MED TRÄDGÅRD

GUNNEL CARLSON

LADDA FÖR TUSEN TRÄDGÅRDAR

DEN 28 JUNI ÄR DAGS för Tusen Trädgårdar. Då öppnar

BILD: PERNILLA BER GDAH L

VÅR FÖREBILD ÄR SÅ KLART ENGLAND, landet där det är självklart att man delar med sig av sin egen odling och ger av den kunskap man har. Många engelsmän passar på att sälja överskott av växter och bjuda på scones och te. Hos oss gör man som man vill. Det kostar inget att vara med, ingen kommer att kolla i förväg hur du har det, du behöver varken bjuda på te eller sälja plantor om du inte vill. Det enda vi begär är att du tycker om din gröna plats på jorden och vill dela med dig av den. Är du orolig för att ingen ska komma? Bjud in några grannar och kompisar. Då blir du aldrig ensam i det gröna. Jag, Studiefrämjandet, Riksförbundet Svenskt Trädgård och Sällskapet Trädgårdsamatörerna vågar lova att det kommer att bli en upplevelse för livet. l

FÖRTROLLAD TRÄDGÅRD Fixa blomsterfestival, undersök fröer och kärnor, bygg ett insektshotell… Pyssel, tips och fakta om livet i trädgården. För barn 6-9 år (och säkert många andra). Här utlovas också receptet på den allra godaste äppelkakan. Av Cecilia Ottenby (Natur &Kultur)

trädgårdsentusiaster över hela Sverige sina trädgårdar för besökare. Vem som helst kan vara med; villaägare, kolonister och balkongodlare. På många håll genomför Studiefrämjandet cirklar och andra arrangemang om trädgård och odling. Tusen Trädgårdar är ett tillfälle att samlas och utveckla odlingsintresset. Ta kontakt med Studiefrämjandet där du bor och hör efter vad som är på gång eller kom med förslag. Gå in på www.tradgardssverige.org och anmäl dig till Tusen Trädgårdar den 28 juni.

TRÄDGÅRDSJOURNALIST

cirkeln 11


BIL D : M IL J Ö PARTIE T

Amanda Lind en del av kulturens ekosystem Så kallar Amanda Lind det myllrande kulturliv som finns över hela Sverige. Som kulturminister är hon själv en del av detta ekosystem. Och även studieförbunden har en given plats. Kulturens frihet har länge tagits för given, men nu blåser andra vindar och det oroar Amanda Lind. ”När yttrandefriheten sätts på prov och kulturens frihet hotas, då känner jag att det aldrig varit viktigare än nu att vara kulturminister.” ”KULTURENS EKOSYSTEM”

» om

AMANDA LIND 39 GÖR: Kulturminister

sedan 2019.

BOR: Bor i Järna med

man och tre barn.

UPPVÄXT: I Luleå.

UTBILDNING: Studerat psykologi i Umeå och legitimerad psykolog sedan 2009. MEDLEM I: Miljöpartiet sedan 1999. Har bland annat varit kommunalråd i Härnösand och partisekreterare.

12

cirkeln

Konsten i Amanda Linds tjänsterum byts ut med jämna mellanrum. På hedersplatsen, ovanför skrivbordet på Kulturdepartementet, hänger en matchtröja från Luleå Hockey. Den blir nog kvar lika länge som Amanda Lind. Hon går gärna på hockey och har sina rötter i Luleå, så favoritlaget är givet. Den norrländska dialekten är påtaglig, trots att Amanda Lind genom livet rört sig söderut. Pluggade psykologi i Umeå, var kommunalråd i Härnösand, därefter partisekreterare för Miljöpartiet. Nu bor hon i Järna i Södermanland, lite närmare jobbet i centrala Stockholm Utnämningen av Amanda Lind till kulturminister förvånade vissa, men det var knappast någon politisk nykomling som efterträdde Alice Bah Kunke, när den nya regeringen efter sega förhandlingar kom på plats i början av 2019. Hennes formella titel är kultur- och demokratiminister. Ansvarsområdet rymmer även idrott, civilsamhälle, medier och ungdomspolitik. Tiden före mötet med Cirkeln har det stormat lite. På Guldbaggegalan visade det sig att hon inte

hade sett någon av de nominerade filmerna. Kultursidorna morrade. Amanda Lind ler, suckar lätt och låter ana att hon betraktar hela historien som en storm i ett vattenglas. – Jag ser mycket på svensk film och är intresserad av kultur, men självklart hinner jag inte ta del av allt.

Hotad frihet

Som kulturminister finns det definitivt viktigare saker att prata om och agera för. Som kulturens frihet till exempel. – Nu vill politiker från olika håll, särskilt sverigedemokraterna men även andra högerpartier, styra innehållet i det som skapas. Då måste vi stå upp för kulturens frihet. Hon tar Sölvesborg som exempel, där den politiska majoriteten, med sverigedemokraterna i spetsen, bestämt att offentliga medel inte ska gå till ”utmanande samtidskonst”. – En olycklig och farlig utveckling, det är i grunden en fråga om yttrandefrihet och en begränsning av vilka röster som får ta plats i offent» ligheten, konstaterar Amanda Lind.


”När folkbildningen är som bäst ger den oss redskap i konsten att vara människa.”

Närbild AMANDA LIND

cirkeln 13


BIL D : M IL J Ö PARTIE T

”EN OLYCKLIG OCH FARLIG UTVECKLING.”

Amanda Lind oroas över politiker som vill inskränka den konstnärliga friheten.

AMANDA LIND associerar

Kulturelit Svårdefinierat Norrland Hem Hiphop Spännande Trump Mycket långt från mig Studiecirkel Demokratisk organisering Flygskam Bättre att känna klimatengagemang

14

cirkeln

»

Hon hänvisar till principen om ”armlängds avstånd”, det vill säga att politikerna ska ge förutsättningar för konstnärer att verka, men varken diktera eller recensera innehållet i deras skapande. – Den principen har vi varit överens om, men nu verkar det inte så längre. Jag möter många kulturskapare som är bekymrade över utvecklingen. Den konstnärliga friheten är inte enda utmaningen på kulturområdet. Många kommuner har det kärvt ekonomiskt och kulturen blir ofta måltavla för besparingar. Amanda Lind säger sig förstå det svåra läget, men varnar ändå för vad som kan hända om kulturen alltid drar nitlotten. – Mångfalden kulturuttryck i ett samhälle uppstår inte av sig själv. Den är en följd av att vi under många år har fört en medveten kulturpolitik. Att alla barn och unga kan uppleva och utöva kultur är något hon själv värderar högt. Hon nämner den nationella politiken för kulturskolan, med ett statligt anslag på 700 miljoner kronor till kulturskolorna.

Stabilitet och frihet

”Kulturens ekosystem”. Det är kanske inte så överraskande att en miljöpartistisk kul-

turminister använder detta uttryck för att beskriva det svenska kulturlivet. I ekosystemet ingår kulturen i hela landet, från konstnärliga högskolor och kulturinstitutioner till biblioteken och kommunala kulturskolorna. Även folkbildningen är en del av ekosystemet, enligt Amanda Lind. – Jag vill lyfta fram det breda myller av kultur som finns överallt i vårt land. I folkhögskolor, studieförbund och kulturföreningar.

Gått på folkhögskola

Hon har själv gått på två folkhögskolor, kursen Naturens medicin på Biskops Arnö och Livsverkstan på Lidingö folkhögskola. Studiecirklar har det också blivit en hel del, särskilt under studietiden i Umeå. – Jag tror mycket på studiecirkelformen. Den ger inramning och stabilitet samtidigt som det är en fri form av lärande. Studieförbundens och folkhögskolornas kulturverksamhet är viktig, både för dem som deltar för nöjes skull – och för att den professionella kulturen ska utvecklas, menar Amanda Lind. – Våra internationellt framstående kulturutövare har inte uppstått i ett vakuum. Utan studieförbundens kulturverksam-


Jag tror mycket på studiecirkelformen. Den ger inramning och stabilitet samtidigt som det är en fri form av lärande. het och folkhögskolornas estetiska utbildningar skulle vi inte ha det kulturliv vi har i dag.

Nå ut bredare

Det är inte enbart inom kulturområdet som studieförbunden har en viktig uppgift. – De kan stötta människors organisering och samhällsengagemang. Det är centralt för vår demokrati. Här finns mer att göra: – Även om folkbildningen når väldigt många står vissa utanför. Det är en utmaning för studieförbunden att försöka nå ut ännu bredare än de gör i dag. Samtidigt som Amanda Lind hävdar folkbildningens betydelse för kultur och demokrati, finns också värden som går djupare än så. En tanke om bildning som egentligen inte behöver ha något syfte eller leda någonstans. Kanske är det prästdottern Amanda Lind som nu talar: – När folkbildningen är som bäst ger den oss redskap i konsten att vara människa.

Sjungit i kör

Vilken är då Amanda Linds egen största kulturupplevelse? ”Väldigt många”, säger hon men fastnar till slut för när hon som ung var med i Domkyrkokören i Luleå. – Där fick jag utveckla min egen kreativa förmåga tillsammans med andra. Det betydde mycket för mig. Samtidigt som Amanda Lind nu kommit igång ordentligt med att prata folkbildning och kultur, tittar hennes pressekreterare försynt på klockan. Fler besök väntar och därefter vidare till riksdagen för en interpellationsdebatt om svensk filmpolitik. I morgon i väg till Eskilstuna och konferensen Folk och kultur. – Det är ett myllrande tillfälle att få träffa Sveriges kulturaktörer. Säger en kulturminister som ser ut att trivas i sin roll. l

HBTQI LAJV

HBTQI-RÖRELSEN har på senare år haft

stora framgångar. Både lagar och attityder har färändrats. Men hur är det med historieskrivningen? Och hur är det att komma ut i dag? Kan dessa frågor vara utgångspunkt för ett lajv? Javisst, underlaget finns i #Stolt lajvantologi. Den släpptes förra året och är ett samarbete mellan RFSL och Studiefrämjandet. Antologin består av scenarion och interaktiva övningar, uppdelat på tre områden: Historia innehåller tre lajv om hbtqi-historia. Komma ut, med två lajv, just om hur det kan vara att komma ut. Trans innehåller tre lajv om hur det känns att genomgå en transprocess. ”Vi hoppas kunna bereda väg för intressanta, öppna och sårbara samtal om en historia som annars lätt glöms bort”, skriver RFSL i sin presentation av materialet.

• • •

• Antologin #Stolt lajvantologi kan laddas ner gratis från studieframjandet.se och rfsl.se. • HBTQI är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queerpersoner och intersexuella. • Projektet STOLT inom RFSL har genomförts med stöd av Postkodlotteriets Kulturstiftelse.

BIOLOGISKA MÅNGFALDENS DAG 22 MAJ

Växtbingo, nattfjärilskväll och mycket mer DEN 22 MAJ ÄR DET DAGS för årets upplaga av Biologiska mångfaldens dag. Dagen vill uppmärksamma artrikedomen i naturen och lokala aktiviteter genomförs över hala landet. På bara ett par år har Biologiska mångfaldens dag växt till en av Sveriges största naturhögtider. Förra året genomfördes hela 359 aktiviteter, nästan dubbelt så många som året innan. På www.biomfdag.se, kan du läsa mer om dagen och även se en lista med planerade aktiviteter. Varför inte hänga med på Växtbingo, Nattfjärilskväll, Bioblitz eller kolla in Naturen under en lupp. Listan fylls på hela tiden. På flera håll i landet är Studiefrämjandet med och genomför arrangemang under Biologiska mångfaldens dag.

TEXT: THOMAS ÖSTLUND

cirkeln 15


LÖVSTABRUK i norra Uppland

har anor från 1600-talet och en mäktig bruksherrgård.

VEGO till vardags vad säger du?” ”Ta lite rosmarin på brödet, det blir jättegott.” ”Restfest är ett bra sätt att ta tillvara mat som blivit över.” På kursen Vego till vardags flyger goda råd och glada skratt mellan skärbrädor och diskbänkar. Här råder knappast någon vegetarisk fundamentalism, snarare en nyfiken inställning till nya gröna råvaror och spännande smaker. Allt avrundas med en härlig måltid – alldeles egentillverkad! ”KANSKE MER HONUNG,

» MARIA ZIHAMMOU med sin nya bok och en gulbetsgarnerad morotskaka.

16

cirkeln

Mindre kött. Mer grönt. Du kan inte ha missat budskapet. Att styra om matvanorna till mer vegetariskt är knappast en tillfällig trend, utan en livsstilsförändring som kommit för att stanna. Just vegetarisk matlagning var också temat när Studiefrämjandet Halland bjöd in till kursen Vego till vardags.

När Cirkeln anländer till skolköket på Mariedalsskolan i Varberg är slamret med grytor och kastruller redan i full gång. Ett febrilt hackande och vispande pågår vid de fem matlagningsstationerna. Ingen tvekan att de åtta deltagarna med stor energi gett sig i kast med uppgiften. Under några timmar denna lördag ska de tillsammans laga ett antal vegetariska rätter.


EN TIMMES GUIDNING med en mix av fakta och spännande berättelser från brukets historia.

Dina matval Vegan Veganer avstår från alla animaliska produkter och även tillsatser av animaliskt ursprung. Många veganer avstår även från andra produkter där djur är inblandade, pälsar, dunkuddar etc. Vegetarian Vegetarianer utesluter kött och fisk från kosten. När det gäller ägg och mjölkprodukter finns olika varianter, även om många som kallar sig vegetarianer äter ägg, ost, mjölk, honung etc.

MARITA SÖRSTRÖM (längst fram) och ANITA PERSSON är båda nyfikna på

vegetariskt och hoppas på lite ny inspiration efter ett långt liv i köket.

Allt sker under sakkunnig ledning av Maria Zihammou, journalist och författare till flera kokböcker. Hon fångar snabbt deltagarnas intresse. – Titta här vad ni kan göra av en överbliven gulbeta, utbrister hon och skär den i lövtunna skivor med en mandolin. Alla tittar förundrat på den klargula spiral som Maria åstadkommer. – Vi slänger alldeles för mycket mat nu för tiden, den här gulbetan ska vi dekorera morotskakan med.

Resursklokhet

Marias inställning till matlagning är långt ifrån fundamentalistisk. Hon älskar kött, men anser att vi gott kan öka inslaget av grönsaker i kosten, utan att för den skull för alltid ta farväl av den grillade biffen. Mest av allt vill Maria att vi ska ta vara på maten och inte slänga mer än nödvändigt. – Handla mindre, släng mindre och ät upp! Min mormor var kalaskokerska, alltså någon man ringde när det var fest. På den tiden slängdes inget, det hade man inte råd till.

”Resursklokhet” är ett ord som Maria gillar och använder. Det finns mycket du som individ kan göra i vardagen, menar hon, men är samtidigt noggrann med att inte skuldbelägga och lämpa över allt ansvar på enskilda personer. – Ska vi nå ett mer hållbart samhälle krävs kloka av modiga politiker.

Nya vego-idéer

Medan Maria berättar om sin matfilosofi har kursdeltagarna kommit en bra bit på vägen. Recepten fingranskas och hela tiden mumlas och rådgörs det vid spisarna. För Christina Viklund, bibliotekarie från Varberg, var det just kursens vego-tema som fångade hennes intresse. – Jag ville ha lite nya idéer, utan att för den skull bli vegetarian, säger hon. Med en son på åtta år gäller det att träffa rätt. Den spetskål som nu ligger framför henne på skärbrädan är knappast gångbar på hemmaplan. – Då hade han nog tittat snett på mamma. Det är lite kräset. Cajsa Johansson, bussförare från Var-

Pescetarian Äter, förutom vegetarisk kost, fisk och skaldjur. Ofta också ägg och mjölkprodukter. Brukar ibland kallas Stockholmsvegetarian. Pesce kommer från latinska ordet för fisk. Flexitarian Här är ambitionen att äta mest vegetariskt. Men ibland görs avsteg. Fusk, anser de renläriga. Bättre lite än inget alls, svarar säkert flexitarianen.

berg, är inte heller vegetarian, men lagar all mat själv och undviker halvfabrikat ”för hälsans skull”. – Det här är kul. Att prova på nya rätter. Det passar dessutom bra med en kurs på en dag. Christina och Cajsa är just klara med den franska örtsåsen pistou som ska ringlas över tomatsoppan innan den serveras. Nästa moment blir att rosta nötter till spetskålen.

Utbrända på matlagning

Några meter längre bort diskuterar Anita Persson och Marita Sörström frågan om morotskakan verkligen är klar eller inte. Den ser visserligen fin ut på ytan, men är » den tillräckligt gräddad inuti?

cirkeln 17


vallonbruken bär på en rik och spännande historia. Antalet besökare växer.

D E LTA G A R N A S

Favorit

Ugnsbakad spetskål med fransk vinägrett och honungsrostade hasselnötter 4 PORTIONER

DAGS FÖR PROVSMAKNING. Nya råvaror,

»

spännande smaker och en stilla undran varför inga män deltar på kursen.

– Några minuter till, sen känner vi efter igen, säger Marita och så får det bli. Anita och Marita är båda aktiva pensionärer med en tillvaro som bland annat rymmer brottsofferjour, läxläsningshjälp, vävkurs och gitarrspel. Det var ganska mycket slump att de hamnade just här denna lördag. Marita surfade på Studiefrämjandets hemsida efter fågelkurser, och fick syn på den här i stället. Båda är nyfikna på vegetarisk matlagning, och nya idéer kan behövas efter ett långt liv i köket. – Vi är väl lite utbrända på matlagning kan man säga, men kanske blir det här en kick till att lära sig något nytt, säger Marita.

Alla kan bli mer hållbara

– Vi jobbar med hållbar utveckling och det här är ett sätt att visa att alla kan göra förändringar i sin vardag som bidrar till hållbarhet, säger Lena Svensson på Studiefrämjandet som håller i alla praktiska trådar kring kursen. – Dessutom är det trevligt att laga mat tillsammans, lära sig mer och samtidigt träffa nya människor. Det var under evenemanget Smaka på Varberg idén föddes till matlagningskursen. Maria Zihammou hakade på och nu har kursen blivit verklighet. – En viktig tanke är att det inte behöver vara krångligt att laga god grön mat. Det gäller också att våga experimentera och lita på sin egen smakpalett, säger Maria. Så småningom börjar rätterna bli färdiga, en efter en slår dig deltagarna ner vid det dukade långbordet. Spänningen stiger och nu är det dags för varsågod! 18

cirkeln

Häftiga smakkombinationer och festliga synintryck, är det samlade omdömet. Surret tilltar och plötsligt pratas det inte bara matlagning, utan allt från småbutikernas död i våra tätorter till konsten att få tonåringar att vilja läsa böcker. Efter maten är alla mätta och belåtna. Maritas och Anitas morotskaka blev visserligen lite bränd. – Det var schvung i ugnen, konstaterar Anita. Men med ett enkelt handgrepp var det brända bortskuret. Garnerad med färskost och gulbeta blir kakan en perfekt avslutning på måltiden. Maten som blir över förpackas och fördelas för vidare hemfärd.

1 kg spetskål Olivolja 50 g hasselnötter 1 msk flytande honung 50 g pecorino- eller parmesanost 2 msk grovhackad mynta salt DRESSING

2 msk vit balsamvinäger 2 msk citronsaft 1 tsk finrivet citronskal (enbart det gula) 1 msk dijonsenap 4 msk olivolja 1 msk flytande honung Salt och svartpeppar

• Sätt ugnen på 225 grader. • Dela spetskålen i klyftor längs •

Var är männen?

Endast en fråga återstår: Var är alla män? Spekulationerna tar vid: – Det undrar jag också, suckar någon. – Hade det varit en kurs där vi skulle laga en trerätters lyxmiddag med vinpaket, då hade nog männen dykt upp, tror en annan. Kanske är det fortfarande så rollfördelningen ser ut: Vardagsmat och hälsosamt vegetariskt, det får kvinnorna fixa. Lyxiga bjudmiddagar och grillade biffar, då först anmäler sig männen. – De tar nog tid att ändra på det, suckar en av de äldre deltagarna. Kanske är det den egna erfarenheten som talar. l TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: TODD DE VAN

med. Gnid in klyftorna med olja och krydda med lite salt. Lägg ut på en ugnsform med bakplåtspapper. Rosta kålen i cirka 20 minuter i mitten av ugnen tills den fått fin färg och mjuknat. Rosta hasselnötterna i en torr stekpanna i ett par minuter, rör då och då så att nötterna inte bränns. Tillsätt honungen och låt allt bli varmt. Häll genast upp på bakplåtspapper och låt svalna. Lägg upp kålen på ett stort fat, finriv osten över kålen och tillsätt mynta. Grovhacka nötterna och fördela ut. Ringla över några matskedar dressing och servera resten av dressingen vid sidan av.

(Vegansk variant: Använd vegansk ost och byt ut honungen mot agavesirap)


HÄR

1

U Gä

Om FN:s Barnkonvention

FRÅN OCH MED I ÅR är FN:s Barnkonvention svensk lag. Nu har Friluftsfrämjandet tagit fram en digital utbildning om barnkonvention. Den riktar sig till alla ledare som möter barn och unga i Friluftsfrämjandets verksamhet.

TILLSAMMANS ODLING

2

ROCKABARACKEN 2.0: LIVESCEN PÅ TURNÉ

Fler livescener på Gotland behövs! Det menar de musikgrupper som har cirklar i Studiefrämjandet. På eget initiativ skapar de nu livescener runt om på ön. Rockabaracken 2.0 kommer att genomföra fem olika turnéstopp på olika ställen under 2020.

3

NOSARBETE I NY FÖRENING

Hundens luktsinne slår det mesta. Gotlands Nosework klubb är en nybildad förening som är i full gång med flera kurser i Nose- work. Hundarna tränas för att känna igen specifika dofter, tillsammans med entusiastiska hussar och mattar.

4

KULTURARV I TRÄDGÅRDEN

Studiefrämjandet tillsammans med Trädgårdsamatörerna kommer i juni månad att genomföra en föreläsning på temat Kulturarvet i Trädgården.

5

UNGA FISKARE

Sportfiskarna fokuserar på barn och ungdomar och genomförde flera aktiviteter under sportlovet. Allt från att lära sig fiska vid Gothemsån till att bygga sina egna beten.

TILLSAMMANS ODLING, Visby har cirklar även

ROCKABARACKEN 2.0 livescener på Gotland.

6

BIL D : FRILUSTSFRÄMJANDET

Tillsammans Odling i Visby är ett härligt gäng som älskar odling. Nu under vårvintern genomför de en studiecirkel i ekologisk odling. Ett perfekt sätt för trädgårdsintresserade att fortsätta träffas under vintern är att tillsammans läsa en cirkel och planera för nästa odlingssäsong.

notiser FRILUFTSFRÄMJANDET UTBILDAR

&N

Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet på Gotland? Cirkeln kollade läget, och hittade 10 spännande händelser.

HÄR

&N

U PÅ

GOT

LAN

strik

D

land

Gotländsk blandning

FÖRELÄSNING I VISBY

Jord och kompost. Om det handlar en föreläsning i Visby som Studiefrämjandet och Tillsammans Odling bjuder in till.

7

MÄSSA MED VEGOTLAND

Veganmässan med föreläsare, film och utställare kommer för andra året i rad att genomföras under våren i Visby tillsammans med Vegotland ideella förening.

8

ÄNTLIGEN DAGS FÖR TUSEN TRÄDGÅRDAR

Förberedelserna för Tusen trädgårdar är i full gång med flera föreläsningar på tema trädgård. Den 13 maj genomförs en föreläsning med trädgårdsexperten Gunnel Carlson.

9

UPPTÄCK GOTLAND!

Snart är våren här och då visar sig Gotland från sin allra bästa sida. Svenska Turistföreningen tillsammans med Studiefrämjandet bjuder in till vandringar med naturupplevelser och historiska inslag på olika platser på denna fantastiska ö.

10

PLANER FÖR GRÖN JUL

Redan nu pågår planer inför hösten. Grön Jul är en hållbar Julmarknad med olika workshops om hur man kan göra sina egna julklappar eller julpynt av återvunnet material. Grön Jul innehåller även klädbytardag och föreläsningar om FNs Globala mål för hållbar utveckling. Studiefrämjandet arrangerar tillsammans med Länsstyrelsen, Region Gotland, Medveten konsumtion, Röda Korset och Studieförbundet Vuxenskolan.

AVKOPPLING + AKTIVITET =

Sommarkurs på folkhögskola

• 520 estetiska kurser • 162 kurser om hälsa, miljö, natur • 36 kurser om media och kommunikation

semestervecka i folkbildningens tecken? En sommarkurs på folkhögskola är för många den perfekta mixen av avkoppling och aktivitet. Du hittar sommarens kurser på www.folkhogskola.nu. Men snabba på, de mest populära kurserna blir snabbt fyllda.

VARFÖR INTE EN

HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

vintertid.

cirkeln 19


16 FÄRDIGA STUDIEPLANER

KLART FÖR CIRKEL Studieplan

MOT EN HÅLLBAR FRAMTID

Första hjälpen hund

STUDIEPLAN

STUDIEPLAN

sid 1

Med planetens framtid i fokus

För föräldrar i ett nytt land

Hallå män – dags att börja prata

Ekologisk odling året runt

Om hundolyckan är framme

Dags för ett helhetsgrepp om planetens framtid? Här är en cirkel kring FNs globala mål för hållbar utveckling. Diskutera allt från fattigdom till biologisk mångfald. Cirkeln utgår från antologin Mot en hållbar framtid.

Att vara förälder i ett nytt land är inte alltid enkelt! Älskade barn är ett paket med sex studiecirklar för föräldragrupper. Med spännande samtal om vardagsfrågor, värderingar och lagar kring föräldraskap och barns rättigheter.

I den här cirkeln inspireras män att starta samtal om sådant de sällan pratar om. Kärlek, skörhet, sex, flyktvägar, vänskap och ego är teman för de sex samtalsträffarna. Utgår från pocketboken Allt vi inte pratar om.

Intresset för ekologisk odling växer. Studiehandledningen följer årstiderna med förslag på cirkelträffar och aktiviteter året runt. Förkultivering, skördefest, mustning och växtskydd är bara en del av allt som tas upp.

Även hundar kan behöva första hjälpen. Denna handledning följer Blå Stjärnans material Första hjälpen hund, och riktar sig till ledare. Tanken är en cirkel på tre träffar som gör alla hundägare tryggare – om olyckan skulle vara framme.

Studieplan till

GUIDEN FÖR

NATURGUIDEN ULRIK ALM

MARIN NEDSKRÄPNING

Studieplan

Skörda regnvatten

Studieplan Ett hållbart liv Av Johanna Stål

Musik & jämställdhet – fast forward! En studiecirkel baserad på podcasten Skaparna

sid X

1

sid X

Tips & goda råd för naturguider

Fullt av skräp i hav och sjöar

Mer jämställt i musiken

Regnvatten är guld värt

365 hållbara tips i samma cirkel

Naturguidningar är mycket populära, och vem som helst kan lära sig guida. Lite tips och råd på vägen är dock aldrig fel. Svar på de flesta frågor får du i Guiden för naturguiden av Ulrik Alm. Materialet kan med fördel användas i studiecirkel.

Nu rapporteras om den stora mängden mikroplaster i världshaven. Marin nedskräpning utgår från filmen Strömmar av plast, och är alltså rykande aktuellt. Här får ni lära er mer om skräpiga vatten – och vad som krävs för att de ska bli renare.

Männen regerar fortfarande i musikvärlden. Hur kan detta ändras? Frågan ställs i studiecirkeln Musik & jämställdhet – fast forward. Tre träffar som följer podcasten Skaparna (www.skap.se). ”Från ord till handling”, heter sista träffen.

Minns du torrsommaren 2018? Många trädgårdsodlare gör det säkert. Denna cirkel kretsar kring odling och bevattning – hur du tar vara på regnvatten, skyddar trädgården från torka och väljer rätt växter. Fem träffar för en mer hållbar trädgård.

”Med den här studieplanen vill vi inspirera, uppmuntra och skapa nya hållbara vanor.” Det menar Johanna Stål, som både skrivit boken Ett hållbart liv och studieplanen med samma namn. Resor, maten och kroppen är några ämnen som tas upp.

20

cirkeln


Gör en egen studieplan Här kan du fylla på med nya. Vi presenterar 16 färdiga studieplaner i varierande ämnen – från trollsländor till jämställd musik. Ladda ner studieplanerna gratis på www.studieframjandet.se. IBLAND SINAR IDÉERNA.

Alla studiecirklar ska ha en studieplan. Ni kan använda en färdig eller göra en själv. Enklast är att utgå från några frågor och besvara dem, gärna tillsammans i gruppen. Svårare än så behöver det inte vara. Skriv ner svaren – och så har ni snart er studieplan.

Vad vill ni lära er? Studieplan

Studieplan till

Börja skåda fågel

Jag är jägare

• Vad är det för gemensamt intresse ni har i gruppen?

• Vad vill ni lära er i tillsammans? • Vilka moment har studiecirkeln och under vilken/ vilka tidsperioder? Många färdiga studiematerial innehåller olika moment för varje träff. Så detaljerat behöver det inte vara, men åt det hållet.

Hur och var vill ni lära er?

• Vad ska ni använda för att söka kunskap (litteratur, film, webbsajter etc)?

sid 1

sid 1

• Ska ni träffas i en lokal, utomhus, via nätet

sid X

Väck ditt fågelintresse

Aspekter på & tankar om jakt

Studieplan: Energirevolution

Allt fler fascineras av fåglar. Studieplanen till boken Börja skåda fågel är en perfekt igångsättare för alla som förundras över våra bevingade vänner, men inte riktigt vet vart deras nyfikenhet ska ta vägen.

Det finns många förutfattade meningar om jägare och jakt. Cirkeln följer Helene Tivemarks film Jag är jägare. Ni ser filmen och diskuterar olika aspekter av jakt: viltmat, naturvård, jakthunden med mera.

En handledning om energifrågor – nu och i framtiden. Handledningen utgår från olika teman och väcker frågor kring vårt energisystem. Kan användas i cirklar, vid diskussionsträffar eller andra aktiviteter.

Studieplan till

TROLLSLÄNDOR

Studieplan till

MEDLEMSMODELLEN Utveckla din förening

i Sverige

Utveckla din förening

eller blanda olika former?

Tidplan

• Hur många träffar planerar ni att genomföra? • Hur ofta ska ni träffas? Stöd från Studiefrämjandet?

• Lokal, digital studieplats, material, pedagogiskt stöd eller annat.

Utvärdering

• Efter cirkelns slut är det bra för er egen skull att

utvärdera hur det gick – vad som var bra och kan bli bättre. Välj metod själva – öppen diskussion i gruppen, anonyma enkäter eller annat.

5 goda råd

1. Gör studieplanen tillsammans.

Oftast mycket bättre än om cirkelledaren själv gör planen. Ni pratar ihop er, hittar idéer och alla får säga sitt.

Svenska i naturen Studieplan med ledarhandledning

2. Dela upp cirkeln i olika delmoment.

© Studiefrämjandet Riksförbundet Robert Lättman-Masch & Mats Wejdmark, Nynäshamns Naturskola

sid 1

sid X

Hur mår din förening?

Naturen – väg till svenska språket

Allt om trollsländor

Medlemsmodellen är en modern klassiker i föreningssammanhang. Bok och studiehandledning har använts mycket för att ta tempen på läget i föreningen – och upptäcka vad som kanske kan förbättras.

Att sätta ord på det vi ser, upplever och gör. Vad passar väl bättre än att lära sig svenska ute i naturen? Studie- och ledarhandledningen Svenska i naturen beskriver övningar och aktiviteter för tre träffar, det mesta sker utomhus.

Du har säkert sätt dem – men vad vet du egentligen om deras liv? Trollsländorna. Med hjälp av denna studieplan och boken Svenska Trollsländeguiden kan du starta en cirkel och dyka rakt ner i trollsländans fascinerande värld.

Flera av studiehandledningarna är framtagna i nära samverkan med Studiefrämjandets medlems- och samarbetsorganisationer.

Inte bara att ni ska ”spela”, ”dreja” eller ”måla”, utan mer detaljerat än så. I en cirkel utvecklas ni och tar ert intresse vidare.

3. Använd studieplanen under cirkeln.

Det är ett sätt att checka av vad ni har gjort. Och kom ihåg, cirkeln är en fri form av lärande. Planer kan ändras.

4. Fastna inte i långa formuleringar.

Beskriv era planer så vardagligt som möjligt, gärna i punktform. Eller prata om vad ni ska göra – och spela in samtalet. Då har ni ett bra underlag för er plan.

5. Ta hjälp av andra.

Om det tar stopp i planeringsarbetet, fråga någon på Studiefrämjandet. De flesta grupper vet vad de vill, men kanske inte alltid har formulerat det i ord.

cirkeln 21


BIL D : STU D IE FRÄM JAND E T

BIL D : SP O RTFISKARNA

notiser

Bli Biosfärambassadör i Blekinge Arkipelag KUSTOMRÅDET OCH SKÄRGÅRDEN i

Hel vecka I TASSARNAS TECKEN i tassarnas tecken. Det säger Lisa Malmgren om Hundens vecka som i år äger rum vecka 37, den 9-15 september. Tanken med veckan är att hundklubbar runt om i landet ska visa upp sig för alla som gillar hund – eller är nyfikna på våra fyrbenta vänner. Hundens vecka startade på initiativ av Ammi Gyllenquist, och den första veckan genomfördes i Västernorrland 201 6. Inför höstens vecka satsar Studiefrämjandet extra för att sprida arrangemanget till fler hundklubbar. Vad kan då hända under veckan? Lisa Malmgren säger att de lokala klubbarna själva formar sitt program. Några exempel på aktiviteter kan vara: Uppvisning och prova på: Agility, rallylydnad. Parad med olika hundraser. Test, ”hur duktig är din hund?” Rådgivning inför valpköp. Friskvård – sund med hund. – Bara fantasin sätter gränser för vad veckan kan innehålla. Vi i Studiefrämjandet kommer att stötta de lokala hundklubbarna inför och under Hundens vecka, säger Lisa Malmgren.

– VI HOPPAS PÅ EN FOLKFEST

• • • • •

• Läs mer om Hundens vecka på studieframjandet.se

22

cirkeln

Blekinge har utsetts till biosfärområde, under namnet Blekinge Arkipelag. Att vara ett biosfärområde betyder att särskilda ansträngningar görs för att bevara områdets natur och kultur. Nu genomförs en utbildning för den som vill bli Biosfärambassadör. Det blir tolv varierande träffar mellan april och oktober, med allt från strandstädning och sälsafari, till föreläsningar om Blekinge Arkipelags unika naturtyper. En lärorik upptäcktsresa, med andra ord. Var med på minst sex av träffarna – och du blir diplomerad Biosfärambassadör. Bakom utbildningen står en rad organisationer, bland annat Studiefrämjandet.

Inspiration för fiskeledare heter ett helt nytt material från Sportfiskarna. Hela 130 sidor inspiration och idéer om ungdomsverksamhet, indelat i tre delar: Allmänna tips och tankar kring ungdomsverksamhet Tillverkning av fiskeprylar i ungdomsverksamhet Blandade fisketips

FISKA MED BARN OCH UNGDOMAR

• • •

– Alla de ungdomsledare vi har därute sprider ovärderlig fiskeglädje till våra barn och ungdomar, säger Oscar Trowald som varit redaktör för materialet på Sportfisarna.

Sportfiskarna är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer. Läs mer på www.sportfiskarna.se

Högskolekurs om civila samhället heter en högskolekurs på 7,5 högskolepoäng som ges vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Den riktar sig till främstpersoner som arbetar inom civilsamhället och offentlig verksamhet. Kursen ger bred kunskap om det civila samhället, med fokus på samverkan mellan offentligt och civilt samhälle, något som blir allt vanligare. Ansök senast 3 april. Mer information på www.ehs.se

CIVILA SAMHÄLLET I SAMHÄLLET

58 000

SÅ MÅNGA PLAGG fick nya ägare under

Klädbytardagen 2019. Slit-och-släng tillhör det förgångna! Den 28 mars är det dags för årets upplaga av Klädbytardagen, med arrangemang över hela landet. Nytt för i år är mikro-klädbytardagar bland grannar, arbetskamrater och i föreningar. Naturskyddsföreningen står bakom Klädbytardagen som på många håll genomförs i samarbete med Studiefrämjandet.


FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET

• Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting.

Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga.

• Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur.

• Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund.

• Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt.

• Har 19 medlemsorganisationer. STUDIEFRÄMJANDETS VISON

Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

ledare Folkbildning

TOMMY WINBERG

– i hela landet

• En rapport från Folkbildningsrådet visar att folkbildningen •

har störst betydelse i mindre kommuner, där utbudet av kultur- och fritidsverksamhet är begränsat. På tio år har Studiefrämjandet gått från att ha 47 lokalavdelningar till nuvarande 14. Från årsskiftet är vi en tvåledsorganisation. Det betyder att vi inte längre har några distrikt.

STÅR DESSA TVÅ PUNKTER emot

varandra? Betyder förändringen att vi tappat det lokala fotfästet? Jag svarar nej på båda frågorna. Färre avdelningar innebär inte att vi sänker ambitionerna att finnas över hela landet. För mig är folkbildning alltid lokal. Vi ska finnas till för alla och, i linje med Folkbildningsrådets rapport, särskilt där vi kan göra störst skillnad.  Med färre avdelningar kan vi tvärtom använda våra resurser på ett smartare sätt. Och då menar jag resurser både i form av pengar och personalens kompetens. 

FINNS DÅ INGA RISKER? Jo självklart, när hela landet urbaniseras gäller det att arbeta aktivt för att inte dras med i samma trend. Även stora avdelningar måste se till att utveckla och behålla kontakter med människor och föreningar på mindre orter. Vi kan knappast ha bemannade kontor på alla ställen, men också där måste vi synas och göra oss relevanta. Här kommer ni cirkelledare in i bilden. Jag vet att många av er är aktiva i det lokala förenings- och kulturlivet. Vi som arbetar med folkbildning vet vad ett levande föreningsliv betyder för en mindre ort. Jag tror också att många beslutsfattare i kommuner och regioner inser detta. Men de behöver påminnas!  FÖR MIG HANDLAR DET inte

enbart om att protestera över minskade anslag till studieförbunden, även om vi kan göra det också. Utan också om att bjuda in till dialog om hur vi tillsammans kan möta människors behov – i alla delar av landet och på alla livets områden.

Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turist­föreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerations­ärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

FO TO : PE R SA ND BE RG

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER

cirkeln på webben På cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

cirkeln 23


POSTTIDNING B Returadress: Studiefrämjandet Box 38184 100 64 Stockholm

Globala Mål för en bättre värld Världens ledare har antagit 17 Globala Mål för de kommande 15 åren. Siktet är inställt på: Att utrota extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att lösa klimatkrisen.

Genom de Globala Målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Men det kommer inte att ske av sig självt. För att nå framgång behövs både stora politiska beslut – och små steg i vardagen. Låt de Globala Målen bli ett avstamp för ditt eget engagemang för hållbar utveckling.

• Starta en studiecirkel i ett ämne som intresserar dig – vi hjälper dig komma igång. • Starta Café Planet – vårt enkla koncept för öppna mötesplatser om hållbarhet. • Engagera dig i någon av våra 19 medlemsorganisationer – Naturskydds­föreningen, •

Jordens Vänner och Friluftsfrämjandet är tre av dem. Kontakta Studiefrämjandet på din ort, så hjälper vi dig komma igång.

www.studieframjandet.se

Känner du inte för att göra något just nu, berätta åtmistone för någon du möter om de Globala Målen för hållbar utveckling.

Profile for Studiefrämjandet

Cirkeln nr. 1/2020 - Tema Möten  

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded