Skogsnära #4 2023

Magasin för skogsägare

# 4 | 2023

Skogens framtid

Så kommer digital teknik och innovation att förändra skogsbruket

25

tips för dig som jobbar med motorsåg

+ Skogsägaren som älskar att prova nytt + 8 poddar om skog och natur + Så får du julfint hemma

20

38

Foto Angela Kotsell

Foto Lasse Arvidson

6

# 4 | 2023

6

22

Foto Pelle Bergström

Foto Stora Enso

TEMA

15 17 20 22 26 28 32 34 38

Hemma hos skogsägaren som älskar att prova nya saker. Framtidens skog 14–25. Från yxa till AI. En digital tvilling av din skog. Framtidens produkter skapas i Sickla. Träfibrer blir kläder. Just nu i din skog. Januari, februari och mars. Hugg rätt i skogen. Planera bättre med din skogsbruksplan. Vindkraften bidrog till byn. Skapa julstämning hemma.

Foto Karin Lehtonen

LEDARE

28 Tips Smarta tips för motorsågsarbete.

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktörer Sanna Casson och Annsofie Öhman Art director Thomas Rissveds Produktion Confetti Tryck Ruter Omslagsfoto Lasse Arvidson Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaenso.com/skog ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Louise Ekeblad

Vi vill lyfta olika röster i vår organisation. Därför kommer du att få möta olika ansikten här som skriver ledaren. Denna gång har turen kommit till Ida Bränngård

Tänk om jag vetat då vad man kan göra med träfiber idag Jag förundras ofta av hur oändligt med möjligheter träfibern ger oss människor och vår planet. För ungefär 30 år sedan, när jag gick i lågstadiet och fick göra eget papper, kändes det overkligt att ett träd kunde bli till det skrivpapper som vi färglade med penslar och kritor. Tänk om jag vetat då vad vi kan göra med samma träfiber idag: tillverka batterier baserat på lignin från träd, ett biobaserat alter­ nativ som ersätter grafit eller att tillverka tyg av trä som Tree to textile gör. Att titta 30 år framåt i tiden känns svind­lande, men också väldigt spännande. Var kommer AI, en digital tvilling av skogen, nya sköteselmetoder eller att hitta den perfekta blandningen av träslag att ta oss? Träden och skogen ger oss inte bara material att förädla, tillverka och konsumera, utan skapar värde i form av rekreation, grön energi och genom viss typ av skogsskötsel ökad biodiversitet. I detta nummer av Skogsnära får ni läsa om hur byn Lillhärdal stärks av vindkraft

och om Stora Ensos bidrag till den gröna energiomställningen. Bara den med förmåga att se in i spå­ kulan vet säkert vad framtiden för trä­ fibern och skogen innebär. För oss andra får nyfikenheten fortsätta att väcka intresse. Ett sätt att följa utvecklingen och hålla sig ajour är att lyssna på någon av de poddar vi tipsar om på sidan 27. Med det önskar jag er alla den härli­ gaste av vintrar! Ida Bränngård affärsområdeschef lokala köp, Stora Enso Skog

4 | 23 Skogsnära  3

Hur gick det för er?

–­ Vi kom på tionde plats av totalt 19 lag som var med och tävlade. Det är klart att man tycker att det kunde gått bättre, samtidigt är vi jätteglada att vi kvalade in till VM.

Starka, snabba och säkra!

Vilka egenskaper krävs för att bli bra i Timbersports?

– Det är bra att vara stark och snabb och lite pricksäker. Sedan krävs det samarbete när man kör stafett.

Hur fick du upp ögonen för Timbersports?

– Jag fick testa för första gången på naturbruksgymnasiet i Älvdalen och sedan blev jag fast.

Vad är det bästa med Timbersports?

Foto Privat

– Det är en enkel sport, eftersom det alltid är tydligt vem som vinner. Sedan får man jobba med hela kroppen och man kan hela tiden utvecklas och slipa upp tekniken.

Pontus Skye in action under VM i Timbersports.

Knivskarpa yxor, urstarka motorsågar och en entusiastisk publik. Pontus Skye, planerare på Stora Enso i Rättvik, var med och tävlade i Timbersports-VM i Tyskland i november, en sport där gammalt skogsbruk står i centrum. Hur var det att vara med i VM i Timbersports?

Foto Privat

– Det var häftigt. Det var en fantastisk stämning på arenan med 6 500 per­soner i publiken som var så entusiastiska. Det var bra tryck på arenan och så var det kul att representera Sverige.

Vilken gren tävlade du i?

25 000

Hela stafettlaget som tävlade i VM i Timbersports: Emil Hansson (han tog även silver i individuella VM), Calle Svadling (maskinförare Stora Enso), Pontus Skye (planerare Stora Enso) och Ferry Svan.

Virke flottas sjövägen i Finland

Så många olika arter finns i de svenska skogarna. Det handlar om allt från lavar till svampar och djur.

Att flotta virke kan låta som det tillhör historien. Men faktum är att Stora Enso i Finland ska börja transportera virke sjövägen igen på pråmar till det finska bruket Imatra, där man tillverkar kartonger. Att flotta virket kan minska koldioxidutsläppen med så mycket som 75 procent jämfört med järnvägs- och flygtransporter.

4  Skogsnära 4 | 23

Foto Stora Enso

– Jag var med i stafetten, där vi var fyra personer i ett lag. Tävlingsmomenten går ut på att hugga stockar på så kort tid som möjligt; i vissa moment med motorsåg och i andra med handsåg. När jag är klar passar jag vidare till nästa som ska hugga en ny stock. Det är koncentrerat och små marginaler avgör.

Foto Moelven

Världens högsta trähus ska byggas i Stockholm

Nu närmar vi oss en av årets största helger. Vi vill passa på att önska er alla en riktigt god jul och bra start på skogsåret

2024! Världens högsta trähus planeras att byggas i Kista i nordvästra Stockholm. Om allt går enligt planerna blir det en 140 meter hög kontorsbyggnad. Byggnaden ska rymma omkring 2 000 arbetsplatser. På taket blir det en restaurang och takterrass och på bottenvåningen ett kafé. Huset kommer bli ett gott exempel på hållbart byggande och ska byggas i massivt trä från de svenska skogarna. (Bilden visar en annan träbyggnad.)

Foto Lasse Arvidson

Källa | DN

Det har blivit allt lönsammare att ta ut grot för dig som markägare. Sydved och Stora Enso röjer och klipper allt från igenväxta hagmarker till vägkanter för att få fram klenare träd och grenar till biobränsle. – Efterfrågan är stor på biobränsle just nu och allt fler skogsägare väljer att ta ut grot, säger Johan Gregow på Stora Enso Bioenergi.

D Lönsamt att ta ut grot och klipp

u kanske äger åkermark som skuggas av träd eller vat­ tendrag där skogen har blivit allt tätare längs kanten. Då kan det vara läge att röja eller klippa kanterna. Det växer bättre på åkern när det blir mindre skugga och skogsbilvägen blir både ljusare och torrare om du väljer att klippgallra några meter in från kanten. Både Sydved och Stora Enso erbjuder skötsel av skogskanter. Kanterna klipps med ett sågklingsaggregat och flerträdshante­ ring som tar tillvara på alla värdefulla sortiment från din skog. Topparna och grenarna, grot, som inte kan bli virke läggs på luftiga högar, där de kan torka. När riset har torkat, körs det ihop och läggs i en välta. Sedan flisas den och transporteras till ett värmeverk. Ett lastbilslass med flis kan ge 100 MWh, det motsva­ rar uppvärmning av fem villor på ett år. Historiskt sett har skogsägare inte tjänat så mycket på att ta ut grot, men idag är efterfrågan stor på hållbar energi i form av biobränsle, vilket har gjort att priset för grot har ökat. Fördelarna med att ta ut grot är med andra ord både ekono­ miska och miljömässiga. Du får betalt för ytterligare ett sortiment i din skog. Du skapar förutsättningar för bättre etablering av nya plantor när riset tas bort. Och samtidigt bidrar du med fossilfri och förnybar energi!

4 | 23 Skogsnära  5

Skogsägaren som älskar att prova nya saker Han är inte rädd för att prova nytt, att bygga upp och förädla, oavsett om det gäller skog eller fastigheter. Vi träffade skogsägaren och entreprenören Mikael Englund och hans minst lika engagerade familj. Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

6  Skogsnära 3 | 23

Mikael Englund Bor: Vid sjön Stora Aspan utanför Kavelmora mellan Borlänge och Falun i Dalarna. Familj: Hustrun Marietta och de tre döttrarna Marielle Englund 34, Sophie Englund 35 år och Geraldine Björklund 40 år, med familjer. Skogens karaktär: Mestadels gran och tall med inslag av björk. Tanken är att lövbeståndet ska bli större. Omfattning: Cirka 300 hektar, uppdelat på tre skiften.

D

är den allmänna vägen slutar ligger en liten snirklig grusväg. Om man följer den passerar man rödmålade lador, sommar­ stugor, åkermark och en skylt med varning för lyckliga, frigående höns. Efter någon minut når man Mikael och Marietta Englunds villa utan­ för Kavelmora, mellan Falun och Borlänge i Dalarna. Huset påminner om en fjällstuga med en timmerliknande fasad och stora fönster mot den frusna, snötäckta sjön Stora Aspan. Mikael har plogat upp en bit av sjön för att barn­ barnen ska kunna åka skridskor där. På somrarna går familjen ut på bryggan med mask och spön för att testa fiskelyckan och på vintrarna borrar de upp hål i isen för att pimpla. – Hela familjen gillar att fiska, det är något särskilt med spänningen, om det ska nappa eller inte, säger dottern Marielle. Vi sitter bänkade i vardagsrummet: Mikael, hustrun Marietta och de tre döttrarna Marielle Englund 34,

Sophie Englund 35 år och Geraldine Björklund 40 år. På bordet framför oss glittrar värmeljus. Det bjuds på hembakad blåbärspaj och munkar.

Farfars farfars skifte Men vi tar det från början. Mikaels farfars farfar ägde ett skogsskifte i Bäsna i Dalarna. Skogsägandet har sedan ärvts, från föräldrar till barn, i generation efter genera­ tion. 2015 tog Mikael över skogen efter sin pappa. – Det fanns ingen tvekan hos mig när pappa frågade. Nu var det rätt tid. När jag var yngre kändes skogen bara som ett jobb som behövde göras, men nu kan jag se fler värden i det. Jag njuter av att bara vara i skogen och får energi av det, säger Mikael. Skogsskiftet i Bäsna finns fortfarande kvar i familjens ägo. Sedan har Mikael köpt till ny skog. Totalt äger han nästan 300 hektar skog uppdelat på tre skogsfastigheter i Bäsna, Gulleråsen och Bergebo i Dalarna. Beståndet består främst av tall och gran, med inslag av löv. Tanken är att andelen lövträd ska bli fler.

3 | 23 Skogsnära  7

– I Bäsna hade vi granar som var angripna av granbark­ borre, vi avverkade dem och när det var dags att plan­ tera nytt satsade vi på hälften gran och hälften björk. Det känns bra att sprida riskerna och att ha både löv och barrträd i beståndet. Vi ska också testa att plantera ek på Gulleråsen, där det är en bördig och fuktig mark som passar bra, berättar Mikael. Att han köpt till mer skog beror på att han tror på skogen som råvara. – Det finns en enorm efterfrågan på skog och jag tror att den kommer att bli ännu större. Råvaran används till allt från kartonger till bostäder och forskarna tittar dess­ utom på nya användningsområden. Att det är en hållbar resurs är dessutom ett stort plus. Skogen är en bra affär helt enkelt, konstaterar Mikael.

Nya idéer

Familjeägt fastighetsbolag

Vid sidan av skogen äger och driver också familjen fastighetsbolaget Englundsbostäder i Borlänge. Bolaget förvaltar och hyr ut lägenheter och lokaler till privatper­ soner och företag. Mikael startade företaget 2004 och nu arbetar även döttrarna Marielle och Sophie, hustrun Marietta, samt Sophies man Kim i företaget. – Det är speciellt att driva ett företag med familjen och det är klart att man kan behöva rensa luften ibland, säger Sophie. – Vi har våra olika roller och gör det som vi är bra på. Det är dessutom högt i tak och en skön stämning, fyller Marielle i. Förra året bestämde sig Mikael för att lämna över företaget till Sophie och Marielle. Själv har han nu en rådgivande position, och finns lite mer i bakgrunden. – Det är ett naturligt steg att tjejerna tar över. De har jobbat i företaget länge och har fått en bred erfarenhet. Det ska bli kul att se hur de kommer att utveckla företa­ get i framtiden, säger han. – Vi är väldigt peppade på att utveckla och bygga Jag och virkesköparen vidare på företaget. Det Joakim Danielsson känns bra, säger Sophie.

Mikaels mål med skogen är att sköta den så att den är i god kondition och växer bra. Han är ute och röjer med sin pappa ibland. Plan­ tering, gallring och avverk­ ning tar han hjälp med av Stora Enso. – Min pappa samar­ betade med Stora Enso och då blev det naturligt att jag stämmer ofta av vad gick i samma spår. Det känns skönt att ha folk omkring Hjälpte till hemma som behöver göras. Han mig som är kunniga. Jag Från det att tjejerna var små har massor med idéer och virkesköparen Joakim har de fått lära sig att hjälpa Danielsson stämmer ofta av till med sysslor hemma. och jag är inte sen att vad som behöver göras. Han – På fredagar var det testa nya saker. har massor med idéer och städdag hemma hos oss. jag är inte sen att testa nya Då fick man antingen hjälpa saker, säger Mikael. till med att städa eller En av dem är att Mikael handla. Man kanske har bestämt sig för att avverka en del av skogen i Guller­ klagade lite först, men det kändes alltid bra efteråt när åsen med en hyggesfri metod. Det innebär att man inte alla i hela familjen hade hjälpts åt. Geraldine delade tar ned alla träd vid en avverkning, utan plockar ut de också ut reklam för att tjäna lite extra pengar och jag finaste timmerträden och låter andra stå kvar. och Sophie städade trapphusen i pappas fastigheter – Jag tror att man måste öppna upp för nya sätt att och klippte gräs. Vi har fått lära oss att man ska jobba avverka i framtiden. Vi behöver vara rädda om skogen hårt och göra rätt för sig och när man gör något ska man och gynna den biologiska mångfalden. Det ska bli spän­ göra det ordentligt. Det tror jag har gett oss ett visst driv nande att testa det här och se vad utfallet blir. och gjort oss självständiga, säger Marielle. Med hjälp av en digital skogsbruksplan ser Mikael var – Pappa har också lärt oss att det är viktigt att ta fastighetsgränserna går och vad han ska göra härnäst i hand om det man har och att man måste våga återinves­ skogen. Planen ger honom en bra överblick. tera, oavsett om det gäller skog eller fastigheter. Både Just nu är det också mycket fokus på att få klart med skogen och fastigheterna måste skötas på ett bra sätt, skiften för den tillköpta skogen. Varje skifte gås igenom inflikar Sophie. med virkesköparen Joakim: vad är det för typ av skog, Att deras egna döttrar ska ta över skogen en dag hur mår den och vad behöver göras härnäst i den? Det tycker de känns självklart. kan vara allt från markberedning till avverkning. Nästa – Det är något speciellt med att det är så många steg blir att ta fram en ny skogsbruksplan för den nya generationer före oss som har ägt skogen. För mig skogsfastigheten. känns det som en självklarhet att vi bevarar den i

8  Skogsnära 4 | 23

Mikael Englund omgiven av barn och barnbarn. Familjen umgås mycket privat och delar av familjen driver dessutom ett bostadsbolag tillsammans. På bilden syns Mikaels dotter Geraldine med barnbarnet Zoe, stora barnbarnet Rio med barnbarnet Harry i knäet, Mikael, dottern Sophie med barnbarnet Frank och dottern Marielle med barnbarnet Signe.

Mikael plogar sjön på vintern så att barnbarnen kan komma och åka skridskor.

4 | 23 Skogsnära  9

Det blir som ett litet skogsäventyr när barnen är ute i skogen.

10  Skogsnära 4 | 23

familjen. Det vore kul om min dotter Signe skulle vara intresserad av att gå samma väg. Jag kan se henne framför mig med röjsågen när hon blir äldre, skrattar Marielle. Skogen betyder också avkoppling för familjen Englund. Ibland åker de ut i skogen allihop tillsammans, plockar blåbär, hjälper gammelfarfar att hugga ved och myser i den lilla jaktstugan de har vid skiftet i Gulleråsen. – Det blir som ett litet skogsäventyr när barnen är ute

i skogen. I somras sov vi över i den lilla jaktstugan, det tyckte de var mysigt. Det känns viktigt att vara ute med barnen i naturen och få dem att tycka det är roligt att vara i skogen, säger Marielle.

Filippinska specialiteter Familjen träffas också ofta hemma i Mikael och Mariet­ tas hus vid sjön. Förutom att göra saker ute i naturen blir det också stort fokus på mat. Marietta som kommer från

Mikaels barn och barnbarn kommer ofta besök. Kanske tar de över skogen en dag.

Filippinerna brukar bjuda på filippinska specialiteter som friterad kyckling, vårrullar, nudlar och risbollar till barnen. Mikael och Marietta träffades i Filippinerna 1986. En kompis till Mikael frågade om han ville följa med dit på semester och det lät som en kul grej tyckte han. Sista kvällen var de på en restaurang, där de serverades av Marietta. Det var något med den servitrisen som Mikael inte kunde släppa. Han fick tag på hennes telefonnum­ mer och ringde henne från Sverige. – Jag blev väldigt nervös när han ringde, men också glad, berättar Marietta. Mikael insåg att han behövde åka tillbaka och lära känna henne bättre. – Jag gick in hos min dåvarande arbetsgivare och sa att jag behövde ta tjänstledigt ett halvår för att jag hade hittat kärleken, berättar Mikael och skrattar. 37 år senare är de fortfarande ett par. Marietta är också en del av familjeföretaget plus att hon också äger fastigheter i Filippinerna. – Alla i vår familj gillar fastigheter och att göra affärer. Mamma också, säger Marielle. Den senaste satsningen inom familjeföretaget är försäljning av villatomter. – Vi jobbar med ett litet skifte där planen är att sälja ett 30-tal småhus i Bäsna, utanför Borlänge, som vi hoppas blir klara till försäljning nästa år. Det blir jättefina tomter med utsikt över älven, berättar Mikael entusiastiskt. Han har svårt att inte engagera sig, men han trivs ändå bra med att vara lite i bakgrunden och ha en mer

När hockeysäsongen är slut och våren kommer tar Mikael fram motor­ cykeln från garaget. Han tycker att det är en härlig frihetskänsla att gasa på med motorcykeln och känna vårluften i lungorna.

4 | 23 Skogsnära  11

Pappa har lärt oss att det är viktigt att ta hand om det man har och att man måste våga återinvestera, oavsett om det gäller skog eller fastigheter. Både skogen och fastigheterna måste skötas på ett bra sätt.

rådgivande roll i familjeföretaget. Det frigör också tid för annat.

Frihetskänsla på motorcykeln Mikael ger sig ofta ut i skogen med röjsågen eller tar en skogstur med Marietta, njuter av skogsluften och tittar på bestånden. – Jag tänker mycket på skogen. Vad jag ska göra i den härnäst. Men det är också avkopplande att bara vara i den. Mikael och Marietta är också inbitna hockeyälskare. – De sitter på samma platser i ishallen år efter år och hejar på favoritlaget Leksand, skrattar dottern Geraldine. När hockeysäsongen är slut och våren kommer tar Mikael fram motorcykeln från garaget. Det blir några turer varje år. Han tycker att det är en härlig frihetskänsla att gasa på med motorcykeln och känna vårluften i lungorna. Att köra på är lite av Mikaels grej. – Det är klart att man gör misstag och går på nitar, men då får man göra på ett annat sätt nästa gång. Det ger energi att kasta sig ut och prova nya saker. Får jag höra att något inte går, då blir jag triggad att genomföra det!

12  Skogsnära 4 | 23

Mikael och Marietta Englunds villa påminner om en fjällstuga med en timmerliknande fasad och stora fönster mot sjön Stora Aspan.

4 | 23 Skogsnära  13

TEMA – Framtidens skog

Framtidens skog Hur kommer digital teknik och nya användningsområden för skogsråvaran förändra skogsbruket? I det här numret gläntar vi på dörren till skogens framtid och fördjupar oss i allt från kläder av träfibrer till artificiell intelligens. Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

14  Skogsnära 3 | 23

Foto A C Hultgren

Skogsbrukets utveckling – från yxa till AI Skogsbruket har förändrats mycket de senaste 150 åren. Vi har gått från en manuell avverkning och hästar som fraktade virket, till avancerade skogsmaskiner. I framtiden kommer tekniken förfinas ytterligare. Redan nu utvecklas användningen av artificiell intelligens, AI, för att ge oss nyttig information om skogen. Text Sanna Casson

T

änk dig att det är dags för avverkning i skogen. Du tar med dig en yxa för att fälla träden. Det är ett tungt, svettigt och riskfyllt arbete. Stockarna fraktas sedan med häst till närmsta vattendrag och flottas på älvarna till ångsågarna. Så kunde skogsbruket se ut under mitten av 1800-talet. Några år senare övergick man från yxa till såg vid avverkningen, vilket innebar ett enklare arbete med mindre spill. Flottningen ersattes av järnvägstransporter. Efter andra världskriget tog den tekniska utvecklingen fart och yxor byttes ut mot motorsågar och hästar mot traktorer.

Genombrott när skördaren kom Under 1960-talet kom skördaren, lastaren och skota­ ren, vilket var ett stort genombrott. Mekaniseringen av skogsbruket effektiviserade arbetet, minskade olyckor­ na och förbättrade arbetsförhållandena.

Tekniken har alltid varit viktig för den svenska skogs­ industrin. Förutom att maskiner förenklar avverkningen och transporter av virke, kan vi ta fram användbar infor­ mation om skogen med hjälp av digital teknik. Med drönare kan man få en bra överblick av speci­ fika skogsområden, både när det gäller den allmänna översynen, men också se detaljer. Till exempel kan man upptäcka skador av granbarkborren, räkna vilt eller mäta ett område som ska avverkas.

AI för att bekämpa skogsbränder När materialet sedan ska tolkas kan AI (artificiell intelli­ gens) vara till hjälp. Enkelt uttryckt är AI förmågan hos ett datorprogram att tolka information och lösa problem, baserat på data. Just nu pågår flera forskningsprojekt om hur man kan använda AI inom skogsindustrin. Med hjälp av AI hoppas man exempelvis kunna beräkna sannolikheten för att en skog ska skadas av granbarkbor­ 4 | 23 Skogsnära  15

TEMA – Framtidens Framtid skog

ren och hur skogen kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar. Tekniken kan ge oss ledtrådar om hur vi kan hitta den perfekta blandningen av trädslag eller hur vi kan optimera transporterna som kör virket. Drönarbilder och AI kan även få en viktig roll för att bekämpa skogsbränder. En drönare kan flyga över ett brandhärjat område och AI kommer att kunna ge heltäckande beskrivningar om hur branden kommer sprida sig, baserat på drönarbil­ derna och information om terrängen och aktuella vindoch väderleksprognoser. På så sätt kan man snabbt optimera insatser för brandbekämpning. AI används också redan nu i många projekt. Exem­ pelvis har Skogsstyrelsen identifierat ett stort antal kolbottnar, som tidigare inte var kända, med hjälp av AI och laserskanning.

Skonsamma, smarta skogsmaskiner Även skogsmaskinerna går genom en utvecklingsfas, där målet är smartare och skonsammare maskiner. Just nu pågår forskning om hur man kan använda

data från skogsmaskiner. Skogen mäts med hjälp av instrument på skördaren och informationen om träden skickas till en datacentral. När träden avverkas beskrivs trädslaget och eventuella kvalitetsbrister på de olika stockarna. Skördardatan kan beräkna hur bra skogen vuxit. På så sätt kan man sedan anpassa var och vad man ska plantera för att få ut så mycket bra virke som möjligt. En annan uppfinning som testas just nu är förarlösa skogsmaskiner. Det innebär att skogsarbetare som tidigare satt i ett fordon, i stället kan fjärrstyra det från en barack i närheten. Då kan de stora skogsmaskinerna ersättas av mindre, som har lättare att ta sig fram utan att skada marken. Det blir också fler och fler bandgående skogsmaski­ ner som har en mildare påverkan på marken. Skon­ samma skogsmaskiner är ett steg mot ett mer hållbart skogsbruk. Sammanfattningsvis är tekniken ett viktigt verktyg för att skapa morgondagens skogar.

Foto Adobe Stock

Källor: Skogsindustrierna, Skogen i skolan, Skogsstyrelsen

Drönarbilder och AI kan även få en viktig roll för att bekämpa skogsbränder.

16  Skogsnära 4 | 23

I framtiden får du en digital tvilling av din skog

Tänk dig att du kan skapa ett digitalt framtidsscenario, där du ser hur ditt bestånd kommer att se ut om 100 år om du sköter den på ett visst sätt. Här delar Linda U Johansson med sig av möjligheter och utmaningar med framtidens digitala miljöer. Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

3 | 23 Skogsnära  17

TEMA – Framtidens skog

Foto Jennifer Nilsson

Linda U Johansson, föreläsare och författare menar att skogsägare kommer att ha mycket nytta av AI i framtiden.

H

on har jobbat 25 år inom IT och började arbeta med VR, Virtual Reality, redan 1997. – Då var internet ganska nytt för människor och vi låg nog lite i framkant. Jag var med då och ska­ pade simulationer av Audibilar för att testa hur vi kunde utveckla produkten på olika sätt, säger Linda U Johans­ son, IT-specialist och författare. VR står för virtuell verklighet. Genom att sätta på dig ett par VR-glasögon kan du förflytta dig i tid och rum, fast du egentligen är kvar på samma ställe. Du upplever en datorsimulerad miljö, din hjärna luras att tro att du be­ finner dig i de händelser som utspelar sig på skärmarna inne i glasögonen. VR används exempelvis för att skapa häftiga spel, men också för att gå på visning i en bostad eller att vandra runt på en gata i Paris, utan att vara där.

Nästa version av internet Linda har nyligen gett ut boken ”Metaverse Mayhem: AI och Metaverse – vad händer nu? Underbara möjligheter och oerhörda risker”. – Enkelt förklarat kan man säga att Metaverse är nästa version av internet. Vi kommer att kunna se data runtomkring oss med hjälp av olika typer av teknologier.

18  Skogsnära 4 | 23

Med VR hamnar vi i en annan digital värld, med AR, Augmentet Reality, för­ stärks verkligheten. I framtiden kommer vi ha glasögon på oss med digitala moment i, som förstärker vår verkliga värld, berättar Linda. Hon menar att det är barnen som först förstått vad Metaverse är. – För många äldre kan det kännas ogreppbart. Men barnen har växt upp med spelvärlden, som exempelvis spelet Roblox, där de kan bygga upp världar med sina avatarer och där de interagerar med vänner. För dem är detta inget konstigt, säger Linda. Men hur kommer vi då ha nytta av Metaverse och AI i framtiden? – Vi kommer att ha glasögon som vi kan ladda ned appar till. Du kan exem­ pelvis få undertexter i dina glasögon när någon pratar ett språk som du inte förstår, du kan få information om en byggnads historia bara av att du tittar på byggnaden. För att bara nämna några exempel.

Digitala tvillingar Framtidens e-handel kommer också utvecklas mycket, tror Linda. – Vi kommer kunna köpa digitala avatarer* av det vi vill ha. Tänk dig att du vill ha en soffa, då kan du först testa att möblera med soffan i en digital bild av ditt var­ dagsrum för att se att den verkligen passar innan du får den verkliga soffan hemskickad till dig. På det här sättet kommer vi slippa många returer av varor, säger Linda. Andra användningsområden kan vara att du skapar en digital tvilling av din bostad, så att du kan se exakt hur alla ledningar går innan du borrar i väggen. Även klä­ der kan du prova digitalt i olika storlekar innan du köper dem på riktigt. Hur skulle då en skogsägare kunna ha nytta av Meta­ verse och AI? – Du kommer kunna få en digital tvilling av din skog. Den skapas genom att drönare kör genom skogen och filmar beståndet. Med den digitala tvillingen kan du sedan testa att avverka med olika metoder och föryngra med olika trädslag och se vad det blir för utfall innan du tar dina beslut. Vad är mest lönsamt? Vad är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv?

Vad är vad? Hon ger fler exempel: Med hjälp av AI-teknik kommer du kunna identifiera vilka träd som är mest vitala och vilka träd som löper mest risk för att få angrepp av skadedjur, till exempel. Du kommer kunna se exakt hur skogen kommer växa och vilka träd som bör avverkas, när och hur. Du kommer kunna simulera olika väder och se hur beståndet påverkas av det, du kan skapa ett virtuellt framtidsscenario och se hur din skog kommer att se ut om 100 år om du sköter den på ett visst sätt. AI hjälper oss att analysera helheten. Vi får ett beslutsunderlag som är bättre än att gissa. En dag har du inte möjlighet att åka ut i skogen med virkesköparen, då kanske ni gör en virtuell skogsvand­ ring i stället och tittar i den digitala miljön på vad som behöver göras.

Utbildning i en VR-värld Redan nu används digitala tvillingar inom många om­ råden. – Många fabriker gör digitala simuleringar av produk­ tionen för att se hur de kan effektivisera verksamheten. Under pandemin behövde Volvo utbilda 700 montörer som skulle bygga om vanliga motorer till elmotorer, men de kunde inte vara på plats i fabriken. – Då utbildades de i stället i en VR-värld, där de kunde lära sig allt om motorerna och att arbeta digitalt. Det har fungerat så bra att Volvo fortsätter med den här typen av utbildningar. Även Ericsson har anordnat utbildningar för personer som klättrar i master. De får känslan av att arbeta på hög höjd i en VR-värld. Men det finns också risker med den digitala utveck­ lingen. AI kan ge felaktig information och har inte samma moraliska kompass som människan. – Det kan också vara svårt att avgöra vilka vi kommuni­cerar med digitalt: är det en människa eller en reklamfinansierad avatar? Vi måste bli mer källkritiska. Våra hjärnor kommer också att utsättas för mycket intryck. Samtidigt så hänger allt på människors kreativi­ tet. Vi ska se det här som ett hjälpmedel och vi kommer använda de delar som skapar ett värde för oss.

AI Artificiell Intelligens, AI, är ett samlingsnamn för datasystem som kan känna av omgivningen, hantera och lösa problem för att uppnå ett visst mål. AI används i dag för att analysera stora mängder data, fatta beslut och automatisera uppgifter. ChatGPT kanske du har hört talas om. Det är en chatrobot som kan leverera en text som du ber den om, allt från uppsatser och dikter till att sammanfatta en forskningsrapport. När du använder ansiktsigenkänning för att låsa upp mobilen sker det med AI-teknik. AI används inom de flesta branscher, som exempelvis handeln för att planera lagerhållning och optimera produkter.

AR AR står för Augmented Reality, vilket innebär att verkligheten för­ stärks med en digital värld. Sinnesintrycken kommer från verkliga och digitala källor samtidigt. Spelet Pokemon Go är ett exempel. Spelare samlar virtuella monster från verkliga platser med sin mobiltelefon. AR används idag exempelvis inom produktion och byggsektorn. En medarbetare kan få lära sig hur en viss maskin ska skötas genom AR.

VR VR står för virtuell verklighet. Genom att sätta på dig ett par VR-glasögon kan du förflytta dig i tid och rum, fast du egentligen är kvar på samma ställe. VR används exempelvis för att skapa häftiga spel, men också för att gå på visning i en bostad eller vandra runt på en gata i Paris utan att vara där.

Metaverse Enkelt förklarat kan man säga att Metaverse är nästa version av internet. Det är en virtuell värld där människor interagerar som digitala avatarer.

* Avatar: En digital avatar är en digital bild som representerar en användare. Avataren agerar och interagerar i en virtuell värld, men styrs av en människa. Det kan exempelvis vara ett barn som interagerar med vänner med hjälp av en avatar i spelet Roblox.

Linda U Johansson har nyligen släppt boken ”Metaverse Mayhem: AI och Metaverse – vad händer nu? Underbara möjligheter och oerhörda risker”. Enkelt förklarat är Metaverse nästa version av internet.

4 | 23 Skogsnära  19

TEMA – Framtidens skog

Framtidens produkter skapas på innovationscentret i Sickla Framtidens batterier tillverkat av lignin och biobaserat förpackningsskum är några av produkterna som skapats på Stora Ensos innovationscenter i Sickla. Trädråvaran med sina egenskaper kan användas till nästan vad som helst. Text Annsofie Öhman Foto Stora Enso

I

Sickla söder om Stockholm finns ett av Stora Ensos innovationscenter. Där har man fokus på innovationer som baseras på biomaterial som kommer från trädet. Visionen är att utveckla nya biobaserade material som kan ersätta fossilbaserade produkter. – Skogen är en hållbar råvara med oändligt många egenskaper som kan användas till nästan vad som helst. Allt som kan göras av olja kan man också göra i trä, säger Lauri Lehtonen, SVP, Head of BU Innovation. På centret jobbar mer än 100 per­ soner med forskning, affärsutveckling och strategisk marknadsföring för att få fram förnybara material och bioba­ serade kemikalier. Här har man också ett eget toppmodernt laboratorium på 1 600 kvadratmeter. De olika innovationsteamen i Sickla arbetar i nära samarbete med kunderna, för att utveckla nya produkter och affärslösningar för dem. När man startade verksamheten 2015 så var det ett viktigt steg i

20  Skogsnära 4 | 23

Stora Ensos vision om att vara ett företag inom förny­ bara material. Visionen bygger vidare på koncernens långa traditionen inom skogsbruk, i kombination med tillgång till miljövänliga råmaterial och expertis inom träfibrer. Just nu arbetar man med produkter som kopplar till framför allt biobaserade bindemedel, kolmaterial, fibrer, skum och barriärskikt. Det sker även utveckling inom pappersmassa; för att förbättra produkterna som redan finns, hitta nya användningsområden och så vidare. Sedan 2023 arbetar ett Front end innovation team med områden där det finns utrymme för att skapa nya hållbara material för en regenerativ framtid. Att vara regenerativ innebär att tillhandahålla förnybara och helt cirkulära produkter och lösningar som bidrar till att minska klimatpåverkan och stödja återskapandet av biologisk mångfald.

Nya produkter från skogen Lignode® – framtidens batterier En av utmaningarna med dagens litiumjonbatterier är användningen av grafit, som är ett fossilt kol som antingen bryts eller tillverkas av andra fossilbaserade material. Lignode® by Stora Enso som är ett hårt kol utgör ett biobaserat alternativ tillverkat av lignin – en befintlig biprodukt vid produktionen av cellulosafiber. Lignin är förnybart och produceras redan i Europa – vilket gör det möjligt för den snabbt växande batteriindustrin att bli mer hållbar.

NeoLigno® – ett klimatsmart lim Farliga kemikalier går inte alltid att se, men du kan utsättas för dem varje dag; i inredning, innerväggar och isolering. Risken finns att man drabbas av negativa hälsoeffekter. Nu finns ett biobaserat bindemedel tillverkat av lignin, perfekt för spånskivor och isolering. NeoLigno® är fri från skadliga ämnen som formaldehyd och isocyanater, men med en hög prestanda.

Biobaserade förpackningsskum Fibrease® och Papira® är två olika typer av biobaserade skummaterial av träfiber. Produkterna som är återvinningsbara kan användas för att skydda ömtåliga varor och kan fungera isolerande när man hanterar temperaturkänsliga produkter. De har låg vikt, är förnybara och klimat­ vänliga. Fibrease® by Stora Enso har hög isoleringskapacitet och passar för termiska förpackningar, exempelvis inom dagligvaruhandel online samt läkemedelsleveranser. Är ett mjukt och spänstigt material som fungerar som ett memoryskum. Papira® by Stora Enso är helt biobaserat och biologiskt nedbrytbart skum. Är utformat för att skydda ömtåliga, känsliga och värdefulla konsumentvaror som elektronik samt industrikomponenter. Det är ett styvt och samtidigt flexibelt skum som ger effektivt skydd mot stötar. Sedan två år finns en pilotfabrik i Fors i Dalarna.

Stora Enso Innovationscenter Innovationsteamet arbetar för närvarande med pro­ jekt och produkter relaterade till biobaserade binde­ medel, biobaserade kolmaterial, biobaserade fibrer, biobaserade barriärskikt och biobaserade skum samt bioraffinaderier. Det sker även en utveckling av befintliga massaprodukter och så försöker man hitta nya användningsområden för massa. Grundråvaran är trä.

4 | 23 Skogsnära  21

TEMA – Framtidens skog

Textil från skogen ska minska textilindustrins klimatavtryck Nu finns en helt ny cellulosabaserad fiber från skogen som är så hållbar att den kan minska textilindustrins klimatavtryck avsevärt. TreeToTextiles demoanläggning i skånska Nymölla är just nu i uppstartsfas. Text Annsofie Öhman Foto Pelle Bergström

D

Foto Unsplash

agens textilproduktion lämnar ett enormt klimatavtryck. Merparten av den globala fiberproduktionen består av fossilbaserad polyester. Produktionen av bomull, ungefär en fjärdedel av världens textilfibrer, kräver stora mängder vatten och bekämpningsmedel. I tillverkning av biobaserade cellulosafibrer, som till exempel viskos, bildas det vissa kemikalieutsläpp. Därför har intresset varit stort för det forskningspro­ jekt som den framlidne uppfinnaren och entreprenören Lars Stigsson drog i gång 2009 och som senare lade grunden till TreeToTextile, bolaget där H & M, Ikea, Stora Enso och LSCS nu är delägare.

Mellanting mellan viskos och bomull Det handlar om en ny teknik för att tillverka textil­ fibrer ur cellulosa. Med tekniken kan både vatten- och kemikalieförbruk­ ningen minskas drastiskt.

22  Skogsnära 4 | 23

– Vår fiber är ett slags mellanting mellan viskos och bomull, och helt överlägsen vad gäller hållbarhet och kan tillverkas till lägre kostnad. Det handlar om att ta andelar både från syntetfiber och bomull. Ambitionen är att bygga en helt ny global marknad säger Roxana Barbieru, vd för TreeToTextile. De första kunderna blir H & M som vill göra baskläder och Ikea som vill ha fibern i gardiner och sänglinné.

Råvara från Stora Enso-bruk För närvarande pågår uppstarten av den nya demo­ anläggningen i skånska Nymölla, en investering på drygt 350 miljoner kronor. Råvaran tas i första skedet från Stora Ensos bruk Enocell i Finland. Årlig produktion blir 1 500 ton, att jämföra med en storskalig anläggning på 100 000 ton. Vid årsskiftet beräknar man ha omkring 50 anställda – En fullskalig kommersiell anläggning skulle kunna vara på plats inom några år. Nymöllafabriken blir också ett viktigt sätt att lära sig mer och förfina tillverknings­ processen, säger Åsa Östlund som är forsknings- och utvecklingschef på TreeToTextile.

Foto Unsplash

TreeToTextile Företaget har utvecklat en ny och cellulosabaserad fiber­ teknik som ska ge textilfiber bra hållbarhetsprestanda till en låg produktionskostnad. Textilfibern som tillverkas från vedmassa blir ett klimatsmar­ tare alternativ till syntetfiber och bomull. För närvarande pågår uppstarten av en småskalig industriproduktion vid en ny demonstrationsan­ läggning på pappersbruket i Nymölla. Råvaran tas i första skedet från Stora Ensos bruk Enocell i Finland.

4 | 23 Skogsnära  23

TEMA – Framtidens skog

24  Skogsnära 4 | 23

Digital upplevelse gör det enklare för skogsägare att nå sina mål Till en början handlade digitaliseringen mycket om att göra det analoga digitalt. Nu tar Stora Enso den digitala resan ett steg vidare och skapar en helt ny tjänst som Mikael Palm på Lokala köp beskriver som en digital upplevelse kring skogsägandet. Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

O

lika skogsägare har olika mål med sitt skogs­ ägande. Många tycker det är viktigt att skogen ger en bra ekonomisk avkastning, men fler och fler börjar få upp ögonen för andra värden som skogen kan generera. En del vill gynna jakten, andra vill förstärka naturvärden på sin fastighet och någon vill ha en del av marken för att göra spår för ridning eller cykling, för att nämna några exempel.

Enkla och självinstruerande verktyg – Den här nya tjänsten ska ge skogsägaren input på hur hon eller han, utifrån vision och tankar med skogen, kan sköta den på bästa sätt. Vi beskriver det som en digital resa där man med enkla och självinstruerande verktyg kan laborera med olika parametrar för att hitta just sina mål, säger Mikael Palm som är chef för affärs- och verk­ samhetsutveckling på Stora Enso Skog. Tjänsten kommer vara anpassad till skogsägarens kunskapsbas. En del är nya skogsägare, andra har ägt skog länge och samlat på sig massor med erfarenheter. Det händer mycket inom den digitala utvecklingen och fler tjänster är redan under arbete. Tillsammans med sina medarbetare på affärs- och verksamhetsutveckling på Lokala köp jobbar Mikael intensivt med det de nu benäm­ ner som den nya digitala upplevelsen för skogsägaren.

Smidigare möten med surfplatta En annan nyhet är att virkesköparna kommer vara utrus­ tad med en surfplatta när de träffar skogsägare. – Det är för att vi ännu smidigare ska kunna göra

affären på plats i skogen eller snarare vid skogsägarens köksbord. Det blir enkelt att tillsammans få en gemen­ sam bild av skogen och skogsbruksplanen, samt se vilka åtgärder som är tänkta att genomföras. Redan nu jobbar en del av virkes­ köparna med surfplattor och inom några månader kommer alla virkesköpare vara utrustade med en surfplatta som innehåller den senaste informationen om skogsäga­ rens samarbete med Stora Enso.

Privata sidor och smart app

Sedan tidigare finns en rad andra digitala Vi beskriver det som tjänster på Stora Enso Skog. Mikael en digital resa där nämner Min skog, som är skogsägarens skogsägaren med privata sidor. Där hittar man sin skogs­ bruksplan, om man har en genom Stora enkla verktyg laborerar Enso, aktuellt skogssaldo, lägesbild över med olika parametrar betalplaner och annan dokumentation för att hitta just sina mål. som rör dina affärer med oss. – Skogsbruksplanen finns också som app för din telefon eller surfplatta. Det ger dig en ständig närhet till skogen och du ser också vilken skötsel som är mest aktuell just nu. Appen heter Skogs­ bruksplan 2.0 och du hittar den där du hämtar appar. För att nå din plan i appen behöver du först skapa ett konto i Min Skog, tipsar Mikael. Läs mer om skogsbruksplanen på sidan 34!

4 | 23 Skogsnära  25

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Just nu i din skog Januari, februari och mars Skogsplanera för 2024 Gå igenom din skogsbruksplan och planera vilka åtgärder du vill göra under 2024. Några exempel: Är det dags att gallra? Behöver skogsbilvägarna underhållas? Dags att föryngra där du avverkade förra året? Tänker du göra åtgärder de när­ maste åren i bestånd som har behov av förröjning, gör det i god tid. Det gynnar tillväxten i det aktuella beståndet.

Check av skogsbilvägen Vatten kan på kort tid förstöra en skogsbilväg och ett tips är att kolla så att avrin­ ningen från vägen fungerar bra. Vägtrummor och brunnar i diken kan ofta behöva rensas innan snösmältningen, så att vattenavrinningen fungerar bra och vägen torkar upp snabbare. Röj också bort buskar och annan växtlighet vid vägkanterna. Viktigt då växtlighet binder vatten till vägen. Röj uppemot 2 meter från respektive vägkant. Såga bort större grenar som sticker ut i vägbanan så att det är fritt minst 4,5 meter över vägbanan.

Röjning Röja i granskog kan man göra året runt, men vårvintern är för många en ganska lämplig tid. Dels är arbetstemperaturen behaglig, dels kanske almanackan inte är så full för den som är lite av en mångsysslare på sin gård.

Redo för vårplanteringen? Beställ plantor till vårens planteringar. Ju längre du väntar desto svårare kan det bli att få rätt typ av plantor till just din föryng­ ring. Tänk på att bördiga marker kräver lite större plantor för att klara konkurrensen från annan vegetation.

26  Skogsnära 4 | 23

Poddar om skog och natur som du inte får missa Det finns många podcasts som kan vara intressanta för dig som skogsägare. Här är några tips! Skogsdoktorn SLU:s podd där doktorander som forskar om skog intervjuas. Avsnitt 4: Vad händer i skogen efter en brand?

Den digitala skogen Podd om bland annat teknisk utveckling och digital innovation kopplat till skogen. Ges ut av Mistra Digital Forest: ett forskningsprogram som stöttar samhällets omställning mot en hållbar cirkulär bioekonomi. Avsnitt 3: Hur kommer framtidens skogsbruk se ut?

Skogssanningar Skogssanningar är Skogforsks podd om skogsbruksfrågor som tar plats i samhällsdebatten. Experter rätar ut frågetecken med utgångspunkt i vetenskapen, men på ett lättbegripligt sätt. Avsnitt 6: Älgen och dess matvanor.

Forum för Bioekonomi

Skogsindustiernas podd där det djupdyks i aktuella frågor med koppling till skogsnäringens bidrag till en hållbar utveck­ ling. Det handlar om allt från EU-lagstiftning till arbetet för biologisk mångfald. Avsnitt 13: VillaZero – om att bygga klimatneutralt i trä.

Biologi och natur

Naturmorgon (P4). Upplevelser och kunskap från naturen, experter och fågelsång. 14 oktober: Svampforskaren om häxringar och nötkråkan som gillar cembratall.

ARTpodden Ekologigruppens podcast. Tillsammans med inbjudna gäster diskuteras mossor, mycel och mycket mer. Avsnitt 30: Rika kärr och luriga orkidéer.

Jaktpodden En podd om jakt och allt därtill. Säsong 7, avsnitt 3: Hundspecial.

Foto Kichigin

Trädgården med Pernilla och John En podd med Pernilla Månsson Colt och John Taylor om trädgård och odling. 22 september: Smarta tips på hur du ska planera din trädgård.

Det här är poddar som kan vara spännande för dig som skogsägare att lyssna på. Men eventuella åsikter står för de som pratar i respektive podd.

4 | 23 Skogsnära  27

Så jobbar du säkert med motorsåg i skogen

Ti p hug s f r å n ga r na

Vad ska du tänka på när du är ute med motorsågen i skogen? Två erfarna skogsarbetare, Johan Nygren och Roger Aldenhamn, delar med sig av sina bästa tips. Text Annsofie Öhman Foto Karin Lehtonen

28  Skogsnära 4 | 23

T

vå mil söder om Hässleholm, i Södra Rörum, träffar jag Johan och Roger, två av Sydveds manuella skogsarbetare. Nu är de inne på tredje dagen i ett bokbestånd där de gör en ljushuggning. – Vi tar ner några äldre, större bokar och ekar, så att ljuset kan komma ner till bokplantorna så att de får bra förutsättningar att kunna utvecklas. Ljuset gör också att marken blir varmare och ollonen har bra chanser att gro, säger Johan.

Starka krafter En del av träden som de jobbar med i den här huggningen är lite grövre än sådana som en skogsägare vanligtvis tar sig an, men tekniken och tankesättet är detsamma. – När man fäller träd ska man vara medveten om att man har att göra med starka och ibland oberäkneliga krafter. Speciellt när det gäller stora träd ska man alltid tänka till före och göra en riskbedömning, berättar Johan. Innan man tar ner ett träd så tittar man om det finns stora grenar som kan brytas av och var de kan tänkas hamna. Även träden i närheten måste man ha koll på. – Jag ser också ut en reträttväg, en väg där man lätt kan springa undan precis när trädet börjar falla. Det är bra att flytta sig ordentligt, och gärna ställa sig bakom ett annat träd, förklarar han.

Teknik och känsla i kroppen Men det handlar inte bara om att fälla trädet, mest tid går åt till att kapa stammen i rätt längder och ta bort stora grenar och kvistar. När Roger sågar känner han hela tiden in hur såg­ spåret rör sig och har också koll på spänningarna i stocken. – Jag sågar både uppifrån och nedifrån med sågen för att undvika att det blir sprickor i stocken. Sen är det så att alla träd uppför sig olika. Han tipsar också om att fila kedjan regelbundet så att den inte blir slö. När Johan och Roger är i full action med motorsågen ser man tydligt hur tekniken och känslan sitter i kroppen. De jobbar smidigt och avslappnat, vare sig det gäller att fälla ett träd eller såga av grova grenar på en stock. Ett resultat av många års erfarenheter av att jobba med motorsåg.

Har du rätt skyddsutrustning och kläder? • • • • • • •

Hjälm med visir och hörselskydd. Huggarbyxor med sågskydd. Arbetshandskar. Varselkläder på överkroppen. Huggarstövlar eller kängor med stålhätta. Ha alltid med dig mobiltelefon. Ta med första förband. Gärna också en ”tourniquet” för att stoppa blodflöden (du skapar ett högt tryck ovanför det skadade området varpå blodflödet stoppas).

Att fälla ett träd med motorsåg 1. Koll på omgivningen

Finns det några större hinder i vägen, som elledningar eller vägar? Sätt upp varningsskyltar om det behövs. Anlita proffs till större träd och komplicerade jobb!

2. Välj fallriktning

Innan du börjar såga, läs av trädet och omgivningen och gör en säkerhetscheck. Hur kan trädet ramla och i vilken riktning är det bäst att fälla trädet? Hur ser grenarna ut och hur växer de? Vindens styrka och riktning spelar också in. Rensa upp kring trädet i fallriktningen, och även bakom trädet, för att skapa en bra reträttväg.

3. Kvista stammen

Ta bort grenar och kvistar som kan vara i vägen när fällskäret sågas.

4. Skapa ett riktskär

Börja med riktskär som bestämmer vil­ ken riktning trädet ska falla. Gör ett snitt snett ovanifrån i en vinkel. Låt djupet på riktskäret vara ungefär en tredjedel av trädets diameter. Möt därefter snittet med ett horisontellt snitt på samma sida.

5. Gör ett fällskär

• Nu ska trädet fällas – börja med att kolla att området är fritt! • Såga ett så kallat fällskär, ett horisontellt snitt från motsatt sida. Slå in en fällkil i fällskäret, för att säkra att sågen inte fastnar. • Sikta mot det undre riktskäret och spara en lämpligt bred bryt­ mån. Inte för tjock, inte för tunn. Rör dig sedan bort från platsen till den säkra zonen så fort trädet börjar falla!

6. Fällverktyg kan behövas

För de minsta träden krävs normalt inga fällverktyg. Handkraft är tillräckligt, eventuellt med en lång slana (smal trädstam) som hjälpmedel. Fällkilen ger starkare fällkraft än de olika typerna av brytjärn. I extrema fall kan du använda en vajer och en vinsch.

Johan och Rogers bästa tips 4 | 23 Skogsnära  29

Smarta tips från huggarna Att jobba med träd och motorsåg är ett hantverk som tar många år att lära och bemästra. Här bjuder Johan och Roger med sig av sina bästa tips till dig som själv jobbar med motorsåg. Text Annsofie Öhman Foto Karin Lehtonen

Arbeta i rätt höjd när du kvistar

Vänta med stor gren

Den bästa arbetshöjden vid kapning av en gren eller kvist är när trädet är i knähöjd. Försök fälla ett träd så att det faller över andra fällda träd, stockar, stenar eller upphöjningar i terrängen.

När trädet är fällt, och du ska såga bort grenar och kvistar, börja inte alltid med den stora grenen som ligger över stocken. Ibland kan man låta den vara, medan man sågar bort de små grenarna. Tar du bort den stora först kanske andra grenar kommer loss och försvårar kvistningen.

Över- och underskär För att minska risken för spänningar och undvika att det blir en spricka i stocken är det bra att jobba med överskär och underskär när man sågar. Ett exempel: Gör ett mindre skär på grenens undersida. Gör nästa skär från grenens ovansida.

Gren som hävstång

Kapa i etapper Kvistar med hög spänning kapas i etapper för att successivt minska spän­ ningarna.

Spara en lämplig stor gren som du kan använda för att snurra stammen, så att du kommer åt att kvista undersidan också. Men stå från rätt håll när du snurrar stammen, så att du inte får den på dig!

Undvik mark och sten

Vill du bli bättre på att jobba med motorsåg? Ett tips är att ta motorsågkörkort. Personer som arbe­ tar med motorsåg privat måste inte ha motorsågkör­ kort, men det är att rekommendera för att förebygga risker. Läs mer på sakerskog.se

30  Skogsnära 4 | 23

Klyka på stammen Är det en klyka på stam­ men, så tar man bort den ena grenen först. Då minskar man risken att klämma sågen när man skär klykan eller att virket spricker. Jobbar man i etapper så minskar man risken för att det fläks upp eller blir sprickor i stocken.

Se till att motorsågsked­ jan aldrig kommer i kon­ takt med sten eller jord. Om du har fällt ett träd och en sten ligger under stocken, ska du vara för­ siktig när du sågar. I vissa fall lyckas man lägga en större gren på stenen och underlättar på så sätt sågningen. Trädet är avkapat när du först får ljust spån, och du sedan ser brunt spån från barken.

Johan Nygren, till vänster och Roger Aldenhamn.

Få loss motorsågen

Säkert hörn

Håller sågen på att fastna när du tar bort grenar eller kvistar? Sluta inte såga förrän det är kört, i regel går det i alla fall! Är det verkligen kört kan du be en kollega såga loss sågen från annat håll. Eller så tar du loss svärd och kedja från sågen, och sågar loss dig själv om du har en extra motorsåg.

När du fäller ett stort träd som lutar, se till att lämna ett ”säkert hörn” i bakkanten av trädet. Ett sätt att se till att trädet inte fal­ ler förrän du vill det. Kapa inte förrän du har sett till att det är fritt framför trädet.

Jobba med kilar När man sågar behöver man ibland använda sig av en kil, så att inte trädet nyper åt sågen. Kilarna blir lätt trub­ biga och slitna, så ha med minst fyra extra kilar.

V-skär Gör du ett så kallat v-skär så öppnar du upp såg­ spåret, så att sågen inte kommer i kläm. Tekniken används oftast när stocken ligger på marken.

Fastfällt träd Ibland vid trädfällning råkar man ut för att ett träd fastnar i ett annat. Gå aldrig under ett fastfällt träd! Det kan släppa av vinden. Gå hel­ ler aldrig hem för dagen och lämna ett träd som fastnat, i sådana fall får man märka ut området med band.

Tänk på detta • Drick mycket vatten. • Pausa när du börjar känna dig trött, det är då olyckorna händer. • Ta gärna med två motorsågar, om du skulle klämma fast den ena. • Börja med det svåra trädet på förmiddagen när du är pigg. Då har du hela dagen på dig att lösa problemet! • Kontrollera att måttbandet stämmer, så att du inte riske­ rar att hugga virket för kort. • Håller du på och fäller ett träd och allt går fel och situatio­ nen blir osäker: lämna trädet och sågen! Motorsågen går att ersätta – men inte du…

4 | 23 Skogsnära  31

Med skogsbruksplanen blir det enklare att planera ekonomin

Skogsbruksplanen är det bästa verktyget för att få koll på din skog och planera skötsel och ekonomi. Den utvecklas dessutom hela tiden. Allt fler använder den digitala versionen i mobilen och så är den förberedd för den som vill ha en certifierad skog. Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

32  Skogsnära 4 | 23

Niklas Wessmark, verksamhets­ utvecklare på Stora Enso.

D

e allra flesta skogsägare som samarbetar med Stora Enso har en skogsbruksplan. – Det är ett viktigt verktyg för att hålla koll på vad man har i sin skog, en skog som ofta är värd flera miljoner kronor, säger Niklas Wessmark, verksamhetsutvecklare på Stora Enso. I planen beskrivs mycket som är viktigt för att ta väl­ grundade skötselbeslut. Du ser bland annat beståndets ålder, trädslagsblandningen och hur stor tillväxten är. Till varje bestånd finns skötselförslag anpassade efter skogsproduktion och naturvärden. Du kan även beräkna värdet på fastigheten genom att se det totala virkesförrådet och beskrivningen av bestånden, något som du behöver om du exempelvis vill ta ett banklån med skogen som säkerhet. – Du får en bra bild över skogens värde, vilket ger goda förutsättningar att planera din skogsekonomi. Tänk att du exempelvis planerar att lägga om ladu­ gårdstaket eller ska ungskogsröja en större areal. Då kan du se i din skogsbruksplan om det finns möjlighet att hugga skog för ett sådant belopp. Det kan ge trygghet att man vet att man har råd att göra investeringar, säger Niklas Wessmark. Med hjälp av tjänsten Betalplan med ränta kan du dessutom avverka när skogen är mogen, men välja att få utbetalningen när du ska lägga om det där ladugårds­ taket eller när det är dags att röja. Under perioden mellan avverkning och investering växer pengarna på ett konto med en bra ränta.

Grön skogsbruksplan Skogsbruksplanen från Stora Enso är grön. Det betyder att den är förberedd för ett certifierat skogsbruk, enligt systemen FSC och PEFC. – Det innebär att om du som skogsägare vill bli certi­ fierad för att bedriva ett skogsbruk utifrån miljömässiga, sociala och ekonomiska värden, så är det förberett i pla­ nen. Du kan se vilka bestånd som har bäst förutsättningar att utveckla naturvärden och vart man ska fokusera på virkesproduktion, säger Niklas. Allt fler använder skogsbruksplanen i mobilen för att kunna navigera enkelt i terrängen när de är ute i skogen. Du kan se fastighetsgränser, mäta avstånd, se flygfoton, använda GPS-spårning och sätta ut kartnålar för platser du lätt vill hitta tillbaka till. – Med appen kan du dessutom markera ut vindfäl­ len eller träd som angripits av granbarkborre och dela

informationen med oss på Stora Enso, så att vi får den exakta positionen, vilket minskar risken att missa något. Med hjälp av den digitala skogsbruksplanen kan du också få en bra uppskattning om skogens topografi och markfuktighet, perfekt information när man ska dra en ny basväg. Den digitala skogsbruksplanen är dessutom ständigt aktuell. – Vi uppdaterar den utan kostnad varje år för dig som är virkesleverantör. Där finns den senaste informationen om genomförda åtgärder, virkesförråd och planerade åtgärder. Jag skulle vilja säga att skogsbruksplanen är det viktigaste verktyget för att ta välgrundade beslut utifrån vilka mål du vill uppnå med skogen, säger Niklas. Stora Enso håller just nu på att titta på hur skogs­ bruksplanen kan utvecklas. – Det är ett suveränt verktyg, men det är klart att det kan bli ännu bättre med ännu fler funktioner. Jag ser framför mig att vi kommer kunna producera skogs­ bruksplaner snabbare och med en högre kvalitet än vad som är möjligt idag med laserscanning, flygfoton och drönarbilder som vi kan tolka och bearbeta med hjälp av AI-teknik. – När det kommer till att utveckla skogsbruksplanen som produkt så vill vi ha så exakt data som möjligt i skogsbruksplanen för att öka förutsättningen för dig som skogsägare att fatta rätt skötselbeslut för din fastig­het. Oavsett om målet är att maximera den eko­ nomiska avkastningen eller skapa så höga naturvärden som möjligt så behöver man göra rätt åtgärd vid rätt tillfälle för att lyckas och då är ett bra beslutsstöd en förutsätt­ ning.

4 | 23 Skogsnära  33

”Vindkraften har bidragit till byn”

Vad innebär det egentligen för skogsägare och byinvånare att ha vindkraft på sin mark? Många är skeptiska, men för byn Lillhärdal har det varit ett lyft. – Vi valde att se möjligheterna och förhandlade till oss en bra ersättning, som vi använder för att utveckla vår by, säger Victor Johansson, ordförande i byns förening Medvind för bygden. Text Sanna Casson Foto Ulf Palm

34  Skogsnära 3 | 23

John-Erik Johansson, Barbro Eriksdotter och Victor Johansson tycker att vindkraften har gett så pass bra ekonomisk ersättning att de kunnat göra många satsningar i sin by, som de inte kunnat göra annars.

L

illhärdal är en liten by med runt 600 invånare som ligger i Härjedalen. Här finns en gammal vacker kyrka, en bygdegård och närhet till naturen. På berget i bakgrunden skymtar vita vindturbiner. Här invigdes nyligen Skaftåsens vindkraftspark med 35 vindkraftverk och bara några mil bort ligger nyetablerade Åndbergets vindkraftspark med 52 vindkraftverk. – I början var det en del som var tveksamma till att det skulle byggas vindkraftsparker här. Jag kan förstå det. Men vi var samtidigt många som såg möjligheter för vår by, som är en avfolkningsbygd. Att bygga två vind­ kraftsparker i området gav flera arbetstillfällen. Sedan lyckades vi förhandla med ägarna att bygden skulle få en procent av intäkterna för strömmen som vindkrafts­ parkerna skulle generera varje år. Det beräknar vi bli runt fem miljoner kronor per år till vår by. Vi la ribban högt och är stolta över det, säger Victor Johansson.

Gynna byns utveckling

Men nu när parken är klar kan vi jaga precis som förr. Vi har dessutom fått fina vägar tack vare vindkrafts­ parkerna, vilket gör att det blivit enklare att ta sig ut i skog och mark, säger Victor. Åke Nilsson är en av de skogsägare som äger mark i Åndbergets vindkraftspark. – När man började tala om projektet för runt tio år sedan fanns det människor som var lite skeptiska. Men jag har varit positiv från början. Jag som skogsägare har fått en bra ersättning för att jag avstått skogsmark för vindkraftsparken. Jag får tre procent av intäkterna för vad vindkraftsverken producerar på min mark. Det blir mycket pengar på ett år. Den här marken ligger dessutom högt upp på ett berg, där skogen ändå växer dåligt, säger han. Åke Nilsson bor även han i Lillhärdal och gläds åt att byn kan utvecklas med hjälp av medel från bolagen som etablerat vindkraftsparkerna. – Det är väldigt positivt för vår lilla by. Sedan har vi ett stort behov av el i Sverige och det känns bra att bidra till en förnyelsebar energikälla, säger han.

Pengarna ska gynna byns utveckling på många olika sätt. Företag som vill utveckla sin verksamhet för att bibe­ hålla och skapa arbetstillfällen i bygden kan ansöka om bidrag. Enskilda personer kan ansöka om stipendier för exempelvis utbildning som kan leda till arbete i byg­ den. Lanthandeln i byn har fått ekonomiskt stöd för att bibehålla verksamheten. Vindparkerna nära Lillhärdal Idrottsföreningen har fått bidrag till att dra Vindpark Åndberg ligger i ett område sydväst om Lillhärdal i spår till skidverksamheten. Man har köpt Härjedalens kommun, Jämtlands län. Området har en högsta ett reservaggregat till byn som kan använ­ punkt på cirka 760 meter över havet och ägs av investmentbolaget Ardian. das vid strömavbrott. Åndberg består av 53 vindkraftverk med en totalhöjd om 180 – Vi ska även rusta upp vandringsleder meter. Den totala årsproduktionen är cirka 800 GWh för hela och underhålla vår fina hembygdsgård. Vi parken, vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel har många planer. Det här är verkligen ett för cirka 160 000 svenska hushåll. Marken ägs av Stora Enso och lyft för bygden! andra skogsägare som upplåter marken till vindkraftsparkens ägare. Vindkraftverken invigdes 2022. Men finns det inga utmaningar med att ha vindkraftsparker nära? Skaftåsens vindkraftspark är belägen öster om Lillhärdal. – Nej, jag tycker inte det. Det är klart att Den invigdes hösten 2023. Här kommer 35 vindkraftverk har en det har varit lite stökigt med en del trafik total installerad effekt på 231 MW och kommer kunna producera hushållsel till cirka 110 000 hushåll per år. Parken ägs av Foresight under byggtiden och att det kan låta lite Group LLP, specialiserade på investeringar i förnyelsebar energi, svagt från snurrorna. Jag jagar och vi har tillsammans med en grupp av större europeiska investerare. anpassat jakten efter bygget av vindkrafts­ parkerna.

4 | 23 Skogsnära  35

Stora Enso bidrar till grön el genom vindkraft

Nu inleder Stora Enso en satsning på vindkraftverk i de egna svenska skogarna. – Som en av landets största markägare har vi ett stort ansvar för att bidra till energiomställningen, säger Emil Thalin, Stora Ensos vindkraftschef. Text Kerstin Lundin Foto Ulf Palm

V

indkraften är på stark frammarsch och det energislag i världen som ökar allra mest. I Sverige står vindkraften idag för en femtedel av elenergiproduktionen och de närmaste åren väntas den gröna vindkraften få en allt större betydelse för klimatmålen.

Tre modeller Stora Enso äger 1,4 miljoner hektar mark i Sverige och har chans att producera väldigt mycket vindkraftsel på egen mark. Sveriges samlade vindkraftsproduktion 2022 uppgick till 33 TWh. Stora Enso bedömer att potentialen för vindkraftsproduktion på egen mark är likställt med den siffran. – Det finns ingen egentlig motsättning mellan vindkraft och skogsbruk. Ett vindkraftverk upptar cirka en till två hektar mark och övrig mark kan fortfarande användas som vanligt, säger Emil Thalin. Tidigare har Stora Enso enbart arrenderat ut mark till externa vindkraftsprojektörer, men framåt ska tre olika affärsmodeller användas: egna projekt, partnerprojekt och tomtupplåtelseprojekt.

36  Skogsnära 4 | 23

När det gäller egna projekt kommer Stora Enso själva stå för projektering och miljötillståndsansökan. Vid partner­ projekt ska man samarbeta med en extern partner för att bygga vindkraftsparker.

Löpande kommunikation För att få bygga en vindkraftspark krävs miljötillstånd – en omfattande process i flera steg som vanligtvis tar minst 8–10 år från det att en ansökan är inlämnad till eventuell byggstart. Vindkraftsbranschen har länge arbetat för en effek­ tivare process och frågan ligger nu på politikernas bord. Kommunernas veto och ersättning till närboende och den aktuella bygden är ett par av knäckfrågorna. – Som det är idag går processtiden och klimatmålen inte ihop. Processen behöver vara grundlig, men den måste bli snabbare för att vi ska få verkligt bra utväxling av vindkraften, konstaterar Emil. På det regionala och lokala planet kommer Stora Enso att arbeta proaktivt inför eventuella vindkraftsetableringar, till exempel genom tidig information, dialogmöten och löpande kommunikation.

Fakta om vindkraft • Vindkraften har vuxit kraftigt de senaste åren. År 2022 producerades cirka 33 TWh el från vindkraft, vilket motsvarade nästan 20 procent av Sveriges samlade elpro­ duktion. • Av de fossilfria kraftslagen ser vindkraf­ ten ut att vara det som byggs ut mest närmsta åren. • Vindkraft producerar mest el under vintern. Det beror på att det blåser mer på vinterhalvåret än sommarhalvåret. • Ett modernt vindkraftverk har en livs­ längd på över 30 år.

34 av de 35 vindkraftverken i Skaftåsen, Härjedalen, står på Stora Ensos mark.

– Från vår sida vill vi att hela tillståndsprocessen ska vara så öppen som möjligt. De som berörs av vår vindkraft kommer att ha tillgång till information långt innan något byggs, lovar Emil.

Insatser för ökad biodiversitet Stora Ensos mål är att maximera nyttan av stora elnätsanslutningar på egen mark, så intill vindkrafts­ parkerna kan det komma att byggas anläggningar för solenergi, vätgasproduktion och batteriladdning. Stora Enso ser också nya möjligheter att bidra till ökad biologisk mångfald i samband med vindkraftseta­ bleringarna, helt i linje med bolagets biodiversitetspro­ gram för egen skog. Utöver åtgärder i anslutning till vindkraftverken kan det till exempel skapas ängsstråk mellan vindkraftverken, som en slags vandringsvägar för insekter – en naturpositiv åtgärd för att gynna områdets biologiska mångfald. – Vindkraft är ett fantastiskt energislag med många möjligheter. Dessutom går utvecklingen snabbt nu, så de närmaste åren kommer att bli väldigt spännande för alla inblandade, säger Emil.

Emil Thalin, vindkraftschef på Stora Enso.

4 | 23 Skogsnära  37

Så skapar du julstämning hemma Undrar om inte julen är vår mesta tradition? Levande ljus, julbak och dekorationer från din egen skog skapar en härlig julkänsla hemma. Här får du tips på hur du kan få det vinterfint till helgerna.

Mörka december lyser vi upp så gott vi kan. Plocka fram ljusstakar, adventsstjärnor, ljusslingor och levande ljus. Adventsstjärnor finns i många olika former och stilar, kanske dags att testa något nytt? En adventsstjärna i modern stil kan med fördel hänga med ytterligare några mörka månader. Tänd en brasa, om du har en öppen spis eller kamin. Kanske en uppmaning som inte behövs i dessa tider med dyr el, men ett måste även för mysfaktorn.

Satsa på det gröna och gör kransar, julgrupper eller egna stilleben med det naturen har att bjuda på. Som skogsägare hittar du mycket i din egen skog, som talloch granris, kottar, kala kvistar från lövträd, lingonris och mossor. Kanske har du också några röda fina vinteräpplen från trädgården, kastanjer, kvistar av en, nypon eller rönnbär att dekorera med. Tall och gran är enkla att jobba med och ger fint resultat även om man inte är proffs.

Foto A

nna Hål

lams

Ta in naturen

Fyll hemmet med julens dofter Pepparkakor och lussekatter ger en oslagbar doft av jul, för att inte tala om glöggen när den värms. Blommor som julstjärnor, amaryllis och hyacinter skapar julstämning – ett extra plus till hyacinten med sin härliga doft. Sätt den i hyacintglas eller skapa en julgrupp med mossa, kottar, kvistar eller andra dekorationer som du gillar. Apelsiner med nejlikor är en klassiker. Dekorera i olika mönster och häng upp dem med röda band eller lägg dem i en skål som ett stilleben.

Välj naturmaterial En vacker duk i linne med matchande servetter gör sig fint på julbordet. Vik ihop en linneservett, knyt ett natur­ färgat snöre runt servetten. Dekorera med till exempel kvist från en och rönnbär. Mjuka, varma filtar i soffan ger en ombonad känsla. Fårskinn passar året om, men extra bra till julhelgen.

Foto A

Lys upp med ljus

ngela K

otsell

Text Annsofie Öhman

Foto Hasse Bengtsson

Några tips för att julgranen ska sig hålla över helgerna

Foto Sara La

ndste dt

• Hugg granen så sent som möjligt och låt den vänja sig vid värmen inomhus långsamt. Låt den stå i en hink med vatten i garaget någon dag. Kapa av några centimeter av foten, så att stammen får en färsk snittyta. • Granen ska ha mycket vatten. En gran kan dricka 2–3 liter varje dag, kolla vattennivån både morgon och kväll! • Sist, men inte minst, glöm inte att ställa ut gröten till tomten. Enligt gammal folktro var det ett sätt att hålla sig på god fot med gårdstomten.

Så här gör du en julkrans Välj tall- eller granris som du lägger i buntar som du sedan lindar runt med ståltråd. Dekorera med kottar, bär, snören och band. Extra myskänsla får du med en ljusslinga i kransen. Vill du göra det lite enklare köper du en stomme i halm till kransen. Både stommar, snören och band hittar du i blombutiken eller handelsträdgården. En krans kan du ha både på ytterdörren och som bordsdekoration.

Fint inslagna julklappar Slå in dina julklappar i extra fint papper och dekorera med en grankvist, snöre och/eller rosetter. Låt dem gärna ligga framme, under granen eller på annat synligt ställe.

Du kanske redan såg ut årets julgran i somras eller hös­ tas, men nu är det dags att hämta hem den. Rödgranen med sin doft av barr och kåda doftar som en gran ”ska” och är ju den som finns i flest svenska hem.

Foto Mel Poole

Grann gran

4 | 23 Skogsnära  39

röster

4

skogsägares

Vad är det bästa med att vara skogsägare? En fråga som lär få många olika svar beroende på vem man frågar. Här träffar vi fyra skogsägare, från Enviken i norr till Munka-Ljungby i söder, som delar med sig av hur det är att äga skog. Text Sanna Casson och Annsofie Öhman Foto Privat

Ulrika Lind 36 år, har en skogsfastig­het på 86 hektar i Ljusaryd, sydöst om Olofström i Blekinge. Det är en blandskog med mest ädellöv. Hur blev du skogsägare? – Min sambo köpte ett hus år 2006 och i köpet ingick 17 hektar skog. Där och då började vår skogsresa. Ingen av oss hade då någon erfa­ renhet av skog. Några år senare köpte jag själv skog, min mormors föräldrahem på 86 hektar. Det är en blandskog med mest bok och ek.

40  Skogsnära 4 | 23

Har du någon vision eller mål för din skog? – Min skog har min mormors bror brukat i alla år. Han har avverkat för att få ved att elda med och tagit hand om vindfällor som blivit, man kan väl säga att han använt sig av plock/ luckhuggning i liten skala. Det är en gammal, fin skog som jag vill försöka bevara som den är. Jag vill både kunna bruka den och vistas i skogen på ett bra sätt. Mina förutsättningar för ett hyggesfritt skogsbruk är bra där. Finns det någon fråga kring skogen som du är extra engagerad i? – Hyggesfritt skogsbruk. Både jag och alla andra som vistas i skogen ska kunna njuta av den. Vi ska inte störa naturen och djuren för mycket.

Ditt bästa tips till den som nyss blivit med skog? När du ska göra åtgärder i skogen, dela in fastigheten i små områden, och börja med ett av dessa. Blir du inte nöjd med resultatet kan du göra på annat sätt på ett nytt område. Vad tror du om skogens framtid? – Vi kommer behöva skogen mer och mer, allt fler produkter baseras på trädråvaran. Många har fått upp ögonen för det. Sedan är jag inte säker på att man kan ha planteringar på samma sätt som idag, med risker som finns kopplat till klimat, granbarkborrar, bränder och så vidare. I många år har gran varit det som gällt, ser man framåt så väljer man mer tall och löv. En kombination är det bästa.

Mats Nilsson Mats Nilsson, 57 år, äger en skogsfastig­ het med mest gran och björk, cirka 40 hektar utanför Munka-Ljungby, Ängelholm.

projekt för skogen, dels att göra i ordning en bana för fälttävlan, dels att bygga exklusiva bostäder i skogsmiljö. Nu har jag kontakt med kommunen för att se om jag kan få tillstånd till bostadsbygge.

Ett annat tips är att inte skjuta fram en slutavverkning, tills pensionen eller så. När det är tid att avverka, så är det. I annat fall ökar risken för stormskador.

Hur blev du skogsägare? – Jag hade tjänat lite pengar på min verk­ samhet med växthus­odlade småplantor och tyckte det var en bra idé att investera dem i en skogsfastighet. Det var 2010.

Vad är det bästa med att vara skogsägare? – Skogen ligger mig väldigt varmt om hjärtat, jag har ett väldigt stort intresse för den. Det är otroligt avkopplande att ta bilen och köra upp till skogen och ta en runda och se hur allt växer!

Har du någon vision eller speciellt mål för din skog? – Min frus farfar ägde den här marken en gång, så vi tyckte att det var trevligt att köpa just den här fastigheten. Jag har två större

Ditt bästa tips till den som nyss blivit med skog? – Samarbeta med ett skogsföretag och låt proffsen göra det som ska göras i skogen. Det bränner ut en om man ska göra allt själv.

Paula Nohlén

Har du någon vision eller speciellt mål för din skog? – Mitt mål just nu är att lära mig så mycket det bara går om att förvalta en skog. Jag är nybliven skogsägare och har massor att lära. Just nu håller jag på att sätta mig in i hur man bygger upp allt från start. Det handlar om ekonomi: skogskonto och momsregistrering, men också att bara gå runt med skogsbruks­ planen i mobilen och titta på beståndet och se var fastighetsgränserna går och vad som behöver göras.

Finns det några utmaningar med att bli skogsägare? – Eftersom allt är nytt för mig är det en utmaning. Det är lite läskigt, samti­ digt som jag tänker att allt löser sig. Jag har ett fantastiskt bollplank i form av min virkesköpare på Stora Enso. Jag kan ställa vilka frågor som helst, även de dumma frågorna. Jag tror det är bra att ha den inställningen, att våga fråga och be om hjälp när man är nybliven skogsägare. Sedan är det väldigt roligt och utvecklande också att lära sig så mycket nytt.

Vad är det bästa med att vara skogsägare? – Jag njuter verkligen av att vara i skogen. En gång för inte så länge sedan när jag var ute med röjsågen sken solen och det var ett fågelliv att titta på utan dess like. Då satte jag mig på en stubbe och bestämde mig för att inte dra igång röjsågen den dagen, utan bara sitta och njuta. Det är viktigt att man inte bara ser skogen som ett arbete som ska göras.

jägare för att få ned betesskadorna.

34 år, äger en skogsfastig­het med tall, gran och björk, cirka 130 hektar, i Likenäs i norra Värmland. Hur blev du skogsägare? – Jag och min bror har ärvt skogen av vår pappa och farfar. Skogen var deras stora passion i livet. Själv var jag aldrig intresserad när jag var yngre. Men det var ändå självklart att jag och min bror skulle ta över skogen när inte pappa och farfar var i livet längre. Det känns viktigt att förvalta den här skogen som de har älskat så mycket.

Sonny Nordström 68 år, äger en skogs­fastighet med mestadels tall med inslag av björk, cirka 160 hektar, i Övertänger, utanför Enviken i Dalarna. Hur blev du skogsägare? – Genom min fru. Hennes familj ägde en skogsfastighet som vi tog över. Har du någon vision eller speciellt mål för din skog? – Att sköta den på ett bra sätt för att få en livs­ kraftig skog. Jag gör det mesta själv, förutom avverkningen där jag får hjälp bland annat av Stora Enso. Ett mål är att öka antalet björkar i beståndet. Det är en bra tillväxt på löv, det är bra att ha en blandning av olika träslag i beståndet och det är dessutom vackert att se på.

Finns det någon fråga kring skogen som du är extra engagerad i? – Jag tycker att vi måste tänka lite annorlunda när det gäller betesskador. Vi skogsägare måste hjälpas åt att skapa bete för viltet. Det kan inte bara handla om att skjuta fler älgar. Jag ställer fröträd för att få många stammar. På så sätt tål skogen ett visst betestryck. Jag sparar alltid stammar när jag röjer, så att kalvarna når. Vi behöver också ha en bättre dialog mellan markägare, skogsbolag och

Vad tror du om skogens framtid? – Jag tycker att det är viktigt med miljön, men samtidigt måste man vara rationell. Det går inte att sätta av skog och sedan inte sköta den aktivt, då ökar risken för angrepp av till exempel granbarkborren. Sedan är det viktigt att de styrande ger oss klara besked om vad som gäller och att vi vet att det inte är kortsiktiga beslut.

Vad har du för tankar om skogens framtid? – Jag tror att efterfrå­ gan på virke från skogen kommer att öka och att vi kommer använda råvaran på fler sätt i framtiden. Råvaran från trädet är både hållbart och starkt och forskarna tittar på allt fler användningsområden. Jag tror också att vi kommer ha fler lövträd i våra skogar i framtiden, det finns risker med att ha ett ensidigt bestånd och exempelvis björk är ett fantastiskt trädslag.

4 | 23 Skogsnära  41

Räntan på skogspengar når nya höjder placera idag för att säkra framtidens fröjder.

Ta vara på potentialen i din skog Det är alltid viktigt att vara aktiv i skogen och avverka i rätt tid. Just nu är efterfrågan på virke stor och vi erbjuder historiskt hög ränta på vår betalplan. Med betalplanen kan du tryggt se pengarna växa samtidigt som du ger ny växtkraft till en ny generation ungskog – det ger dig dubbel tillväxt! Allt växer när du tar hand om det Din virkesköpare ger gärna tips och råd om möjligheterna med betalplan med ränta och annat som rör aktivt, lönsamt och miljöriktigt skogsbruk. Välkommen att höra av dig!

Lös krysset och vinn en flaska för dryck Vi lottar ut två stycken flaskor i rostfritt stål för både kall och varm dryck bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 2 februari till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i kryss #3, 2023 får varsin flaska: Bengt Andersson i Gunnarskog och Göran Björck i Orsa Foto Lasse Arvidson

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Foto Lasse Arvidson

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun