Vego till vardags

»Mindre kött. Mer grönt. Du kan inte ha missat budskapet. Att styra om matvanorna till mer vegetariskt är knappast en tillfällig trend, utan en livsstilsförändring som kommit för att stanna.

Just vegetarisk matlagning var också temat när Studiefrämjandet Halland bjöd in till kursen Vego till vardags. När Cirkeln anländer till skolköket på Mariedalsskolan i Varberg är slamret med grytor och kastruller redan i full gång. Ett febrilt hackande och vispande pågår vid de fem matlagningsstationerna. Ingen tvekan att de åtta deltagarna med stor energi gett sig i kast med uppgiften. Under några timmar denna lördag ska de tillsammans laga ett antal vegetariska rätter. ”KANSKE MER HONUNG, vad säger du?” ”Ta lite rosmarin på brödet, det blir jättegott.” ”Restfest är ett bra sätt att ta tillvara mat som blivit över.” På kursen Vego till vardags flyger goda råd och glada skratt mellan skärbrädor och diskbänkar. Här råder knappast någon vegetarisk fundamentalism, snarare en nyfiken inställning till nya gröna råvaror och spännande smaker. Allt avrundas med en härlig måltid – alldeles egentillverkad!

MARITA SÖRSTRÖM (längst fram) och ANITA PERSSON är båda nyfikna på vegetariskt och hoppas på lite ny inspiration efter ett långt liv i köket.

Allt sker under sakkunnig ledning av Maria Zihammou, journalist och författare till flera kokböcker. Hon fångar snabbt deltagarnas intresse.

– Titta här vad ni kan göra av en överbliven gulbeta, utbrister hon och skär den i lövtunna skivor med en mandolin.

Alla tittar förundrat på den klargula spiral som Maria åstadkommer.

– Vi slänger alldeles för mycket mat nu för tiden, den här gulbetan ska vi dekorera morotskakan med.

Resursklokhet Marias inställning till matlagning är långt ifrån fundamentalistisk. Hon älskar kött, men anser att vi gott kan öka inslaget av grönsaker i kosten, utan att för den skull för alltid ta farväl av den grillade biffen. Mest av allt vill Maria att vi ska ta vara på maten och inte slänga mer än nödvändigt. – Handla mindre, släng mindre och ät upp! Min mormor var kalaskokerska, alltså någon man ringde när det var fest. På den tiden slängdes inget, det hade man inte råd till. ”Resursklokhet” är ett ord som Maria gillar och använder. Det finns mycket du som individ kan göra i vardagen, menar hon, men är samtidigt noggrann med att inte skuldbelägga och lämpa över allt ansvar på enskilda personer.

– Ska vi nå ett mer hållbart samhälle krävs kloka av modiga politiker.

Nya vego-idéer Medan Maria berättar om sin matfilosofi har kursdeltagarna kommit en bra bit på vägen. Recepten fingranskas och hela tiden mumlas och rådgörs det vid spisarna.

För Christina Viklund, bibliotekarie från Varberg, var det just kursens vego-tema som fångade hennes intresse.

– Jag ville ha lite nya idéer, utan att för den skull bli vegetarian, säger hon.

Med en son på åtta år gäller det att träffa rätt. Den spetskål som nu ligger framför henne på skärbrädan är knappast gångbar på hemmaplan.

– Då hade han nog tittat snett på mamma. Det är lite kräset.

Cajsa Johansson, bussförare från Var

Dina matval Vegan Veganer avstår från alla animaliska produkter och även tillsatser av animaliskt ursprung. Många veganer avstår även från andra produkter där djur är inblandade, pälsar, dunkuddar etc. Vegetarian Vegetarianer utesluter kött och fisk från kosten. När det gäller ägg och mjölkprodukter finns olika varianter, även om många som kallar sig vegetarianer äter ägg, ost, mjölk, honung etc. Pescetarian Äter, förutom vegetarisk kost, fisk och skaldjur. Ofta också ägg och mjölkprodukter. Brukar ibland kallas Stockholmsvegetarian. Pesce kommer från latinska ordet för fisk. Flexitarian Här är ambitionen att äta mest vegetariskt. Men ibland görs avsteg. Fusk, anser de renläriga. Bättre lite än inget alls, svarar säkert flexitarianen.

berg, är inte heller vegetarian, men lagar all mat själv och undviker halvfabrikat ”för hälsans skull”.

– Det här är kul. Att prova på nya rätter. Det passar dessutom bra med en kurs på en dag.

Christina och Cajsa är just klara med den franska örtsåsen pistou som ska ringlas över tomatsoppan innan den serveras. Nästa moment blir att rosta nötter till spetskålen.

Utbrända på matlagning Några meter längre bort diskuterar Anita Persson och Marita Sörström frågan om morotskakan verkligen är klar eller inte. Den ser visserligen fin ut på ytan, men är den tillräckligt gräddad inuti? »

vallonbruken bär på en rik och spännande historia. Antalet besökare växer.

– Några minuter till, sen känner vi efter igen, säger Marita och så får det bli.

Anita och Marita är båda aktiva pensionärer med en tillvaro som bland annat rymmer brottsofferjour, läxläsningshjälp, vävkurs och gitarrspel.

Det var ganska mycket slump att de hamnade just här denna lördag. Marita surfade på Studiefrämjandets hemsida efter fågelkurser, och fick syn på den här i stället.

Båda är nyfikna på vegetarisk matlagning, och nya idéer kan behövas efter ett långt liv i köket.

– Vi är väl lite utbrända på matlagning kan man säga, men kanske blir det här en kick till att lära sig något nytt, säger Marita. »

Alla kan bli mer hållbara – Vi jobbar med hållbar utveckling och det här är ett sätt att visa att alla kan göra förändringar i sin vardag som bidrar till hållbarhet, säger Lena Svensson på Studiefrämjandet som håller i alla praktiska trådar kring kursen.

– Dessutom är det trevligt att laga mat tillsammans, lära sig mer och samtidigt träffa nya människor.

Det var under evenemanget Smaka på Varberg idén föddes till matlagningskursen. Maria Zihammou hakade på och nu har kursen blivit verklighet.

– En viktig tanke är att det inte behöver vara krångligt att laga god grön mat. Det gäller också att våga experimentera och lita på sin egen smakpalett, säger Maria.

Så småningom börjar rätterna bli färdiga, en efter en slår dig deltagarna ner vid det dukade långbordet. Spänningen stiger och nu är det dags för varsågod!

DAGS FÖR PROVSMAKNING. Nya råvaror, spännande smaker och en stilla undran varför inga män deltar på kursen.

Häftiga smakkombinationer och festliga synintryck, är det samlade omdömet. Surret tilltar och plötsligt pratas det inte bara matlagning, utan allt från småbutikernas död i våra tätorter till konsten att få tonåringar att vilja läsa böcker.

Efter maten är alla mätta och belåtna. Maritas och Anitas morotskaka blev visserligen lite bränd.

– Det var schvung i ugnen, konstaterar Anita.

Men med ett enkelt handgrepp var det brända bortskuret. Garnerad med färskost och gulbeta blir kakan en perfekt avslutning på måltiden.

Maten som blir över förpackas och fördelas för vidare hemfärd.

Var är männen? Endast en fråga återstår: Var är alla män? Spekulationerna tar vid:

– Det undrar jag också, suckar någon. – Hade det varit en kurs där vi skulle laga en trerätters lyxmiddag med vinpaket, då hade nog männen dykt upp, tror en annan.

Kanske är det fortfarande så rollfördelningen ser ut: Vardagsmat och hälsosamt vegetariskt, det får kvinnorna fixa. Lyxiga bjudmiddagar och grillade biffar, då först anmäler sig männen.

– De tar nog tid att ändra på det, suckar en av de äldre deltagarna.

Kanske är det den egna erfarenheten som talar. l

TEXT: THOMAS ÖSTLUND BILD: TODD DE VAN

D E LTAGA R N AS Favorit Ugnsbakad spetskål med fransk vinägrett och honungsrostade hasselnötter

4 PORTIONER 1 kg spetskål Olivolja 50 g hasselnötter 1 msk flytande honung 50 g pecorino- eller parmesanost 2 msk grovhackad mynta salt

DRESSING 2 msk vit balsamvinäger 2 msk citronsaft 1 tsk finrivet citronskal (enbart det gula) 1 msk dijonsenap 4 msk olivolja 1 msk flytande honung Salt och svartpeppar • Sätt ugnen på 225 grader. • Dela spetskålen i klyftor längs med. Gnid in klyftorna med olja och krydda med lite salt. Lägg ut på en ugnsform med bakplåtspapper. • Rosta kålen i cirka 20 minuter i mitten av ugnen tills den fått fin färg och mjuknat. • Rosta hasselnötterna i en torr stekpanna i ett par minuter, rör då och då så att nötterna inte bränns. Tillsätt honungen och låt allt bli varmt. Häll genast upp på bakplåtspapper och låt svalna. • Lägg upp kålen på ett stort fat, finriv osten över kålen och tillsätt mynta. Grovhacka nötterna och fördela ut. Ringla över några matskedar dressing och servera resten av dressingen vid sidan av.

(Vegansk variant: Använd vegansk ost och byt ut honungen mot agavesirap)

HÄR & NU PÅ GOTLAND

HÄR & NU Gästrikland Gotländsk blandning Händer det nåt spännande på Studiefrämjandet på Gotland? Cirkeln kollade läget, och hittade 10 spännande händelser.

1TILLSAMMANS ODLING Tillsammans Odling i Visby är ett härligt gäng som älskar odling. Nu under vårvintern genomför de en studiecirkel i ekologisk odling. Ett perfekt sätt för trädgårdsintresserade att fortsätta träffas under vintern är att tillsammans läsa en cirkel och planera för nästa odlingssäsong. 2 ROCKABARACKEN 2.0: LIVESCEN PÅ TURNÉ Fler livescener på Gotland behövs! Det menar de musikgrupper som har cirklar i Studiefrämjandet. På eget initiativ skapar de nu livescener runt om på ön. Rockabaracken 2.0 kommer att genomföra fem olika turnéstopp på olika ställen under 2020. 3 NOSARBETE I NY FÖRENING Hundens luktsinne slår det mesta. Gotlands Nosework klubb är en nybildad förening som är i full gång med flera kurser i Nose- work. Hundarna tränas för att känna igen specifika dofter, tillsammans med entusiastiska hussar och mattar. 4 KULTURARV I TRÄDGÅRDEN Studiefrämjandet tillsammans med Trädgårdsamatörerna kommer i juni månad att genomföra en föreläsning på temat Kulturarvet i Trädgården. 5 UNGA FISKARE Sportfiskarna fokuserar på barn och ungdomar och genomförde flera aktiviteter under sportlovet. Allt från att lära sig fiska vid Gothemsån till att bygga sina egna beten.

ROCKABARACKEN 2.0 livescener på Gotland.

6FÖRELÄSNING I VISBY Jord och kompost. Om det handlar en föreläsning i Visby som Studiefrämjandet och Tillsammans Odling bjuder in till. 7 MÄSSA MED VEGOTLAND Veganmässan med föreläsare, film och utställare kommer för andra året i rad att genomföras under våren i Visby tillsammans med Vegotland ideella förening. 8 ÄNTLIGEN DAGS FÖR TUSEN TRÄDGÅRDAR Förberedelserna för Tusen trädgårdar är i full gång med flera föreläsningar på tema trädgård. Den 13 maj genomförs en föreläsning med trädgårdsexperten Gunnel Carlson. 9 UPPTÄCK GOTLAND! Snart är våren här och då visar sig Gotland från sin allra bästa sida. Svenska Turistföreningen tillsammans med Studiefrämjandet bjuder in till vandringar med naturupplevelser och historiska inslag på olika platser på denna fantastiska ö.

10 PLANER FÖR GRÖN JUL Redan nu pågår planer inför hösten. Grön Jul är en hållbar Julmarknad med olika workshops om hur man kan göra sina egna julklappar eller julpynt av återvunnet material. Grön Jul innehåller även klädbytardag och föreläsningar om FNs Globala mål för hållbar utveckling. Studiefrämjandet arrangerar tillsammans med Länsstyrelsen, Region Gotland, Medveten konsumtion, Röda Korset och Studieförbundet Vuxenskolan.

TILLSAMMANS ODLING, Visby har cirklar även vintertid.

HÄR & NU är Cirkelns spanavdelning där vi rapporterar om Studiefrämjandets folkbildning i någon del av Sverige.

notiser

FRILUFTSFRÄMJANDET UTBILDAR Om FN:s Barnkonvention FRÅN OCH MED I ÅR är FN:s Barnkonvention svensk lag. Nu har Friluftsfrämjandet tagit fram en digital utbildning om barnkonvention. Den riktar sig till alla ledare som möter barn och unga i Friluftsfrämjandets verksamhet.

AVKOPPLING + AKTIVITET = Sommarkurs på folkhögskola • 520 estetiska kurser • 162 kurser om hälsa, miljö, natur • 36 kurser om media och kommunikation

VARFÖR INTE EN semestervecka i folkbildningens tecken? En sommarkurs på folkhögskola är för många den perfekta mixen av avkoppling och aktivitet. Du hittar sommarens kurser på www.folkhogskola.nu. Men snabba på, de mest populära kurserna blir snabbt fyllda.

KLART FÖR CIRKEL 16 FÄRDIGA STUDIEPLANER

MOT EN HÅLLBAR FRAMTID

STUDIEPLAN

Studieplan Första hjälpen hund

STUDIEPLAN

Med planetens framtid i fokus Dags för ett helhetsgrepp om planetens framtid? Här är en cirkel kring FNs globala mål för hållbar utveckling. Diskutera allt från fattigdom till biologisk mångfald. Cirkeln utgår från antologin Mot en hållbar framtid.

GUIDEN FÖR NATURGUIDEN ULRIK ALM

För föräldrar i ett nytt land Att vara förälder i ett nytt land är inte alltid enkelt! Älskade barn är ett paket med sex studiecirklar för föräldragrupper. Med spännande samtal om vardagsfrågor, värderingar och lagar kring föräldraskap och barns rättigheter.

Studieplan till MARIN NEDSKRÄPNING

Hallå män – dags att börja prata I den här cirkeln inspireras män att starta samtal om sådant de sällan pratar om. Kärlek, skörhet, sex, flyktvägar, vänskap och ego är teman för de sex samtalsträffarna. Utgår från pocketboken Allt vi inte pratar om.

Ekologisk odling året runt Intresset för ekologisk odling växer. Studiehandledningen följer årstiderna med förslag på cirkelträffar och aktiviteter året runt. Förkultivering, skördefest, mustning och växtskydd är bara en del av allt som tas upp.

Musik & jämställdhet – fast forward! En studiecirkel baserad på podcasten Skaparna

Skörda regnvatten Studieplan

sid 1

Om hundolyckan är framme Även hundar kan behöva första hjälpen. Denna handledning följer Blå Stjärnans material Första hjälpen hund, och riktar sig till ledare. Tanken är en cirkel på tre träffar som gör alla hundägare tryggare – om olyckan skulle vara framme.

Studieplan Ett hållbart liv

Av Johanna Stål

sid X

Tips & goda råd för naturguider Naturguidningar är mycket populära, och vem som helst kan lära sig guida. Lite tips och råd på vägen är dock aldrig fel. Svar på de flesta frågor får du i Guiden för naturguiden av Ulrik Alm. Materialet kan med fördel användas i studiecirkel.

sid X

Fullt av skräp i hav och sjöar Nu rapporteras om den stora mängden mikroplaster i världshaven. Marin nedskräpning utgår från filmen Strömmar av plast, och är alltså rykande aktuellt. Här får ni lära er mer om skräpiga vatten – och vad som krävs för att de ska bli renare.

Mer jämställt i musiken Männen regerar fortfarande i musikvärlden. Hur kan detta ändras? Frågan ställs i studiecirkeln Musik & jämställdhet – fast forward. Tre träffar som följer podcasten Skaparna (www.skap.se). ”Från ord till handling”, heter sista träffen.

1

Regnvatten är guld värt Minns du torrsommaren 2018? Många trädgårdsodlare gör det säkert. Denna cirkel kretsar kring odling och bevattning – hur du tar vara på regnvatten, skyddar trädgården från torka och väljer rätt växter. Fem träffar för en mer hållbar trädgård.

365 hållbara tips i samma cirkel ”Med den här studieplanen vill vi inspirera, uppmuntra och skapa nya hållbara vanor.” Det menar Johanna Stål, som både skrivit boken Ett hållbart liv och studieplanen med samma namn. Resor, maten och kroppen är några ämnen som tas upp.

IBLAND SINAR IDÉERNA. Här kan du fylla på med nya. Vi presenterar 16 färdiga studieplaner i varierande ämnen – från trollsländor till jämställd musik. Ladda ner studieplanerna gratis på www.studieframjandet.se.

Börja skåda fågel Studieplan

Jag är jägare Studieplan till

sid 1

Väck ditt fågelintresse Allt fler fascineras av fåglar. Studieplanen till boken Börja skåda fågel är en perfekt igångsättare för alla som förundras över våra bevingade vänner, men inte riktigt vet vart deras nyfikenhet ska ta vägen.

sid 1

Aspekter på & tankar om jakt Det finns många förutfattade meningar om jägare och jakt. Cirkeln följer Helene Tivemarks film Jag är jägare. Ni ser filmen och diskuterar olika aspekter av jakt: viltmat, naturvård, jakthunden med mera.

sid X

Studieplan: Energirevolution En handledning om energifrågor – nu och i framtiden. Handledningen utgår från olika teman och väcker frågor kring vårt energisystem. Kan användas i cirklar, vid diskussionsträffar eller andra aktiviteter.

Studieplan till MEDLEMSMODELLEN Utveckla din förening

Svenska i naturen Studieplan med ledarhandledning

Studieplan till Studieplan till

TROLLSLÄNDOR i Sverige

© Studiefrämjandet Riksförbundet Robert Lättman-Masch & Mats Wejdmark, Nynäshamns Naturskola sid 1

sid X

Hur mår din förening? Medlemsmodellen är en modern klassiker i föreningssammanhang. Bok och studiehandledning har använts mycket för att ta tempen på läget i föreningen – och upptäcka vad som kanske kan förbättras.

Naturen – väg till svenska språket Att sätta ord på det vi ser, upplever och gör. Vad passar väl bättre än att lära sig svenska ute i naturen? Studie- och ledarhandledningen Svenska i naturen beskriver övningar och aktiviteter för tre träffar, det mesta sker utomhus.

Allt om trollsländor Du har säkert sätt dem – men vad vet du egentligen om deras liv? Trollsländorna. Med hjälp av denna studieplan och boken Svenska Trollsländeguiden kan du starta en cirkel och dyka rakt ner i trollsländans fascinerande värld.

Flera av studiehandledningarna är framtagna i nära samverkan med Studiefrämjandets medlems- och samarbetsorganisationer. Alla studiecirklar ska ha en studieplan. Ni kan använda en färdig eller göra en själv. Enklast är att utgå från några frågor och besvara dem, gärna tillsammans i gruppen. Svårare än så behöver det inte vara. Skriv ner svaren – och så har ni snart er studieplan. Gör en egen studieplan

Vad vill ni lära er? • Vad är det för gemensamt intresse ni har i gruppen? • Vad vill ni lära er i tillsammans? • Vilka moment har studiecirkeln och under vilken/ vilka tidsperioder? Många färdiga studiematerial innehåller olika moment för varje träff. Så detaljerat behöver det inte vara, men åt det hållet. Hur och var vill ni lära er? • Vad ska ni använda för att söka kunskap (litteratur, film, webbsajter etc)? • Ska ni träffas i en lokal, utomhus, via nätet eller blanda olika former? Tidplan • Hur många träffar planerar ni att genomföra? • Hur ofta ska ni träffas? Stöd från Studiefrämjandet? • Lokal, digital studieplats, material, pedagogiskt stöd eller annat. Utvärdering • Efter cirkelns slut är det bra för er egen skull att utvärdera hur det gick – vad som var bra och kan bli bättre. Välj metod själva – öppen diskussion i gruppen, anonyma enkäter eller annat.

5 goda råd 1. Gör studieplanen tillsammans. Oftast mycket bättre än om cirkelledaren själv gör planen. Ni pratar ihop er, hittar idéer och alla får säga sitt. 2. Dela upp cirkeln i olika delmoment. Inte bara att ni ska ”spela”, ”dreja” eller ”måla”, utan mer detaljerat än så. I en cirkel utvecklas ni och tar ert intresse vidare. 3. Använd studieplanen under cirkeln. Det är ett sätt att checka av vad ni har gjort. Och kom ihåg, cirkeln är en fri form av lärande. Planer kan ändras. 4. Fastna inte i långa formuleringar. Beskriv era planer så vardagligt som möjligt, gärna i punktform. Eller prata om vad ni ska göra – och spela in samtalet. Då har ni ett bra underlag för er plan. 5. Ta hjälp av andra. Om det tar stopp i planeringsarbetet, fråga någon på Studiefrämjandet. De flesta grupper vet vad de vill, men kanske inte alltid har formulerat det i ord.

notiser

Hel vecka I TASSARNAS TECKEN – VI HOPPAS PÅ EN FOLKFEST i tassarnas tecken. Det säger Lisa Malmgren om Hundens vecka som i år äger rum vecka 37, den 9-15 september.

Tanken med veckan är att hundklubbar runt om i landet ska visa upp sig för alla som gillar hund – eller är nyfikna på våra fyrbenta vänner.

Hundens vecka startade på initiativ av Ammi Gyllenquist, och den första veckan genomfördes i Västernorrland 201 6. Inför höstens vecka satsar Studiefrämjandet extra för att sprida arrangemanget till fler hundklubbar.

Vad kan då hända under veckan? Lisa Malmgren säger att de lokala klubbarna själva formar sitt program. Några exempel på aktiviteter kan vara: • Uppvisning och prova på: Agility, rallylydnad. • Parad med olika hundraser. • Test, ”hur duktig är din hund?” • Rådgivning inför valpköp. • Friskvård – sund med hund. –Bara fantasin sätter gränser för vad veckan kan innehålla. Vi i Studiefrämjandet kommer att stötta de lokala hundklubbarna inför och under Hundens vecka, säger Lisa Malmgren.

• Läs mer om Hundens vecka på studieframjandet.se

Bli Biosfärambassadör i Blekinge Arkipelag

KUSTOMRÅDET OCH SKÄRGÅRDEN i Blekinge har utsetts till biosfärområde, under namnet Blekinge Arkipelag. Att vara ett biosfärområde betyder att särskilda ansträngningar görs för att bevara områdets natur och kultur.

Nu genomförs en utbildning för den som vill bli Biosfärambassadör. Det blir tolv varierande träffar mellan april och oktober, med allt från strandstädning och sälsafari, till föreläsningar om Blekinge Arkipelags unika naturtyper. En lärorik upptäcktsresa, med andra ord. Var med på minst sex av träffarna – och du blir diplomerad Biosfärambassadör. Bakom utbildningen står en rad organisationer, bland annat Studiefrämjandet.

FISKA MED BARN OCH UNGDOMAR heter ett helt nytt material från Sportfiskarna. Hela 130 sidor inspiration och idéer om ungdomsverksamhet, indelat i tre delar: • Allmänna tips och tankar kring ungdomsverksamhet • Tillverkning av fiskeprylar i ungdomsverksamhet • Blandade fisketips – Alla de ungdomsledare vi har därute sprider ovärderlig fiskeglädje till våra barn och ungdomar, säger Oscar Trowald som varit redaktör för materialet på Sportfisarna. Inspiration för fiskeledare

Sportfiskarna är en av Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer. Läs mer på www.sportfiskarna.se

Högskolekurs om civila samhället CIVILA SAMHÄLLET I SAMHÄLLET heter en högskolekurs på 7,5 högskolepoäng som ges vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Den riktar sig till främstpersoner som arbetar inom civilsamhället och offentlig verksamhet.

Kursen ger bred kunskap om det civila samhället, med fokus på samverkan mellan offentligt och civilt samhälle, något som blir allt vanligare. Ansök senast 3 april. Mer information på www.ehs.se

58 000

SÅ MÅNGA PLAGG fick nya ägare under Klädbytardagen 2019. Slit-och-släng tillhör det förgångna! Den 28 mars är det dags för årets upplaga av Klädbytardagen, med arrangemang över hela landet. Nytt för i år är mikro-klädbytardagar bland grannar, arbetskamrater och i föreningar. Naturskyddsföreningen står bakom Klädbytardagen som på många håll genomförs i samarbete med Studiefrämjandet.

FAKTA OM STUDIEFRÄMJANDET • Ett av Sveriges största studieförbund. • Finns över hela Sverige. • Anordnar främst studiecirklar och kulturarrangemang. För detta ges bidrag från stat, kommuner och landsting. • Utgår från folkbildningens idé. Deltagarnas önskemål, förutsättningar och erfarenheter är viktiga. • Anordnar studiecirklar i många ämnen, men satsar särskilt på natur, djur, miljö och kultur. • Är oberoende – utan kopplingar till politiska partier, fackliga organisationer eller religiösa samfund. • Är en ideell organisation utan vinstintresse som styrs demokratiskt. • Har 19 medlemsorganisationer.

STUDIEFRÄMJANDETS VISON Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter – i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald.

STUDIEFRÄMJANDETS MEDLEMSORGANISATIONER Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Jordbrukare-Ungdomens Förbund, Jordens Vänner, Koloniträdgårdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Riksförbundet Hem och Skola, Riksförbundet Sveriges 4H, Svensk Live, Svenska Brukshundklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund – Sportfiskarna, Sverok

ledare TOMMY WINBERG

Folkbildning – i hela landet

•En rapport från Folkbildningsrådet visar att folkbildningen har störst betydelse i mindre kommuner, där utbudet av kultur- och fritidsverksamhet är begränsat. • På tio år har Studiefrämjandet gått från att ha 47 lokalavdelningar till nuvarande 14. Från årsskiftet är vi en tvåledsorganisation. Det betyder att vi inte längre har några distrikt.

STÅR DESSA TVÅ PUNKTER emot varandra? Betyder förändringen att vi tappat det lokala fotfästet? Jag svarar nej på båda frågorna.

Färre avdelningar innebär inte att vi sänker ambitionerna att finnas över hela landet. För mig är folkbildning alltid lokal. Vi ska finnas till för alla och, i linje med Folkbildningsrådets rapport, särskilt där vi kan göra störst skillnad.

Med färre avdelningar kan vi tvärtom använda våra resurser på ett smartare sätt. Och då menar jag resurser både i form av pengar och personalens kompetens.

FINNS DÅ INGA RISKER? Jo självklart, när hela landet urbaniseras gäller det att arbeta aktivt för att inte dras med i samma trend. Även stora avdelningar måste se till att utveckla och behålla kontakter med människor och föreningar på mindre orter. Vi kan knappast ha bemannade kontor på alla ställen, men också där måste vi synas och göra oss relevanta.

Här kommer ni cirkelledare in i bilden. Jag vet att många av er är aktiva i det lokala förenings- och kulturlivet. Vi som arbetar med folkbildning vet vad ett levande föreningsliv betyder för en mindre ort. Jag tror också att många beslutsfattare i kommuner och regioner inser detta. Men de behöver påminnas!

FÖR MIG HANDLAR DET inte enbart om att protestera över minskade anslag till studieförbunden, även om vi kan göra det också. Utan också om att bjuda in till dialog om hur vi tillsammans kan möta människors behov – i alla delar av landet och på alla livets områden.

TOMMY WINBERG FÖRBUNDSORDFÖRANDE I STUDIEFRÄMJANDET

PRENUMERATION – ADRESSÄNDRING? Vill du ha Cirkeln? Har du ändrat adress? Är du ledare eller förtroendevald, kontakta i så fall Studiefrämjandet där du bor. Övriga prenumerationsärenden, kontakta Studiefrämjandet, riksförbundet, tel 08 545 70 700 eller info@studieframjandet.se

cirkeln på webben På cirkeln.nu hittar du nyheter, inspiration och fakta.

Globala Mål för en bättre värld Världens ledare har antagit 17 Globala Mål för de kommande 15 åren. Siktet är inställt på:

Att utrota extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att lösa klimatkrisen.

Genom de Globala Målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Men det kommer inte att ske av sig självt. För att nå framgång behövs både stora politiska beslut – och små steg i vardagen. Låt de Globala Målen bli ett avstamp för ditt eget engagemang för hållbar utveckling.

•Starta en studiecirkel i ett ämne som intresserar dig – vi hjälper dig komma igång. • Starta Café Planet – vårt enkla koncept för öppna mötesplatser om hållbarhet. • Engagera dig i någon av våra 19 medlemsorganisationer – Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och Friluftsfrämjandet är tre av dem. • Kontakta Studiefrämjandet på din ort, så hjälper vi dig komma igång.

Känner du inte för att göra något just nu, berätta åtmistone för någon du möter om de Globala Målen för hållbar utveckling.