Skogsnära #2 2023

# 2 | 2023

Magasin för skogsägare

7

sommarprojekt för hemmafixaren

Hanna blev med skog

Bästa tipsen för nyblivna skogsägare

+ Så förbereder du dig inför jakten

+ Smarta prylar till picknicken

+ Nytt koncept förenklar för maskinförare

34

# 2 | 2023

6

På besök hos Gunilla som brukar skogen med känsla och kunskap.

14 Våga satsa på tall.

16 Just nu i din skog.

TEMA Ny som skogsägare 18–26.

19 Tips till dig som ny skogsägare.

23 Hanna blev med skog.

27 Skapa en värdefull skog med gallring.

32

Konsten att sköta en kantzon.

34 Projekt för den aktive semesterfiraren.

36 Smarta prylar för sommarutflykten.

40 Harvesting Partner: Nytt koncept för maskinförare.

Foto Fabian Björnstjerna/Stora Enso

Foto Lasse Arvidson

Foto Lasse Arvidson

Foto Lasse Arvidson

Vi vill lyfta olika röster i vår organisation. Därför kommer du få möta olika ansikten här som skriver ledaren.

Denna gång har turen kommit till Victoria Strand, affärsområdeschef på Stora Enso Skog.

Tips

Prylar till picknicken.

Hur väcker vi intresset för skogsbruk hos unga kvinnor?

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog

Redaktörer Sanna Casson och Annsofie Öhman

Art director Thomas Rissveds

Produktion Confetti

Tryck Ruter

Omslagsfoto Lasse Arvidson

Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com

Stora Enso Skog 791 80 Falun

Telefon 01046 400 00

Hemsida www.storaensoskog.se

ISSN 2003-2110

Ansvarig utgivare Christian Bergman

Att vara ny som skogsägare kan kanske kännas skrämmande, men samtidigt spännande och roligt. Det bästa du kan göra som ny skogsägare är att lära känna din skog. Stressa inte utan ta den tid du behöver och tveka inte att be om hjälp. Som med mycket annat underlättar det alltid att ha en plan och ett tydligt mål med vad man vill. Det gäller även för din skog. I detta nummer kan du som ny skogsägare lära dig mer om vad som är bra att tänka på, med alltifrån det prak tiska skogsbruket till utbildning och juridik.

Vad tänker du på när du hör ordet mångfald? Kanske lika rättigheter, att bedöma personer utifrån kompetens, egenskaper och att vi alla är olika och ska behandlas med respekt. Det gäller även för skogen. Vi pratar då om biologisk mångfald eller biodiversitet.

Stora Enso har en hög ambition gällande hållbart skogsbruk och vi vill minimera

miljöpåverkan. Det är viktigt för att vi ska ha välmående skogar och samhällen både idag och i framtiden. Detsamma gäller skogens arter, att värna om dem för att ha ett välfungerande ekosystem. Vi kan däremot alltid bli bättre. Därför har vi ett tätt samarbete med forskare för att utveckla våra metoder och få mer kunskap.

Vi behöver dessutom mångfald inom skogsbruket. Hur väcker vi intresset för skogsbruk hos unga kvinnor? Ett exempel är Hanna som ni kan läsa om i detta nummer. Hon har tagit över skogen efter sin pappa. Hon tror att skogen har en viktig roll att fylla i framtiden och vill att hennes skog kan bidra till ett bättre klimat.

Victoria Strand

affärsområdeschef på Stora Enso Skog

höga räntor med Stora Ensos betalplan

Höga räntor kan klinga dåligt i örat, men när det handlar om sparkonton är det inte så dumt. Just nu har Stora Enso historiskt höga räntor om du sätter in avverkningspengarna på kontot ”Betalplan med ränta.” Om du inte har behov av dina pengar direkt vid avverkning är en betalplan en trygg placering. Det ger dig en stabil ekonomisk tillväxt, i en takt som är högre än det avverkningsmogna skogsbeståndet. Med betalplan växer pengarna med bra ränta samtidigt som du ger ny växtkraft till en ny generation ungskog, något som ger dubbel tillväxt!

Läs mer på Storaenso.com

Förpackningar kan minska matsvinnet

Visste du att nästan en tredjedel av jordens matproduktion aldrig äts upp? Trots det har förpackningen länge fått spela rollen som miljöbov, när den i stället kan skydda livsmedel. Det menar forskarna Helén Williams och Fredrik Wikström som skrivit boken ”Stoppa Matsvinnet – en förpackad lösning”. I boken belyser de varför det slängs mat och vilka åtgärder som behövs för att vi ska slänga mindre mat.

Hur ökar man den biologiska mångfalden i sin skog? Ett sätt är genom så kallad veteranisering, när man på olika sätt ”skadar” unga friska träd för att få dem att åldras snabbare. Då skapas gamla strukturer, vilket gör att träden blir attraktiva boplatser för fåglar, insekter och svampar. Det leder i sin tur till ökad biologisk mångfald.

Några exempel på vad du som skogsägare kan göra för att snabba på ett träds åldrande: såga upp hackspettshål, borra hål, imitera blixtnedslag genom att elda på stammen, bryt av grova grenar, ringbarka grenar och kapa toppar.

Konsten att beskära träd från himlen

Träd i fröodlingar beskärs regelbundet för att kottarna ska gå att nå när de skördas. På granfröodlingen Ålbrunna, som ägs av Stora Enso och Sveaskog har träden nyligen beskurits från en helikopter.

– I det här fallet var träden så pass höga att vi fick använda helikopter. Annars är det vanligast att använda traktor med sågklingor monterade på en kran eller skylift och manuell kapning med motorsåg säger Curt Almqvist, förädlingsforskare på Skogforsk.

När man beskär fröodlingarna gäller det att hitta rätt balans mellan trädhöjden och kottsättningen, som sker högt uppe i trädkrona. För att ta reda på hur ofta och hur mycket träden bör beskäras har Skogforsk gjort olika tester i Ålbrunna. Trädkronorna har kapats i olika tidsintervall och i olika längder.

– Vår viktigaste slutsats är att träden aldrig ska kapas lägre än vad de gjordes första gången de beskars. Gör vi det tappar vi för mycket i kottproduktion, säger Curt Almqvist.

Fröodlingen i Ålbrunna anlades 1982 och beskars 2000, 2006, 2009 och 2023. Vid första beskärningen år 2000 beskars träden till 3,5 respektive 4,5 meters höjd och vid toppningen med helikopter i år beskars de till omkring 6–8 meters höjd.

Källa | Skogforsk

– När vi kastar en tredjedel av den mat som produceras, kan vi inte stirra oss blinda på förpackningens klimatpåverkan. Då måste vi först fundera på hur vi kan sluta slänga mat. Klimatpåverkan ser dessutom olika ut för olika livsmedel. Att producera ris eller mjölk kräver mycket resurser, och där spelar den mindre roll. Då är det viktigast att förpackningen skyddar livsmedlet, så att inget går till spillo och att hållbarheten är så lång som möjligt. När det gäller vatten på flaska är det själva förpackningen som har mest klimatpåverkan och inte vattnet, säger Helén Williams.

Källa | Skogsindustrierna

Koll på allemansrätten

Med allemansrätten rör du dig fritt på annans mark – du kan vandra, cykla, paddla kanot, plocka bär och tälta nästan var du vill. Samtidigt ställer den krav på att visa hänsyn till markägare, djur och natur. Vet du vad som gäller?

Hur nära får man passera ett hus där någon bor?

Det finns inga regler om minsta avstånd, det är risken att störa som avgör hur nära du kan passera ett hus. Grundregeln är att du inte får passera över eller vistas på en privat tomt.

Hur länge får jag tälta på samma plats?

Något enstaka dygn med max 2–3 tält, men välj en plats som inte ligger nära bostadshus. Tältar man med fler tält behöver man be markägaren om lov.

Får man cykla överallt i skogen?

Du får cykla i naturen och på enskilda vägar. Men tänk på att inte cykla över en tomt, skogsplanteringar, åkrar med växande gröda eller annan mark som lätt kan skadas. Att köra elcykel ingår för tillfället inte i allemansrätten, du måste alltså be markägaren om lov.

Får man elda överallt?

Du får bara elda under säkra förhållanden och bör därför välja en plats där det inte är risk att elden sprider sig eller skadar mark och vegetation. Grus eller sandig mark är lämpliga underlag, använd helst ett friluftskök eller en fast grillplats.

Får jag ta ved i skogen som bränsle till elden?

Du får ta nedfallna kottar och löst liggande pinnar och grenar på marken. Men det är inte tillåtet att hugga ner träd eller buskar eller att ta ris, grenar eller näver från levande träd. Det är heller inte tillåtet att använda vindfällen som bränsle.

Skogens pärlor på Instagram

Hasselblommor, lunglav och dunmossa. Du har väl inte missat Instagramkontot Emma med luppen? Där delar naturvårdsspecialisten Emma Enfjäll med sig av underbara bilder och matnyttig kunskap om olika arter i de svenska skogarna. Sök på ”Emma med luppen” på Instagram, eller använd QR-koden, så hamnar du rätt.

Är det tillåtet att rida på en enskild väg?

Ja, markägaren kan bara förbjuda trafik med motordrivna fordon. Om ridning medför stor skada på vägen kan markägaren söka tillstånd från kommunen om att sätta upp en skylt som förbjuder ridning.

Får man campa med husbil i naturen?

Nej, terrängkörningslagen sätter stopp för att köra ut med husbil eller husvagn i terräng. Däremot får man köra in med husbil eller husvagn på en enskild väg som saknar skyltning med förbud mot motortrafik. Men ska man ställa upp husbilen eller husvagnen över natten bör man först fråga markägaren.

Mer fakta hittar du på naturvardsverket.se

Källa | Naturvårdsverket

Så många ton plast kan den finska detaljhandelskedjan Kesko spara genom att byta plasthinkar som tidigare användes för att transportera tulpaner. EcoFlowerBox, som Stora Enso har utvecklat, är en låda av wellpapp som är läckagesäker och till 97 procent består av förnybara material. Den är fyrkantig i stället för rund och går att stapla, vilket gör den optimerad för transport, eftersom det ryms fler lådor än hinkar på pallarna.

Källa | Storaenso.com

Med kunskap och känsla formar hon sin egen skog

Gunilla Abelsson Tell brukar 800 hektar skog och arrenderar ut lantbruksmark till en av Sveriges största nötköttsproducenter på Västgötaslätten.

I ett mjukt, böljande landskap bara två mil från Skara ligger Ölanda säteri. Hjärtat i den fastighet som Gunilla

Abelsson Tell fick ta över av sin far, för nästan tio år sedan. Med känsla och kunskap brukar hon 800 hektar skog och arrenderar ut sin jordbruksmark till en av Sveriges största nötköttsproducenter.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Skogen har alltid funnits i Gunilla Abelsson Tells liv.

–När vi var barn fick jag och min bror följa med pappa till nysatta hyggen och hjälpa till med att röja bort gräs kring nya plantor. Sedan kom mamma ut med en fikakorg till oss som belöning, berättar hon leende.

Pappa Nils Johan Sahlström som gick bort tidigare i år, 93 år gammal, var en profil i bygden och på många sätt före sin tid. Under flera decennier var han engagerad både i skogen och lantbruket. Även mamma Ulla var involverad i företaget och tog hand om korrespondens och ekonomi.

– Pappa och mamma bodde först på familjegården Suntetorp säteri utanför Skövde där det fanns mjölkkor. 1976 köpte pappa Ölanda säteri och startade köttdjursproduktion på gården, berättar Gunilla.

Nils Johan uppfann teknik för hanteringen av flytgödsel i jordbruket i slutet av 50-talet. I samband med det startade han Sahlström Maskin, ett maskinföretag för lantbruket, som idag drivs av Gunillas bror Johan Sahlström.

Kombination av stads- och lantliv Ölanda säteri, gården där Gunillas föräldrar har bott i många år ligger i ena kanten av den bördiga Västgötaslätten. Ulla som nu är 90 år bor fortfarande kvar där.

Den ståtliga huvudbyggnaden är från 1600-talet och omges av åkermark, hagar, dungar av lövträd och som en kuliss granskog mest i medelålders och mogen ålder. Omgivningen i tidig vår är vacker på ett stilla, avvaktande

Gunilla Abelsson Tell

Bor: Hus i Skara. Familjegården på Ölanda säteri.

Familj: Maken Anders och barnen

Malvina 26 år, Oskar 23 år och Emil 14 år.

Skogens karaktär: Mest gran, i olika åldrar. Hög bonitet, men även lite tall och björk.

Omfattning: 550 hektar på Billingen och Ölanda. Tillköpt 250 hektar på Billingen i april 2023. Sammanlagt 800 hektar skog.

sätt, men om bara några veckor då grönskan fått mer fäste är vyerna sannolikt ännu mer storslagna.

På en kulle i närheten av gården ligger Ölanda kapell.

– Kapellet byggdes som en gårdskyrka till Ölanda gård, som ägdes av Magnus Gabriel de la Gardie och påminner om paviljongerna som han lät uppföra på Läckö slott. Det tillhör Västergötlands museum, men vi förfogar också över det. Här har jag gift mig och här har alla barnen döpts.

Det råder inga tvekan om att Ölanda är ett riktigt kärt ställe för Gunilla, men själv har hon och hennes man Anders valt stadsliv i Skara. Tillsammans med deras gemensamma son Emil, 14 år, bor de i ett tegelhus inne i Skara.

Gunillas två andra barn, Malvina och Oskar, som är 26 respektive 23 år, är numera utflugna. Dottern bor inte så långt från henne, med fästman i Sätuna, och äldste sonen som rest runt en del och bott en tid i Barcelona, har nu sin bas i Stockholm.

– Mamma och pappa ville alltid att vi skulle flytta till Ölanda, men med aktiva barn passade det bra att bo i stan. Räddningen var att de kunde cykla till mycket. Men jag tillbringar en hel del tid på Ölanda och hjälper mamma, säger Gunilla.

Lyckat generationsskifte

För drygt tio år sedan skedde en generationsväxling. Gunilla tog över Ölanda med

1976 köpte Gunillas pappa Ölanda säteri och startade köttdjursproduktion på gården. För tio år sedan tog Gunilla över skogen. Hennes exman Johan driver gården där det finns cirka 2 000 köttdjur.

Pappa var framgångsrik både med sitt jordbruk och med skogen och jag mest fanns i bakgrunden. Efter ett tag insåg jag att jag faktiskt hade lärt mig en hel del.

Gunilla, Anders och gemensamma sonen Emil bor i en villa i Skara. Det passar den aktiva familjen bra. Men Gunilla tillbringar också mycket tid på Ölanda säteri.

På en kulle i närheten av gården ligger Ölanda kapell. Det byggdes som en gårdskyrka till Ölanda gård och tillhör Västergötlands museum. En plats för både bröllop och dop i familjen.

både skog och lantbruksmarker. Hennes bror Johan fick samtidigt ta över fastigheten Suntetorp utanför Skövde. För Gunillas del handlade det om cirka 550 hektar skog, både på Ölanda och några fastigheter i närheten och cirka 450 hektar lantbruksmark.

– Pappa sa till mig: ”Nu får du ta över skogen, antingen tar du hjälp eller så fixar du det själv.”

Han hade i många år ett nära samarbete med Håkan Johansson, virkesköpare på Sydved, berättar Gunilla.

– Där och då var jag inte säker på om skogen var min grej, men jag bestämde mig i alla fall för att lära mig mer om skog och anmälde mig till en kurs i hållbart familjeskogsbruk vid Linnéuniversitetet i Växjö.

På samma utbildning gick också Markus Moberg, som på den tiden var aspirant till Håkan, men sedan kom att bli den virkesköpare som Gunilla idag samarbetar med.

– Jag och Markus gjorde en del projekt i fält ihop och lärde på så sätt känna varandra. Vi fick en fin kontakt. När vi träffades allihop – pappa, Håkan, Markus och jag – så satt jag och Markus mest tysta och lyssnade på de två andra.

Samarbete med stort förtroende

– När jag hade gått kursen och kommit i gång med att bruka skogen, förstod jag att skogen verkligen var min grej. Pappa var framgångsrik både med sitt jordbruk och med skogen och jag hade mest funnits i bakgrunden. Efter ett tag insåg jag att jag faktiskt hade lärt mig en hel del. Sedan blev det ett naturligt steg att ha Markus som skoglig kontakt.

– Jag har ett stort förtroende för honom, det är jättebra att ha någon att kunna diskutera skog med.

Markus håller med:

– Gunilla är en väldigt intresserad och engagerad skogsägare som alltid är påläst. Vi bollar väldigt mycket

fram och tillbaka. Ibland har vi olika åsikter, men vi lyssnar på varandra och kommer fram till en bra lösning. Sedan är det såklart Gunilla som bestämmer, säger han glatt.

Stor nötköttsproducent

Det var Gunillas pappa som startade köttdjursproduktion på Ölanda och idag är det Gunillas exman Johan

Tell som driver gården. På Ölanda finns en besättning på 2 000 köttdjur, varav 180 är dikor, men han har också fler besättningar på andra gårdar i trakten.

– Marken på Ölanda har jag arrenderat ut till Johan, men det är han som äger djuren och driver företaget. Sedan är det jag som sköter ekonomin på gården.

Johan Tell arrenderar också mark på Stora Bjurum och Dagsnäs. Sammanlagt har han cirka 4 000 köttdjur, varav 1 250 dikor, och är därmed en av Sveriges största nötköttsproducenter.

Djuren är av raserna Simmental, Charlois, Angus och Limousin och utfodras med en stor andel grov foder som är ekologiskt odlat. Korna som finns på Bjurum är frigående och betar utomhus större delen av året.

– Det som är unikt är att han har hela kedjan och föder upp sina egna djur. Vi jobbar med Skövde slakteri och de får använda vårt namn ”Nötkött från Ölanda Säteri” när de i sin tur säljer köttet till butiker och restauranger. Det är ett riktigt gourmetkött, intygar Gunilla.

Gunilla och virkesköparen Markus Moberg bollar skogsfrågor med varandra fram och tillbaka.

Det är speciellt att få plantera en planta och se den växa – att få vara med i processen. Markerna är så bördiga, det växer otroligt.

Aktiv skogsbrukare

Förutom att Gunilla jobbar med ekonomi är hon också mycket aktiv med att bruka sin skog. På hennes marker växer mest gran, men det finns också tall och lite löv.

– Marken är väldigt bördig, det gör att träden växer bra. Samtidigt får man se till att ha koll på konkurrerande växtlighet under de första åren. Sydved sköter nästan allt på fastigheten; röjning, gallring, plantering med mera, men jag är väldigt intresserad och alltid med i hela beslutsprocessen.

– Hon är också produktionsinriktad, på samma sätt som hennes far var och har också ett stort engagemang, fyller Markus i.

I sitt skogsbrukande utgår Gunilla i mångt och mycket från sin skogsbruksplan. När hon träffar Markus är det ofta någon speciell fråga som är aktuell, som till exempel planering eller koll av en föryngring eller planer för en framtida gallring.

– I vår har vi bland annat gjort en del rundor i skogen för att ha koll på granbarkborren, så att vi vet om vi behöver ta bort några angripna träd. Vi har ett väl utbyggt nät av skogsbilvägar. Det är tidsbesparande när man ska röra sig på markerna, tycker Gunilla.

Under de senaste åren har det varit stort fokus på plantering, med tanke på att både torka och skadeinsekter har ställt lite extra krav på föryngringen.

– På flera ställen har vi bytt från bara täckrot till att ha mer barrot som är kraftigare. Många av plantorna klarar då att det ligger gräs på dem.

Stora Ensos dotterbolag Sydved sköter röjning, gallring och plantering på fastigheten. Gunilla har ett stort intresse av vad som händer med skogen och är alltid med i hela beslutsprocessen.

Rundor i skogen varieras med stunder vid datorn för Gunilla och Anders.

Det blev ett lyckat generationsskifte. Gunilla tog över Ölanda, med både skog och lantbruksmarker, samtidigt som hennes bror Johan fick ta över familjegården Suntetorp.

Många frågor kring gallring Granbarkborrens framfart i trakten de senaste åren har lett till att en del ”vanliga” gallringar har fått vänta.

– Nu börjar det bli dags att gallra i flera bestånd, men det här med gallring är svårt. När och hur ska man gallra? Pappa gallrade två till tre gånger, men numera rekommenderas att inte göra det, det vill säga gallra efter 20 meter på grund av risken för stormskador. När han levde frågade jag honom många gånger: ”Hur tänker du pappa?” Han var ju 93 år och hade så mycket kunskap och praktisk erfarenhet. Jag kommer verkligen sakna honom, det kommer alltid upp en massa frågor, säger Gunilla.

Hon tillägger att hon nog gallrar lite mindre än vad hennes pappa gjorde, men med tanke på att marken är så bördig får hon ändå ett bra resultat. Skogen är inte bara produktion för Gunilla.

– Jag älskar naturen och går gärna i skogen. Min man Anders är en riktig stadskille och har ingen direkt koppling till skog och lantbruk som jag har, vilket ibland kan vara ganska skönt. Han älskar ved och hugger ved i ett tempo som många inte kommer upp i, skrattar hon.

För några år sedan när hon insåg att barnen inte behövde henne på samma sätt som tidigare kände hon att det var tid att skaffa nya egna intressen.

– Nu har jag fastnat för padel och spelar tre till fyra gånger i veckan. Sedan rider jag på ridskola också, berättar hon.

Planer för nästa generationsskifte

Att det är något visst med skogen skiner tydligt igenom.

– Vi har alltid haft skogen i familjen, det är rogivande och en härlig känsla. Det är speciellt att få plantera en planta och se den växa – att få vara med i processen.

Markerna är så bördiga, det växer otroligt. Nu ser jag resultatet av det pappa planterade för 40 år sedan, då jag och min bror fick vara med och stampa bort gräs från de nysatta plantorna.

Hon summerar:

– Det är fantastiskt att kunna gå i sin egen skog, men också att få vara en av dem som genom att bruka skogen bidrar med kolsänka och därmed gynnar klimatet.

Hur nästa generation på Ölanda tar sig an skogen är just nu inte så lätt att veta.

– Barnen har på samma sätt som jag, fått vara med och rensa kring nya plantor och som jag ser det är både jord- och skogsbruk något av ett kall. Än har vi inte sett något konkret intresse, förutom kanske av den minste, Emil. Men så var det ju för mig också, det tog ju ett tag innan jag förstod att skogen verkligen var min grej!

Samma dag som intervjun görs berättar Gunilla att hon och hennes bror precis köpt en ny skogsfastighet i Billingen,

sammanlagt 550 hektar skog som de delar på.

– Tanken är att vara ett steg före, min skog här är ganska mogen, men denna är lite yngre. Det är bra att ha skog i olika åldrar. Sedan kommer det här förvärvet också att underlätta ett framtida generationsskifte. Men valet är barnens – det visar sig vad de vill göra med skogen i framtiden, summerar Gunilla Abelsson Tell.

Våga satsa på tall

På många skogsmarker i Sverige dominerar granen, men att plantera gran på mager mark är inte lönsamt.

– Vi jobbar för att fler skogsägare ska föryngra med tall på tallmark för att få en livskraftig skog. Genom samarbete mellan markägare och jägare kan vi dessutom få ner betesskador på tallen, säger Jenny Morgansson på Skogsstyrelsen.

Under många år har granen varit dominerande på svenska skogsmarker, framför allt i södra Sverige.

– Det finns flera orsaker till att skogsägare väljer att satsa på gran i stället för tall. Det har funnits en stor efterfrågan på gran på marknaden och sedan är betestrycket hårt på tall. Många älgar, hjortar och rådjur är förtjusta i tallskott, säger Jenny Morgansson.

Projektet Mera tall

• Mera tall är ett samverkansprojekt där Skogsstyrelsen, markägare, jägare och skogsbranschen samarbetar.

• Stora Enso Skog och Sydved är några av aktörerna i projektet. Syftet är att öka andelen tall och minska betesskador.

• Just nu satsar man mycket på projektet i Värmland, men det finns ansvariga för projektet i alla län.

• I Götaland var projektet mer aktivt för några år sedan.

Hör av dig till Skogsstyrelsen om du vill anordna möten mellan jägare och markägare där du bor.

Problemet är att alla skogsmarker inte är lämpade för gran.

– Gran får i sig vatten ytligt och planterar man den på mager mark riskerar den att få brist på vatten. Yngre granskog som planteras på fel mark sätter ofta kottar tidigt och äldre granskog kan drabbas av torkstress och angrepp av exempelvis granbarkborre om de är planterade på fel mark.

Trots att många markägare känner till detta är det inte ovanligt att föryngra med gran, oavsett mark.

– Jag tror att det finns en föreställning om att det inte är lönsamt att plantera tall, men det stämmer inte. Forskning visar att tallen i många fall växer bättre än vad gran gör, om den inte drabbas av viltbetesskador, säger Jenny.

Problemet är dock att betesskadorna orsakar miljardförluster för skogsbruket årligen.

För att minska skadorna och öka andelen tall drivs samverkansprojektet ”Mera tall.”

Det är ett samarbete mellan Skogsstyrelsen, markägare, jägare och skogsbranschen, inklusive Stora Enso och Sydved.

– Vi jobbar mycket med att få igång en dialog mellan markägare och jägare. Tillsammans kan vi skapa förändring. Som markägare rekommenderar vi att man föryngrar tall på tallmark genom naturlig föryngring eller plantering. Sedan pratar man ihop sig med jägarna om att hitta en balanserad nivå på viltstammarna i området. Det är viktigt att ta hänsyn till lokala förutsättningar. I vissa områden är det rådjuren som går hårt på tallen, i andra områden är det älgen, säger Jenny.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson och Mattias Siljefjord

Hur ska man tänka som skogsägare när man planerar ny skog?

– Det viktigaste är att välja trädslag efter marken. Då får du livskraftiga träd. Sedan är det bra att inte lägga alla ägg i samma korg. Satsa på variation i ditt bestånd. Det är viktigt att sprida riskerna, på samma sätt som många resonerar med ekonomi. Vi vet inte hur framtidens klimat förändringar kommer att påverka olika trädslag.

Hur jobbar Stora Enso med föryngring på sin mark? Följer man de här rekommendationerna?

Eva Stattin på Stora Enso svarar:

– Jag tror att hela branschen har varit lite rädd för att plantera tall på grund av risken för viltbetesskador. Men just nu sker det en förändring. Den senaste forskningen visar att tall producerar väldigt bra på mellanmarker. Vi på Stora Enso planterar mer tall nu på våra egna marker än tidigare. Förra året tog vi fram ett nytt beslutsstöd för våra planerare som väljer trädslag för nästa generation skog. Där rekommenderas tall i större utsträckning än tidigare.

Förenklat kan man säga att tallen trivs på torr mark, medan granen vill ha en fuktigare mark.

Men sedan finns det mark där båda trädslagen trivs. Stora Enso planterar även mer björk på sina egna marker. Det handlar om att plantera björk där den trivs och växer bra, men det är också en del i att satsa på olika trädslag. – Ståndortsanpassning är inget nytt. Det var 80-talets stora budskap, men rädslan för betesskador har tagit över. Nu behöver vi få ut budskapet igen att välja rätt trädslag för rätt mark och då vill vi på Stora Enso föregå med gott exempel, säger Eva Stattin.

Rätt mark för ditt trädslag

• Gran bör planteras på fuktig till frisk mark, medan tall trivs bra på torr mark. Tall kan även trivas på fuktig och frisk mark.

• På torr mark kan du alltid gå torrskodd. Torr mark finns till exempel på kullar, krön och åsryggar och högt belägna platåer med hällar och grov jord. Här växer ofta lavar, kråkbär, ljung, lingon eller blåbär.

• På frisk mark kan du gå torrskodd direkt efter ett regn. Här växer ofta blåbär, lingon eller gräs. Gran bör planteras i bördigare, lägre delar, som nedre delen av sluttningar och i sänkor. Tall och gran kan blandas på marker där de båda trädslagen producerar lika bra.

• Fuktig mark finns i låglänt terräng, i nedersta delen av längre sluttningar och på plan mark. Jorden är ofta finkornig.

Jenny Morgansson på Skogsstyrelsen. Eva Stattin på Stora Enso Skog.

Just nu i din skog

Juli, augusti och september

Jobba med skogsbruksplanen

Sommaren är ett gyllene tillfälle att lära sig mer om sin digitala skogsbruks plan. Ägna gärna lite extra tid till att navigera bland kartor och information. Har du en skogsbruksplan genom Stora Enso hittar du den genom att logga in på ”Min Skog” på hemsidan. När du är ute i skogen är Stora Ensos app ett bra hjälpmedel. I appen ser du både fastighetsgränser och får information om olika bestånd och föreslagna åtgärder.

Stämmer planen med verkligheten? Gör en tur i skogen och se om det är något som har förändrats. Kanske har du bestånd som ska röjas eller gallras, där du bör ändra prioritetsordningen? Prio 2 blir prio 1, till exem pel. En skogsbruksplan gör mest nytta som ett levande dokument.

Ditt jobb i sommar kommer bli en bra utgångspunkt för planering av framtida åtgärder på skogsfastigheten.

Barkborrekoll

Det är under sommarmånaderna som granbarkborren är som mest i farten. Rör dig i skogen, framför allt i grandominerade bestånd och sök efter tecken på angrepp. Håll utkik efter borrhål och rödbrunt borrmjöl. Borrmjölet kan du hitta på stammen, i barkspringor och i spindelnät. Angripna träd ska avverkas och transporteras bort. Kontakta din virkesköpare om du har frågor.

Skogsbilvägar

Hur ser det ut kring skogsbilvägarna på fastigheten? Förr eller senare behöver du röja bort gräs, sly och annan växtlighet vid vägkanterna. Växtlighet binder vatten till vägen, vilket inte är bra då vatten på kort tid kan förstöra en väg. Kontrollera också att vägtrummorna funkar. Det finns risk att de blockeras eller slammas igen vid till exempel avverkning eller dikesrensning. Det är viktigt att det finns en fungerande avrinning på vägarna.

Skogsdiken

Finns det diken i skogen som fortfarande fyller sin funktion, det vill säga är avvattnande så att det blir en bra balans mellan syre och vatten i marken? Bra diken ger ofta en friskare skog som växer bättre. Ibland behöver man dikesrensa, kontakta din virkesköpare om du har frågor eller behöver hjälp. Normalt krävs samråd med Skogsstyrelsen innan åtgärden.

Plocka svamp och bär

Var ute i skogen och se om du kan fylla hinkarna med näringsrika bär som hallon, blåbär och lingon. Inte alla förunnat att kunna safta och sylta med råvaror från egen skog. Att plocka kantareller är en bra start på svampsäsongen.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Förbered dig inför jaktsäsongen

Bra jaktupplevelser kräver förberedelser, allt från att bygga jakttorn, röja pass till att ha koll på sina vapen och annan utrustning. Checka av om du har koll på detta inför höstens jakter.

Text Annsofie Öhman Foto Sara Landstedt

Säkra jaktpass. Passen ska vara så säkra som möjligt. Röj bort sly och buskar både nära passet och i skjutgatorna. Markera förbjudna skjutriktningar med färg på träden. När det närmar sig jaktpremiär, snitsla vägen till passet och märk ut passet noggrant, både på plats och på jaktkartan. Se till att jaktkartan är uppdaterad med pass, samlingsplatser och stigar till passen. Och viktigast av allt, säkerställ att du har markägarens godkännande att röja för pass och bygga jakttorn.

Jakttorn. Kontrollera varje jakttorn, så att det står stadigt och är i bra skick. Reparera eller bygg ett nytt torn. Extra check på stegarna! Ett jakttorn på passet ökar inte bara sikten utan även säkerheten vid avlossat skott, vinkeln mot marken ger ett säkrare kulfång.

Vapenvård. Kontrollera att ditt jaktvapen är i bra skick; gå igenom kikarmontage, skruvar i lådor och stock, se till att det inte finns synliga skador på vapnet. Smörj där det behövs.

Träna på skjutbanan. Öva ditt skytte i sommar! När du tränar, gör det alltid med ditt jaktvapen. Skjut in vapnet med rätt ammunition, ofta skiljer det mellan jakt- och övningspatroner. Och varför inte ta med hela jaktlaget till en gemensam träff på skjutbanan?

Jakthunden i superform. Se till att din fyrbente jaktkompis är i bästa form. Vänj hunden med ett fettrikare foder någon månad innan jaktstart. Energibehovet ökar under jakten, men för att magen ska klara annat foder så behövs gradvis invänjning. Konditionen ska vara bra året om, men lägg in extra träning när jaktsäsongen närmar sig. Växla mellan promenader, cykling, simning och intervaller.

Jägaren. Även jägaren kan få ut så mycket mer av jakten genom att vara i form och ha bra kondition. Promenader i skogen, cykling eller löpning är bara några exempel.

Dags att förnya jaktgarderoben? Satsa på tåliga, ventilerande kläder som skyddar mot vind och vatten. Längre fram under hösten kan du komplettera med värmande mellanlager. Välj kläder, gärna i signalfärger, så att du syns.

Ny som skogsägare

Det är mycket att sätta sig in i när man är nybliven skogsägare. Hur ska man tänka med skogsskötsel, ekonomi och planering? Här ger vi dig de bästa tipsen och så träffar vi Hanna Hedström som nyss blivit med skog.

Tips till dig som är ny skogsägare

Känn ingen stress. Det är Gustav Cagners första uppmaning till den som blivit skogsägare. Det kan vara lättare sagt än gjort, när man plötsligt blivit skogsföretagare som vill göra allt på bästa sätt. Här delar han med sig av erfarenhet och tips.

Du kan bli skogsägare på flera sätt, vanligast är att ärva skogen i familjen eller förvärva den genom generationsskifte, men det finns också de köper sin skogsfastighet på öppna marknaden.

– Att äga och bruka skog är både roligt och spännande, samtidigt är det en hel del att sätta sig in i. Både att ta reda på vad man verkligen vill med sin skog och allt det praktiska kring att vara skogsägare, säger Gustav Cagner på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

Hitta skoglig kontakt

En bra start är att skaffa sig en skoglig kontakt, en person som man trivs med och som man kan bolla skogliga idéer med.

– Besök någon av de större skogsdagarna, där ofta flera skogsföretag är på plats. Det ger en känsla för företaget och hur de jobbar. Kolla också på nätet och försök skapa dig en bild av aktörerna som verkar inom ditt område. Stämmer mina grundvärderingar med deras?

Ett annat tips är att prata med sin skogsgranne, och höra om den personen är nöjd med sin virkesköpare.

Mål med din skog

Fundera på vad du vill med din skog, har du några mål, någon vision? De flesta skogsägare ser skogen som en långsiktig investering. Men det finns också andra värden som är viktiga för många, som jakt och friluftsliv, extra fokus på biologi och naturvård eller helt enkelt känslan i att äga egen skog. Ofta handlar det om en kombination. Tänk på att du kan ha olika mål för olika delar av skogen.

– Många av de skogsägare som jag träffar tycker att produktion är viktigast, samtidigt som det finns andra värden, i bakgrunden. Den här kategorin skogsägare jobbar gärna själva i skogen, på kvällar och helger och tar hand om vindfällen, röjer och planterar. Sedan finns det motpolen, personer som köper skog som en ren investering och vill ha hjälp med allt.

En viktig fråga som Gustav tycker att man som skogsägare ska ställa sig är; vad kan och vill jag göra själv i skogen och vilka tjänster kan jag leja ut?

Med en skogsbruksplan får man en känsla för skogen och en bild av var man ska sätta in kraften.

– Många gånger tycker man att det är kul att göra en del jobb i sin egen skog, men det tar tid. Det gäller att planera smart och sätta gränser, så att man får ihop familjelivet också, säger han.

Skogsbruksplan – ett smart verktyg

När du har fått en skoglig kontaktperson och har en bild av vad du vill med din skog är det dags för nästa steg. Se då till att virkesköparen besöker din fastighet, så att ni gemensamt kan titta på skogen och bolla idéer kring de olika bestånden och framtida åtgärder.

– Om det inte finns en relativt ny skogsbruksplan så är det där man ska börja, att beställa en ny plan. Med en skogsbruksplan får man en känsla för skogen och en bild av var man ska sätta in kraften. Börja där skogen mår sämre eller åtgärden är mer akut. Är det något bestånd som mår bra att avverkas ganska omgående, eller finns

Gustav Cagner på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Nyblivna skogsägaren Hanna Hedström tycker att det var bra att vara ute i sin skog med virkesköparen. Allt blev så mycket mer konkret då, menar hon.

Att äga och bruka skog är både roligt och spännande, samtidigt är det en hel del att sätta sig in i.

det angrepp av barkborren som ska prioriteras? Planen är ett jättebra stöd för att planera skötseln av skogen, säger Gustav.

Skogsbruksplanen ger bland annat information om åtgärdsbehov, skogstillstånd och avverkningsmöjligheter. När du skapar en skogsbruksplan är den numera alltid grön, det vill säga den är förberedd för certifiering om du vill.

– Vill man certifiera sin fastighet enligt FSC® och PEFC™, följer man helt enkelt åtgärderna i skogsbruksplanen. Min egen spaning är att det blir alltmer vanligt med certifiering, då trenden är att slutkonsumenten i en ökande grad efterfrågar spårbart virke, menar Gustav.

Skogen som företag Som skogsägare blir du också företagare och då gäller det att planera och ha koll på intäkter, kostnader, bokföring, skatter med mera.

– Ta gärna hjälp av en expert som kan det här med skogsekonomi och skogsjuridik. Lägg hellre tid på att bli en bra beställare och på att planera kostnader och intäkter och så tar du hjälp med det andra. Vi på Sydved eller Stora Enso kan hjälpa dig att få en bra kontakt på till exempel Areal, som jobbar med ekonomisk och juridisk rådgivning. (Läs mer om skogsjuridik på sidan 26.)

Är ni flera ägare till en skogsfastighet så kan det vara en klok idé att utse någon som ska föra talan för skogsfastigheten. Det brukar snabba på både själva uppdraget och affären.

Full koll med inloggat läge

Tack vare att det nu finns många digitala tjänster är det enkelt att hela tiden ha full koll på sin skog och olika uppdrag. På Stora Enso finns Min Skog, som är skogsägarnas privata sidor med information om affärerna.

– Är du ny som skogsägare kan du enkelt skapa ett konto och antingen logga in med hjälp av bank-id eller lösenord. Ta sedan del av all information vad gäller ekonomi, uppdrag och så vidare.

Här finns även skogsbruksplanen eller en fastighetskarta, om man inte har en plan, säger Gustav.

Ett annat smart hjälpmedel är Stora Ensos app, som är ett väldigt användbart verktyg att ha när man går runt i sin skog och tittar på bestånden.

– Med appen är det smidigt att dela information med oss på Stora Enso eller Sydved. Kanske vill du visa var det finns vindfällen eller granar som är angripna av barkborrar. Eller visa ett bestånd där du vill påbörja en åtgärd eller har funderingar om.

Och just det här att tillbringa en hel del tid i sin skog och lära känna bestånden är inte bara ett smart tips för att samla information och få koll på läget, utan kanske också en av anledningarna till att man faktiskt valde att bli skogsägare.

6steg för dig som ny skogsägare

• Skaffa en skoglig kontaktperson som du kan bolla idéer med.

• Vad vill du med din skog? Sätt upp mål, på kort och lång sikt.

• Skaffa en ny skogsbruksplan eller uppdatera den du tagit över. Hjälper dig strukturera och prioritera åtgärderna.

• Tveka inte att skaffa ekonomisk hjälp om du har frågor – det brukar löna sig.

• Överväg om du ska försäkra din skog –bränder, stormar och angrepp av granbarkborren kan ställa till det ordentligt. Även misslyckade planteringar kan ingå i en del försäkringar.

• Lär dig mer! Finns kurser i allt från att lära sig hantera en motorsåg till att skaffa sig grundlig skoglig kunskap. Du får alltid tips och idéer, och lär känna andra som också gillar skog!

En digital skogsbruksplan förenklar planeringen.

Hanna blev med skog

Hanna Hedström har växt upp med skog och jakt. När hennes pappa frågade om hon ville ta över skogen tvekade hon inte.

– Det kändes självklart på något sätt, samtidigt har jag mycket kvar att lära, säger hon.

Hanna har starka minnen från långa dagar i skogen när hon var liten.

– Från att jag kunde vara tyst fick jag följa med pappa på älgjakt. Det var spännande och så var det en härlig gemenskap i jaktlaget. Jag trivdes bra med att vara ute i skogen.

Hannas pappa ägde skogen där de jagade. Han tillbringade mycket tid i skogen, strax utanför Gagnef i västra Dalarna. Han tog bort vindfällen och röjde en del i beståndet. Men när han blev äldre kände han att det var dags för någon annan att ta över och frågade då sina tre barn, Hanna och hennes två bröder om det fanns intresse för skogen. De andra syskonen var inte intresserade, men det var däremot Hanna.

– Jag sa ja direkt. Det känns både roligt och lite läskigt. Jag har inte arbetat så mycket i skogen, utan mer varit där och jagat. Det finns mycket som jag inte kan om skog, men jag får lära mig!

45 hektar skog – mest tall

Hennes mål är att hon själv ska kunna se vad som behöver göras i skogen och även kunna utföra lite mindre uppgifter på egen hand. Som att röja med en motorsåg till exempel.

Hanna äger nu totalt 45 hektar skog. Merparten av skogen består av tall. Sedan finns även inslag av gran och björk. Hon gjorde en avverkning under förra året. Det som står närmast i planeringen nu är markberedning, plantering, men också gallring och röjning i vissa delar av beståndet.

Blir konkret se skogen på plats

Hanna har en digital skogsbruksplan där hon får en bra överblick över skogen och vad som behöver göras.

– Sedan har jag varit ute i skogen med vår virkesköpare från Stora Enso. Vi har tittat på skogen på plats och pratat om vad som behöver göras. Det var bra att vara på plats, då blev det mer konkret, säger hon.

I framtiden skulle hon gärna gå kurser för att lära sig mer om hur man sköter skogen för att få en välmående skog.

Hanna Hedström

Ålder: 34

Intressen: Jakt. Ser fram emot att jaga i den egna skogen! Jagar bland annat vildsvin.

Bor: I Gagnef, Dalarna.

Typ av bestånd: 45 hektar. Tall med inslag av gran och björk.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

– Sedan kan jag också bolla med pappa om det är något. Han har ju lång erfarenhet av att äga skog. Det känns skönt.

Hannas mål med skogen är att den ska vara välmående och välskött.

–Som skogsägare har jag ett ansvar att sköta skogen på ett bra sätt och jag kommer ta hjälp så att de skogliga åtgärder som behöver göras verkligen blir av. Sedan kan jag också se att jag har ett ansvar ur ett klimatperspektiv. Jag tror att skogen har en viktig roll att fylla i framtiden och det är fint om just min skog kan bidra till ett bättre klimat!

Jag tror att skogen har en viktig roll att fylla i framtiden och det är fint om just min skog kan bidra till ett bättre klimat.

Lär dig mer

Det finns alltid mer att lära, både för den nyblivna skogsägaren och för erfarna. Här är några tips på kunskapskällor.

Kunskap Direkt

Webb som Skogforsk står bakom, där man kan lära sig otroligt mycket om skog och skogsskötsel. Som ett stort uppslagsverk med texter och filmer. Kräver inloggning och är en kostnadsfri tjänst.

Kunskapdirekt.se

Skogens pärlor

Alla som är registrerade skogsägare kan skapa ett konto och få koll på var det finns värdefulla skogsmiljöer och kulturlämningar i sko garna. Några exempel: nyckelbiotoper, forn ­ och kulturlämningar och artobservationer.

Skogsstyrelsen.se/skogensparlor

Röjsågs- och motorsågsutbildning

Skogsstyrelsen erbjuder många skogliga utbildningar, på deras webb hittar du flera tillfällen för röjsågs- och motorsågsutbildning i hela landet.

Skogsstyrelsen.se

Grundkurs för skogsbruk, Hushållningssällskapet

En komprimerad utbildning inom skogsbruk. Fyra kvällsträffar och en dag i skogen.

Hushallningssallskapet.se

Vem är den privata skogsägaren?

Nästan hälften av Sveriges skogar ägs av privatpersoner, det finns alltså cirka 310 000 privata skogsägare. 60 procent är män och 38 procent är kvinnor (två procent har ej angett kön). Medelålder bland skogsägare har stigit och är idag 61 år.

Tillsammans äger de privata skogsägarna drygt 11,4 miljoner hektar produktiv skogsmark, vilket är ungefär hälften av den totala skogsmarksarealen i Sverige. Andra ägare av svenska skogen är privata skogsbolag samt staten, kommuner och svenska kyrkan.

De flesta skogsägare lever inte på skogen, utan har ett vanligt arbete och ser skogen som ett fritidsintresse och en extra inkomst. Endast åtta procent får huvud delen av sin inkomst från skogen. Var fjärde äger skogen i en annan kommun än där de bor.

I många familjer går skogen i arv och brukas i generation efter generation.

Källa: Skogsbarometern 2022

Lagar och regler att hålla koll på

Det finns lagar och regler som styr att skogen sköts på rätt sätt. Här är några saker att hålla koll på för den som är ny som skogsägare.

Text Sanna Casson Foto Magnus Binnerstam

1. Ett område som är 5 000 kvadratmeter och har fem meter höga träd brukar räknas som en skogsfastighet. Att äga en skogsfastighet likställs med att driva ett företag.

2. När du köper eller ärver skog behöver du registrera ett företag. Senast tre månader efter att du har förvärvat skogen ska du ansöka om en lagfart hos Lantmäteriet.

3. I Skogsvårdslagen står det att skogen är en förnybar resurs som ska skötas så att den ger god avkastning. Du ska även ta hänsyn till naturen och kulturmiljön.

4. När du röjer eller avverkar träd finns det flera sätt att ta hänsyn till friluftsliv och biologisk mångfald. Du ska exempelvis se till att stigar och leder är framkomliga och bygga skogsbilvägar så att skadorna på naturen blir

så små som möjligt. Mer om detta kan du läsa på Skogsstyrelsens webb.

5. Om du har fornlämningar på din mark får du inte flytta, täcka över eller på något sätt skada dessa. Information om fornlämningar finns i Riksantikvarieämbetets kartverktyg.

6. Föryngringsavverkning på minst 0,5 hektar ska anmälas till Skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg. Detsamma gäller avverkning för annat ändamål än virkesproduktion. Du behöver inte skicka in en anmälan om avverkning vid röjning eller gallring.

7. En viktig del när du förvärvar skog är att undersöka om det finns vägar och vem som får nyttja dem. Den informationen finns hos Lantmäteriet.

Med gallring skapar du en värdefull skog

Vill du skapa en värdefull skog? Då är gallring en av de viktigaste åtgärderna. Du får en friskare skog och på sikt ett ökat virkesvärde på träden som lämnas kvar. Dessutom är det ett gyllene tillfälle att utveckla skogens naturvärden.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

När man gallrar tar man bort svaga och skadade träd så att de som står kvar får chans att utvecklas till värdefulla träd. Träden man sparar får större utrymme och bättre tillgång till ljus, näringsämnen och vatten, vilket gör att man får större volymer värdefullt virke vid den framtida slutavverkningen.

Forma din framtida skog med gallring – Många skogsägare som gallrar gör det av skogsvårdsskäl och med en förhoppning om att få en första ekonomisk intäkt från sin skog, men gallringen är också en chans att själv påverka hur du vill ha din skog, säger Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

Skogens naturvärden ska alltid vårdas, här arbetar Stora Enso på olika sätt. Det kan handla om att gallra fram gamla vårdträd och olika inslag av löv och på så sätt få mer variation i skogen. Genom gallring kan man också göra odlingsrösen, torpruiner, stenmurar mer tydliga i landskapet, och på så sätt känna historiens vingslag i sin egen skog.

Jägaren kanske passar på och skapar miljöer med riklig tillgång på foder för viltet, och för en del andra är det viktigt att förvalta skogen som en del i familjetraditionen, så att den blir till glädje även för nästa generation.

Ett annat plus med gallring är att skogen blir mer öppen och upplevelsen av skogen förändras. För alla som gillar friluftsliv är det positivt när det så småningom blir lättare att röra sig i terrängen.

Kom i gång i tid

Det gäller att komma i gång med gallringsprogrammet i tid – men första steget är inte att gallra utan röja skogen

flera gånger innan den är gallringsmogen. Då ökar chansen till ett bra netto redan vid förstagallringen.

När ska man då gallra?

– Tumregeln är att gallring i granskog görs när granen närmar sig 11–13 meter, och motsvarande för tallskog är 10–12 meter, säger Niklas.

Ett annat tips är att titta på grönkronorna för att få en fingervisning om när det är gallringsdags, det vill säga när man märker att kronorna börjar växa in i varandra. – I granskog när kronan närmar sig två tredjedelar av stammens fulla längd, och i tallskog pratar man om halva stammens längd. För lövträd skiljer det sig åt, men för till exempel björk och asp ska den gröna kronan vara minst 50 procent av trädets höjd för att må bra.

Förstagallringen –här tar du i Vid en förstagallring avverkar man för det mesta mer än i följande gallringar. Det kan innebära att cirka 2 300 träd per hektar blir cirka 1 600 träd per hektar.

– Det är ju vid förstagallringen man tar upp stickvägar i beståndet, så att skördaren och

Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare på Sydved.

skotaren ska kunna röra sig på ett smidigt sätt i skogen. Ofta kan intrycket vara att vägarna är stora, men det är viktigt att redan från början göra vägarna tillräckligt breda, för då kan man använda samma vägar vid kommande gallringar. Läs mer om fördelar för dig som skogsägare med breda stickvägar på sidan 31.

Varje gallringsuppdrag genomförs i nära samverkan med skogsägaren och här kan man rådgöra med sin virkesköpare om man till exempel vill gallra så att det skapas foder för viltet. Själva gallringen utförs sedan av Stora Ensos entreprenörer som känner till skogarna i sitt område.

Svagare andragallring

Efter ytterligare en tid är det dags för en andra gallring. Jämfört med förstagallringen är den här som regel svagare, med uttag på omkring 20–25 procent av grundytan. I övrigt går den till på samma sätt, men nu ger åtgärden en större intäkt. Detta eftersom stammarna är grövre och ger en större andel sågtimmer och därmed högre intäkter.

Varför gallra?

• Gallring är skoglig friskvård – träden som lämnas kvar får mer utrymme och bättre tillgång till vatten och näring.

• Skogens tillväxt fokuseras på vitala träd, du får mer volym av bra virke och högre andel timmer vid slutavverkningen.

• Du väljer själv vilka trädslag du vill släppa fram.

• Ett gyllene tillfälle att utveckla skogens natur- och kulturvärden. Miljöer som främjar biologisk mångfald kan skapas.

• Normalt får du en intäkt från din skog redan efter cirka 25 år.

• Det blir lägre avverkningskostnader vid en slutavverkning i en gallrad skog.

• Skogen öppnas upp och blir mer tillgänglig för friluftsliv.

Många gallrar av skogsvårdsskäl och med förhoppningen om en ekonomisk intäkt, men gallringen är också en chans att själv påverka hur du vill ha skogen.

– Vissa skogsbestånd kan dessutom vara lämpliga att gallra en tredje gång, men en tumregel är att den sista gallringen i beståndet ska göras innan träden passerar 20–22 meters höjd. Risken för stormskador ökar ju högre skogen är, och själva gallringsingreppet ger en något ökad risk för stormfällningar direkt efter gallringen. Men efter några år har träden stabiliserats och man har ett bestånd som är stärkt för framtiden, konstaterar Niklas.

När man har gallrat klart ska man ha nått det stamantal man vill ha till föryngringsavverkningen. Beroende på bonitet räknar man med 600–900 stammar per hektar, men det finns bördiga marker som kan bära betydligt fler stammar. Med fler träd än marken orkar bära finns risk för självgallring – och i och med det förlorade intäkter.

Gallrade träd ger god virkeskvalitet

Marken kan bära en viss mängd virke och den volymen är ungefär densamma oavsett om du gallrar eller inte. Skillnaden är att stammarna i den gallrade, skötta skogen kan utvecklas, växa och bli kraftigare, vilket ger en god virkeskvalitet och större vinst vid senare gallringar och slutavverkningen.

Har du bördig mark kan du gallra tre, kanske rent av fyra gånger under en omloppstid, medan det på mager mark kan vara lämpligt med en till två gallringar. Vid andra gallringen kommer det ofta ut en del sågtimmer som kan ge ett bra ekonomiskt netto.

Är det dags att gallra i din skog?

Använd mallarna på skogskunskap.se

Forskningen guidar dig rätt om gallring

Hur breda ska stickvägarna vara när du gallrar och varför klarar sig ett

gallrat bestånd bättre mot torka? Här är några exempel på den senaste

forskningen inom gallring.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Amanda de Castro Segtowich, doktorand på SLU, forskar om gallringens betydelse för att minska effekten av torka i tallskogar.

Ungefär en tredjedel av all skog som avverkas i Sverige kommer från gallring.

– Det är många hektar vi pratar om, så det påverkar en stor areal. Genom att forska om gallring kan vi hitta metoder för att bibehålla tillväxt och värden i beståndet, säger Urban Nilsson, forskare på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

Fler torrperioder i framtiden

Ett viktigt forskningsområde just nu handlar om hur man ska sköta skogen när klimatet på jorden förändras. Vi står inför fler torrperioder i framtiden, hur påverkar det hur vi ska gallra våra skogar? Amanda de Castro Segtowich är doktorand på SLU och forskar just om detta.

– De riktlinjer om gallring som används i Sverige idag skapades utifrån att brist på kväve och ljustillgång är de främsta begränsande faktorerna för trädens tillväxt och vitalitet. Men i framtiden, med tanke på klimatförändringarna, kan även brist på vatten begränsa, säger hon.

Amanda undersöker gallringens betydelse för att minska effekten av torkan i tallskogar och tittar därför på hur gallrade bestånd beter sig i torrare perioder, jämfört med ogallrade.

–De tidiga resultaten av min forskning visar att de träd som finns i en kraftigt gallrad skog påverkas mindre av torka än träd i en ogallrad skog, vilket visar på en positiv effekt av gallring för trädens tillväxt, säger hon.

Med andra ord kan man motverka torkstress hos träd genom gallring. Med färre träd i beståndet finns det en större tillgång till vatten för varje träd.

– Samtidigt minskar man skogens totala tillväxt om man gallrar för hårt. Det blir en avvägning vad som gynnar skogen bäst, säger Urban Nilsson.

Breda stickvägar från början

En annan upptäckt som gjorts i forskningen handlar om stickvägar, där skördare och skotare arbetar sig fram i beståndet. Det är vanligt att man tar upp smala stickvägar vid första gallringen, för att inte behöva ta bort träd i onödan. Problemet är att när man gör en andra gallring så klarar inte de större maskinerna att komma in på stickvägen.

– Ett råd jag vill ge till skogsägare är att göra en bred stickväg från början inför första gallringen. Det kanske ser brutalt ut, men tillväxtförlusten är liten och på sikt så tjänar du på det, säger Urban.

Ta inte bort livskraftiga träd

Hur mycket ska man gallra då enligt forskningen?

– Man kan variera gallringsstyrkan i ett bestånd. Vissa täta partier behöver gallras mer, medan andra delar av

beståndet behöver gallras mindre. Detta kan vara svårt att avgöra i en skogsmaskin. Därför håller vi nu på att använda data från lasermätningar, så att föraren enkelt kan utläsa på en digital karta i skogsmaskinen vilka partier som är glesa och vilka som är täta, berättar han.

Att träden är jämnt placerade kan se prydligt ut, men det är onödigt.

–Om det står två fina träd bredvid varandra, lämna dem. Ta inte bort livskraftiga träd för att de inte är jämnt fördelade. Träden är bra på att ta upp resurser omkring sig, även om de står gruppvis.

Blandat bestånd gynnar mångfalden

En viktig del i forskningen är att undersöka hur man kan gallra för att gynna den biologiska mångfalden. I norra Sverige görs exempelvis olika försök för att titta på hur man kan gallra för att bidra till ljusa partier på marken, vilket gynnar lavar som renarna äter. Renens vinterbete består bland annat av marklavar som finns i tallskog och hänglavar som är vanligast i gammal granskog. De behöver solljus och gynnas av gallring.

Något annat som gynnar biologisk mångfald, men även produktionen, är att satsa på ett blandat bestånd med olika trädslag. Intresset för lövträd ökar i Sverige och flera forskningsprojekt pågår just nu för att hitta gallringsstrategier för dessa trädslag.

– Vi har mycket erfarenhet av gallring av tall och gran. Men klimatförändringarna gör att vi måste använda olika trädslag mer för att sprida riskerna. I Finland har man forskat en hel del på gallring av björk och det är något som vi också fördjupar oss i. Hur ska man forma lövbeståndet för att skapa en så värdefull skog som möjligt? säger Urban.

Ett råd jag vill ge till skogsägare är att göra en bred stickväg från början inför första gallringen.

Klimatförändringen skapar ovisshet

En utmaning för forskarna är klimatförändringarna och ovissheten om framtiden.

– När man forskade under 80-talet kunde man utgå från att klimatet skulle vara detsamma tio år framåt, men nu vet man inte det. Vi kommer förmodligen få ett varmare klimat, men kanske också fler torrperioder och annat som påverkar skogen. Därför måste vi vara snabbfotade och ha flera olika alternativ för hur vi ska sköta skogen. Det finns många olika metoder för gallring beroende på vad man vill med sitt bestånd, avslutar Urban Nilsson.

Jenny Engström på STF

Urban Nilsson, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.

Sköt kantzonen rätt och gynna naturvärden

Nu undersöker Skogforsk hur man kan skapa kantzoner vid gallring. En av provytorna ligger på Stora Ensos mark i Dalarna.

– Det är ett intressant projekt för oss att bidra till, eftersom kantzoner mot vatten är viktiga för biologisk mångfald och vi har många mil vattendrag i de områden där vi bedriver skogsbruk, säger Hanna Staland, hållbarhetsspecialist på Stora Enso.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Ett exempel på en kantzon är ett område med träd och annan vegetation som lämnas utmed ett vattendrag.

– Genom att sköta kantzonen på rätt sätt kan man bevara och gynna de naturvärden som finns, men också skapa förutsättningar för att kantzonen blir funktionell på lång sikt. En funktionell kantzon bidrar bland annat till beskuggning av vattendraget och bevarar viktiga markkemiska processer, säger Hanna Staland.

Kantzonen stabiliserar också strandkanten och förhindrar erosion och transport av slam.

Många av dagens kantzonsmiljöer ligger i områden där man tidigare har avverkat hela vägen fram till vattendraget och på så sätt tagit bort den naturliga kantzonsmiljö som tidigare fanns.

– Detta resulterar ofta i att man fått en likåldrig och grandominerad kantzon, medan målet med den kunskap vi har nu är att skapa en skiktad kantzon med död ved och gärna ett stort lövinslag.

Gallrat skogen på fyra olika sätt

Under 2022 och 2023 har Skogsforsk lagt ut flera fältförsök, bland annat på Stora Ensos mark i Dalarna. Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur skogen i kantzonen utvecklas på kort och lång

Fakta kantzoner

Det är viktigt att ta hänsyn till vattendrag i skogen och anpassa skogsskötseln för att skapa kantzoner. Till exempel kan det handla om att spara skog längs ett vattendrag vid en avverkning och anpassa röjning och gallring för att gynna en kantzon. Syftet med kantzonerna är bland annat att:

• Bevara viktiga markkemiska processer.

• Förhindra transport av eroderad jord och stabilisera strandkanten,

• Ge föda till vattenlevande organismer genom löv och småkryp som faller ner i vattnet.

• Ge skugga.

• Bevara biologisk mångfald.

Hanna Staland, hållbarhetsspecialist på Stora Enso.

Källa | Skogsstyrelsen

sikt, beroende på hur man gallrar zonen närmast vattendraget.

Jörgen Hult är produktionsledare på Stora Enso och har hjälpt till med fältförsöken:

– Vi har gallrat skogen intill små vattendrag på fyra olika sätt. En av ytorna har gallrats hårt, en annan normalt. På en yta har man bara sparat björk och en yta är helt ogallrad, berättar han.

I områdena som valts ut växer grandominerad skog intill vattnet och i fem av sex områden finns det ingen eller lite underväxt av buskar och småträd. Målet är att följa upp dessa områden under flera årtionden framöver.

Idag sköts kantzoner på olika sätt vid gallring beroende på hur området ser ut och vilka naturvärden som finns. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön är inte den andra lik. Ibland behöver man lämna breda, helt orörda kantzoner och i andra fall behöver man gallra och röja mer.

Vad ska man tänka på när man gallrar och röjer en kantzon?

– Det beror på hur den ser ut och vilka naturvärden som

finns. Ett tips är att ge lövträd goda förutsättningar att finnas kvar i kantzonen. Löv som faller ner i vattnet blir till föda för till vattenlevande organismer och kan exempelvis öka artrike domen av fisk i skogsbäckar. Kantzoner med höga naturvärden eller där marken är fuktig kan lämnas ogallrade.

Gå in på Skogsstyrelsens webb och sök fram målbilder för god miljöhänsyn. Där finns bra beskrivningar på vad man ska tänka på för att exempelvis lämna bra hänsyn till kantzonsmiljöer.

I kantzoner med mindre lövinslag kan man frihugga det löv som finns, vilket innebär att man gallrar bort alla omkringstående barrträd.

Men när det gäller enskiktade barrdominerade bestånd behöver vi mer information hur man ska skapa en mer funktionell kantzon vid kommande slutavverkning. Det är gallringen av dessa områden som vi tror och hoppas att Skogforsk försök kommer att kunna ge mer kunskap om, säger Hanna Staland.

Vill du veta mer om hur man tar bra miljöhänsyn vid skogsbruk?

Ett tips när man gallrar en kantzon är att ge lövträd goda förutsättningar för att växa där.

Sommarfix

Tips för dig som gärna vill ha ett sommarprojekt

Nu välkomnar vi sommaren, årstiden som ger många av oss extra tid att både vila och hugga tag i nya projekt på hemmaplan. Här delar vi med oss av inspiration för sådant som kan passa den aktiva semesterfiraren!

Text Annsofie Öhman

Rama in blomsterrabatten

Enkelt och snyggt är det att använda sig av en trädgårdskant i stål för att rama in trädgårdens rabatter. Kanter i obehandlad rostande stålkant ger en fin touch åt trädgården.

Kratta gårdsplanen

Naturen är stark och din grusade gång eller gårdsplan behöver sannolikt rensas mer än en gång under växtsäsongen. Det går ju att göra det för hand, men det blir lättare med en djupgående gårdsharv som skär bort ogräs och efterharvar i samma moment. Harven kopplar du enkelt till traktorn eller fyrhjulingen. Rent och snyggt utan bekämpningsmedel!

Byta vindskivor

Vindskivorna tar emot mycket av husets regn och rusk. Kanske räcker det att stryka på färg eller så är det lika bra att byta ut dem. Det kan vara lite knixigt om det handlar om höga höjder, så kanske behöver du hyra en byggställning.

Bygg ett utekök

Utekök kan göras hur stora och avancerade som helst, men du kommer ganska långt med ett litet och kompakt kök. Det behövs ytor för tillredning och gärna tillgång till rinnande vatten. Bra förvaring för matporslin och köksredskap är ett plus. Glöm inte krokar för grillverktyg, då du sannolikt har grillen i närheten.

Nytt trädäck

Ja, kanske inget litet projekt, men det kan vara bra med uteplatser på många ställen runt huset. Både för att följa och undvika solen. Och bor du i lägenhet, varför inte satsa på ett litet trädäck på balkongen? Trallvirke, skruv och verktyg finns på bygghandeln. Byggbeskrivning hittar du till exempel på byggbeskrivningar.se

Snygga till uteplatsen

Kanske har du redan tvättat och oljat in uteplatsen för säsongen, men det finns annat att göra för att skapa ett uterum som blir en mysig ställe för hela familjen.

• Bygg eller köp en enkel skärmvägg som både ramar in och skyddar mot vind och insyn.

• Skapa liv med gröna växter och blommor på uteplatsen eller balkongen. Jobba med olika storlekar på krukorna och plantera i olika höjder. Amplar eller krukor med hållare funkar bra för plantering på högre höjd.

• Har du testat popcorngräs? Häll i vanliga popcornkärnor (skippa microvarianten) i en kruka med planteringsjord och vattna. Blir snabbt ett fint prydnadsgräs till en ringa kostnad.

• Jobba med kuddar, dukar och tyger för att skapa en varm, välkomnande stämning.

• Sommarens inledning är ljus, men sedan tar det inte lång tid innan sommarkvällarna börjar bli mörka. Ljusslingor i taket skapar en mysig känsla, men det finns också annan typ av belysning som passar uterummet. Tycke och smak avgör! Solcellslampor som laddar på dagen och lyser så snart det skymmer är ju lätta att placera och kan enkelt flyttas runt.

Snickra en träbänk

Snickra en enkel träbänk, som du kan ha längs en husvägg eller ute i trädgården, med plats för blommor och köksörter. Kanske har du överblivet, lite grövre virke med lite patina som du kan använda?

Picknicken – en god idé

Sommaren är den stora säsongen för utflykter. Vi beger oss till vackra eller speciella platser utomhus – i skogen, på stranden, i parken eller kanske ”bara” bakom ladan på gården för picknick. Den medhavda måltiden dukas upp i det fria och nu kan vi bara njuta av stunden. Här tipsar vi om prylar som ger det lilla extra till sommarutflykten. Text Annsofie Öhman Foto iStock

Smarta prylar för picknicken

Picknickkorg med lock och mjuka läderhandtag som smidigt kan vikas åt sidan.

399 kr på ahlens.se

Ett kompakt och stabilt hopfällbart bord. Perfekt att ha med på vandring eller för picknicken i parken. Bordsskivans yta är 55 x 42 cm. Liberty från Uquip.

549 kr på naturkompaniet.se

Slitstark och lätt emaljmugg med vilda djur från den nordiska naturen. Från Muurla.

150 kr på royaldesign.se

Praktisk mattermos med yttre lock som blir mugg eller skål. Vikbar sked i inre locket plus plats att förvara kryddor eller annat matigt. Värme i 12 timmar, kyla i 24 timmar.

449 kr på sagaform.se

Liten, smidig och stabil eldbox som du enkelt kan ta med dig. Firebox skyddar miljön omkring elden och klarar höga temperaturer. Den väger 1,4 kilo och är enkel att ta isär.

1 095 kr, outnorth.se

Foto Scott Webb

Härligt rutig picknickfilt med ovansida i fleece och vattentät undersida. Scotty från Uquip.

349 kr på naturkompaniet.se

Sked, kniv och gaffel av rostfritt stål. Hålls på plats med ett läderfodral. Primus cutlery.

Kånken Art Mini, en ryggsäck som är perfekt när barnen vill packa ned sina egna grejor till utflykten. Men passar även vuxna.

999 kr på naturkompaniet.se

Eller frys vatten i vattenflaskor och använd som kylklampar. Picknickfilt eller sittunderlag. Tallrikar, bestick och muggar. Glöm ej extra vatten.

Stormkök eller liknande om du vill ha varm mat.

Mat och dryck efter önskemål! Förbered någon aktivitet, uppskattas speciell av de små. Några exempel; skattjakt, kubb, musikquiz, frågesport.

Glöm inte att ta med en påse att slänga skräpet i.

139 kr, naturkompaniet.se

Foto Krisztina Papp

”Nästan för bra för att vara sant”

Nytt koncept förenklar för maskinförare

Nu gör Stora Enso det enklare för maskinförare att starta eget inom avverkningsbranschen. Den första som blivit en Stora Enso Harvesting Partner är Simon Liljergren.

– Det här samarbetet gjorde att jag vågade ta steget och starta eget företag, berättar han.

Genom det nya konceptet Stora Enso Harvesting Partner får entreprenören ett helt paket av tjänster, medan Stora Enso Skog säkrar långsiktiga samarbeten med validerade maskinförare.

– Vi vill sänka trösklarna för nya entreprenörer och göra det enklare för dem att starta eget. Framförallt slipper de utmaningen i att ordna med finansieringen av maskinerna och dessutom får de stöd i sitt företagande från oss. Det är brist på maskinförare och vi vill förenkla för dem att verka i den här branschen. Det blir en winwin-situation helt enkelt, säger Mattias Bränngård, initiativtagare till konceptet på Stora Enso.

I Stora Enso Harvesting Partner ingår ett fyraårigt kontrakt där entreprenören hyr nya maskiner av Stora Enso under avtalsperioden. I partnerpaketet ingår också bokföringstjänster, HR-tjänster och utbildning.

Nästan för bra för att vara sant

Den första som blivit en Stora Enso Harvesting Partner är Simon Liljergren från Rättvik i Dalarna. Han har hjälpt till med familjens skog sedan barnsben och att han började köra skogsmaskin föll sig naturligt. Han har jobbat som anställd i sju år, men har länge funderat på att starta eget.

Stora Enso Harvesting Partner

• Genom det nya konceptet Stora Enso Harvesting Partner får entreprenören ett helt paket av tjänster, medan Stora Enso Skog säkrar långsiktiga samarbeten med validerade maskinförare.

• I Stora Enso Harvesting Partner ingår ett fyraårigt kontrakt där entreprenören hyr nya maskiner av Stora Enso. I partnerpaketet ingår också hjälp med bokföringstjänster, HR-tjänster och utbildning.

• Konceptet har startat i Sverige, men kommer även att lanseras i Finland och Baltikum.

– Problemet är att man måste ta stora risker för att driva eget inom den här branschen. Man ska investera i dyra avverkningsmaskiner som måste snurra hela tiden för att det ska vara lönsamt och det har gjort att jag inte vågat. Men genom det här samarbetet kan jag nu hyra skogsmaskiner och dessutom vet jag garanterat att jag har uppdrag i samarbete med Stora Enso i fyra år framåt. Detta var lite av ett erbjudande som var för bra för att vara sant, säger Simon. Han driver nu ett avverkningsföretag med tre anställda.

– Det finns en frihet i att jag har kunnat bygga upp mitt eget lilla team och forma företaget precis som jag vill ha det. Jag är 26 år och äldst i företaget!

Företaget har utfört avverkningar på olika platser i Dalarna på uppdrag av Stora Enso.

– Det har fungerat jättebra. Sedan finns det alltid utmaningar med att driva eget, men jag har fått ett väldigt bra stöd i företagarfrågor av Stora Enso, säger Simon.

Hållbarhet och säkerhet i fokus

Nu pågår arbetet med att starta upp ett samarbete med fem ytterligare entreprenörer. Alla som är maskinförare har kunnat söka. De har intervjuats och testats genom ”Svensk skogsvalidering”, ett verktyg som visar om de behöver kompletterande utbildning.

Det har varit viktigt att sökande delar Stora Ensos värderingar, där hållbarhet och säkerhet är i fokus.

– Urvalsprocessen har fungerat bra och vårt mål är att ha ett femtontal Harvesting Partners inom ett par år. Dessutom ska vi lansera konceptet i Finland och Baltikum, säger Mattias Bränngård.

Förhoppningen är att det nya konceptet också ska locka fler unga personer till branschen och skapa nya arbetstillfällen på landsbygden.

– Vi tror verkligen på det här konceptet och det känns bra att kunna bidra med vår kunskap till nyblivna entreprenörer, avslutar Mattias Bränngård.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Simon Liljergren

Partner

by Stora Enso

Simon Liljergren ( till vänster ) är först ut med att starta eget inom projektets ramar. Mattias Bränngård ( till höger ) är initiativtagare till konceptet.

Avverka mogen skog och

få dubbel ränta.

Testa vårt räkneverktyg!

Här kan du simulera utbetalningar över flera år och se hur dina skogspengar växer. Skanna koden för att komma till räkneverktyget.

Att erbjuda betalplan är inte unikt. Det unika i vår betalplan är att du får ränta på pengarna.

Om du inte har behov av dina pengar direkt vid avverkning är en betalplan hos oss en trygg placering. Du kan se pengarna växa med bra ränta, samtidigt som du ger ny växtkraft till en ny generation ungskog – det ger dig dubbel tillväxt!

Lös krysset och vinn ett insektshotell

Vi lottar ut två stycken insektshotell bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 4 juli till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i kryss #1, 2023 får varsitt outdoorset: Maria Larsson, Säffle och Leif Elvsén, Kilafors.

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

Foto Lasse Arvidson