
och bĂ€r â en lyckad kombination för familjen Sibbesson.



regler för fÄgelskydd.

och bĂ€r â en lyckad kombination för familjen Sibbesson.
regler för fÄgelskydd.
TvÄ spÀnnande ord att reflektera över. Vad betyder de orden för dig?
För mig Ă€r innovation att driva utveck ling för framtiden, att tĂ€nka nytt â framför allt utanför ramarna. Som skogsĂ€gare har du alla möjligheter att testa nya sĂ€tt att bedriva skogsbruk. Enskilda skogs Ă€gares innovationer har genom Ă„ren bidragit till en fantastisk mĂ„ngfald i vĂ„ra skogar. En mĂ„ngfald som det idag sĂ€tts allt större vĂ€rde pĂ„.
I detta nummer av magasinet kan du lÀsa om hur familjen Sibbesson kombi nerar skogsÀgande med bÀrodling i en lyckad kombination och hur de jobbar med att utveckla sin verksamhet över generationsgrÀnserna.
PĂ„ Stora Enso driver vi pĂ„ innovation inom skogsbruket â vi testar nya skogs skötselmetoder, utvecklar nytt plantmaterial och har ett omfattande program för att skapa biologisk mĂ„ngfald. Det storskaliga, industriella skogsbruket har kraftigt förĂ€ndrats och det nya moderna Ă€r mer smĂ„skaligt och varierande. Precis som det bedrivits inom privatskogsbru ket under lĂ„ng tid.
2018 lanserade vi en stor innovation nÀr biokomposit introducerades pÄ
marknaden. Den produkt vi dĂ„ utveck lat â dĂ€r trĂ€fibrer blandas med plast â hade bĂ€ttre egenskaper Ă€n ren plast pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt. Inte minst bĂ€ttre ur ett hĂ„llbarhetsperspektiv. I det hĂ€r numret kan du lĂ€sa om vart vĂ„ra sats ningar pĂ„ biokompositen har lett oss och var vi stĂ„r idag.
Inspiration Àr nÄgot som Àr nödvÀndigt för att driva innovation. Det Àr viktigt för den kreativa processen och skapar samtidigt ett lyckorus i kroppen. Att fÄ inspirera andra Àr en hÀrlig kÀnsla. Vem inspirerar dig? Vi hoppas att vi med vÄrt experimenterande pÄ vÄr egna skog kan inspirera till att vÄga prova nya arbetssÀtt att bruka skogen och gynna den biologiska mÄngfalden.
Slutligen vill jag passa pÄ att tacka för detta Är. Nu nÀr mörkret faller, unna dig en hÀrlig brasa och tillÄt dig tid för ÄterhÀmtning och reflektion.
Christian Bergman marknadschef Stora Enso SkogPicadeli har 2 300 salladsbarer runt om i Europa och USA. De vill minska sin plastanvÀndning med 50 procent till 2025 och har dÀrför utvecklat ett nytt lock till sammans med Stora Enso. Locket bestÄr av formpressad fiber, ett miljövÀnligt material av trÀfibrer.
Det nya locket Àr plast och PFAS fritt, förnybart, biologiskt nedbrytbart och minskar plastavfallet med ungefÀr 120 ton per Är.
Vill du ha koll pÄ skogens vilda dÀggdjur och fÄg lar? Ett tips Àr att ladda ner Viltappen som Svenska JÀgareförbundet har tagit fram. I den fÄr du hjÀlp att lÀra kÀnna igen olika arter och avtrycken de lÀmnar i naturen, som spÄr och lÀten. Ladda ner i App Store eller Google Play.
Stora Enso och det tyska startup-företaget Voodin Blades samarbetar för att utveckla miljömĂ€ssigt hĂ„llbara vindturbinblad i trĂ€. Vindturbinblad produceras oftast av glas- och kolfiber â energiintensiva, icke förnybara plaster tillverkade av petrokemikalier som Ă€r svĂ„ra att Ă„tervinna. Stora Enso levererar istĂ€llet 100 procent hĂ„llbart virke till de nya rotorbladen. Det första vindturbinbladet kommer att tillverkas av Stora Ensos LVL, en förĂ€dlad trĂ€produkt med hög lastbĂ€righet som klarar de krafter som stora rotorblad utsĂ€tts för. Till skillnad frĂ„n stĂ„l och betong Ă€r LVL ett relativt lĂ€tt material som kan transporteras utan tung utrustning. Dessutom Ă€r LVL ett förnybart material med minimalt klimatavtryck. Det 20 meter lĂ„nga rotorbladet kommer att installeras i ett vindkraftverk pĂ„ 0,5 megawatt utanför tyska Warburg i slutet av 2022.
KĂ€lla | Stora EnsoSĂ„ mĂ„nga vitryggiga hackspettar bor i Sveriges skogar. Det kanske inte lĂ„ter sĂ„ mycket, men det Ă€r det bĂ€sta resultatet sedan Naturskyddsföreningen inledde projektet med att rĂ€dda den rödlistade arten. Ăkningen beror bland annat pĂ„ arbetet med att Ă„terskapa vitryggens livsmiljöer, gamla lövskogar med mycket död ved och att vitryggar flugit in i norra Sverige frĂ„n Finland. Men Ă€ven Naturskyddsföreningens arbete för att förstĂ€rka den vilda populationen, dĂ„ avlade ungfĂ„glar slĂ€pps ut i det fria.
KÀlla | Naturskyddsföreningen
Visste du att pinnstolen Lilla à land, en av vÄra mest Àlskade trÀstolar genom tiderna, kom till en sommardag 1939? Carl Malmsten besökte dÄ en kyrka pÄ à land med sina elever. En av eleverna fick i uppgift att rita av en av stolarna i sakristian och anpassa den till serieproduktion. Malmsten blev nöjd, gjorde nÄgra mindre justeringar och började sedan tillverka Lilla à land, som kom ut pÄ marknaden 1942.
Stolen bestÄr av massiv björk och finns i dag i mÄnga olika varianter vad gÀller lack, olja, bets och fÀrg.
| Norrgavel
I Sibbarpsdalen, NÀsum, precis pÄ grÀnsen mellan SkÄne och Blekinge driver familjen Sibbesson bÀrodling och skogsbruk i nÀra samverkan. Ett familjeföretagande dÀr alla Àr delaktiga och dÀr generationsskiftet tycks vara en lÄngsiktig och stÀndigt pÄgÄende process.
Text och foto David Söderlind
Totalt omfattar familjens skogsinnehav ungefĂ€r 500 hektar. Centrerat kring NĂ€sum och Olofström, men Ă€ven JĂ€mshög, Mörrum och pĂ„ en fastighet i SmĂ„land nĂ€ra Ălmhult. I familjen Sibbesson verkar generationsvĂ€x lingen inte vara en isolerad hĂ€ndelse utan nĂ„got som pĂ„gĂ„tt lĂ€nge. Som en lĂ„ngsiktig process.
Fördelade skogen och fastigheterna pĂ„ barnen â Vi valde tidigt att undvika samĂ€gande. IstĂ€llet fördelade vi skogen och fastigheterna pĂ„ barnen. Det ger naturlig variation i tĂ€nket och skötseln. Samma sak i bĂ€rverksamheten, olika ansvarsomrĂ„den dĂ€r vi kom pletterar varandra pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt, sĂ€ger Bengt.
HÄkan ser det som en stor fördel att han blev skogs Àgare redan innan han var 20 Är.
â PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan jag samla pĂ„ mig massor av kunskap pĂ„ vĂ€gen och ta hjĂ€lp av mamma, pappa och mina syskon. Det ger en trygghet att ha familjen i ryggen, men sam tidigt fĂ„ testa mina idĂ©er och tankar.
â Alla har ju lite olika tĂ€nk. Men vi hjĂ€lps Ă„t och jobbar ihop i skogen under vintern. Det dĂ€r ger bĂ„de variation och samsyn pĂ„ ett bra sĂ€tt, inflikar Erik.
â Det Ă€r alltid tydligt pĂ„ hösten nĂ€r skogsbruket tar över hur den alltid finns dĂ€r. BĂ„de med sina mjuka vĂ€rden och med produktion. I bĂ€rodlingen fĂ„r du snabba svar pĂ„ vad som funkar och inte, hĂ€r krĂ€vs det ju genera tioner för att fĂ„ svar, resonerar Emma.
â Om inte skogen funnits hade det varit omöjligt att jobba sĂ„ intensivt under bĂ€rsĂ€songen. Skogen Ă€r Ă„terhĂ€mtning. Det Ă€r sĂ„dana kontraster. Ju Ă€ldre jag blir
BÀrsÀsongen Àr intensiv frÄn mars fram till Àlgjakten. DÀrefter Àr det 100 procent skogen. BÄda handlar om odling, men med helt olika tidsperspektiv.
desto mer kÀnner jag sÄ. En stövel i vardera bransch Àr perfekt, sÀger Bengt.
120 försÀljningsstÀllen i södra Sverige BÀrodlingen har vuxit successivt under hela 2000 talet.
â Jordgubbarna stĂ„r för ungefĂ€r 70 procent av omsĂ€ttningen. Under de senaste 15 Ă„ren har vi satsat mycket pĂ„ tunnelodling av hallon och det har vuxit kraf tigt. Vi kan odla hallon mer effektivt pĂ„ det sĂ€ttet, med punktbevattning av varje planta, berĂ€ttar Bengt.
Den största tillvÀxten var annars nÀr man Är 2017 köpte och tog över försÀljningsledet Fru BÀr AB.
â Vi tar nu bĂ€r frĂ„n jord direkt till slutkonsument via 120 egna försĂ€ljningsstĂ€llen och med en personalstyrka pĂ„ 350 personer i södra Sverige. Under sĂ€song Ă€r det leveranser via 15 lastbilar sju dagar i veckan. Plockstyrkan Ă€r över 200 personer under högsĂ€song, sĂ€ger Emma.
De ger en tydlig bild av en verksamhet som hela tiden Àr i utveckling.
Under pandemin blev det högt tryck pÄ sjÀlvplock. DÄ öppnade de upp mer för sjÀlvplock och körde i gÄng ett gÄrdscafé.
Marlenes famn för en lÄng kram innan det blir Bengt som fÄr samma behandling.
â Den hĂ€r skogen plante rade min far. Nu Ă€r den snart redo att föryngringsavver kas. Jag fĂ„r hĂ„lla linjen som min far planterade. De dĂ€r kopplingarna mellan generationer och att bygga upp lĂ„ngsiktiga vĂ€rden skapar lugnet i skogen, sĂ€ger Bengt och tittar pĂ„ Ellen.
I bokskogen bara ett par hundra meter ner i backen möter Helena Ericson upp. Hon jobbar pÄ Stora Ensos dotterbolag Sydved och har varit Sibbessons skogliga bollplank i ett par Är nu. HÄkan och Erik stÀller nyfiket frÄgor om alltifrÄn efterfrÄgan till lÀmpliga aktiviteter i det stÄtliga bestÄndet.
â Med sĂ„ hĂ€r stora arealer som familjen har Ă€r det alltid aktuellt med ett antal olika insatser. Det Ă€r inspire rande att bara ha nĂ„gra kliv frĂ„n ett stĂ„tligt granbestĂ„nd till den hĂ€r vackra bokskogen, sĂ€ger Helena.
Med sÄ hÀr stora arealer Àr det alltid aktuellt med olika insatser i skogen.
â Vi odlar idag Ă€ven en del grönsaker som broccoli, vaxbönor och dill. Och kom mer det till bĂ€ren Ă€r det alltid nya sorter att prova sig fram med. Det vi har lĂ€rt oss Ă€r att sorter med lĂ„ng hĂ„llbarhet tyvĂ€rr alltid innebĂ€r sĂ€mre smak. SĂ„ ju godare jordgubbe desto kortare hĂ„llbarhet, konstaterar Erik.
â Det Ă€r dĂ€rför vi satsat sĂ„ mycket pĂ„ ett effektivt distributionsnĂ€t. Snabbt ut till konsument, sĂ€ger HĂ„kan.
Kylsystemen som krÀvs i sommarvÀrmen Àr största energiposten för verksamheten.
â Vi har solpaneler pĂ„ hela den hĂ€r byggnaden. En likadan anlĂ€ggning Ă€r planerad för den andra ladan, sĂ€ger Bengt och pekar. Med det kommer vi att vara sjĂ€lvförsörjande pĂ„ el till kylningen. Vi har pĂ„ sĂ€tt och vis tur att vi gör av med mest energi det halvĂ„r nĂ€r solen lyser som mest.
Vi tar oss ut i skogen. Vindlande skogsbilvÀgar genom varierade skogsbestÄnd pÄ Ryssberget. Slutdestinationen Àr en grillplats i kuperad granskog. Barnbarnet Ellen ansluter ocksÄ och kastar sig direkt i farmor
Familjen gör mycket av de skogliga insatserna sjÀlva. Hugger, röjer och planterar.
â Vi har Ă€ven en egen skotare som vi kör sjĂ€lva pĂ„ vĂ„ra marker, samt en skotare med en anstĂ€lld som gĂ„r heltid pĂ„ Trolle Ljungbys skogar. VĂ€xlingen mellan bĂ€r och skog möjliggör ocksĂ„ att skapa sysselsĂ€ttning hela Ă„ret för nĂ„gra av vĂ„ra anstĂ€llda, sĂ€ger Bengt.
Skogens vÀrde vÀxer Elden vÀrmer gott. Kaffet Àr starkt.
â ĂvergĂ„ngen till bĂ€r sĂ€songen pĂ„ vĂ„ren kan vara en utmaning om vintern pĂ„gĂ„r lĂ€nge. NĂ„gra Ă„r har det varit sena vĂ„rstormar som gjort att vi stĂ„tt med motor sĂ„gen i handen nĂ€r telefonen börjar ringa konstant för att fĂ„ igĂ„ng bĂ€rodlingen dĂ€r i början av mars, berĂ€ttar Erik.
Hösten Àr tydligare. DÄ Àr Àlgjakten brytpunkten. I slutet av september skördas de sista hallonen.
â Sedan vĂ€ntar bössan, motorsĂ„gen och röjsĂ„gen. VĂ„ra fastigheter ger naturligt
Alla produkter tillverkas av familjen sjÀlva, som glögg pÄ rabarber och hallon frÄn sommarens odlingar.
variation och man kan lÀra sig av de olika trÀdslagen, markerna och boniteterna. Vi har hela spÀnnvidden frÄn Àdellövskog, lÀrk, tall och gran, och vi provar verkligen allting, sÀger Erik.
â Ni ungdomar har alltid varit med. Vi har inte tvingat er och sagt att det hĂ€r ska ni göra, utan intresset har verkligen funnits dĂ€r hos alla, sĂ€ger Marlene.
Har det varit sjÀlvklart?
â Inte nĂ€r man var yngre kanske. Men jag har alltid varit intresserad av att odla. Skogen har kommit som bonus. Ju Ă€ldre man blir, desto viktigare blir skogen, sĂ€ger HĂ„kan.
â Vi trampar inte pĂ„ varandra. Alla har egna ansvarsomrĂ„den dĂ€r vi lĂ„ter varandra köra pĂ„. Det Ă€r viktigt, sĂ€ger Emma.
Var det en sjÀlvklarhet för dig Bengt, nÀr du och din bror tog över efter dina förÀldrar?
â Vi hamnade in i det pĂ„ nĂ„got vĂ€nster. BĂ€ren fick jag hĂ„lla pĂ„ med en hel del sjĂ€lv. Att fĂ„ ta ansvar Ă€r viktigt. DĂ€rför har jag varit noga med det. Att mina barn ska fĂ„ ta ansvar och kĂ€nna vĂ„rt förtroende.
â Gör som ni vill⊠men, skrattar Emma och fĂ„r med sig alla runt elden.
â SkĂ€mt Ă„sido, det Ă€r sĂ„klart stora frĂ„gor. Vi fick tidigt gĂ„ in i aktiebolaget och som skogsĂ€gare. Det Ă€r lĂ€rorikt
och samtidigt en trygghet att ha med de Àldre och sina syskon, sÀger Emma. Sedan kan man ju vÀlja hur man lyssnar⊠Ett nytt skratt bryter ut.
â Jag har aldrig kĂ€nt nĂ„gon bromskloss frĂ„n de Ă€ldre. Gör inte si eller sĂ„. Aldrig, sĂ€ger Erik.
â Ni vill mer och vĂ„gar mer nĂ€r ni fĂ„r stĂ„ pĂ„ egna ben, sĂ€ger Marlene.
â Samtidigt som man kĂ€nner att vi gör det tillsam mans, reflekterar Erik.
Vad hÀnder i Sibbessons skogar den hÀr vintern?
â Vi kommer gallra bĂ„de löv och gran!
â Röja, röja och röja!
LÄter som riktig ÄterhÀmtning det.
Om inte skogen funnits hade det varit omöjligt att jobba sÄ intensivt under bÀrsÀsongen. En stövel i varje bransch Àr perfekt.Generationsskogsbruket Àr tydligt. Marlene och barnbarnet Ellen i en varm omfamning innan de tar plats vid elden.
Reglerna för fÄgelskydd har under senaste tiden debatterats livligt. Men vad innebÀr artskyddsförordningen och hur pÄverkar den dig som skogsÀgare? Hanna Staland, hÄllbarhetsspecialist pÄ Stora Enso Skog, reder ut begreppen.
Text Sanna Casson Foto Lasse ArvidsonVad betyder artskyddsförordningen?
â Att du som skogsĂ€gare mĂ„ste ta hĂ€nsyn till fridlysta arter i ditt skogsbruk, du fĂ„r inte göra sĂ„dant som inne bĂ€r att de fridlysta arternas möjligheter att finnas kvar blir sĂ€mre. Lagstiftningen gĂ€ller alla Ă„tgĂ€rder, men effek terna blir ofta störst vid en föryngringsavverkning.
Har du nÄgra konkreta exempel?
â Om det finns ett örnpar som hĂ€ckar nĂ€ra din skog, fĂ„r du inte göra sĂ„dant som kan störa under hĂ€ckningen. Eftersom örnen Ă€r störningskĂ€nslig Ă€ven för motor fordon kan det innebĂ€ra att du inte fĂ„r avverka skog eller röja inom 500 meter frĂ„n boet nĂ€r örnen hĂ€ckar. DĂ€remot Ă€r det okej att avverka skogen eller röja under hösten och vintern, nĂ€r örnen har hĂ€ckat klart. OmrĂ„det nĂ€rmast örnboet fĂ„r du inte avverka, botrĂ€det och en tillrĂ€cklig skyddszon mĂ„ste finnas kvar sĂ„ att örnarna kan hĂ€cka pĂ„ samma plats Ă€ven nĂ€sta Ă„r.
â Ett annat exempel Ă€r orkidĂ©n knĂ€rot, dĂ€r du mĂ„ste lĂ€mna tillrĂ€cklig hĂ€nsyn för att knĂ€roten ska kunna finnas kvar efter avverkningen. Ofta fĂ„r du lĂ€mna en relativt stor hĂ€nsynsyta dĂ€r knĂ€roten vĂ€xer.
Vilka nya regler gĂ€ller för skydd av vanliga fĂ„glar? â Ett rĂ€ttsfall i vĂ„ras ledde till att Skogsstyrelsen gjorde en ny tolkning av lagstiftningen. Eftersom alla fĂ„glar i grunden Ă€r fridlysta innebar den i princip ett individ skydd för vanliga skogsfĂ„glar. För skogsĂ€garen hade det kunnat betyda att man inte kunde göra nĂ„gra Ă„tgĂ€rder i sin skog under hĂ€ckning. Men genom en uppdatering av lagen, som trĂ€dde i kraft 1 oktober i Ă„r, förtydligas att lagen inte Ă€r ett individskydd för vanliga skogsfĂ„glar och att den troligen inte kan förbjuda Ă„tgĂ€rder som pĂ„ verkar vanliga skogsfĂ„glar. Men helt sĂ€ker pĂ„ hur lagen kommer tolkas kan man inte vara förrĂ€n den har prövats i domstol.
Skogsstyrelsen och NaturvÄrdsverket har tolkat artskyddsförordningen, vad har de kommit fram till?
â Att den nya lagstiftningen troligen innebĂ€r att pĂ„ver kan pĂ„ vanliga skogsfĂ„glar inte innebĂ€r ett förbud mot att bedriva skogsbruk. DĂ€remot mĂ„ste du anpassa dina Ă„tgĂ€rder om de riskerar att störa eller ha en negativ pĂ„verkan pĂ„ rödlistade fĂ„glar, fĂ„glar vars antal minskar kraftigt eller fĂ„glar som listas specifikt i olika EU-direktiv. Helt sĂ€ker pĂ„ hur lagen kommer att tolkas kan man inte vara förrĂ€n den har prövats i domstol.
Vad betyder det att vanliga fÄglar ska skyddas pÄ populationsnivÄ?
â Att skogsbruket ska bedrivas pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att vanliga fĂ„gelarter fortsĂ€tter att ha goda förutsĂ€ttningar att finnas kvar i landskapet, ungefĂ€r som nu. Eftersom de Ă€r vanliga innebĂ€r det i praktiken att de klarar sig bra om man bedriver ett skogsbruk med bra miljöhĂ€nsyn.
Vad kan man som skogsÀgare tÀnka pÄ för att skydda fÄglar inför en avverkning?
â Se om det finns nĂ„gra tidigare fynd av hĂ€ckande röd listade fĂ„glar eller fĂ„glar listade i EU direktiv (exempelvis tjĂ€der) i det omrĂ„de man vill avverka.
â En bra informationskĂ€lla Ă€r Skogsstyrelsens âMina sidorâ, dĂ€r du kan söka fram kĂ€nda artfynd. Alla hĂ€ckningar Ă€r inte kĂ€nda sedan tidigare och dĂ„ Ă€r det mark Ă€garens ansvar att utreda vad som finns i om rĂ„det dĂ€r man vill avverka.
PĂ„ vilket sĂ€tt kan man som skogsĂ€gare ta hĂ€nsyn? â Vanliga fĂ„glar gynnas genom att exempelvis spara omrĂ„den med höga naturvĂ€rden och botrĂ€d, ta bra hĂ€n syn i kantzonsmiljöer och bryn, och inte förröja i onödan. Mer ovanliga fĂ„glar kan du behöva ta lite mer specifik hĂ€nsyn till. I praktiken klarar sig Ă€ven mĂ„nga ovanligare arter bra om du tar en bra miljöhĂ€nsyn och inte avverkar i omrĂ„den med höga naturvĂ€rden.
KÀnner du till att det finns hÀckande fÄglar i din skog, exempelvis ugglor eller rovfÄglar, kan du gÄ in och titta i hÀnsynsvÀgledningarna pÄ Skogsstyrelsens webb. I vissa fall Àr fÄglarna störningskÀnsliga under hÀck ningen och dÄ kan du behöva anpassa exempelvis en avverkning till hösten/vintern, dÄ fÄglarna inte hÀckar. Du kan ocksÄ behöva anpassa hÀnsynen runt boet, för att fÄgeln ska vilja komma tillbaka och hÀcka Àven nÀsta Är.
â För att veta vilken hĂ€nsyn som behöver tas kan du stĂ€mma av med Skogsstyrelsen hur de bedömer fĂ„gelartens populationsstatus i omrĂ„det dĂ€r du har din skog. TjĂ€dern Ă€r vanlig i norra Sverige och ofta rĂ€cker det att ta lite extra hĂ€nsyn till spelplatsen. LĂ€ngre söderut och
utmed kusten kan man behöva ta mer hÀnsyn och göra större anpassningar av skogs bruket.
â NĂ€r du avverkningsanmĂ€ler din skog Ă€r det viktigt att vara tydlig med om det finns exempelvis hĂ€ckande slaguggla i skogen dĂ€r du tĂ€nkt att avverka och vilken hĂ€nsyn du tĂ€nker dig att ta för att undvika att störa ugg lorna. DĂ„ underlĂ€ttar du för Skogsstyrelsen att göra en snabb och smidig handlĂ€ggning.
Kan du som skogsÀgare fÄ ersÀttning om du inte kan avverka pÄ grund av att fÄglar för tillfÀllet hÀckar i omrÄdet?
â Just ersĂ€ttningsfrĂ„gan Ă€r ett av de stora problemen med lagen. Om du vet att det Ă€r en tillfĂ€llig inskrĂ€nkning, exempelvis under en hĂ€ckningssĂ€song, fĂ„r du nog leva med det. I nulĂ€get finns ingen automatisk ersĂ€tt ningsrĂ€tt, utan man mĂ„ste i varje enskilt fall ta frĂ„gan till domstol för att eventuellt fĂ„ ersĂ€ttning. Det första steget om du Ă€r missnöjd med artskyddsförordningens förbud Ă€r att söka dispens hos lĂ€nsstyrelsen för att genomföra Ă„tgĂ€rden Ă€ndĂ„.
Hur kan Stora Enso hjÀlpa skogsÀgarna med miljöhÀnsyn?
â Om markĂ€garen köper tjĂ€nsten att avverka skogen av Stora Enso Skog, hjĂ€lper vi till med hĂ€nsynsplaneringen för att ta hĂ€nsyn till fridlysta arter. Vi kontrollerar om det finns kĂ€nda fynd av fridlysta arter, noterar de arter vi hit tar vid planering och naturvĂ€rdesbedömning och sköter dialogen med Skogsstyrelsen kring vilken hĂ€nsyn som behöver tas. Vi har ocksĂ„ egna naturvĂ€rdesspecialister som kan hjĂ€lpa till i hĂ€nsynsplaneringen.
Hur ser Stora Enso skog pÄ artskyddsförordningen och fÄgelskyddet?
â Artskyddsförordningen Ă€r en lagstiftning och sjĂ€lvklart ska du följa lagen. Men det Ă€r ocksĂ„ viktigt att lagstift ningen tillĂ„ter att man bedriver skogsbruk pĂ„ ett rimligt sĂ€tt. Vi tycker att det Ă€r bra att man nu har uppdaterat lagstiftningen, sĂ„ att det Ă€r förtydligat att den inte inne bĂ€r ett individskydd för vanliga fĂ„gelarter. Skogsstyrel sen och NaturvĂ„rdsverket har ocksĂ„ fĂ„tt ett uppdrag att ta fram förebyggande strategier och arbetssĂ€tt för att underlĂ€tta för exempelvis skogsĂ€gare och andra att följa lagstiftningen och förhindra att lagen leder till olika typer av förbud. Stora Enso Skog sitter med i referens gruppen till detta arbete. Förhoppningsvis kan det leda till nĂ„got bra.
Artskyddsförordningen innebÀr att man mÄste ta hÀnsyn till fridlysta arter i sitt skogsbruk. Den omfattar bÄde arter som Àr fridlysta pÄ EU nivÄ, exempelvis fÄglar eller flera groddjur och nationellt fridlysta arter, exempelvis svampen bombmurkla och de flesta orkidéer.
Vill du veta mer?
PÄ Skogsstyrelsens hemsida finns bra beskrivningar om hur Skogs styrelsens utredning av fridlysta arter gÄr till och vad man behöver tÀnka pÄ som markÀgare.
Hanna Staland, hÄllbarhetsspecialist pÄ Stora Enso Skog.Röj i tid!
Sen vinter och tidig vÄr, innan löven slÄr ut, Àr en bra tid att röja dÄ du fÄr en god överblick av bestÄndet. Röjning i rÀtt tid ger tillvÀxt, stabilitet och en öppen, ljus skog. Du lÀgger ocksÄ grunden för att förstagallringen kan göras i rÀtt tid.
BestÀll vÄrens plantor För skogsÀgaren som tÀnker plantera i vÄr Àr det hög tid att bestÀlla plantor, sÄ att du fÄr den typ av plantor du behöver för din mark. Det ökar chansen till en lyckad föryngring. TÀnk pÄ att bördiga marker krÀver lite större plantor för att klara konkurrensen frÄn annan vegetation.
RÀdda virkesvÀrdet i barkborregranar Granbarkborrarna Àr i vintervila nu, fram till april, maj. Men som skogsÀgare kan du vara aktiv och söka upp angripna trÀd pÄ din fastighet. Nu handlar det om att rÀdda virkesvÀrdet pÄ trÀden som angripits under sommaren och hösten.
Leta efter trÀd som inte ser friska ut. Barrens fÀrg kanske avviker frÄn friska trÀd eller sÄ har barken en annan fÀrg dÀr hackspettar har letat efter barkborrar. Nedfallna gröna barr tyder ocksÄ pÄ angrepp. Dessa trÀd ska man avverka sÄ snart som möjligt. Men döda trÀd, som har börjat bli grÄa, lÀmnas kvar i skogen, dÄ det biologiska vÀrdet att lÀmna kvar trÀden Àr betydligt större Àn virkesvÀrdet.
Gallring kan göras Äret runt, men ett tips Àr att redan i början av Äret se över vad som behöver göras i skogen under 2023. Kontakta din virkesköpare om du har frÄgor!
TÀnk pÄ din sÀkerhet om du jobbar i skogen i vinter. AnvÀnd ordentliga skyddsklÀder; hjÀlm med visir och hörselskydd, skyddshandskar, skyddsbyxor och grova skor med sÄgskydd. Tala om för nÄgon vart du ska jobba och nÀr du tÀnker vara tillbaka. Packa ner första förband! SÀkerstÀll ocksÄ att du har rÀtt kunskap för de ÄtgÀrder du tÀnker göra.
NÀr snön ligger djup och dagarna Àr kalla kan viltet behöva hjÀlp med att hitta föda. Framför allt Àr det vildsvin, hjortdjur och smÄvilt som behöver extra hjÀlp. HÀr tipsar vi om vad du som skogsÀgare och jÀgare kan göra i vinter.
Text Annsofie ĂhmanBörja tidigt!
Börja med utfodringen i god tid, sÄ att djuren lÀr sig hitta dit och deras magar vÀnjer sig vid maten. Sedan fÄr du fortsÀtta utfodra hela vintern, fram tills snön smÀlter bort.
Foderplats ska ge skydd och sikt VÀlj en foderplats som bÄde ger skydd och ligger fritt, sÄ att viltet har koll pÄ omgivningarna och inte blir lÀtta byten för rovdjur. Utfodra inte för nÀra trafikerade vÀgar.
Utfodringen pÄ varje foderplats bör ske pÄ flera stÀll en, med cirka 50 meters mellanrum, sÄ att fler djur fÄr del av fodret. I annat fall finns risk att de starka individerna hÄller borta de svagare.
Ăr det mycket snö kan du behöva ploga upp strĂ„k
fram till foderplatsen. De blir ju ocksÄ en flyktvÀg för viltet.
VÀlj rÀtt foder Utfodra rÄdjur och Àlg med till exempel fuktigt ensilage (grÀs, klöver eller spannmÄl) och spannmÄlskross (havre, vete, rÄg och korn). Majs, Àrter, morötter och potatis Àr ocksÄ uppskattat. Undvik torrt hö om det inte Àr protein rikt. Se ocksÄ till att det finns en saltsten pÄ platsen.
Avverkning under vintern Avverkar du tall- och lövskog under vintern bjuder du viltet pÄ knoppar, bark och kvistar. Attraktivt för klövviltet Àr sÀlg, rönn, tall, bok, asp och ek.
Vilka Àr de vanligaste fallgroparna du som skogsÀgare ska undvika nÀr det gÀller ekonomi? Hur ska du skatteplanera och vad finns det för smarta verktyg som kan förenkla din ekonomiska planering? HÀr fördjupar vi oss i vad du ska tÀnka pÄ för att fÄ ett lönsamt skogsföretag.
Text Sanna Casson Foto Lasse ArvidsonEn vanlig frÄga som skogsÀgare stÀller sig Àr vilka avdrag man fÄr göra. Tomas Lusth pÄ Areal tipsar om hur du kan skatteplanera och vad du ska tÀnka pÄ inför Ärsbokslutet.
Text Eva Mandelqvist Foto Lasse ArvidsonNu Àr det hög tid att sammanfatta 2022. Tomas Lusth, fastighetsmÀklare pÄ Areal, kan inte nog poÀngtera vikten av att gÄ igenom Ärets hÀndelser för att se om nÄgra ÄtgÀrder behöver göras innan Ärsskiftet.
â Har det hĂ€nt mycket under Ă„ret Ă€r det bra att göra ett provbokslut, dĂ€r du sammanstĂ€ller intĂ€kter och kostnader. DĂ„ framgĂ„r det om du behöver agera innan Ă„rsskiftet, framför allt om du haft större intĂ€kter. Det kan finnas möjlighet att exempelvis dela upp avverkningsin tĂ€kten över flera Ă„r i en betalplan.
Det kan ocksÄ finnas utrymme för nÄgon investering innan Ärsskiftet. Tomas tipsar skogsÀgare om att man kan göra avdrag för kostnader som kommer löpande för att kvitta mot intÀkter som kommer lÀngre fram.
â MĂ„nga skogsĂ€gare avverkar med flera Ă„rs mellan rum, vilket ofta innebĂ€r att de fĂ„r en stor intĂ€kt, men inga intĂ€kter Ă„ren dĂ€remellan. MĂ„nga kostnader i form av vĂ€gavgifter, försĂ€kringar, ekonomitjĂ€nster, skogs vĂ„rdskostnader Ă€r Ă„rliga och leder till ett underskott i verksamheten om det inte finns nĂ„gra intĂ€kter. Under skottet kan sedan kvittas mot intĂ€kter som kommer flera Ă„r senare.
Vilka Àr de vanligaste frÄgorna om ekonomi som du fÄr frÄn skogsÀgare?
â Ofta fĂ„r jag frĂ„gan om vilka avdrag man fĂ„r göra. Det korta svaret Ă€r att det ska finnas en tydlig koppling till nĂ€ringsverksamheten. Har du en ren skogsfastighet Ă€r avdragsmöjligheterna mer begrĂ€nsade Ă€n om du har en lantbruksfastighet med ekonomibyggnader.
Ett exempel: En bilvÀg som dras till fritidshuset pÄ
skogsfastigheten Àr inte avdragsgill, medan samma vÀg utan hus Àr avdragsgill om det handlar om att komma fram till sin skog. Verktyg som exempelvis röjsÄg och motorsÄg Àr avdragsgilla, liksom skogsfordon, brÀnsle, skyddsklÀder, ekonomisystem och alla skogliga tjÀnster. En fyrhjuling Àr avdragsgill, men bara om den anvÀnds i din nÀringsverksamhet. Snöskotrar Àr generellt inte avdragsgilla i skogsbruket.
â Det handlar om hur vĂ€l du kan motivera dina inköp. Att köpa en fyrhjuling för tre hektar skog kanske ifrĂ„gasĂ€tts. Det gĂ„r helt enkelt inte att ge ett entydigt svar.
Vilka Àr dina viktigaste rÄd för att fÄ ett lönsamt skogsbruk?
â Var aktiv och vĂ€nta inte för lĂ€nge med skogs vĂ„rdsĂ„tgĂ€rder! NĂ€r du har en aktivt förvaltad skogsfastighet hĂ„ller du i gĂ„ng tillvĂ€xten. Gallringar ska inte vĂ€nta mer Ă€n nĂ„got Ă„r, nĂ€r det kommer till slutavverkning finns i regel lite mer spelrum och du kan anpassa till din skattesitua tion och rĂ„dande marknadspriser till viss mĂ„n.
â Vi ser ganska ofta att skogsĂ€gare har en tendens att överhĂ„lla gamla bestĂ„nd som vĂ€xer dĂ„ligt och har dĂ„lig förrĂ€ntning. Det kan finnas mycket röta och torrgranar som till och med gör att det blir en negativ förrĂ€ntning, det vill sĂ€ga skogen kostar utan att ge nĂ„gra pengar. Ett sĂ„dant bestĂ„nd bör tas ner. Ett slutavverknings bestĂ„nd ska man aldrig lĂ„ta hamna i negativ förrĂ€ntning.
â Följer du skogsbruksplanen ser du nĂ€r
vÀrdet börjar sjunka. I dessa fall kan det vara en bÀttre affÀr att avverka och sÀtta pengarna pÄ en betalplan eller annat rÀntebÀrande konto.
Finns det nĂ„gra fallgropar man ska undvika? â Hastiga, ogenomtĂ€nkta beslut som fĂ„r skattekonse kvenser. LĂ„t sĂ€ga att du plockar ut ett större belopp för att köpa en lĂ€genhet eller en bĂ„t. Det som ofta hĂ€nder nĂ€r du oplanerat plockar ut ett större belopp för privat konsumtion Ă€r att marginalskatten blir onödigt hög. Det kan i vissa fall handla om 60 procent i skatt istĂ€llet för 30 procent vid planerade uttag. Pratar vi om ett uttag pĂ„ en miljon kronor kan det bli en skillnad i skatt pĂ„ sĂ„ mycket som 300 000 kronor.
Det Ă€r alltid bĂ€ttre att ta hjĂ€lp med skatteplaneringen och diskutera med en sakkunnig innan du gör större uttag frĂ„n ditt skogsföretag. Ăr besluten genomtĂ€nkta Ă€r det större chans att slippa skattesmĂ€llar.En annan fallgrop Ă€r att mĂ„nga skogsĂ€gare deklarerar sjĂ€lva.
â Att deklarera pĂ„ nĂ€tet innebĂ€r i sin enklaste form att sĂ€tta ett kryss i rutan och skicka in deklarationen. Har du inte avverkat Ă„ret innan, tĂ€nker du kanske att du inte har
nÄgot att ta upp, men dÄ riskerar du att missa möjligheter och betala skatt i onödan pÄ sikt. Skatteverket har ingen skyldighet att upplysa om hur man bÀst fördelar intÀk ter och kostnader, utan det mÄste du som skogsÀgare ha koll pÄ sjÀlv. En grundregel Àr att du inte ska behöva betala mer Àn 30 procent i skatt, dÄ har det oftast gÄtt fel i planeringen, förklarar Tomas.
Ăven om det gĂ„r att rĂ€tta till felaktigheter i deklarationen upp till sex Ă„r senare, Ă€r det alltid bĂ€st att göra rĂ€tt frĂ„n början. Att planera och ta hjĂ€lp med deklarationen Ă€r ett bra tips för att minimera skatten.
â Glöm inte att se över ditt försĂ€kringsskydd. Bankerna stĂ€ller krav pĂ„ att det finns en skogsförsĂ€kring om du ska lĂ„na pengar. Har du byggnader Ă€r rĂ„det att se över försĂ€kringsskyddet vartannat till vart tredje Ă„r. Det Ă€r ganska vanligt att skogsĂ€gare Ă€r felförsĂ€krade. Den risiga ladan som du aldrig skulle bygga upp igen, kanske gör att du Ă€r överförsĂ€krad. Eller sĂ„ behöver den nya maskinhal len som fĂ„tt solpaneler fĂ„ en uppdatering i försĂ€kringen.
â Ett annat rĂ„d Ă€r att se över premierna. Förhandla
med ditt försÀkringsbolag, sÀrskilt om du har fler för sÀkringar. Ta helt enkelt ett helhetsgrepp om nÀrings verksamheten. Kom ihÄg att det ocksÄ Àr fullt möjligt att förhandla med sin bank!
Skog Àr en realtillgÄng och trÀden vÀxer oavsett krig, inflation och elbrist. Det gör att skog i alla tider har setts som en stabil och trygg investe ring, men hur ska man tÀnka nu?
â Ingen hade kunnat förutspĂ„ att vi skulle fĂ„ krig i Europa, befinna oss i energikris och inflation, och det direkt efter en pandemi. SĂ„ klart ger det avtryck pĂ„ ekonomin. Vi har haft extremt lĂ„ga rĂ€ntor och att nu upptĂ€cka att man kan fĂ„ rĂ€nta pĂ„ sparkontot Ă€r nĂ„got nytt för mĂ„nga.
â Lika ovant Ă€r det att se hur lĂ„nerĂ€ntorna stiger och det behöver du ta höjd för. Nu kan det vara lĂ€ge att amortera mera om möjligheten finns. Att sĂ€nka rĂ€nte kostnaderna blir extra viktigt om du har skog med dĂ„lig förrĂ€ntning, men det beror syvende och sist pĂ„ varje skogsĂ€gares skattesituation.
âą Gör en Ă„rlig berĂ€kning av rĂ€ntefördelningen â detta ger möjlighet till att enbart betala 30 procent skatt. Det kan liknas vid ett aktiebolags möjlighet till utdel ning.
⹠Ta hjÀlp! MÄnga missar möjligheter nÀr de deklarerar sjÀlva, eftersom avdragen Àr frivilliga men kan ge mycket pengar tillbaka.
⹠Nyttja de regler som finns för skogsÀgare som betal planer, skogskonton och andra planeringsverktyg.
⹠Tillköp. Om du har gammal skog som behöver avverkas kan tillköp vara ett sÀtt att slippa skatt. Det innebÀr att det finns möjlighet att köpa skog med oskattade avverkningsintÀkter genom att göra skogs avdrag. Om du köper en skogsfastighet fÄr du göra skattefria avverkningar pÄ upp till halva köpeskillingen av nya skogen. Reglerna kring tillköp Àr dock lite snÄ riga, sÄ det Àr bra att ta hjÀlp.
Det kan vara snÄrigt att hÀnga med i alla uttryck kring skatter och ekonomi. HÀr reder vi ut nÄgra vanliga begrepp.
Ger dig möjlighet att skjuta upp beskattningen pÄ intÀkter frÄn avverkningar. Planen ska upprÀttas tillsammans med köparen av avverkningsrÀtten nÀr kontraktet skrivs.
Alla företagare Àr bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen. AffÀrshÀndelser ska bokföras löpande. Allt bokföringsmaterial mÄste arkiveras i minst sju Är.
Du kan göra avdrag för i princip alla driftkostnader, det vill sÀga utgifter för att förvÀrva och bibehÄlla inkomster.
Ger möjlighet att göra avdrag för försÀkringsersÀttningar som du fÄtt pÄ grund av skadad skog.
Du som enskild nÀringslivsidkare kan sÀtta av vinsten i en expan sionsfond och skjuta upp beskattningen till ett senare Är. Reg lerna ger dig möjlighet att expandera verksamheten med medel som bara beskattats med bolagsskatt, det vill sÀga 22 procent.
Genom periodiseringsfonder kan företag hÄlla en del av inkom sten obeskattad i deklarationen och pÄ sÄ sÀtt jÀmna ut sitt resultat mellan olika Är.
Du som Àger skogsmark och förvÀrvar mer mark kan göra skatteavdrag om förvÀrvet bedöms leda till en förbÀttrad brukningsenhet.
Kan ge dig lÀgre skatt genom att en del av vinsten flyttas frÄn nÀringsverksamheten till att istÀllet beskattas som kapitalinkomst.
Alla som betalar skatt har ett skattekonto hos Skatteverket. Inbetalningar som görs till Skatteverket bokförs pÄ skattekontot.
Alla intÀkter av ditt skogsbruk Àr skattepliktiga. Undantaget Àr försÀljning av ett markomrÄde som ska kapitalvinstbeskattas.
InnebÀr att du kan göra avdrag om du sÄlt skog under Äret. Grundregeln Àr att beskattning ska ske för skogens avkastning, men inte för kapitaluttag ur skogen. RÀtten till skogsavdrag knyts till skogens anskaffningsvÀrde, respektive aktuella skogsintÀkter.
Genom att öppna ett skogskonto har skogsÀgaren rÀtt att skjuta upp beskattningen pÄ en del inkomster. Principen Àr att det belopp som sÀtts in pÄ kontot Àr avdragsgillt i deklarationen.
InnebÀr att kostnaderna överstiger intÀkterna i nÄgon del av deklarationen. Du fÄr samla pÄ dig underskott Är efter Är och kvitta mot kommande överskott.
| Skatterna i skogen och Skatteverket
Planering och aktiv skötsel Àr nyckeln för att fÄ ett vÀlmÄende skogsföretag.
â Du behöver fĂ„ en bra översikt för kommande inkomster och utgifter för att planera skogsekonomin pĂ„ ett bra sĂ€tt, sĂ€ger virkesköparen Lewi Köppler.
Den vanligaste ekonomifrÄgan Lewi Köpp ler, virkesköpare pÄ Stora Enso i RÀttvik, fÄr frÄn skogsÀgare Àr: Vad ska jag göra för att minimera skatten?
â Svaret Ă€r att det Ă€r unikt utifrĂ„n vilken situation du Ă€r i. Ăr du pensionĂ€r eller kanske mitt i livet? Har du Ă€rvt fastigheten eller köpt den? Ăr skogen mogen för avverkning?
â Men mitt allra viktigaste rĂ„d för lönsamhet Ă€r aktiv skötsel. Gallra nĂ€r det behövs, slutavverka nĂ€r skogen Ă€r mogen för det. Undvik att spekulera i prisutveck ling. SnĂ„la inte pĂ„ röjning eller plantering, det lönar sig i slutĂ€ndan att sĂ€tta in rĂ€tt insatser i skogen vid rĂ€tt tidpunkt, sĂ€ger han.
Faktum Àr att ett vÀlskött skogsbestÄnd kan ge sÄ mycket som 60 000 kronor mer per hektar vid en slutavverkning, jÀmfört med ett oskött bestÄnd. Genom att röja och gallra i rÀtt tid ökar tillvÀxten.
I skogsbruksplanen fÄr du en vÀrdefull översikt över din skog, frÄn virkesförrÄd och Ärlig tillvÀxt till skogens Äldersfördelning. Totalbilden av ditt innehav som du fÄr i skogsbruksplanen gör att du kan planera din ekonomi och nÀr du ska utföra dina skogliga ÄtgÀrder. Dessutom Àr din skogsbruksplan ett bra vÀrderingsunderlag och en förutsÀttning för exempelvis generationsskifte eller belÄning av fastigheten.
Lewi Köppler tycker att man kan se pÄ skogen som en kapitalplacering:
â Titta pĂ„ hur du kan fĂ„ den bĂ€sta tillvĂ€xten. FortsĂ€tter skogen vĂ€xa eller har den avstannat? Du kanske
planerar att byta ut ett tak pÄ ladan om fem till sex Är eller har nÄgra Är kvar till pensionen och tÀnker att du vÀntar med att avverka den mogna skogen tills dess nÀr du behöver lite extra klirr i kassan. Men det finns risker med att bara lÄta gammal skog stÄ. Den blir extra kÀns lig för granbarkborrar och stormar.
TjÀna pengar pÄ rÀntan En lösning kan vara att avverka nu och sÀtta in pengarna pÄ en betalplan med rÀnta.
â LĂ„t sĂ€ga att skogen förrĂ€ntar sig med en procent per Ă„r i tillvĂ€xt nĂ€r den bara stĂ„r, men genom att istĂ€llet avverka den och placera den i en betalplan som du binder upp pĂ„ tio Ă„r fĂ„r du som det ser ut nu 4,4 procents rĂ€nta. Plus att de nya plantorna i skogen vĂ€xer samtidigt. Det ger en betydligt bĂ€ttre tillvĂ€xt eller förrĂ€ntning.
En annan aspekt Àr att rÀntan pÄ tjÀnsten betalplan med rÀnta kan betala stora delar av skogsvÄrden som du gör.
â Ett exempel Ă€r att du avverkar för 100 000 kronor, ett belopp som du sĂ€tter av i en betalplan med rĂ€nta, dĂ€r du binder pengarna i tio Ă„r eftersom du inte behöver dem direkt. DĂ„ tjĂ€nar du 4 400 kronor om Ă„ret i bara rĂ€nta. Efter tre Ă„r har du fĂ„tt in 13 200 kronor i rĂ€nta, nĂ„got som kan bekosta bĂ„de markberedning och plantering. RĂ€nte intĂ€kterna tĂ€cker pĂ„ sĂ„ sĂ€tt upp för Ă„terbeskogningen.
I ett lÀngre perspektiv kan rÀntan tÀcka upp för den första röjningen ocksÄ.
â PĂ„ sĂ„ sĂ€tt finansieras skötsel som ökar vĂ€rdet pĂ„ din skog. Dessutom kan du vĂ€nta med att ta ut pengarna och skatta för dem. DĂ„ kanske du har blivit pensionĂ€r
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidsonoch fÄtt en lÀgre skattesats. Du kan pÄverka mycket i din skogsekonomi genom att planera, sÀger Lewi Köppler.
En vanlig frÄga som Lewi fÄr Àr nÀr man ska skatta pÄ inkomsterna frÄn betalplanen med rÀnta.
â RĂ€nteintĂ€kterna beskattas varje Ă„r som inkomst av nĂ€ringsverksamhet. SjĂ€lva likvidutbetalningarna beskattas först det Ă„r de betalas ut.
Ett annat tips Àr att minska omloppsstiderna mellan avverkning, markberedning och plantering.
â Skogsbolagen avverkar ofta nĂ€r skogen blivit runt 70â75 Ă„r, medan mĂ„nga skogsĂ€gare vĂ€ntar tills den blivit 120 Ă„r eller Ă€nnu Ă€ldre. DĂ„ har skogsbolagen nĂ€stan hunnit avverka tvĂ„ gĂ„nger pĂ„ samma tid.
Vad ska man tÀnka pÄ nÀr man Àr nybliven skogs Àgare och inte kan sÄ mycket om ekonomi?
â Skaffa en skogsbruksplan sĂ„ att du fĂ„r grepp om nĂ€r skogen behöver olika Ă„tgĂ€rder och nĂ€r du kan förvĂ€nta
dig utgifter och inkomster. Sedan Àr det bra att ta hjÀlp av en expert inom skogsekonomi för att fÄ koll pÄ skatter och vilka lösningar som kan passa dig bÀst, utifrÄn din situation. Kan du göra skogsavdrag, hur kan du tÀnka med deklarationer?
â FörutsĂ€ttningarna för en ny skogsĂ€gare styrs av hur du förvĂ€rvat skogen. DĂ€rför Ă€r det viktigt att ta hjĂ€lp vid arvskiften sĂ„ att du inte hamnar i svĂ„ra situationer med skogen. Exempelvis Ă€r det ofta bĂ€ttre att generationen innan avverkar och inte arvingen som Ă€r mitt i arbetslivet och kanske redan har stora inkomster som leder till att skogsinkomster kan komma att marginalskattas vid uttag. Kom ocksĂ„ ihĂ„g att eventuella underskott i verksamheten aldrig kan föras vidare till en arvinge eller köpare av skogen.
â Sammanfattningsvis gĂ€ller det att planera ditt skogsbruk bĂ„de utifrĂ„n skogliga och ekonomiska aspekter för att fĂ„ den bĂ€sta lönsamheten.
RÀntetrappan i Stora Ensos betalplan startar redan pÄ ett Ärs bindningstid med 3,5 pro cent i rÀnta. HÀr ser du ett urklipp ur en skogsbruksplan. Om du tar den Ärliga tillvÀxten per hektar dividerat med virkesförrÄdet per hektar ser du hur stor förrÀntningen Àr. Observera att vÀrdetillvÀxten Àr större nÀr trÀden vÀxer in i högre timmerklasser men det ger en bra fingervisning av vilka bestÄnd som bör prioriteras vid avverkning.
Betalplan med rÀnta Betalplan med rÀnta Àr en tjÀnst som Stora Enso erbjuder markÀgare. Den innebÀr att vinsten frÄn din avverkning fördelas över flera Är istÀllet för att beta las ut direkt. PÄ sÄ sÀtt kan du jÀmna ut skatteeffekterna och dessutom fÄ rÀnta pÄ de pengar som ligger i betalplan. PÄ www.storaenso.com finns en kalkyltor, dÀr du kan rÀkna ut hur mycket rÀnta du kan fÄ vinsten frÄn din avverkning.
Det Àr viktigt att ta hjÀlp vid arvskiften sÄ att inte hamnar i svÄra situationer med skogen.
Skogsbruksplanen i fickan
Det lönar sig att vara aktiv i skogen. HÀr Àr exempel pÄ nÄgra ÄtgÀrder som du kan göra för att öka avkastningen i ditt skogsföretag.
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson1. VÀlj rÀtt plantor. Ju bÀttre start din skog fÄr desto större Àr chansen att de utvecklas till trÀd som ger tillvÀxt och kvalitet. FörÀdlade plantor frÄn en plantskola har bra hÀrdighet och kvalitet.
2. Röjning ger mĂ„ngdubbelt tillbaka. Ungskog vĂ€xer snabbt och det Ă€r viktigt att det finns plats och möjlighet för trĂ€den att utvecklas. Ăven om det kostar pengar och tid, ger en vĂ€lröjd ungskog högre avkastning vid bĂ„de gallringar och föryngringsavverkningen.
3. Gallring har betydelse. NĂ€r ett bestĂ„nd vuxit till 12â14 meters höjd brukar det vara dags för den första gallringen. Gallringens intĂ€kter Ă€r viktiga, men det stora bidraget Ă€r att de skapar ett vĂ€rdefullt bestĂ„nd i föryngringsavverk ningen.
4. Föryngringsavverka vid rÀtt tidpunkt. Avverkningsmogen skog Àr sÀmre rustad för att klara stormar, torka, röta och insektsangrepp. Den kan ocksÄ börja tappa i vÀrde. NÀr trÀden inte fortsÀtter sin tillvÀxt pÄ höjden Àr det dags för avverkning.
Digital bokföring Àr att föredra. Det gÄr att hitta bra och enkla lösningar dÀr du inte behöver vara expert pÄ bokföringen. HÀr anges det vad du ska fylla i för uppgifter och systemet gör automatiska utrÀkningar som du slipper.
Digital skogsbruksplan
förenklar och ger en god över blick över skötseln av din skog och hur exempelvis bestÄnden förrÀntar sig.
Separat bank konto. Du behöver inte ha ett riktigt företagskonto, men skaffa ett separat konto dÀr du hanterar de in och utbetalningar som rör skogen. Det Àr ett bra sÀtt att hÄlla isÀr nÀringsverksamheten frÄn det privata och hÄlla koll pÄ allt som sker.
Innovationskraften Àr stark pÄ Stora Ensos fabrik i Hyltebruk. HÀr blir virke frÄn din skog nya, klimatsmarta produkter som det finns en stor efterfrÄgan pÄ i vÀrlden just nu.
Text Sanna Casson Foto Stora EnsoPÄ labbet i Hyltebruk i Halland jobbar ett engagerat team med att utveckla material till allt frÄn möbler till skÄlar, krukor och köksred skap.
â Vi testar oss fram för att hitta olika typer av material som kan ersĂ€tta fossil plast. Det kan handla om att simulera olika vĂ€der för att se hur materialet pĂ„verkas av kraftigt regn till exempel eller att titta pĂ„ hur trĂ€fibrerna fungerar i kombination med andra material. Det som driver oss Ă€r att hitta hĂ„llbara, anvĂ€ndbara lös ningar, berĂ€ttar Patricia Oddshammar, chef för Circular Solutions pĂ„ Stora Enso.
Inga material ska tas fram i onödan, utan det ska finnas en anledning till att materialen produceras. Innovationen sker dÀrför i tÀtt samarbete med affÀrsutvecklare som har koll pÄ vad kunderna och marknaden efterfrÄgar. Dessutom tittar man pÄ hur en produkt anvÀnds i hela leveranskedjan. Hur mÄnga gÄnger kan den anvÀndas? Hur Ätervinns den?
â Ta exempelvis klĂ€dhĂ€ngare. NĂ€r klĂ€der transpor teras frĂ„n en fabrik hĂ€nger de ofta pĂ„ en transport klĂ€dhĂ€ngare, som sedan slĂ€ngs. Nu har vi tagit fram en hĂ€ngare av bĂ€ttre kvalitet som Ă€ven kan anvĂ€ndas i butikerna. NĂ€r klĂ€dhĂ€ngarna har gjort sitt hjĂ€lper vi butikerna att samla in hĂ€ngare för Ă„tervinning. De kan vi sedan anvĂ€nda för att ta fram material till nya produkter.
⹠Biokompositen bestÄr av en blandning av trÀfibrer och biobaserad plast.
⹠Materialet kan ÄteranvÀn das upp till sju gÄnger och kvaliteten förbÀttras de första gÄngerna som den Ätervinns. TrÀfibrerna blir starkare och bÀttre till skillnad frÄn plast dÀr kvaliteten försÀmras vid Ätervinning.
⹠Att ersÀtta fossil plast med bio komposit minskar koldioxidutslÀppen avsevÀrt.
⹠Biokompositer möjliggör ett cirkulÀrt kretslopp, bort frÄn den traditionella slit och slÀngmodellen. MaterialanvÀndningen kan optimeras genom att öka möjligheten att ÄteranvÀnda, Ätervinna och Ätertillverka produkter med hjÀlp av biokompositer.
Gemensamt för materialen som innovationsteamet tar fram Àr att minska plasten i befintliga produkterna och ersÀtta dem med trÀfibrer.
Det cirkulÀra tÀnket involverar mÄnga mÀnniskor.
â Tidigare kanske man bara hade kontakt med inköparen pĂ„ företa get. Nu involveras Ă€ven hĂ„llbarhets avdelningen, logistik och sĂ„ vidare. Vi inleder nya samarbeten för att ta hand om Ă„tervunnet material pĂ„ ett bra sĂ€tt, det Ă€r ett stort arbete, men vĂ€ldigt givande, inflikar Patricia.
Biokomposit ersÀtter fossil baserad plast 2018 introducerade Stora Enso biokomposit pÄ marknaden, ett material som kan ersÀtta traditio nell, fossilbaserad plast. Biokom positen bestÄr av en blandning av trÀfibrer och biobaserad plast. Andelen trÀfibrer i biokompositen varierar beroende pÄ produkt, men man strÀvar efter att den ska bli sÄ hög som möjligt.
Att ersÀtta fossil plast med biokomposit minskar koldioxidut slÀppen avsevÀrt. NÀr materialet Àr
baserat pÄ sÄ kallade ecopolymerer skapar det till och med negativa koldioxidutslÀpp eftersom kol lagras i materialets trÀfibrer.
â En annan fördel Ă€r att trĂ€fibrer bara blir bĂ€ttre nĂ€r det Ă„tervinns, pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan materialet Ă„teranvĂ€ndas mĂ„nga gĂ„nger. Traditionell plast dĂ€remot tappar egen skaper och blir snabbt sĂ€mre vid Ă„tervinning.
Biokomposit kan anvÀndas i en mÀngd produkter; allt frÄn stolar, blomkrukor, inredning till bilar och 3D utskrifter. Materialet Àr hÄrt, slitstarkt och har samma egenskaper som plast, med skillnaden att det Àr förnyelsebart.
NÀr Stora Enso introducerade biokomposit pÄ marknaden gick det lite trögt i början. Det var ett okÀnt material helt enkelt. Idag Àr intresset stort och i takt med att allt fler företag vill minska sina koldioxidavtryck ökar efterfrÄgan pÄ hÄllbara material.
â Det Ă€r dessutom ett nytt EU direktiv pĂ„ gĂ„ng som gĂ„r ut pĂ„ att ersĂ€tta engĂ„ngsprodukter med flergĂ„ngs produkter. Till exempel ska kartonger och muggar pĂ„ en hamburgerrestaurang kunna anvĂ€ndas flera gĂ„nger. DĂ€r Ă€r biokompositen ett perfekt material, sĂ€ger Patrica.
Fibrease stor snackis Ett annat material som gruppen i Hyltebruk jobbar med Àr Fibrease, ett stötdÀmpande material som anvÀnds för att skydda innehÄll i en förpackning. Det Àr ett lÀtt, trÀfiberbaserat skum, som kan ersÀtta exempelvis bubbelplast.
â Fibrease var den stora snackisen nyligen pĂ„ en stor förpackningsmĂ€ssa i Tyskland. Intresset Ă€r jĂ€ttestort för isoleringsmaterial.
DuraSense Àr ytterligare en biokompositlösning som teamet jobbar med att utveckla.
âVi ville ha en vĂ€derbestĂ€ndig och tĂ„lig produkt, som skulle fĂ€rgsĂ€ttas. Resultatet blev att vi belĂ€gger trĂ€ med biokomposit, det blir helt enkelt en blandning mellan trĂ€fibrer och biobaserad plast. Vi testade först produkten pĂ„ trallmarknaden i Sverige. Nu har vi ökat kapaciteten och tittar pĂ„ hur vi kan anvĂ€nda DuraSense till bullerplank.
Det finns otaliga anvÀndningsomrÄden för biokom positer.
â Biokompositer har en enorm potential. Vi fortsĂ€tter att jobba med massor av olika lösningar för framtiden, dĂ€r trĂ€rĂ„varan frĂ„n vĂ„ra skogar Ă€r i centrum, avslutar Patrica Oddshammar.
TrÀfibrer med en belÀggning av biokomposit ger ett tÄligt material, perfekt för utomhusvÀder.
Fibrease var den stora snackisen nyligen pÄ en stor förpackningsmÀssa i Tyskland.
Fibrease Àr ett lÀtt, trÀfiberbaserat skum, som kan ersÀtta bubbelplast för att skydda innehÄllet i förpackningar.
Biokompositer möjliggör ett cirkulÀrt kretslopp, bort frÄn den traditionella slit och slÀngmodellen.
Att ersÀtta plastförpackningen med biokomposit eller fiberkomposit minskar koldioxidutslÀppen. Det finns en stor efterfrÄgan pÄ nya lösningar för engÄngsförpackningar.
Kyla och mörker i kombination med höga elpriser gör att vi eldar mer Àn nÄgonsin i vinter. Jonas Larsson delar med sig av sina bÀsta tips om vedhantering, eldning och effektiva brasor.
Text Annsofie Ăhman Foto Lasse ArvidsonJonas Larsson, virkesköpare och vedentu siast pĂ„ Stora Ensos dotterbolag Sydved har under Ă„ren samlat pĂ„ sig en hel del kunskap om ved och eldning, inte minst genom det gamla huset han köpte av sin farmor för drygt 15 Ă„r sedan.
â Min farmor vĂ€rmde upp huset genom att elda i en vedpanna som hon hade i kĂ€llaren. Jag och min sambo bestĂ€mde oss för att fortsĂ€tta med det och fick dĂ„ sĂ€tta oss in i det hĂ€r med vedeldning och allt vad det innebĂ€r. Men i vedpannan finns Ă€ven en elpatron som vi anvĂ€nder nĂ€r vi inte Ă€r hemma eller reser bort.
Vedpannan Àr vattenmantlad, det vill sÀga har ett hölje som Àr fyllt med vatten. Vattnet runt kaminen cirkulerar och vÀrms upp nÀr det eldas i eldstaden. Vattnet leds sedan runt i huset med hjÀlp av en cirkulationspump.
Ofta rÀcker det att elda i tvÄ till tre timmar för att vÀrma upp vattnet i tankarna. Sedan pytsas det varma vattnet ut i rören under dygnet. Det ger en bra och skön vÀrme i huset, tycker Jonas.
Varje Ă„r hanterar Jonas 25â30 kubikmeter ved. I vedpan nan pytsar han in all slags ved; björk, asp, gran, tall och sĂ„ vidare, i kluvna lĂ€ngder pĂ„ cirka 40 centimeter.
â Vi har ocksĂ„ en insatskamin som Ă€r monterad i en Ă€ldre öppen spis och dĂ€r tycker jag att det Ă€r vettigast att elda med björk, som vĂ€rmer milt och brinner mjukt. I gran och tall Ă€r det mycket kĂ„da, vilket gör att det spra kar och sprĂ€tter mycket. Eldar man dĂ„ i en öppen spis fĂ„r man ha koll sĂ„ att inte brinnande flisor flyger i vĂ€g och stĂ€ller till det. I en sluten kamin sĂ„ funkar det ju med gran och tall ocksĂ„.
Det Àr en hel del ved som varje Är ska huggas och klyvas bÄde för uppvÀrmningen av huset och myseldningen i öppna spisen. Hur gör man det pÄ bÀsta sÀtt?
â I grund och botten handlar det om att fĂ„ till en torr och fin ved. DĂ„ brinner brasan som bĂ€st. Under vintern,
oktober till mars, innan lövsprickningen ska man fÀlla trÀden. DÄ stÄr saven i trÀden lÄgt och trÀden torkar snabbare. Lite klenare trÀd, upp till 25 centimeter i omkrets, klarar man med motorsÄg. Sen kör jag hem den nedtagna veden till vedbacken, dÀr den fÄr ligga tills det blir dags för kapning och klyvning.
Luftig vedhög Senast sista mars bör veden vara kluven, i alla fall enligt Bondepraktikan inflikar Jonas. En del gör det med ved yxa och huggkubb, men handlar det om större mÀngder ved Àr det vanligt att anvÀnda vedkap och vedklyv.
â LĂ€gg den kluvna veden i en luftig hög. Luften och solen mĂ„ste kunna komma Ă„t och torka veden. Om du hellre vill stapla veden, gör det inte för noggrant sĂ„ det blir för tĂ€tt, vinden mĂ„ste kunna torka veden. Sen gör det inget att det regnar lite pĂ„ veden under vĂ„ren, porerna öppnar sig, och veden torkar Ă€nnu bĂ€ttre dĂ„, tipsar han.
Vedboden innan midsommar Jonas som hanterar stora mÀngder ved anvÀnder en vedprocessor, som bÄde kapar, klyver och sedan transporterar veden pÄ ett band.
â Innan midsommar ska veden vara inne i vedboden, för att skyd das mot vĂ€ta. För det Ă€r dĂ„ det bör jar det bli dagg och luftfuktigheten ute ökar. I vedboden kan man stapla veden noggrannare om man vill. Sedan Ă€r det bara att elda till hösten!
Elda med torr och bra ved A och O för att fĂ„ till en riktigt bra brasa Ă€r att elda med torr och bra ved. BĂ€st funkar det med ved som Ă€r ârumstempereradâ. Ett tips Ă€r att ta in veden redan nĂ„gra dagar innan, dĂ„ blir det lĂ€ttare att fĂ„ i gĂ„ng elden.
â NĂ€r jag ska starta en brasa i öppna spisen anvĂ€nder
Foto PrivatLÀgg den kluvna veden i en luftig hög. Luften och solen mÄste kunna komma Ät och torka veden.
jag mig av gran, som Àr rik pÄ kÄda och lÀttare antÀnds. Jag spÀntar veden fint och börjar med fina stickor, det Àr effektivt och lÀtt. Sen gÀller det att elda intensivt till att börja med, för att fÄ till en bra lufttillförsel.
I en öppen spis handlar det mest om myseldning, dÄ blir det mer en hÀr och nu kÀnsla. Men i dessa tider med höga elpriser Àr det mÄnga som ser om sitt hus och planerar för att elda lite extra.
â Har man en öppen spis kan man köpa vĂ€rmeflĂ€kt som sprider vĂ€rmen i huset eller Ă€nnu mer effektivt, investera i en spiskassett, som ofta Ă€r ganska enkel att installera i öppna spisen. En sluten kamin, gĂ€rna med tĂ€ljsten, hĂ„ller ju ocksĂ„ kvar vĂ€rmen lite lĂ€ngre. I det hĂ€r lĂ€get Ă€r det ju inte krĂ„korna man vill elda för!
Hann du inte fixa all björkved i vintras? Det Àr inte kört för det!
FĂ€ll björkar i skogen under tiden dĂ„ de har mycket sav, frĂ€mst under sommaren. LĂ€mna trĂ€den i 5â6 veckor i skogen, utan att de kapas eller kvistas. Bladverket fortsĂ€tter suga vĂ€tska frĂ„n trĂ€det, som om det fortfarande stĂ„r pĂ„ rot, och fukten dras ut. Under första veckan kan fuktigheten sjunka frĂ„n 50 till 35 procent. NĂ€r lövverket vissnat efter drygt en mĂ„nad Ă€r det dags att ta hand om trĂ€den. DĂ„ kan fukthalten vara en bra bit under 30 procent.
NÀr jag startar en brasa i öppna spisen anvÀnder jag mig av gran, som Àr rik pÄ kÄda och lÀttare antÀnds. Jag spÀntar veden fint och börjar med fina stickor, det Àr effektivt och lÀtt.
AnvÀnd torr ved i lagom stora bitar.
Elden behöver förbrÀnnings luft. Med rÀtt mÀngd brinner elden med klara och livliga lÄgor. Röken ska vara klar och genomskinlig, inte svart.
Kontrollera rökgastemperaturen, max 350 grader. Blir det för hett kan murade skorstenar skadas eller isole ringen pÄ stÄlrörsskorstenar förstöras. Kontrollera till exempel genom termometer i rökkanalen.
AnvĂ€nd bara torr ved, helst björk. Ăverblivet virke frĂ„n renoveringen, nedhuggna Ă€ppeltrĂ€det eller trĂ€dgĂ„rds avfall kan medföra belĂ€gg ningar i skorstenen och leda till sĂ€mre förbrĂ€nning och ökad risk för skorstensbrand.
Starta snabbt, inte kraftigt. Papper samt rikligt med torr, finkluven ved Àr viktigt. NÀr veden brinner ordentligt kan du lÀgga pÄ grövre vedtrÀn.
Elda max 2,5 kg ved per timme. Mer vÀrme? Ett nytt vedinlÀgg ska göras först nÀr det blivit en ordentlig glödbÀdd.
LÀgg sot och aska i en plÄt hink med lock. TÀnk pÄ att glödrester kan finnas kvar i flera dygn.
KÀlla | BrandskyddsföreningenFixat alla julklappar Àn? Om inte, tipsar vi hÀr om faktafyllda och inspirerande böcker till naturÀlskaren.
Text Annsofie Ăhman Foto Shutterstock
Möt tjejen som reste vÀrlden över i jakten pÄ nya Àventyr tills hon hittade utmaningen hemma i Sverige. I Expedition Sverige följer vi Linda à kerbergs fyra mÄnader lÄnga resa till fots, i kajak och pÄ cykel frÄn Smyge huk i söder till Treriksröset i norr.
297 kr | nok.se
En inspirerande bok till den som gillar att Àta och dricka gott, gÀrna med rÄvaror och detaljer frÄn skogens skafferi. Med vilda vÀxter som till exempel rallarros, krÄkbÀr, harsyra och stensöta skapar du bÄde vÀlgö rande, vackra och goda drinkar. Bella Porcile lÀr ocksÄ ut vilka vÀxter som Àr Àtbara, deras unika egenskaper och annat som kan vara bra att kÀnna till om vÀxterna.
239 kr | bokus.com
â Anders Brodin
Talgoxen Àr en av Sveriges mest omtyckta smÄfÄglar, och en av de vanligaste gÀsterna vid fÄgelbordet. Historierna Àr mÄnga om hur de lÀr sig att Àta ur handen eller knacka pÄ köksfönstret nÀr de vill ha mer mat. En bok om hur en liten fÄgel överlever i en vÀrld fylld av faror tack vare sin lÀraktighet och uppfinningsrikedom.
306 kr | nok.se
â Stefan Ekengren
En perfekt bok till den som gillar potatis! 90 recept med potatisen som huvudrÄvara, komponerade av kocken Stefan Ekengren. HÀr fÄr du bland annat veta hur du kokar potatis med perfekt konsistens, gör den godaste hasselbackspotatisen och fixar till rÀtter som papas arrugada och potatisfocaccia. Men Àven ett nedslag hos potatisbönder pÄ Got land som berÀttar om sitt odlingsar bete och olika potatissorter.
249 kr | adlibris.com
Ett platt hĂ„rt paket Ă€ven till de minsta. I boken möter vi olika djur i den svenska naturen om vintern. Men hĂ€r visas ocksĂ„ andra saker som man kan hĂ„lla utkik efter i vinterskogen, till exempel spĂ„r i snön och trĂ€dens knoppar. Mina första vinterdjur riktar sig frĂ€mst till barn i Ă„ldern 3â6 Ă„r.
103 kr | adlibris.com
â
KÀnner du nÄgon som gillar vandring och Àventyr? DÄ kan guiden Stuglan det vara julklappen du vÀljer. Runt om i Sverige stÄr öppna stugor, dÀr vem som helst kan rulla ut sovsÀcken. HÀr fÄr du reda pÄ mer Àn 200 öppna stugor runt om i Sverige dÀr man kan övernatta gratis. Det kan vara gamla flottarkojor eller nybyggda timrade stugor.
219 kr | bokus.com
Biologisk mÄngfald i skogen handlar till stor del om att fÄ ett skogslandskap med variation.
Stora Enso Àger 1,4 miljoner hektar mark i Sverige och Àr en av landets största skogsÀgare.
â Vi jobbar med allt frĂ„n skogsskötsel till viltförvaltning och forskning. Syftet Ă€r att fĂ„ fram den bĂ€sta produktionsskogen, dĂ€r biologisk mĂ„ngfald har en given plats. Vi hoppas kunna inspirera andra skogsĂ€gare med vĂ„rt arbete, sĂ€ger Ida BrĂ€nngĂ„rd, skötselchef pĂ„ Stora Enso.
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson2019 gjorde Stora Enso en jÀtteinvestering och köpte skog i stora delar av mellersta Sverige, sÄsom VÀrmland, Dalarna, GÀvle borg, HÀrjedalen och HÀlsingland. Skogen hade tidigare Àgts av Stora Enso, men förvÀrvades av Bergvik. 15 Är senare köpte Stora Enso tillbaka marken. Idag Àger Stora Enso totalt 1,4 miljoner hektar mark i Sverige, varav 1,14 miljoner hektar Àr produktiv skogsmark.
â NĂ€r man bestĂ€mde sig för att köpa tillbaka skogen satte vi ihop ett skötselteam. VĂ„r ambition Ă€r att anvĂ€nda den breda kompetens som finns inom Stora Enso och bli bĂ€st pĂ„ skötsel i vĂ„ra skogar, berĂ€ttar Ida BrĂ€nngĂ„rd.
Hur blir man dÄ bÀst pÄ skogsskötsel? Det finns mÀngder med aspekter att jobba med för att nÄ dit. Stora Enso utnyttjar möjligheten att testa nya insikter om skogsbruk, skogsskötsel, naturvÄrd, biologisk mÄngfald och klimat pÄ sin mark.
â En viktig del Ă€r att vĂ€lja rĂ€tt trĂ€dslag. Att trĂ€dsla gen ska vara anpassade för marken de stĂ„r pĂ„ och att skogen ska skötas, sĂ„ att den Ă€r motstĂ„ndskraftig mot klimatförĂ€ndringar. Vi blandar gĂ€rna flera olika trĂ€dslag för att sprida riskerna. Just nu satsar vi pĂ„ björkproduk tion i flera av vĂ„ra skogar. Vi ser att det finns en potentiell marknad och en efterfrĂ„gan pĂ„ björk, nĂ€r det gĂ€ller material till allt frĂ„n hygienprodukter till möbler. LĂ€rktrĂ€d
Àr ett annat spÀnnande trÀdslag som kommer mer och mer. Som skogsÀgare Àr det bra att vidga vyerna lite och vÄga tÀnka nytt, sÀger Ida.
Forskning ger koll pÄ det senaste Forskning Àr en annan viktig del i arbetet med att utveckla skogsskötseln. Stora Enso samarbetar med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i olika forskningsprojekt.
â Vi ger dem förslag pĂ„ Ă€mnen att forska vidare pĂ„. Det kan handla om allt frĂ„n gallring i tallskog till gödsling av unga bestĂ„nd. Sedan fĂ„r vi matnyttig information av SLU som vi har anvĂ€ndning för. Det Ă€r viktigt för oss att ha koll pĂ„ de senaste rönen!
Att gynna den biologiska mÄngfalden Àr en annan viktig hörnsten. Det har varit en naturlig del av Stora Ensos skogsbruk sedan 1990-talet, men i Är höjdes ambitionerna rejÀlt. Stora Enso har nÀmligen lanserat ett biodiversitetsprogram för sin skog, med över 30 aktiviteter som ska frÀmja den biologiska mÄngfalden. Det handlar bland annat om att öka mÀngden död ved pÄ markinnehavet, plantera 700 000 björkar Ärligen, gynna olika arter sÄsom sandödla, vitryggig hackspett och raggbock och att öka naturvÄrdsbrÀnning. Syftet Àr inte bara att skydda och bevara arter, utan ocksÄ att utveckla och Äterskapa livsmiljöer för arter som hör hemma i skogarna.
Ăka mĂ€ngden död ved pĂ„ markinnehavet.
En oberoende organisation granskar och intygar att vÄrt arbetssÀtt stÀmmer överens med en certifieringsstandard.
Gynna olika arter sÄsom sandödla, vitryggig hackspett och raggbock och att öka naturvÄrdsbrÀnning. Syftet Àr inte bara att skydda och bevara arter, utan ocksÄ att utveckla och Äterskapa livsmiljöer för arter som hör hemma i skogarna.
â Biologisk mĂ„ngfald i skogen handlar till stor del om att fĂ„ ett skogslandskap med variation. Olika strukturer och olika skogstyper Ă€r viktigt för biologisk mĂ„ngfald. Tanken Ă€r att vĂ„rt Ă„tgĂ€rdsprogram ska skapa en mosaik i landskapet, sĂ€ger Ida BrĂ€nngĂ„rd.
För att sÀkerstÀlla att skogsrÄvaran har producerats pÄ ett ansvarsfullt sÀtt med hÀnsyn till miljömÀssiga, ekono miska och sociala vÀrden jobbar Stora Enso ocksÄ med skogsbrukscertifiering.
â Det innebĂ€r att en oberoende organisation (lĂ€s mer pĂ„ storaenso.com) granskar och intygar att vĂ„rt arbetssĂ€tt stĂ€mmer överens med en certifieringsstandard. Det Ă€r ocksĂ„ ett sĂ€tt att sĂ€kerstĂ€lla att vi hela tiden arbetar aktivt med att förbĂ€ttra oss.
Men hÄllbarhetsarbetet Àr inte bara enkelt.
â Det finns mĂ„nga snĂ„riga EU-regler om hur skogarna ska skötas. Vi svarar pĂ„ remisser och jobbar en hel del med att förklara att skogen Ă€r unik för varje land, att det Ă€r svĂ„rt att ta fram en och samma lag som ska passa alla. Det Ă€r inte sĂ„ att âone size fits allâ. Som stor skogsĂ€gare har vi ett ansvar att beskriva skogsbrukets komplexitet.
2019 köpte Stora Enso tillbaka skog av Berg vik, som hade Àgt skogen under 15 Ärs tid. Idag Àger Stora Enso totalt 1,4 miljoner hek tar mark i Sverige, varav 1,14 miljoner hektar Àr produktiv skogsmark. Skogen ligger i mellersta Sverige.
Stora Ensos biodiversitetsprogram innehÄller fem fokusomrÄden med totalt 31 konkreta ÄtgÀrder för att öka den biologiska mÄngfalden i sitt markinnehav. PÄ ett övergripande plan Àr mÄlet att Stora Ensos nettopÄverkan pÄ biodiversiteten i de skogar dÀr de verkar ska vara positiv senast Är 2050. Det innebÀr att summan av de ÄtgÀrder som görs ska ha en positiv effekt pÄ biologisk mÄngfald.
LÀs mer pÄ stora enso.com
konkreta ÄtgÀrder för ökad biologisk mÄngfald
Hur ser din drömjulgran ut? Kanske en riktigt maffig Disneygran, med tÀta, tjocka grenar och perfekt triangulÀr form. Eller sÄ vill du hellre ha en stilren, stram variant, en gran som doftar som en gran ska. Den trendiga hoppar granen och lÄter jultallen flytta in stugvÀrmen.
SjÀlv vÀljer jag tveklöst den stolta rödgranen, för sitt enkla men vackra utseende. Men, det bÀsta Àr nog den utprÀglade doften av gran och skog. Ett annat plus Àr att granarna kan se vÀldigt olika ut beroende pÄ var och hur de vuxit, hÀr finns alltsÄ chans att hitta en perfekt julgran för nÀstan varje hem!
NÀr jag tÀnker tillbaka pÄ alla julgranar som passerat under Ären, sÄ Àr det inte de vackraste med tÀta grenar och perfekt form som jag kommer ihÄg mest.
Nej, det Ă€r de fula granarna, med glesa grenar, sneda toppar och ranglig uppsyn. Granarna dĂ€r man sĂ€ger: âJa, men det Ă€r ju i alla fall en julgran! Och med ljus, pynt och glitter sĂ„ blir den nog fin.â Och sĂ„ skrattar man.
Se dÀr, en portion julglÀdje redan innan julafton.
(Abies Normanniana)
Ădelgran med tĂ€ta, mjuka grenar och symmetrisk form. Kungsgranens barr Ă€r lĂ€ngre Ă€n rödgranens. Barrar vĂ€ldigt lite och hĂ„ller sig fin lĂ€nge. Doftar nĂ€stan ingenting alls.
(Picea Abies)
Annsofie ĂhmanRödgran Ă€r granen som vĂ€xer i vĂ„ra skogar och den gran som finns i de flesta svenska hem. Kan vara tĂ€t vĂ€xande eller ha mer spar samt med grenar. Har en hĂ€rligt doft av barr och kĂ„da. Barrar ganska lĂ€tt.
(Abies Alba)
Ădelgran med kraftiga grenar, alltifrĂ„n mörkgrön till silverfĂ€rgad. Barrar inte sĂ„ lĂ€tt.
(Picea Pungens)
Ăven det hĂ€r en Ă€delgran, med vackra glĂ€nsande blĂ„aktiga barr. Mer tĂ€tvuxen Ă€r rödgranen. Styva grenar upp skattas av dem som vill ha levande ljus i granen.
Barrar vÀldigt lite.
⹠Hugg granen sÄ sent som möjligt.
⹠Om du mÄste transportera granen en lÀngre strÀcka pÄ biltak eller slÀp; skydda den mot vind drag med sÀckvÀv eller liknande.
âą Börja med att skaka bort lösa barr frĂ„n granen innan den tas in. Ăven en frisk gran har mĂ„nga gamla barr.
⹠LÄt granen vÀnja sig vid vÀrmen inomhus lÄng samt. BÀst Àr det om granen kan stÄ i garaget eller farstun nÄgon dag, i en hink med vatten.
⹠Kapa av nÄgra centimeter av foten, sÄ att stammen fÄr en fÀrsk snittyta.
âą Granen ska ha mycket vatten, om granen torkar sĂ„ lossnar barren. En gran kan dricka 2â3 liter varje dag, sĂ„ kolla vattennivĂ„n bĂ„de morgon och kvĂ€ll!
à ret nÀrmar sig sitt slut och det Àr dags att sÀtta sig ned och sammanfatta vad som gjorts i skogen i Är. Du som har din plan hos oss loggar in pÄ Min Skog via www.storaenso.com/skog och noterar den skötsel du gjort i egen regi senast 27 december. De ÄtgÀrder vi hjÀlpt dig med registrerar vi i din plan.
I mars har vi uppdaterat din plan digitalt med bÄde tillvÀxt och ÄtgÀrder och du har ett bra underlag för att planera för dina skogsÄtgÀrder 2023.
Skogsbruksplanen ger dig en totalbild av vilka ÄtgÀrder som behöver utföras över tid, och i vilken ordning. En rÀtt anvÀnd skogsbruksplan Àr en av de bÀsta investeringarna du kan göra i din skog.
Foto Lasse Arvidson Logga in pÄ Min skog:Vi lottar ut tvÄ stycken mattermosar bland de som skickar in den rÀtta lösningen frÄn de fÀrgade rutorna senast den 3 februari till: Stora Enso Skog, SkogsnÀra, 791 80 Falun eller via e post: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer nÀr du skickar in ditt svar.
TvĂ„ vinnare i krysset #2, 2022 fĂ„r varsin mattermos: Kjell KĂ€llberg i NusnĂ€s och Ester Margareta Larsson i Ălvdalen.
Vinnarna i krysset omnÀmns med namn och ort i nÀsta nummer av SkogsnÀra.