Skogsnära #3 2022

Magasin för skogsägare

# 3 | 2022

Skog och bär i lyckad kombination + Nya regler för fågelskydd + Hållbara produkter från din skog + Hårda klappar under granen

13 ekonomiord att hålla koll på

Så får du ett lönsamt skogsföretag Skatteplanering, smarta verktyg och skogsskötsel som lönar sig

Foto Lasse Arvidson

30 Dryck från Fru bär.

Foto Lasse Arvidson

Foto Anna Kern Foto Sara Landstedt

Håll granen fin hela julen.

Foto Komatsu Forest

39

14

Tjädern önskar lugn och ro vid häckning.

# 3 | 2022

6 14 16

6

Foto David Söderlind

TEMA

19 26 27 30 34 36 39

Skog och bär – en lyckad kombination för familjen Sibbesson.

Nya regler för fågelskydd.

Just nu i din skog. Så hjälper du viltet i vinter.

Skogsekonomi 18–26.

Gör ett årsbokslut.

Skogsskötsel som lönar sig.

Hållbara produkter från din skog.

Vägen till en härlig brasa.

Hårda klappar under granen.

Vi vill bli bäst på skötsel.

Ingen jul utan riktig gran.

Foto Lasse Arvidson

Foto Lasse Arvidson

LEDARE

18 TEMA Skapa ett lönsamt skogsföretag.

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktörer Sanna Casson och Annsofie Öhman Art director Thomas Rissveds Produktion Confetti Tryck Ruter Omslagsfoto Lasse Arvidson Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Christian Bergman

Inspiration och innovation!

Två spännande ord att reflektera över.

Vad betyder de orden för dig?

För mig är innovation att driva utveck­ ling för framtiden, att tänka nytt – framför allt utanför ramarna. Som skogsägare har du alla möjligheter att testa nya sätt att bedriva skogsbruk. Enskilda skogs­ ägares innovationer har genom åren bidragit till en fantastisk mångfald i våra skogar. En mångfald som det idag sätts allt större värde på.

I detta nummer av magasinet kan du läsa om hur familjen Sibbesson kombi­ nerar skogsägande med bärodling i en lyckad kombination och hur de jobbar med att utveckla sin verksamhet över generationsgränserna.

På Stora Enso driver vi på innovation inom skogsbruket – vi testar nya skogs­ skötselmetoder, utvecklar nytt plant­ material och har ett omfattande program för att skapa biologisk mångfald. Det storskaliga, industriella skogsbruket har kraftigt förändrats och det nya moderna är mer småskaligt och varierande. Precis som det bedrivits inom privatskogsbru­ ket under lång tid.

2018 lanserade vi en stor innovation när biokomposit introducerades på

marknaden. Den produkt vi då utveck­ lat – där träfibrer blandas med plast – hade bättre egenskaper än ren plast på många sätt. Inte minst bättre ur ett hållbarhetsperspektiv. I det här numret kan du läsa om vart våra sats­ningar på biokompositen har lett oss och var vi står idag.

Inspiration är något som är nöd­ vändigt för att driva innovation. Det är viktigt för den kreativa processen och skapar samtidigt ett lyckorus i kroppen.

Att få inspirera andra är en härlig känsla.

Vem inspirerar dig? Vi hoppas att vi med vårt experimenterande på vår egna skog kan inspirera till att våga prova nya arbetssätt att bruka skogen och gynna den biologiska mångfalden.

Slutligen vill jag passa på att tacka för detta år. Nu när mörkret faller, unna dig en härlig brasa och tillåt dig tid för återhämtning och reflektion.

Christian Bergman marknadschef Stora Enso Skog

3 | 22 Skogsnära 3

120 ton mindre plastskräp med nytt lock

Picadeli har 2 300 salladsbarer runt om i Europa och USA. De vill minska sin plastanvändning med 50 procent till 2025 och har därför utvecklat ett nytt lock till­ sammans med Stora Enso. Locket består av formpressad fiber, ett miljövänligt material av träfibrer.

Det nya locket är plast- och PFAS-fritt, förnybart, biologiskt nedbrytbart och minskar plastavfallet med ungefär 120 ton per år.

Missa inte viltappen!

Vill du ha koll på skogens vilda däggdjur och fåg­ lar? Ett tips är att ladda ner Viltappen som Svenska Jägareförbundet har tagit fram. I den får du hjälp att lära känna igen olika arter och avtrycken de lämnar i naturen, som spår och läten. Ladda ner i App Store eller Google Play.

Vindkraft med hjälp av trä Stora Enso och det tyska startup-företaget Voodin Blades samarbetar för att utveckla miljömässigt hållbara vindturbinblad i trä. Vindturbinblad produceras oftast av glas- och kolfiber – energiintensiva, icke förnybara plaster tillverkade av petrokemikalier som är svåra att återvinna. Stora Enso levererar istället 100 procent hållbart virke till de nya rotorbladen. Det första vindturbinbladet kommer att tillverkas av Stora Ensos LVL, en förädlad träprodukt med hög lastbärighet som klarar de krafter som stora rotorblad utsätts för. Till skillnad från stål och betong är LVL ett relativt lätt material som kan transporteras utan tung utrustning. Dessutom är LVL ett förnybart material med minimalt klimatavtryck. Det 20 meter långa rotorbladet kommer att installeras i ett vindkraftverk på 0,5 megawatt utanför tyska Warburg i slutet av 2022.

Källa | Stora Enso

4 Skogsnära 3 | 22

Foto Esbjörn Nordlund

60 Så många vitryggiga hackspettar bor i Sveriges skogar. Det kanske inte låter så mycket, men det är det bästa resultatet sedan Naturskyddsföreningen inledde projektet med att rädda den rödlistade arten. Ökningen beror bland annat på arbetet med att återskapa vitryggens livsmiljöer, gamla lövskogar med mycket död ved och att vitryggar flugit in i norra Sverige från Finland. Men även Naturskyddsföreningens arbete för att förstärka den vilda populationen, då avlade ungfåglar släpps ut i det fria.

Källa | Naturskyddsföreningen

Så föddes en klassiker i trä

Visste du att pinnstolen Lilla Åland, en av våra mest älskade trästolar genom tiderna, kom till en sommardag 1939? Carl Malmsten besökte då en kyrka på Åland med sina elever. En av eleverna fick i uppgift att rita av en av stolarna i sakristian och anpassa den till serieproduktion. Malmsten blev nöjd, gjorde några mindre justeringar och började sedan tillverka Lilla Åland, som kom ut på marknaden 1942.

Stolen består av massiv björk och finns i dag i många olika varianter vad gäller lack, olja, bets och färg.

Källa | Norrgavel

3 | 22 Skogsnära 5

Bär och skog förenar familjeföretaget

Syskonen Håkan och Emma Sibbesson uppskattar att få ta ansvar att driva olika delar av verksamheten – och samtidigt ha möjlighet att bolla idéer med varandra – oavsett om det handlar om bär eller skog.

I Sibbarpsdalen, Näsum, precis på gränsen mellan Skåne och Blekinge driver familjen Sibbesson bärodling och skogsbruk i nära samverkan. Ett familjeföretagande där alla är delaktiga och där generationsskiftet tycks vara en långsiktig och ständigt pågående process.

Text och foto David Söderlind

6 Skogsnära 3 | 22

Familjen Sibbesson Bor: Sibbarpsdalen, Näsum Familj: Bengt, Marlene, Emma, Erik och Håkan Skogens karaktär: Varierad i trädslag och åldrar. Från gran till bok. Från plantering till föryngringsavverkning.

Omfattning: 500 hektar

K

ullen i Sibbarpsdalen ger en vacker vy över de stora bärodlingarna, gårdsbutiken och Torngården. De varierade skogarna på Ryssberget bildar en färgsprakande fond.

En gruppbild ska tas och hela familjen och båda verksamheterna, skogen och bären, ska finnas med på samma bild. Medan ljusinställ­ ningarna testas, pratar och skrattar Bengt, Marlene och barnen Emma, Erik och Håkan. När bilden ska tas tittar alla åt olika håll – men är på något sätt ändå så närva­ rande i stunden. Och precis så fungerar det när familjen Sibbesson driver sin bärverksamhet och sitt skogsbruk – olika riktningar ger en gemensam färdväg framåt.

Två miljoner askar jordgubbar På parkeringen vid gårdsbutiken vilar ett lugn när höst går över i vinter.

– Men kom hit en dag i juli. Då är det högtryck med lastbilar, självplocksbesökare och full fart i caféet och gårdsbutiken, berättar Bengt Sibbesson.

Med omkring två miljoner askar jordgubbar och nära en halv miljon askar hallon på en säsong är Sibbessons en av Sveriges största bärodlare. Bengt har tagit steget tillbaka och är numera ”bara” styrelseordförande, Marlene ansvarar för gårdsbutiken och de tre barnen (och deras respektive) har alla olika roller i verksamheten. Håkan är vd för försäljningsbolaget Fru Bär, Emma jobbar med administration på kontoret och Erik är vd för odlingsbola­ get Br. Sibbesson.

– Tyngdpunkten på försäljningen är i södra Sverige, men vi har faktiskt återförsäljare ända uppe i Kiruna, säger Håkan.

Certifierad odling både av gubbe och gran Vi kliver in i gårdsbutiken som är välfylld med produkter till höst- och julmarknader.

– När bärsäsongen går ner i slutet av september använder vi bär som vi inte sålt, hyr ett produktionskök och tillverkar glögg, soda, nektar, sylt med mera, berättar Marlene.

Alla produkter profileras med Bengts farmor Amys porträtt.

– 1932 flyttade hon hit och köpte gården. Det lade grunden för företaget som finns idag. Nu är vi tredje och fjärde generationen som förvaltar familjeföretaget. Med en omsorg om jorden och skogen, säger Bengt.

Kombinationen bär och skog har alltid varit central.

– Bärsäsongen är intensiv från mars fram till älgjakten.

Därefter är det 100 procent skogen. Båda handlar om odling, men med helt olika tidsperspektiv. Båda kräver en ödmjukhet för att naturen ger och naturen tar, säger Håkan.

Skogen är PEFC-certifierad och jordbruket IP-certifie­ rat både avseende klimat och arbetsvillkor.

”Skogen är återhämtning” – Att gå ut med motorsågen efter den intensiva bär­ säsongen är rekreation och avkoppling för mig. Det är det bästa jag vet, och det är så tydligt att det är långa perspektiv och ett annat tempo i skogen. Att sitta på ett jaktpass och se att någon skoglig åtgärd gjort gott är en härlig känsla, tycker Erik.

– Pulsen går ner när jag hänger på mig röj­sågen. Även om den kanske faktiskt går upp av den fysiska ansträng­ ningen så är jag övertygad om att stressnivån sjunker, säger Bengt.

3 | 22 Skogsnära 7

Totalt omfattar familjens skogsinnehav ungefär 500 hektar. Centrerat kring Näsum och Olofström, men även Jämshög, Mörrum och på en fastighet i Småland nära Älmhult. I familjen Sibbesson verkar generationsväx­ lingen inte vara en isolerad händelse utan något som pågått länge. Som en långsiktig process.

Fördelade skogen och fastigheterna på barnen – Vi valde tidigt att undvika samägande. Istället för­ delade vi skogen och fastigheterna på barnen. Det ger naturlig variation i tänket och skötseln. Samma sak i bärverksamheten, olika ansvarsområden där vi kom­ pletterar varandra på bästa sätt, säger Bengt.

Håkan ser det som en stor fördel att han blev skogs­ ägare redan innan han var 20 år.

Xxxxxxx

8 Skogsnära 3 | 22

– På så sätt kan jag samla på mig massor av kunskap på vägen och ta hjälp av mamma, pappa och mina syskon.

Det ger en trygghet att ha familjen i ryggen, men sam­ tidigt få testa mina idéer och tankar.

– Alla har ju lite olika tänk. Men vi hjälps åt och jobbar ihop i skogen under vintern. Det där ger både variation och samsyn på ett bra sätt, inflikar Erik.

– Det är alltid tydligt på hösten när skogsbruket tar över hur den alltid finns där. Både med sina mjuka värden och med produktion. I bärodlingen får du snabba svar på vad som funkar och inte, här krävs det ju genera­ tioner för att få svar, resonerar Emma.

– Om inte skogen funnits hade det varit omöjligt att jobba så intensivt under bärsäsongen. Skogen är återhämtning. Det är sådana kontraster. Ju äldre jag blir

Bärsäsongen är intensiv från mars fram till älgjakten.

Därefter är det 100 procent skogen. Båda handlar om odling, men med helt olika tidsperspektiv.

Hunden Doly är en pålitlig följeslagare (och pådrivare) under jaktsäsongen. En viktig rekrea­ tionsaktivet och återhämtning för familjen Sibbesson.

Bengt, hunden Doly, Marlene, Emma, Erik och Håkan tar plats på kullen med utsikt över bärodlingarna, gården och familjens skogar på Ryssberget.

3 | 22 Skogsnära 9

Erik och Håkan med dottern Ellen går igenom vinterns aktiviteter i bokbeståndet tillsammans med Sydveds Helena Ericson.

10 Skogsnära 3 | 22

desto mer känner jag så. En stövel i vardera bransch är perfekt, säger Bengt.

120 försäljningsställen i södra Sverige Bärodlingen har vuxit successivt under hela 2000-talet.

– Jordgubbarna står för ungefär 70 procent av omsättningen. Under de senaste 15 åren har vi satsat mycket på tunnelodling av hallon och det har vuxit kraf­ tigt. Vi kan odla hallon mer effektivt på det sättet, med punktbevattning av varje planta, berättar Bengt.

Den största tillväxten var annars när man år 2017 köpte och tog över försäljningsledet Fru Bär AB. – Vi tar nu bär från jord direkt till slutkonsument via 120 egna försäljningsställen och med en personalstyrka på 350 personer i södra Sverige. Under säsong är det leveranser via 15 lastbilar sju dagar i veckan. Plockstyrkan är över 200 personer under högsäsong, säger Emma.

De ger en tydlig bild av en verksamhet som hela tiden är i utveckling.

Under pandemin blev det högt tryck på självplock. Då öppnade de upp mer för självplock och körde i gång ett gårdscafé.

– Vi odlar idag även en del grönsaker som Med så här stora broccoli, vaxbönor arealer är det alltid och dill. Och kom­ mer det till bären aktuellt med olika är det alltid nya insatser i skogen. sorter att prova sig fram med. Det vi har lärt oss är att sorter med lång hållbarhet tyvärr alltid innebär sämre smak. Så ju godare jordgubbe desto kortare hållbarhet, konstaterar Erik.

– Det är därför vi satsat så mycket på ett effektivt distributionsnät. Snabbt ut till konsument, säger Håkan.

Kylsystemen som krävs i sommarvärmen är största energiposten för verksamheten.

– Vi har solpaneler på hela den här byggnaden. En likadan anläggning är planerad för den andra ladan, säger Bengt och pekar. Med det kommer vi att vara självförsörjande på el till kylningen. Vi har på sätt och vis tur att vi gör av med mest energi det halvår när solen lyser som mest.

Ståtliga granar och vacker bokskog Vi tar oss ut i skogen. Vindlande skogsbilvägar genom varierade skogsbestånd på Ryssberget. Slutdestina­ tionen är en grillplats i kuperad granskog. Barnbarnet Ellen ansluter också och kastar sig direkt i farmor

Marlenes famn för en lång kram innan det blir Bengt som får samma behandling.

– Den här skogen plante­ rade min far. Nu är den snart redo att föryngringsavver­ kas. Jag får hålla linjen som min far planterade. De där kopplingarna mellan genera­ tioner och att bygga upp långsiktiga värden skapar lugnet i skogen, säger Bengt och tittar på Ellen.

I bokskogen bara ett par hundra meter ner i backen möter Helena Ericson upp.

Hon jobbar på Stora Ensos dotterbolag Sydved och har varit Sibbessons skogliga Produktpackning i gårdsbutiken inför säsongens julmarknader. bollplank i ett par år nu.

Håkan och Erik ställer nyfiket frågor om alltifrån efterfrågan till lämpliga aktiviteter i det ståtliga beståndet.

– Med så här stora arealer som familjen har är det alltid aktuellt med ett antal olika insatser. Det är inspire­ rande att bara ha några kliv från ett ståtligt granbestånd till den här vackra bokskogen, säger Helena.

Familjen gör mycket av de skogliga insatserna själva.

Hugger, röjer och planterar.

– Vi har även en egen skotare som vi kör själva på våra marker, samt en skotare med en anställd som går heltid på Trolle Ljungbys skogar. Växlingen mellan bär och skog möjliggör också att skapa sysselsättning hela året för några av våra anställda, säger Bengt.

Skogens värde växer Elden värmer gott. Kaffet är starkt.

– Övergången till bär­ säsongen på våren kan vara en utmaning om vintern pågår länge. Några år har det varit sena vårstormar som gjort att vi stått med motor­ sågen i handen när telefonen börjar ringa konstant för att få igång bärodlingen där i början av mars, berättar Erik.

Hösten är tydligare. Då är älgjakten brytpunkten. I slutet av september skördas de sista hallonen.

– Sedan väntar bössan, motorsågen och röjsågen.

Våra fastigheter ger naturligt Alla produkter tillverkas av familjen själva, som glögg på rabarber och hallon från sommarens odlingar.

3 | 22 Skogsnära 11

Om inte skogen funnits hade det varit omöjligt att jobba så intensivt under bärsäsongen. En stövel i varje bransch är perfekt.

Generationsskogsbruket är tydligt. Marlene och barnbarnet Ellen i en varm omfamning innan de tar plats vid elden.

variation och man kan lära sig av de olika trädslagen, markerna och boniteterna. Vi har hela spännvidden från ädellövskog, lärk, tall och gran, och vi provar verkligen allting, säger Erik.

– Ni ungdomar har alltid varit med. Vi har inte tvingat er och sagt att det här ska ni göra, utan intresset har verkligen funnits där hos alla, säger Marlene.

Har det varit självklart?

– Inte när man var yngre kanske. Men jag har alltid varit intresserad av att odla. Skogen har kommit som bonus.

Ju äldre man blir, desto viktigare blir skogen, säger Håkan.

– Vi trampar inte på varandra. Alla har egna ansvars­ områden där vi låter varandra köra på. Det är viktigt, säger Emma.

Var det en självklarhet för dig Bengt, när du och din bror tog över efter dina föräldrar?

och samtidigt en trygghet att ha med de äldre och sina syskon, säger Emma. Sedan kan man ju välja hur man lyssnar… Ett nytt skratt bryter ut.

– Jag har aldrig känt någon bromskloss från de äldre.

Gör inte si eller så. Aldrig, säger Erik.

– Ni vill mer och vågar mer när ni får stå på egna ben, säger Marlene.

– Samtidigt som man känner att vi gör det tillsam­ mans, reflekterar Erik.

Vad händer i Sibbessons skogar den här vintern?

– Vi kommer gallra både löv och gran!

– Röja, röja och röja!

Låter som riktig återhämtning det.

– Vi hamnade in i det på något vänster. Bären fick jag hålla på med en hel del själv. Att få ta ansvar är viktigt.

Därför har jag varit noga med det. Att mina barn ska få ta ansvar och känna vårt förtroende.

– Gör som ni vill… men, skrattar Emma och får med sig alla runt elden.

– Skämt åsido, det är såklart stora frågor. Vi fick tidigt gå in i aktiebolaget och som skogsägare. Det är lärorikt

Sommartid är bärtid. Då jobbar både Erik och Bengt, och de andra i familjen, hårt på bärfälten. Omkring två miljoner askar jordgubbar levereras ut varje säsong.

12 Skogsnära 3 | 22

Foto Sibbesson.se

Efter älgjakten är det tillbaka till skogen. Bengt trivs när han får kliva in i skotarhytten igen.

3 | 22 Skogsnära 13

Tjäder, en skogsfågel, som du som skogsägare kan ta lite extra hänsyn till.

Så påverkar regler för fågelskydd ditt skogsbruk Reglerna för fågelskydd har under senaste tiden debatterats livligt. Men vad innebär artskyddsförordningen och hur påverkar den dig som skogsägare? Hanna Staland, hållbarhetsspecialist på Stora Enso Skog, reder ut begreppen.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Vad betyder artskyddsförordningen?

– Att du som skogsägare måste ta hänsyn till fridlysta arter i ditt skogsbruk, du får inte göra sådant som inne­ bär att de fridlysta arternas möjligheter att finnas kvar blir sämre. Lagstiftningen gäller alla åtgärder, men effek­ terna blir ofta störst vid en föryngringsavverkning.

Har du några konkreta exempel?

– Om det finns ett örnpar som häckar nära din skog, får du inte göra sådant som kan störa under häckningen.

Eftersom örnen är störningskänslig även för motor­ fordon kan det innebära att du inte får avverka skog eller röja inom 500 meter från boet när örnen häckar.

Däremot är det okej att avverka skogen eller röja under hösten och vintern, när örnen har häckat klart. Området närmast örnboet får du inte avverka, boträdet och en tillräcklig skyddszon måste finnas kvar så att örnarna kan häcka på samma plats även nästa år.

14 Skogsnära 3 | 22

– Ett annat exempel är orkidén knärot, där du måste lämna tillräcklig hänsyn för att knäroten ska kunna finnas kvar efter avverkningen. Ofta får du lämna en relativt stor hänsynsyta där knäroten växer.

Vilka nya regler gäller för skydd av vanliga fåglar?

– Ett rättsfall i våras ledde till att Skogsstyrelsen gjorde en ny tolkning av lagstiftningen. Eftersom alla fåglar i grunden är fridlysta innebar den i princip ett individ­ skydd för vanliga skogsfåglar. För skogsägaren hade det kunnat betyda att man inte kunde göra några åtgärder i sin skog under häckning. Men genom en uppdatering av lagen, som trädde i kraft 1 oktober i år, förtydligas att lagen inte är ett individskydd för vanliga skogsfåglar och att den troligen inte kan förbjuda åtgärder som på­ verkar vanliga skogsfåglar. Men helt säker på hur lagen kommer tolkas kan man inte vara förrän den har prövats i domstol.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tolkat artskyddsförordningen, vad har de kommit fram till?

– Att den nya lagstiftningen troligen innebär att påver­ kan på vanliga skogsfåglar inte innebär ett förbud mot att bedriva skogsbruk. Däremot måste du anpassa dina åtgärder om de riskerar att störa eller ha en negativ påverkan på rödlistade fåglar, fåglar vars antal minskar kraftigt eller fåglar som listas specifikt i olika EU-direktiv.

Helt säker på hur lagen kommer att tolkas kan man inte vara förrän den har prövats i domstol.

Vad betyder det att vanliga fåglar ska skyddas på populationsnivå?

– Att skogsbruket ska bedrivas på ett sådant sätt att vanliga fågelarter fortsätter att ha goda förutsätt­ningar att finnas kvar i landskapet, ungefär som nu. Eftersom de är vanliga innebär det i praktiken att de klarar sig bra om man bedriver ett skogsbruk med bra miljöhänsyn.

Vad kan man som skogsägare tänka på för att skydda fåglar inför en avverkning?

– Se om det finns några tidigare fynd av häckande röd­ listade fåglar eller fåglar listade i EU-direktiv (exempelvis tjäder) i det område man vill avverka.

– En bra informationskälla är Skogsstyrelsens ”Mina sidor”, där du kan söka fram kända artfynd. Alla häck­ ningar är inte kända sedan tidigare och då är det mark­­ ägarens ansvar att utreda vad som finns i om­rådet där man vill avverka.

På vilket sätt kan man som skogsägare ta hänsyn?

– Vanliga fåglar gynnas genom att exempelvis spara områden med höga naturvärden och boträd, ta bra hän­ syn i kantzonsmiljöer och bryn, och inte förröja i onödan.

Mer ovanliga fåglar kan du behöva ta lite mer specifik hänsyn till. I praktiken klarar sig även många ovanligare arter bra om du tar en bra miljöhänsyn och inte avverkar i områden med höga naturvärden.

Känner du till att det finns häckande fåglar i din skog, exempelvis ugglor eller rovfåglar, kan du gå in och titta i hänsynsvägledningarna på Skogsstyrelsens webb. I vissa fall är fåglarna störningskänsliga under häck­ningen och då kan du behöva anpassa exempelvis en avverkning till hösten/vintern, då fåglarna inte häckar. Du kan också behöva anpassa hänsynen runt boet, för att fågeln ska vilja komma tillbaka och häcka även nästa år.

– För att veta vilken hänsyn som behöver tas kan du stämma av med Skogsstyrelsen hur de bedömer fågel­ artens populationsstatus i området där du har din skog.

Tjädern är vanlig i norra Sverige och ofta räcker det att ta lite extra hänsyn till spelplatsen. Längre söderut och

utmed kusten kan man behöva ta mer hänsyn och göra större anpassningar av skogs­bruket.

– När du avverkningsanmäler din skog är det viktigt att vara tydlig med om det finns exempelvis häckande slaguggla i skogen där du tänkt att avverka och vilken hänsyn du tänker dig att ta för att undvika att störa ugg­ lorna. Då underlättar du för Skogsstyrelsen att göra en snabb och smidig handläggning.

Kan du som skogsägare få ersättning om du inte kan avverka på grund av att fåglar för tillfället häckar i området?

Hanna Staland, hållbarhetsspecialist på Stora Enso Skog.

– Just ersättningsfrågan är ett av de stora problemen med lagen. Om du vet att det är en tillfällig inskränkning, exempelvis under en häckningssäsong, får du nog leva med det. I nuläget finns ingen automatisk ersätt­ ningsrätt, utan man måste i varje enskilt fall ta frågan till domstol för att eventuellt få ersättning. Det första steget om du är missnöjd med artskyddsförordningens förbud är att söka dispens hos länsstyrelsen för att genomföra åtgärden ändå.

Hur kan Stora Enso hjälpa skogsägarna med miljöhänsyn?

– Om markägaren köper tjänsten att avverka skogen av Stora Enso Skog, hjälper vi till med hänsynsplaneringen för att ta hänsyn till fridlysta arter. Vi kontrollerar om det finns kända fynd av fridlysta arter, noterar de arter vi hit­ tar vid planering och naturvärdesbedömning och sköter dialogen med Skogsstyrelsen kring vilken hänsyn som behöver tas. Vi har också egna naturvärdesspecialister som kan hjälpa till i hänsynsplaneringen.

Hur ser Stora Enso skog på artskyddsförord­ ningen och fågelskyddet?

– Artskyddsförordningen är en lagstiftning och självklart ska du följa lagen. Men det är också viktigt att lagstift­ ningen tillåter att man bedriver skogsbruk på ett rimligt sätt. Vi tycker att det är bra att man nu har uppdaterat lagstiftningen, så att det är förtydligat att den inte inne­ bär ett individskydd för vanliga fågelarter. Skogsstyrel­ sen och Naturvårdsverket har också fått ett uppdrag att ta fram förebyggande strategier och arbetssätt för att underlätta för exempelvis skogsägare och andra att följa lagstiftningen och förhindra att lagen leder till olika typer av förbud. Stora Enso Skog sitter med i referens­ gruppen till detta arbete. Förhoppningsvis kan det leda till något bra.

Vill du veta mer?

Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen innebär att man måste ta hänsyn till fridlysta arter i sitt skogsbruk. Den omfattar både arter som är fridlysta på EU-nivå, exempelvis fåglar eller flera groddjur och nationellt fridlysta arter, exempelvis svampen bombmurkla och de flesta orkidéer.

På Skogsstyrelsens hemsida finns bra beskrivningar om hur Skogs­styrelsens utredning av fridlysta arter går till och vad man behöver tänka på som markägare.

3 | 22 Skogsnära 15

Just nu i din skog Text Annsofie Öhman

Januari, februari & mars Röj i tid!

Sen vinter och tidig vår, innan löven slår ut, är en bra tid att röja då du får en god överblick av beståndet. Röjning i rätt tid ger tillväxt, stabi­litet och en öppen, ljus skog. Du lägger också grunden för att förstagall­ringen kan göras i rätt tid.

Beställ vårens plantor För skogsägaren som tänker plantera i vår är det hög tid att beställa plantor, så att du får den typ av plantor du behöver för din mark. Det ökar chansen till en lyckad föryngring. Tänk på att bördiga marker kräver lite större plantor för att klara konkurrensen från annan vegetation.

Rädda virkesvärdet i barkborregranar Granbarkborrarna är i vintervila nu, fram till april, maj. Men som skogsägare kan du vara aktiv och söka upp angripna träd på din fastighet. Nu handlar det om att rädda virkesvärdet på träden som angripits under sommaren och hösten.

Leta efter träd som inte ser friska ut. Barrens färg kanske avviker från friska träd eller så har barken en annan färg där hackspettar har letat efter barkborrar. Nedfallna gröna barr tyder också på angrepp. Dessa träd ska man avverka så snart som möjligt. Men döda träd, som har börjat bli gråa, lämnas kvar i skogen, då det biologiska värdet att lämna kvar träden är betyd­ligt större än virkesvärdet.

Dags att gallra?

Gallring kan göras året runt, men ett tips är att redan i början av året se över vad som behöver göras i skogen under 2023.

Kon­takta din virkesköpare om du har frågor!

Säker i skogen

Foto

L ass

e A rv

idso

n

Tänk på din säkerhet om du jobbar i skogen i vinter. Använd ordentliga skyddskläder; hjälm med visir och hörselskydd, skyddshandskar, skyddsbyxor och grova skor med såg­skydd.

Tala om för någon vart du ska jobba och när du tänker vara tillbaka. Packa ner första förband! Säkerställ också att du har rätt kunskap för de åtgärder du tänker göra.

16 Skogsnära 3 | 22

n rvidso as se A Foto L

Börja tidigt!

Börja med utfodringen i god tid, så att djuren lär sig hitta dit och deras magar vänjer sig vid maten. Sedan får du fortsätta utfodra hela vintern, fram tills snön smälter bort.

Foderplats ska ge skydd och sikt Välj en foderplats som både ger skydd och ligger fritt, så att viltet har koll på omgivningarna och inte blir lätta byten för rovdjur. Utfodra inte för nära trafikerade vägar.

Utfodringen på varje foderplats bör ske på flera ställ­ en, med cirka 50 meters mellanrum, så att fler djur får del av fodret. I annat fall finns risk att de starka individerna håller borta de svagare. Är det mycket snö kan du behöva ploga upp stråk

rvidso Foto L

Text Annsofie Öhman

as se A

När snön ligger djup och dagarna är kalla kan viltet behöva hjälp med att hitta föda. Framför allt är det vildsvin, hjortdjur och småvilt som behöver extra hjälp. Här tipsar vi om vad du som skogsägare och jägare kan göra i vinter.

n

Hjälp viltet i vinter! fram till foderplatsen. De blir ju också en flyktväg för viltet.

Välj rätt foder Utfodra rådjur och älg med till exempel fuktigt ensilage (gräs, klöver eller spannmål) och spannmålskross (havre, vete, råg och korn). Majs, ärter, morötter och potatis är också uppskattat. Undvik torrt hö om det inte är protein­ rikt. Se också till att det finns en saltsten på platsen.

Avverkning under vintern Avverkar du tall- och lövskog under vintern bjuder du viltet på knoppar, bark och kvistar. Attraktivt för klöv­ viltet är sälg, rönn, tall, bok, asp och ek.

3 | 22 Skogsnära 17

TEMA – Skogsekonomi

Så får du ett lönsamt skogsföretag Vilka är de vanligaste fallgroparna du som skogsägare ska undvika när det gäller ekonomi? Hur ska du skatteplanera och vad finns det för smarta verktyg som kan förenkla din ekonomiska planering? Här fördjupar vi oss i vad du ska tänka på för att få ett lönsamt skogsföretag.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

18 Skogsnära 3 | 22

on lss Ni G ri a

Tomas Lusth, fastighetsmäklare på Areal.

Fo

to

M

a

Gör ett årsbokslut En vanlig fråga som skogsägare ställer sig är vilka avdrag man får göra. Tomas Lusth på Areal tipsar om hur du kan skatteplanera och vad du ska tänka på inför årsbokslutet.

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

N

u är det hög tid att sammanfatta 2022.

Tomas Lusth, fastighetsmäklare på Areal, kan inte nog poängtera vikten av att gå igenom årets händelser för att se om några åtgärder behöver göras innan årsskiftet.

– Har det hänt mycket under året är det bra att göra ett provbokslut, där du sammanställer intäkter och kostnader. Då framgår det om du behöver agera innan årsskiftet, framför allt om du haft större intäkter. Det kan finnas möjlighet att exempelvis dela upp avverkningsin­ täkten över flera år i en betalplan.

Det kan också finnas utrymme för någon investering innan årsskiftet. Tomas tipsar skogsägare om att man kan göra avdrag för kostnader som kommer löpande för att kvitta mot intäkter som kommer längre fram.

– Många skogsägare avverkar med flera års mellan­ rum, vilket ofta innebär att de får en stor intäkt, men inga intäkter åren däremellan. Många kostnader i form av vägavgifter, försäkringar, ekonomitjänster, skogs­ vårdskostnader är årliga och leder till ett underskott i verksamheten om det inte finns några intäkter. Under­ skottet kan sedan kvittas mot intäkter som kommer flera år senare.

Vilka är de vanligaste frågorna om ekonomi som du får från skogsägare?

– Ofta får jag frågan om vilka avdrag man får göra. Det korta svaret är att det ska finnas en tydlig koppling till näringsverksamheten. Har du en ren skogsfastighet är avdragsmöjligheterna mer begränsade än om du har en lantbruksfastighet med ekonomibyggnader.

Ett exempel: En bilväg som dras till fritidshuset på

skogsfastigheten är inte avdragsgill, medan samma väg utan hus är avdragsgill om det handlar om att komma fram till sin skog. Verktyg som exempelvis röjsåg och motorsåg är avdragsgilla, liksom skogsfordon, bränsle, skyddskläder, ekonomisystem och alla skogliga tjänster.

En fyrhjuling är avdragsgill, men bara om den används i din näringsverksamhet. Snöskotrar är generellt inte avdragsgilla i skogsbruket.

– Det handlar om hur väl du kan motivera dina inköp.

Att köpa en fyrhjuling för tre hektar skog kanske ifrågasätts. Det går helt enkelt inte att ge ett entydigt svar.

Vilka är dina viktigaste råd för att få ett lönsamt skogsbruk?

– Var aktiv och vänta inte för länge med skogs­ vårdsåtgärder! När du har en aktivt förvaltad skogsfastighet håller du i gång tillväxten. Gall­ ringar ska inte vänta mer än något år, när det kommer till slutavverkning finns i regel lite mer spelrum och du kan anpassa till din skattesitua­ tion och rådande marknadspriser till viss mån.

– Vi ser ganska ofta att skogsägare har en tendens att överhålla gamla bestånd som växer dåligt och har dålig förräntning. Det kan finnas mycket röta och torrgranar som till och med gör att det blir en negativ förräntning, det vill säga skogen kostar utan att ge några pengar. Ett sådant bestånd bör tas ner. Ett slutavverknings­ bestånd ska man aldrig låta hamna i negativ förräntning.

– Följer du skogsbruksplanen ser du när 3 | 22 Skogsnära 19

TEMA – Skogsekonomi

Det kan i vissa fall handla om 60 procent i skatt istället för 30 procent vid planerade uttag.

värdet börjar sjunka. I dessa fall kan det vara en bättre affär att avverka och sätta pengarna på en betalplan eller annat räntebärande konto.

Finns det några fallgropar man ska undvika?

– Hastiga, ogenomtänkta beslut som får skattekonse­ kvenser. Låt säga att du plockar ut ett större belopp för att köpa en lägenhet eller en båt. Det som ofta händer när du oplanerat plockar ut ett större belopp för privat konsumtion är att marginalskatten blir onödigt hög. Det kan i vissa fall handla om 60 procent i skatt istället för 30 procent vid planerade uttag. Pratar vi om ett uttag på en miljon kronor kan det bli en skillnad i skatt på så mycket som 300 000 kronor.

Det är alltid bättre att ta hjälp med skatteplaneringen och diskutera med en sakkunnig innan du gör större uttag från ditt skogsföretag. Är besluten genomtänkta är det större chans att slippa skattesmällar.En annan fallgrop är att många skogsägare deklarerar själva.

– Att deklarera på nätet innebär i sin enklaste form att sätta ett kryss i rutan och skicka in deklarationen. Har du inte avverkat året innan, tänker du kanske att du inte har

20 Skogsnära 3 | 22

något att ta upp, men då riskerar du att missa möjligheter och betala skatt i onödan på sikt. Skatteverket har ingen skyldighet att upplysa om hur man bäst fördelar intäk­ ter och kostnader, utan det måste du som skogsägare ha koll på själv. En grundregel är att du inte ska behöva betala mer än 30 procent i skatt, då har det oftast gått fel i planeringen, förklarar Tomas.

Ta hjälp Även om det går att rätta till felaktigheter i deklarationen upp till sex år senare, är det alltid bäst att göra rätt från början. Att planera och ta hjälp med deklarationen är ett bra tips för att minimera skatten.

– Glöm inte att se över ditt försäkringsskydd. Ban­ kerna ställer krav på att det finns en skogsförsäkring om du ska låna pengar. Har du byggnader är rådet att se över försäkringsskyddet vartannat till vart tredje år. Det är ganska vanligt att skogsägare är felförsäkrade. Den risiga ladan som du aldrig skulle bygga upp igen, kanske gör att du är överförsäkrad. Eller så behöver den nya maskinhal­ len som fått solpaneler få en uppdatering i försäkringen.

– Ett annat råd är att se över premierna. Förhandla

med ditt försäkringsbolag, särskilt om du har fler för­ säkringar. Ta helt enkelt ett helhetsgrepp om närings­ verksamheten. Kom ihåg att det också är fullt möjligt att förhandla med sin bank!

Skog är en realtillgång och träden växer oavsett krig, inflation och elbrist. Det gör att skog i alla tider har setts som en stabil och trygg investering, men hur ska man tänka nu?

– Ingen hade kunnat förutspå att vi skulle få krig i Europa, befinna oss i energikris och inflation, och det direkt efter en pandemi. Så klart ger det avtryck på ekonomin. Vi har haft extremt låga räntor och att nu upptäcka att man kan få ränta på sparkontot är något nytt för många.

– Lika ovant är det att se hur låneräntorna stiger och det behöver du ta höjd för. Nu kan det vara läge att amortera mera om möjligheten finns. Att sänka ränte­ kostnaderna blir extra viktigt om du har skog med dålig förräntning, men det beror syvende och sist på varje skogsägares skattesituation.

Undvik att betala för mycket i skatt • Gör en årlig beräkning av räntefördelningen – detta ger möjlighet till att enbart betala 30 procent skatt.

Det kan liknas vid ett aktiebolags möjlighet till utdel­ ning.

• Ta hjälp! Många missar möjligheter när de deklarerar själva, eftersom avdragen är frivilliga men kan ge mycket pengar tillbaka.

• Nyttja de regler som finns för skogsägare som betal­ planer, skogskonton och andra planeringsverktyg.

• Tillköp. Om du har gammal skog som behöver avverkas kan tillköp vara ett sätt att slippa skatt. Det innebär att det finns möjlighet att köpa skog med oskattade avverkningsintäkter genom att göra skogs­ avdrag. Om du köper en skogsfastighet får du göra skattefria avverkningar på upp till halva köpeskillingen av nya skogen. Reglerna kring tillköp är dock lite snå­ riga, så det är bra att ta hjälp.

3 | 22 Skogsnära 21

TEMA – Skogsekonomi

Ekonomiorden att hålla koll på Det kan vara snårigt att hänga med i alla uttryck kring skatter och ekonomi. Här reder vi ut några vanliga begrepp.

Betalningsplan Ger dig möjlighet att skjuta upp beskattningen på intäkter från avverkningar. Planen ska upprättas tillsammans med köparen av avverkningsrätten när kontraktet skrivs.

Bokföringslagen Alla företagare är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen.

Affärshändelser ska bokföras löpande. Allt bokföringsmaterial måste arkiveras i minst sju år.

Direkt avdragsgilla kostnader Du kan göra avdrag för i princip alla driftkostnader, det vill säga utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster.

Ersättningsfond Ger möjlighet att göra avdrag för försäkringsersättningar som du fått på grund av skadad skog.

Expansionsfond Du som enskild näringslivsidkare kan sätta av vinsten i en expan­ sionsfond och skjuta upp beskattningen till ett senare år. Reg­ lerna ger dig möjlighet att expandera verksamheten med medel som bara beskattats med bolagsskatt, det vill säga 22 procent.

Periodiseringsfonder Genom periodiseringsfonder kan företag hålla en del av inkom­ sten obeskattad i deklarationen och på så sätt jämna ut sitt resultat mellan olika år.

Rationaliseringsförvärv Du som äger skogsmark och förvärvar mer mark kan göra skatteavdrag om förvärvet bedöms leda till en förbättrad brukningsenhet.

Räntefördelning Kan ge dig lägre skatt genom att en del av vinsten flyttas från näringsverksamheten till att istället beskattas som kapital­ inkomst.

Skattekonto Alla som betalar skatt har ett skattekonto hos Skatteverket.

Inbetalningar som görs till Skatteverket bokförs på skattekontot.

Skattepliktiga intäkter Alla intäkter av ditt skogsbruk är skattepliktiga. Undantaget är försäljning av ett markområde som ska kapitalvinstbeskattas.

Skogsavdrag Innebär att du kan göra avdrag om du sålt skog under året.

Grundregeln är att beskattning ska ske för skogens avkastning, men inte för kapitaluttag ur skogen. Rätten till skogsavdrag knyts till skogens anskaffningsvärde, respektive aktuella skogsintäkter.

Skogskonto Genom att öppna ett skogskonto har skogsägaren rätt att skjuta upp beskattningen på en del inkomster. Principen är att det belopp som sätts in på kontot är avdragsgillt i deklarationen.

Underskott Innebär att kostnaderna överstiger intäkterna i någon del av deklarationen. Du får samla på dig underskott år efter år och kvitta mot kommande överskott.

Källa | Skatterna i skogen och Skatteverket

22 Skogsnära 3 | 22

Lewi Köppler, virkesköpare på Stora Enso.

Få den bästa tillväxten i ditt skogsföretag Planering och aktiv skötsel är nyckeln för att få ett välmående skogsföretag.

– Du behöver få en bra översikt för kommande inkomster och utgifter för att planera skogsekonomin på ett bra sätt, säger virkesköparen Lewi Köppler.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

D

en vanligaste ekonomifrågan Lewi Köpp­ ler, virkesköpare på Stora Enso i Rättvik, får från skogsägare är: Vad ska jag göra för att minimera skatten?

– Svaret är att det är unikt utifrån vilken situation du är i. Är du pensionär eller kanske mitt i livet? Har du ärvt fastigheten eller köpt den? Är skogen mogen för avverkning?

– Men mitt allra viktigaste råd för lönsamhet är aktiv skötsel. Gallra när det behövs, slutavverka när skogen är mogen för det. Undvik att spekulera i prisutveck­ ling. Snåla inte på röjning eller plantering, det lönar sig i slutändan att sätta in rätt insatser i skogen vid rätt tidpunkt, säger han.

Faktum är att ett välskött skogsbestånd kan ge så mycket som 60 000 kronor mer per hektar vid en slut­ avverkning, jämfört med ett oskött bestånd. Genom att röja och gallra i rätt tid ökar tillväxten.

Se skogen som kapitalplacering I skogsbruksplanen får du en värdefull översikt över din skog, från virkesförråd och årlig tillväxt till skogens åldersfördelning. Totalbilden av ditt innehav som du får i skogsbruksplanen gör att du kan planera din ekonomi och när du ska utföra dina skogliga åtgärder. Dessutom är din skogsbruksplan ett bra värderingsunderlag och en förutsättning för exempelvis generationsskifte eller belåning av fastigheten.

Lewi Köppler tycker att man kan se på skogen som en kapitalplacering: – Titta på hur du kan få den bästa tillväxten. Fort­ sätter skogen växa eller har den avstannat? Du kanske

planerar att byta ut ett tak på ladan om fem till sex år eller har några år kvar till pensionen och tänker att du väntar med att avverka den mogna skogen tills dess när du behöver lite extra klirr i kassan. Men det finns risker med att bara låta gammal skog stå. Den blir extra käns­ lig för granbarkborrar och stormar.

Tjäna pengar på räntan En lösning kan vara att avverka nu och sätta in pengarna på en betalplan med ränta.

– Låt säga att skogen förräntar sig med en procent per år i tillväxt när den bara står, men genom att istället avverka den och placera den i en betalplan som du binder upp på tio år får du som det ser ut nu 4,4 procents ränta. Plus att de nya plantorna i skogen växer samtidigt.

Det ger en betydligt bättre tillväxt eller förräntning.

En annan aspekt är att räntan på tjänsten betalplan med ränta kan betala stora delar av skogsvården som du gör.

– Ett exempel är att du avverkar för 100 000 kronor, ett belopp som du sätter av i en betalplan med ränta, där du binder pengarna i tio år eftersom du inte behöver dem direkt. Då tjänar du 4 400 kronor om året i bara ränta. Efter tre år har du fått in 13 200 kronor i ränta, något som kan bekosta både markberedning och plantering. Ränte­intäkterna täcker på så sätt upp för återbeskogningen.

I ett längre perspektiv kan räntan täcka upp för den första röjningen också.

– På så sätt finansieras skötsel som ökar värdet på din skog. Dessutom kan du vänta med att ta ut pengarna och skatta för dem. Då kanske du har blivit pensionär 3 | 22 Skogsnära 23

TEMA – Skogsekonomi

och fått en lägre skattesats. Du kan påverka mycket i din skogsekonomi genom att planera, säger Lewi Köppler.

En vanlig fråga som Lewi får är när man ska skatta på inkomsterna från betalplanen med ränta.

– Ränteintäkterna beskattas varje år som inkomst av näringsverksamhet. Själva likvidutbetalningarna beskattas först det år de betalas ut.

Ett annat tips är att minska omloppsstiderna mellan avverkning, markberedning och plantering.

– Skogsbolagen avverkar ofta när skogen blivit runt 70–75 år, medan många skogsägare väntar tills den blivit 120 år eller ännu äldre. Då har skogsbolagen nästan hunnit avverka två gånger på samma tid.

Vad ska man tänka på när man är nybliven skogsägare och inte kan så mycket om ekonomi?

– Skaffa en skogsbruksplan så att du får grepp om när skogen behöver olika åtgärder och när du kan förvänta

dig utgifter och inkomster. Sedan är det bra att ta hjälp av en expert inom skogsekonomi för att få koll på skatter och vilka lösningar som kan passa dig bäst, utifrån din situation. Kan du göra skogsavdrag, hur kan du tänka med deklarationer?

– Förutsättningarna för en ny skogsägare styrs av hur du förvärvat skogen. Därför är det viktigt att ta hjälp vid arvskiften så att du inte hamnar i svåra situationer med skogen. Exempelvis är det ofta bättre att generationen innan avverkar och inte arvingen som är mitt i arbets­ livet och kanske redan har stora inkomster som leder till att skogsinkomster kan komma att marginalskattas vid uttag. Kom också ihåg att eventuella underskott i verksamheten aldrig kan föras vidare till en arvinge eller köpare av skogen.

– Sammanfattningsvis gäller det att planera ditt skogsbruk både utifrån skogliga och ekonomiska aspekter för att få den bästa lönsamheten.

Räntetrappan i Stora Ensos betalplan startar redan på ett års bindningstid med 3,5 pro­ cent i ränta. Här ser du ett urklipp ur en skogsbruksplan. Om du tar den årliga tillväxten per hektar dividerat med virkesförrådet per hektar ser du hur stor förräntningen är.

Observera att värdetillväxten är större när träden växer in i högre timmerklasser men det ger en bra fingervisning av vilka bestånd som bör prioriteras vid avverkning.

Betalplan med ränta Betalplan med ränta är en tjänst som Stora Enso erbjuder markägare. Den innebär att vinsten från din avverkning fördelas över flera år istället för att beta­ las ut direkt. På så sätt kan du jämna ut skatteeffekterna och dessutom få ränta på de pengar som ligger i betalplan. På www.storaenso.com finns en kalkyltor, där du kan räkna ut hur mycket ränta du kan få vinsten från din avverkning.

24 Skogsnära 3 | 22

Det är viktigt att ta hjälp vid arvskiften så att inte hamnar i svåra situationer med skogen.

Skogsbruksplanen i fickan Du vet väl om att du kan skaffa en digital skogsbruksplan? Du navigerar enkelt på din telefon eller surfplatta när du är i skogen. Utifrån information om bestånden kan du mäta avstånd, använda GPS-spårning och sätta ut kartnålar för platser du lätt vill hitta tillbaka till.

Varje bestånd innehåller information om volym, areal, ålder, trädslagsfördelning och åtgärdsförslag.

GPS-funktionen visar var du befinner dig. Aktivera spårning för att i efterhand kunna se var du gått.

Skogsbruksplanen fungerar även offline, vilket är bra vid dålig mobiltäckning.

Läs mer på storaenso.com

3 | 22 Skogsnära 25

TEMA – Skogsekonomi

Skogsskötsel som lönar sig Det lönar sig att vara aktiv i skogen. Här är exempel på några åtgärder som du kan göra för att öka avkastningen i ditt skogsföretag.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

1. Välj rätt plantor. Ju bättre start din skog får desto större är chansen att de utvecklas till träd som ger tillväxt och kvalitet. Förädlade plantor från en plantskola har bra härdighet och kvalitet.

2. Röjning ger mångdubbelt tillbaka. Ungskog växer snabbt och det är viktigt att det finns plats och möjlighet för träden att utvecklas. Även om det kostar pengar och tid, ger en välröjd ungskog högre avkastning vid både gallringar och föryngringsavverkningen.

3. Gallring har betydelse. När ett bestånd vuxit till 12–14 meters höjd brukar det vara dags för den första gallringen.

Gallringens intäkter är viktiga, men det stora bidraget är att de skapar ett värdefullt bestånd i föryngringsavverk­ ningen.

4. Föryngringsavverka vid rätt tidpunkt. Avverknings­ mogen skog är sämre rustad för att klara stormar, torka, röta och insektsangrepp. Den kan också börja tappa i värde. När träden inte fortsätter sin tillväxt på höjden är det dags för avverkning.

Smarta verktyg som förenklar ekonomin

Digital bokföring är att föredra. Det går att hitta bra och enkla lösningar där du inte behöver vara expert på bokföringen. Här anges det vad du ska fylla i för uppgifter och systemet gör automatiska uträkningar som du slipper.

Digital skogsbruksplan förenklar och ger en god över­ blick över skötseln av din skog och hur exempelvis bestånden förräntar sig.

26 Skogsnära 3 | 22

Separat bankkonto. Du behöver inte ha ett riktigt företagskonto, men skaffa ett separat konto där du hanterar de in- och utbetalningar som rör skogen.

Det är ett bra sätt att hålla isär näringsverksamheten från det privata och hålla koll på allt som sker.

Klimat­smarta produkter från din skog Innovationskraften är stark på Stora Ensos fabrik i Hyltebruk. Här blir virke från din skog nya, klimatsmarta produkter som det finns en stor efterfrågan på i världen just nu.

Text Sanna Casson Foto Stora Enso

3 | 22 Skogsnära 27

P

å labbet i Hyltebruk i Halland jobbar ett engagerat team med att utveckla material till allt från möbler till skålar, krukor och köksred­ skap.

– Vi testar oss fram för att hitta olika typer av material som kan ersätta fossil plast. Det kan handla om att simulera olika väder för att se hur materialet påverkas av kraftigt regn till exempel eller att titta på hur träfibrerna fungerar i kombination med andra material.

Det som driver oss är att hitta hållbara, användbara lös­ ningar, berättar Patricia Oddshammar, chef för Circular Solutions på Stora Enso.

Cirkulärt tänk Inga material ska tas fram i onödan, utan det ska finnas en anledning till att materialen produceras. Innovationen sker därför i tätt samarbete med affärsutvecklare som har koll på vad kunderna och marknaden efterfrågar.

Dessutom tittar man på hur en produkt används i hela leveranskedjan. Hur många gånger kan den användas?

Hur återvinns den?

– Ta exempelvis klädhängare. När kläder transpor­ teras från en fabrik hänger de ofta på en transport­ klädhängare, som sedan slängs. Nu har vi tagit fram en hängare av bättre kvalitet som även kan användas i butikerna. När klädhängarna har gjort sitt hjälper vi butikerna att samla in hängare för återvinning. De kan vi sedan använda för att ta fram material till nya produkter.

Biokompositer Det cirkulära tänket involverar • Biokompositen består av en många människor. blandning av träfibrer och – Tidigare kanske man bara hade biobaserad plast.

• Materialet kan återanvän­ kontakt med inköparen på företa­ das upp till sju gånger och get. Nu involveras även hållbarhets­ kvaliteten förbättras de första avdelningen, logistik och så vidare. gångerna som den återvinns.

Vi inleder nya samarbeten för att ta Träfibrerna blir starkare och bättre till skillnad från plast hand om återvunnet material på ett där kvaliteten försämras vid bra sätt, det är ett stort arbete, men återvinning. väldigt givande, inflikar Patricia.

• Att ersätta fossil plast med bio­ komposit minskar koldioxid­ utsläppen avsevärt.

• Biokompositer möjliggör ett cirkulärt kretslopp, bort från den traditionella slit- och slängmodellen. Material­ användningen kan optimeras genom att öka möjligheten att återanvända, återvinna och återtillverka produkter med hjälp av biokompositer.

Gemensamt för materialen som innovationsteamet tar fram är att minska plasten i befintliga produkterna och ersätta dem med träfibrer.

28 Skogsnära 3 | 22

Biokomposit ersätter fossil­ baserad plast 2018 introducerade Stora Enso biokomposit på marknaden, ett material som kan ersätta traditio­ nell, fossilbaserad plast. Biokom­ positen består av en blandning av träfibrer och biobaserad plast.

Andelen träfibrer i biokompositen varierar beroende på produkt, men man strävar efter att den ska bli så hög som möjligt.

Att ersätta fossil plast med biokomposit minskar koldioxidut­ släppen avsevärt. När materialet är

baserat på så kallade ecopolymerer skapar det till och med negativa koldioxidutsläpp eftersom kol lagras i materialets träfibrer.

– En annan fördel är att träfibrer bara blir bättre när det återvinns, på så sätt kan materialet återanvändas många gånger. Traditionell plast däremot tappar egen­ skaper och blir snabbt sämre vid återvinning.

Biokomposit kan användas i en mängd produkter; allt från stolar, blomkrukor, inredning till bilar och 3Dutskrifter. Materialet är hårt, slitstarkt och har samma egenskaper som plast, med skillnaden att det är för­ nyelsebart.

När Stora Enso introducerade biokomposit på marknaden gick det lite trögt i början. Det var ett okänt material helt enkelt. Idag är intresset stort och i takt med att allt fler företag vill minska sina koldioxidavtryck ökar efterfrågan på hållbara material.

– Det är dessutom ett nytt EU-direktiv på gång som går ut på att ersätta engångsprodukter med flergångs­ produkter. Till exempel ska kartonger och muggar på en hamburgerrestaurang kunna användas flera gånger. Där är biokompositen ett perfekt material, säger Patrica.

Fibrease stor snackis Ett annat material som gruppen i Hyltebruk jobbar med är Fibrease, ett stötdämpande material som används för att skydda innehåll i en förpackning. Det är ett lätt, träfiberbaserat skum, som kan ersätta exempelvis bubbelplast.

– Fibrease var den stora snackisen nyligen på en stor förpackningsmässa i Tyskland. Intresset är jättestort för isoleringsmaterial.

DuraSense är ytterligare en biokompositlösning som teamet jobbar med att utveckla.

–Vi ville ha en väderbeständig och tålig produkt, som skulle färgsättas. Resultatet blev att vi belägger trä med biokomposit, det blir helt enkelt en blandning mellan träfibrer och biobaserad plast. Vi testade först produkten på trallmarknaden i Sverige. Nu har vi ökat kapaciteten och tittar på hur vi kan använda DuraSense till bullerplank.

Det finns otaliga användningsområden för biokom­ positer.

– Biokompositer har en enorm potential. Vi fortsätter att jobba med massor av olika lösningar för framtiden, där träråvaran från våra skogar är i centrum, avslutar Patrica Oddshammar.

Patricia Oddshammar, chef för Circular Solutions på Stora Enso.

Fibrease är ett lätt, träfiberbaserat skum, som kan ersätta bubbelplast för att skydda innehållet i förpackningar.

Träfibrer med en beläggning av biokomposit ger ett tåligt material, perfekt för utomhusväder.

Fibrease var den stora snackisen nyligen på en stor förpackningsmässa i Tyskland.

Biokompositer möjliggör ett cirkulärt kretslopp, bort från den traditionella slit- och slängmodellen.

Att ersätta plastförpackningen med biokomposit eller fiberkomposit minskar koldioxidutsläppen. Det finns en stor efterfrågan på nya lösningar för engångsförpackningar.

3 | 22 Skogsnära 29

Konsten att få till en härlig brasa

30 Skogsnära 3 | 22

Foto Privat

Jonas Larsson, virkes­ köpare och vedentusiast.

Kyla och mörker i kombination med höga elpriser gör att vi eldar mer än någonsin i vinter. Jonas Larsson delar med sig av sina bästa tips om vedhantering, eldning och effektiva brasor.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

J

onas Larsson, virkesköpare och vedentu­ siast på Stora Ensos dotterbolag Sydved har under åren samlat på sig en hel del kunskap om ved och eldning, inte minst genom det gamla huset han köpte av sin farmor för drygt 15 år sedan.

– Min farmor värmde upp huset genom att elda i en vedpanna som hon hade i källaren. Jag och min sambo bestämde oss för att fortsätta med det och fick då sätta oss in i det här med vedeldning och allt vad det innebär.

Men i vedpannan finns även en elpatron som vi använder när vi inte är hemma eller reser bort.

Vedpannan är vattenmantlad, det vill säga har ett hölje som är fyllt med vatten. Vattnet runt kaminen cirkulerar och värms upp när det eldas i eldstaden. Vattnet leds sedan runt i huset med hjälp av en cirkulationspump.

Ofta räcker det att elda i två till tre timmar för att värma upp vattnet i tankarna. Sedan pytsas det varma vattnet ut i rören under dygnet. Det ger en bra och skön värme i huset, tycker Jonas.

oktober till mars, innan lövsprickningen ska man fälla träden. Då står saven i träden lågt och träden torkar snabbare. Lite klenare träd, upp till 25 centimeter i omkrets, klarar man med motorsåg. Sen kör jag hem den nedtagna veden till vedbacken, där den får ligga tills det blir dags för kapning och klyvning.

Luftig vedhög Senast sista mars bör veden vara kluven, i alla fall enligt Bondepraktikan inflikar Jonas. En del gör det med ved­ yxa och huggkubb, men handlar det om större mängder ved är det vanligt att använda vedkap och vedklyv.

– Lägg den kluvna veden i en luftig hög. Luften och solen måste kunna komma åt och torka veden. Om du hellre vill stapla veden, gör det inte för noggrant så det blir för tätt, vinden måste kunna torka veden. Sen gör det inget att det regnar lite på veden under våren, porerna öppnar sig, och veden torkar ännu bättre då, tipsar han.

Björk värmer milt

Lägg den kluvna veden i en luftig hög.

Luften och solen måste kunna komma åt och torka veden.

Varje år hanterar Jonas 25–30 kubikmeter ved. I vedpan­ nan pytsar han in all slags ved; björk, asp, gran, tall och så vidare, i kluvna längder på cirka 40 centimeter.

– Vi har också en insatskamin som är monterad i en äldre öppen spis och där tycker jag att det är vettigast att elda med björk, som värmer milt och brinner mjukt.

I gran och tall är det mycket kåda, vilket gör att det spra­ kar och sprätter mycket. Eldar man då i en öppen spis får man ha koll så att inte brinnande flisor flyger i väg och ställer till det. I en sluten kamin så funkar det ju med gran och tall också.

Vedboden innan midsommar

Fäll träden innan lövsprickningen

Elda med torr och bra ved

Det är en hel del ved som varje år ska huggas och klyvas både för uppvärmningen av huset och myseldningen i öppna spisen. Hur gör man det på bästa sätt?

– I grund och botten handlar det om att få till en torr och fin ved. Då brinner brasan som bäst. Under vintern,

A och O för att få till en riktigt bra brasa är att elda med torr och bra ved. Bäst funkar det med ved som är ”rumstempererad”. Ett tips är att ta in veden redan några dagar innan, då blir det lättare att få i gång elden.

– När jag ska starta en brasa i öppna spisen använder

Jonas som hanterar stora mängder ved använder en vedprocessor, som både kapar, klyver och sedan transporterar veden på ett band.

– Innan midsommar ska veden vara inne i vedboden, för att skyd­ das mot väta. För det är då det bör­ jar det bli dagg och luftfuktigheten ute ökar. I vedboden kan man stapla veden noggrannare om man vill. Sedan är det bara att elda till hösten!

3 | 22 Skogsnära 31

jag mig av gran, som är rik på kåda och lättare antänds.

Jag späntar veden fint och börjar med fina stickor, det är effektivt och lätt. Sen gäller det att elda intensivt till att börja med, för att få till en bra lufttillförsel.

I en öppen spis handlar det mest om myseldning, då blir det mer en här och nu-känsla. Men i dessa tider med höga elpriser är det många som ser om sitt hus och planerar för att elda lite extra.

– Har man en öppen spis kan man köpa värmefläkt som sprider värmen i huset eller ännu mer effektivt, investera i en spiskassett, som ofta är ganska enkel att installera i öppna spisen. En sluten kamin, gärna med täljsten, håller ju också kvar värmen lite längre. I det här läget är det ju inte kråkorna man vill elda för!

Syrfällning

När jag startar en brasa i öppna spisen använder jag mig av gran, som är rik på kåda och lättare antänds.

Jag späntar veden fint och börjar med fina stickor, det är effektivt och lätt.

32 Skogsnära 3 | 22

Foto Shutterstock

Hann du inte fixa all björkved i vintras? Det är inte kört för det!

Fäll björkar i skogen under tiden då de har mycket sav, främst under sommaren.

Lämna träden i 5–6 veckor i skogen, utan att de kapas eller kvistas. Bladverket fortsätter suga vätska från trädet, som om det fortfarande står på rot, och fukten dras ut. Under första veckan kan fuktigheten sjunka från 50 till 35 procent. När lövverket vissnat efter drygt en månad är det dags att ta hand om träden. Då kan fukthalten vara en bra bit under 30 procent.

Elda på rätt sätt Använd torr ved i lagom stora bitar.

Starta snabbt, inte kraftigt.

Papper samt rikligt med torr, finkluven ved är viktigt. När veden brinner ordentligt kan du lägga på grövre vedträn.

Elden behöver förbrännings­ luft. Med rätt mängd brinner elden med klara och livliga lågor. Röken ska vara klar och genomskinlig, inte svart.

Kontrollera rökgastempera­ turen, max 350 grader. Blir det för hett kan murade skorstenar skadas eller isole­ ringen på stålrörsskorstenar förstöras. Kontrollera till exempel genom termometer i rökkanalen.

Använd bara torr ved, helst björk. Överblivet virke från renoveringen, nedhuggna äppelträdet eller trädgårds­ avfall kan medföra belägg­ ningar i skorstenen och leda till sämre förbränning och ökad risk för skorstensbrand.

Källa | Brandskyddsföreningen

Elda max 2,5 kg ved per timme. Mer värme? Ett nytt vedinlägg ska göras först när det blivit en ordentlig glödbädd.

Lägg sot och aska i en plåt­ hink med lock. Tänk på att glödrester kan finnas kvar i flera dygn.

3 | 22 Skogsnära 33

Tips på

hårda klappar

under granen

Fixat alla julklappar än? Om inte, tipsar vi här om faktafyllda och inspirerande böcker till naturälskaren.

Text Annsofie Öhman Foto Shutterstock

34 Skogsnära 3 | 22

Expedition Sverige – Linda Åkerberg

Vilda drinkar – Bella Porcile

Möt tjejen som reste världen över i jakten på nya äventyr tills hon hittade utmaningen hemma i Sverige.

I Expedition Sverige följer vi Linda Åkerbergs fyra månader långa resa till fots, i kajak och på cykel från Smyge­huk i söder till Treriksröset i norr.

En inspirerande bok till den som gillar att äta och dricka gott, gärna med råvaror och detaljer från skogens skafferi. Med vilda växter som till exempel rallarros, kråkbär, harsyra och stensöta skapar du både välgö­ rande, vackra och goda drinkar. Bella Porcile lär också ut vilka växter som är ätbara, deras unika egenskaper och annat som kan vara bra att känna till om växterna.

297 kr | nok.se

239 kr | bokus.com

Smartast bland mesar – Anders Brodin

Potatis – Stefan Ekengren

Talgoxen är en av Sveriges mest omtyckta småfåglar, och en av de vanligaste gästerna vid fågelbordet.

Historierna är många om hur de lär sig att äta ur handen eller knacka på köksfönstret när de vill ha mer mat.

En bok om hur en liten fågel överlever i en värld fylld av faror tack vare sin läraktighet och uppfinningsrikedom.

En perfekt bok till den som gillar potatis! 90 recept med potatisen som huvudråvara, komponerade av kocken Stefan Ekengren. Här får du bland annat veta hur du kokar potatis med perfekt konsistens, gör den godaste hasselbackspotatisen och fixar till rätter som papas arrugada och potatisfocaccia. Men även ett nedslag hos potatisbönder på Got­ land som berättar om sitt odlingsar­ bete och olika potatissorter.

306 kr | nok.se

249 kr | adlibris.com

Mina första vinterdjur – Emma Jansson Ett platt hårt paket även till de minsta.

I boken möter vi olika djur i den svenska naturen om vintern. Men här visas också andra saker som man kan hålla utkik efter i vinterskogen, till exempel spår i snön och trädens knoppar. Mina första vinterdjur riktar sig främst till barn i åldern 3–6 år.

103 kr | adlibris.com

Stuglandet – Moa Karlberg och Kjell Vowles Känner du någon som gillar vandring och äventyr? Då kan guiden Stuglan­ det vara julklappen du väljer. Runt om i Sverige står öppna stugor, där vem som helst kan rulla ut sovsäcken.

Här får du reda på mer än 200 öppna stugor runt om i Sverige där man kan övernatta gratis. Det kan vara gamla flottarkojor eller nybyggda timrade stugor.

219 kr | bokus.com

3 | 22 Skogsnära 35

Biologisk mångfald i skogen handlar till stor del om att få ett skogslandskap med variation.

36 Skogsnära 3 | 22

”Vi vill bli bäst på skötsel” Stora Enso äger 1,4 miljoner hektar mark i Sverige och är en av landets största skogsägare.

– Vi jobbar med allt från skogsskötsel till viltförvaltning och forskning.

Syftet är att få fram den bästa produktionsskogen, där biologisk mångfald har en given plats. Vi hoppas kunna inspirera andra skogsägare med vårt arbete, säger Ida Bränngård, skötselchef på Stora Enso.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

2

019 gjorde Stora Enso en jätteinvestering och köpte skog i stora delar av mellersta Sverige, såsom Värmland, Dalarna, Gävle­ borg, Härjedalen och Hälsingland. Skogen hade tidigare ägts av Stora Enso, men förvärvades av Bergvik. 15 år senare köpte Stora Enso tillbaka marken. Idag äger Stora Enso totalt 1,4 miljoner hektar mark i Sverige, varav 1,14 miljoner hektar är produktiv skogsmark.

– När man bestämde sig för att köpa tillbaka skogen satte vi ihop ett skötselteam. Vår ambition är att använda den breda kompetens som finns inom Stora Enso och bli bäst på skötsel i våra skogar, berättar Ida Bränngård.

Hur blir man då bäst på skogsskötsel? Det finns mängder med aspekter att jobba med för att nå dit.

Stora Enso utnyttjar möjligheten att testa nya insikter om skogsbruk, skogsskötsel, naturvård, biologisk mångfald och klimat på sin mark.

– En viktig del är att välja rätt trädslag. Att trädsla­ gen ska vara anpassade för marken de står på och att skogen ska skötas, så att den är motståndskraftig mot klimatförändringar. Vi blandar gärna flera olika trädslag för att sprida riskerna. Just nu satsar vi på björkproduk­ tion i flera av våra skogar. Vi ser att det finns en potentiell marknad och en efterfrågan på björk, när det gäller material till allt från hygienprodukter till möbler. Lärkträd

är ett annat spännande trädslag som kommer mer och mer. Som skogsägare är det bra att vidga vyerna lite och våga tänka nytt, säger Ida.

Forskning ger koll på det senaste Forskning är en annan viktig del i arbetet med att utveckla skogsskötseln. Stora Enso samarbetar med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU i olika forskningsprojekt.

– Vi ger dem förslag på ämnen att forska vidare på.

Det kan handla om allt från gallring i tallskog till gödsling av unga bestånd. Sedan får vi matnyttig information av SLU som vi har användning för. Det är viktigt för oss att ha koll på de senaste rönen!

Att gynna den biologiska mångfalden är en annan viktig hörnsten. Det har varit en naturlig del av Stora Ensos skogsbruk sedan 1990-talet, men i år höjdes ambitionerna rejält. Stora Enso har nämligen lanserat ett biodiversitetsprogram för sin skog, med över 30 aktiviteter som ska främja den biologiska mångfalden.

Det handlar bland annat om att öka mängden död ved på markinnehavet, plantera 700 000 björkar årligen, gynna olika arter såsom sandödla, vitryggig hackspett och raggbock och att öka naturvårdsbränning. Syftet är inte bara att skydda och bevara arter, utan också att utveckla och återskapa livsmiljöer för arter som hör hemma i skogarna.

Öka mängden död ved på markinnehavet.

3 | 22 Skogsnära 37

En oberoende organisation granskar och intygar att vårt arbetssätt stämmer överens med en certifieringsstandard.

Stora Ensos skogsinnehav 2019 köpte Stora Enso tillbaka skog av Berg­ vik, som hade ägt skogen under 15 års tid.

Idag äger Stora Enso totalt 1,4 miljoner hek­ tar mark i Sverige, varav 1,14 miljoner hektar är produktiv skogsmark. Skogen ligger i mellersta Sverige.

Gynna olika arter såsom sandödla, vitryggig hackspett och raggbock och att öka naturvårdsbränning. Syftet är inte bara att skydda och bevara arter, utan också att utveckla och återskapa livsmiljöer för arter som hör hemma i skogarna.

– Biologisk mångfald i skogen handlar till stor del om att få ett skogslandskap med variation. Olika strukturer och olika skogstyper är viktigt för biologisk mångfald. Tanken är att vårt åtgärdsprogram ska skapa en mosaik i landskapet, säger Ida Bränngård.

För att säkerställa att skogsråvaran har producerats på ett ansvarsfullt sätt med hänsyn till miljömässiga, ekono­ miska och sociala värden jobbar Stora Enso också med skogsbrukscertifiering.

– Det innebär att en oberoende organisation (läs mer på storaenso.com) granskar och intygar att vårt arbetssätt stämmer överens med en certifieringsstandard. Det är också ett sätt att säkerställa att vi hela tiden arbetar aktivt med att förbättra oss.

Men hållbarhetsarbetet är inte bara enkelt.

– Det finns många snåriga EU-regler om hur skogarna ska skötas. Vi svarar på remisser och jobbar en hel del med att förklara att skogen är unik för varje land, att det är svårt att ta fram en och samma lag som ska passa alla. Det är inte så att ”one size fits all”. Som stor skogsägare har vi ett ansvar att beskriva skogsbrukets komplexitet.

38 Skogsnära 3 | 22

31

konkreta åtgärder för ökad biologisk mångfald

Stora Ensos biodiversitetsprogram innehåller fem fokusområden med totalt 31 konkreta åtgärder för att öka den biologiska mångfalden i sitt markinnehav.

På ett övergripande plan är målet att Stora Ensos nettopåverkan på biodiversiteten i de skogar där de verkar ska vara positiv senast år 2050. Det innebär att summan av de åtgärder som görs ska ha en positiv effekt på biologisk mångfald.

Läs mer på stora enso.com

Snart står granen grön och grann i stugan

Hur ser din drömjulgran ut? Kanske en riktigt maffig Disneygran, med täta, tjocka grenar och perfekt triangulär form. Eller så vill du hellre ha en stilren, stram variant, en gran som doftar som en gran ska. Den trendiga hoppar granen och låter jultallen flytta in stugvärmen.

Text Annsofie Öhman Foto Sara Landstedt

3 | 22 Skogsnära 39

S

jälv väljer jag tveklöst den stolta rödgranen, för sitt enkla men vackra utseende.

Men, det bästa är nog den utpräglade doften av gran och skog. Ett annat plus är att granarna kan se väldigt olika ut beroende på var och hur de vuxit, här finns alltså chans att hitta en perfekt julgran för nästan varje hem!

När jag tänker tillbaka på alla julgranar som passerat under åren, så är det inte de vackraste med täta grenar och perfekt form som jag kommer ihåg mest.

Nej, det är de fula granarna, med glesa grenar, sneda toppar och ranglig uppsyn.

Granarna där man säger: ”Ja, men det är ju i alla fall en julgran! Och med ljus, pynt och glitter så blir den nog fin.” Och så skrattar man.

Se där, en portion julglädje redan innan julafton.

Annsofie Öhman

Vilken gran väljer du?

Rödgran (Picea Abies) Rödgran är granen som växer i våra skogar och den gran som finns i de flesta svenska hem. Kan vara tät­växande eller ha mer spar­ samt med grenar. Har en härligt doft av barr och kåda. Barrar ganska lätt.

Kungsgran (Abies Normanniana) Ädelgran med täta, mjuka grenar och symmetrisk form. Kungsgranens barr är längre än rödgranens.

Barrar väldigt lite och håller sig fin länge. Doftar nästan ingenting alls.

Silvergran (Abies Alba) Ädelgran med kraftiga grenar, alltifrån mörkgrön till silverfärgad.

Barrar inte så lätt.

Blågran (Picea Pungens) Även det här en ädelgran, med vackra glänsande blåaktiga barr.

Mer tätvuxen är rödgranen. Styva grenar upp­skattas av dem som vill ha levande ljus i granen.

Barrar väldigt lite.

40 Skogsnära 3 | 22

Foto Shutterstock

Tips för att få en fin julgran • Hugg granen så sent som möjligt.

• Om du måste transportera granen en längre sträcka på biltak eller släp; skydda den mot vind­ drag med säckväv eller liknande.

• Börja med att skaka bort lösa barr från granen innan den tas in. Även en frisk gran har många gamla barr.

• Låt granen vänja sig vid värmen inomhus lång­ samt. Bäst är det om granen kan stå i garaget eller farstun någon dag, i en hink med vatten.

• Kapa av några centimeter av foten, så att stammen får en färsk snittyta.

• Granen ska ha mycket vatten, om granen torkar så lossnar barren. En gran kan dricka 2–3 liter varje dag, så kolla vattennivån både morgon och kväll!

3 | 22 Skogsnära 41

Året närmar sig sitt slut och det är dags att sätta sig ned och sammanfatta vad som gjorts i skogen i år. Du som har din plan hos oss loggar in på Min Skog via www.storaenso.com/skog och noterar den skötsel du gjort i egen regi senast 27 december. De åtgärder vi hjälpt dig med registrerar vi i din plan.

I mars har vi uppdaterat din plan digitalt med både tillväxt och åtgärder och du har ett bra underlag för att planera för dina skogsåtgärder 2023.

Skogsbruksplanen ger dig en totalbild av vilka åtgärder som behöver utföras över tid, och i vilken ordning. En rätt använd skogsbruksplan är en av de bästa investeringarna du kan göra i din skog.

Logga in på Min skog:

Foto Lasse Arvidson

Uppdatera din skogsbruksplan!

Lös julkrysset och vinn en mattermos

Vi lottar ut två stycken mattermosar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 3 februari till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com.

Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i krysset #2, 2022 får varsin mattermos: Kjell Källberg i Nusnäs och Ester Margareta Larsson i Älvdalen.

Foto Lasse Arvidsson

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Foto Lasse Arvidsson

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun