Skogsnära #1 2023

Magasin för skogsägare

# 1 | 2023

5

vandringsleder som du inte får missa

Ett skogsbruk förgyllt av får + Kläder och konst av gamla granar + Lättare och högre vindkraftverk i trä + Så avverkar vi skogen i framtiden

Från frö till livskraftig skog Så lyckas du med föryngringen

Foto Lasse Arvidson

36

Foto Anette Andersson

30

38

Foto Modvion

# 1 | 2023

6 14 16

6

Foto Lasse Arvidson

TEMA

21 27 30 36 38 40

På besök hos skogsägarna i Värmland som älskar sina får.

Nya regler för virkesmätning.

Just nu i din skog. Dags för röjning!

Föryngring 18–29.

Vilken planta ska jag välja?

Vägen till den perfekta plantan.

Upplev Sverige till fots i sommar.

Tips på vandringsleder.

Stoppa granbarkborren.

Framtidens vindkraft av trä.

Trakthyggesbruk eller hyggesfritt?

Foto Örjan Henriksson

LEDARE

18 TEMA Föryngring

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktörer Sanna Casson och Annsofie Öhman Art director Thomas Rissveds Produktion Confetti Tryck Ruter Omslagsfoto Lasse Arvidson Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 2003-2110 Ansvarig utgivare Christian Bergman

Var med och skapa en ny framtid Växter och djur vaknar ur vinterdvalan och får ny energi tack vare mer solljus.

Hur skapar du mer energi i vardagen?

Själv hämtar jag energi genom att bara gå ut i skogen och sätta mig i en solig backe när det börjar torka upp i marken.

Det är helt underbart att kunna göra.

Det är dags att ta sig ut i skogen och inventera efter vintern och planera vad för åtgärder som ska vidtas under året.

Oavsett vad du har för mål med att äga skog ökar du chanserna till en väl­ mående och mer lönsam skog genom att vara en aktiv skogsägare. Du bygger för framtiden så att nästkommande generation kan fortsätta att dra nytta och glädje av den. Så snart tjälen släp­ per kan du exempelvis plantera. Vet du hur din mark ser ut och vad för träslag som passar bäst? Det är nu du bestäm­ mer hur din framtida skog ska se ut.

Varför inte testa något nytt träslag? All forskning som pågår med att rusta våra plantor för klimatförändringarna är spän­ nande och nödvändig för att få ännu mer livskraftiga skogar. Tänk dig att få 20–25 procent högre tillväxt! Jag hoppas att vi i detta nummer kan inspirera och vägleda dig inför ditt beslut. Även ett litet frö göra stor skillnad för framtiden.

Ett annat beslut som många skogsägare står inför är val av avverkningsmetod.

Det finns flertal olika sätt att avverka sin skog på. Metoderna utvecklas ständigt och genom forskning lär vi oss mer för varje dag. Olika skogar har olika förut­ sättningar, men det som alla skogar har gemensamt är att de blir mer produktiva om de sköts aktivt oavsett metod. Läs mer i vår artikel om vad de olika meto­ derna innebär.

Passa även på att läsa om våra vand­ ringstips, hur du upptäcker barkborren eller om vårt spännande samarbetspro­ jekt – vindkraftverk helt i trä.

Jag får önska en trevlig och aktiv vår!

Christian Bergman marknadschef Stora Enso Skog

1 | 23 Skogsnära 3

Kläder och konst av gamla granar Varje år säljs ungefär tre miljoner julgranar i Sverige. De flesta hamnar på återvin­ ningscentralen och en del av dem samlas in för att exempelvis ge fjärrvärme.

Men Skogsindustrierna ville se vilka fler möjligheter som finns att använda råvaran från skogen och lyfta frågan om cirkularitet. De gav modedesigner Ida Klamborn och konstnär Peter Lindberg i uppgift att ge uttjänta julgranar ett nytt liv. Den 18 april kommer deras respektive verk att visas och auktioneras ut på Skogsindustriernas framtidsmöte. Överskottet från auktionen ska oavkortat gå till Ukraina.

– Modebranschen är en stor båt att vända när det kommer till att ställa om till bättre och mer cirkulära material. Men efterfrågan finns och det är i textilutvecklingen det syns mest. Den upptäcker ständigt nya material som kan ersätta fossila och utsläppstunga fibrer. Under tygmässan i Paris finns exempelvis en hub där man visar upp förnybara fibrer. För varje år växer den och snart kommer den att innefatta alla som står på mässan, säger Ida Klamborn.

Källa | Skogsindustrierna

CO2

Visste du att?

Ett kalhygge binder mer koldioxid än det släpper ut redan tio år efter avverkning. Det visar en ny forskningsstudie av brukade skogar i Norden. Det är trädens tillväxt som avgör kolbalansen i de brukade sko­ garna, enligt studien. Markens koldioxidavgivning genom nedbrytning har mindre betydelse och verkar vara mer eller mindre densamma oavsett skogens ålder, enligt forskarna. Totalt täcker studien ett 68 kvadratkilometer stort skogsland­ skap, bestående av skogar i olika åldrar, från hyggen till äldre skogar, i Svartber­ gets försökspark i Vindeln.

Källa | skogen.se

Trä från Stora Enso i skid-VM i Slovenien Stora Enso var stolt sponsor för skid-VM som hölls i Planica i Slovenien i slutet av februari och början av mars. Målet var att på olika sätt bidra till ett hållbart event.

– Klimatförändringarna påverkar oss alla och syns även i vintersport­ evenemang, i allt från krympande glaciärer till minskad snöpackning och brist på snö. Stora Enso vill på ett konkret sätt visa hur användningen av fossilfria och förnybara produkter kan bidra till att minska klimatpåverkan och skapa mer hållbara evenemang, berättar Johanna Kairi, projektledare.

Paviljongen i Planica är byggd av Stora Enso-trä. Det handlar om mas­ siva träelement i laminerat fanérvirke ( LVL) från Stora Enso Varkaus fabrik i Finland och korslaminerat trä (CLT) från Bd. St Leonhard fabrik i Österrike.

Terrassen är byggd i thermowood, värmebehandlat virke, från Stora Ensos bruk i Latvien.

– Trä lagrar koldioxid under virkets livscykel, vilket kan innebära över 100 år. Materialet till den här paviljongen binder lika mycket koldioxid, som släpps ut under totalt 200 flygningar fram och tillbaka från Norden till Planica, säger Johanna Kari.

Stora Enso har även bidragit med byggmaterial för arenor på stadion, pappersmuggar, brickor, 3D-printade biokompositmöbler för VIP-lanse­ ringsområdet och papper till mediacentret. I stället för en blomma får medaljörerna en skogsplanta för plantering i en förpackning av Stora Enso.

Det här är femte gången som Stora Enso går in som sponsor i skid-VM.

4 Skogsnära 1 | 23

Läs mer om hur du kan ta ut grot på storaenso.com/skog

Naturen inspirerar våra hem

Dags att fixa till där hemma i vår, med lite ny färg eller tapeter med äkta hemkänsla? Trenden är att naturen fortsätter vara en stark inspiratör när vi inreder våra hem.

Skogens grönska och livskraft hittar du i den här lekfulla men samtidigt stilrena tapeten med ekmotiv. En ek kan husera upp till 1 000 djurarter sägs det och tittar man noga på tapeten så kan man hitta ett 20-tal olika insekter bland bladen. Tapeten In the Oak finns på Boråstapeter.

Återställning av våtmarker Stora Enso kommer att starta ett nytt projekt för att återställa våtmarker i vår.

Våtmarker är viktiga livsmiljöer för många arter, men under årens lopp har deras naturliga tillstånd försämrats, till exempel genom dränering. Därför har Stora Enso börjat återställa våtmarker i Sverige och Finland genom att bland annat täppa igen diken. På så sätt bidrar man till att vegeta­ tionen och andra arter återhämtar sig, vilket ökar den biologiska mångfalden.

Läs mer på storaenso.com/skog

Foto Lasse Arvidson

Visste du att om du vid en slutavverkning tar ut grot (grenar och toppar) kan uttaget förse 15 villor med värme och el under ett helt år? Siffran bygger på en avverkning på 1 000 m3fub, där grotuttaget är 350 m3S eller 300 MWh.

Stora Enso Harvesting Partner – ett nytt koncept utvecklar branschen

Foto Thomas Rissveds

Nu gör Stora Enso det enklare för maskinförare att starta eget inom avverkningsbranschen.

Genom det nya konceptet Stora Enso Harvesting Partner får entreprenören ett helt paket av tjänster, medan Stora Enso Skog säkrar långsiktiga och nära samarbeten med skickliga och engagerade utförare.

Stora Enso Harvesting Partner innebär ett fyraårigt kontrakt där entreprenören hyr nya maskiner under avtalsperioden. I partnerpaketet ingår även bokföringstjänster, HR-tjänster och utbildning.

– På så vis sänker vi trösklarna för nya och ofta unga entreprenörer. Framför allt slipper de utmaningen i att ordna med finansieringen av maskinerna och de blir också del av vårt Stora Enso-nätverk av utvalda leverantörer, experter och partners. Det gör att de kan fokusera på själva kärnverksamheten och innebär också ett tryggare företagande, konstaterar Mattias Bränngård som ansvarar för Stora Enso-koncernens upphandling av avverknings­ tjänster.

Kvinnliga jägare – se hit!

Stora Enso har startat upp sin försäljning av jakträtter i viltvårdsområden inför jaktåret 2023–2024. Målet är att jakträtterna ska upplåtas till jägare med stort intresse för jakt och vi prioriterar kvinnliga jägare och ungdomar i urvalet.

Läs mer på storaensojakt.nu

1 | 23 Skogsnära 5

Göran och Kari, utanför en av de gamla bodarna på gården.

Skylten fick Kari i 50-årspre­ sent av grannar.

6 Skogsnära 1 | 23

Göran och Kari Lewin

Ett skogsbruk förgyllt av får

Bor: I Åsteby, utanför Torsby i Värmland.

Familj: Göran, Kari, Lovisa 19 år som bor hemma, fyra utflugna barn och ett barnbarn.

Skogens karaktär: Främst gran och tall. Inslag av löv, såsom björk och asp.

Omfattning: 300 hektar.

De äger ett stort skogsskifte, jobbar nästan heltid och driver dessutom ett mindre lantbruk med 47 lurviga får. Det blir inte mycket vila för Kari och Göran Lewin i Värmland, men för dem är avkopplingen att vara hemma på gården och njuta av djur och natur.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

S

olen tittar försiktigt fram mellan molnslöjorna på himlen. Det är kyligt i luften och på gårdsplanen ligger några isiga fläckar av snö.

Ett gäng gräddvita får betar i en hage. Här, i den lilla byn Åsteby, strax utanför Torsby i Värmland bor Kari och Göran med äldsta dottern Lovisa, 19 år. Boningshuset från 1914 är ljusgult med vita dubbeldörrar och här har paret bott i nästan 40 år.

– Det var en slump att vi hamnade här. Jag jobbade på sjukhuset i Torsby och hjälpte mannen, August, som bodde ensam i huset, med rehabilitering efter en stroke. Vi fick en fin kontakt och han visade mig runt på gården en gång. Han bjöd på saft och var så stolt över sin gård. När han dog och vi hörde att gården var till salu funderade vi på om vi skulle kontakta släktingarna för att säga att vi var intresserade. Det var tur att vi gjorde det, de visste vilka vi var och ville att vi skulle köpa, berättar Kari.

Frihetskänsla i skogen August önskan var att gården skulle hänga ihop med skogen. Men på den tiden, under 80-talet, var det inte helt okomplicerat att köpa skog och familjen fick först nej från Lantbruksnämnden för att förvärva marken och köpte inledningsvis går­ den utan mark. Men några år senare när reglerna förenklades kunde köpet gå igenom. Göran och Kari har dessutom köpt till skog under årens gång och äger nu strax över 300 hektar skog bestående av gran, tall, björk och lite asp.

1 | 23 Skogsnära 7

Kari och Göran kan rekommendera andra skogsägare att skaffa får.

Många får är oerhört sociala, här hälsar Mysan på hunden Baltazar.

– Det är en härlig känsla att ha sin egen skog att gå runt och fundera i, det finns en frihet i det, säger Göran.

Varken Kari eller Göran hade tidigare ägt skog, men när man är uppväxt så nära inpå skogen har man lärt sig mycket ändå, menar Kari.

– Pappa körde timmer och vi har alltid tillbringat mycket tid i skogen. Mormor och morfar ägde skog och som tonåring planterade jag skogsplantor som sommarjobb, berättar hon.

Gården är omgiven av åkrar, just nu strösslade med vit snö. I horisonten En stor fördel med fåren skymtar Hovfjället, där barnfamiljer åker slalomskidor på vintrarna. Här finns är att de håller markerna också fina vandringsleder och längd­ öppna och ger både skidspår. skinn, ull och kött.

Uppe på en liten kulle strax bakom huset har Göran och Kari tillbringat mycket tid. Det är en öppen plats, dit solen ofta hittar.

Där finns asp och rönn och en ståtlig gran som barnen klättrade mycket i när de var små. Hit tog familjen ofta med sig fika och stannade upp en stund. Härifrån ser de sitt skogsskifte och har utsikt över fåren som betar.

– Det är en mysig plats där man får en fin överblick över naturen, säger Kari.

8 Skogsnära 1 | 23

Fårägare av en tillfällighet Att de skulle bli ägare av 47 får var inte en självklarhet.

– På Görans 30-årsdag fick han en lammunge som present av några bekanta. Fåret döptes senare till Che­ fen och hon var oerhört charmig. Med tiden köpte vi fler får och på den vägen är det. En stor fördel med fåren är att de håller markerna öppna och ger både skinn, ull och kött, säger Kari.

När Kari kommer ut till hagen kommer några grå­ spräckliga får mot henne och buffar försiktigt på henne.

– Många av våra får är oerhört sociala. De har också sina egna personligheter. Sara brukar gilla att bli kliad bakom örat. Sedan har vi princess Mary och baggen Bääärtil som båda har sina egenheter.

Håller undan sly Fåren består av fyra olika raser: den brittiska rasen leicester och de svenska lantraserna rya, finull och päls­ får, som det blir fin ull av. På våren och sommaren betar fåren fyra kilometer bort i skogen. Göran och Kari sätter upp en jättehage på 30 hektar med ett 145 centimeter högt rutnät varje vår, som de sedan tar bort på hösten.

Jobbet är tidskrävande, men de tycker att det är värt det.

Kari säljer skinn från de egna fåren. ”Jag kan inte påstå att marknadsfö­ ring är min bästa gren, men skinnen brukar säljas ändå”, säger Kari.

– Fåren betar och håller undan sly. Både fåren och sko­ gen mår bra av det. När vi går till hagen första gån­gen på våren med vallhunden Willy, så blir fåren ivrigare ju närmare hagen vi kommer, de vet vad som är på gång, säger Kari.

Hälften av tackorna betäcks på hösten, vilket innebär lamning på våren. Ibland behöver fåren lite hjälp vid förlossningen. Det kan handla om att lägga ett ben rätt eller hjälpa till att dra ut den lilla.

– Det är en härlig känsla när det går bra, vilket det gör för det allra mesta.

Stor efterfrågan på fårskinn Lite tyngre är det när får och lamm ska skickas till slakt.

Samtidigt är det en del av ett jordbruk. Göran och Kari har frysen full av lammkött för eget bruk. Sedan säljer Kari fårskinn. I en av bodarna på gården ligger de mjuka fårskinnen upplagda på rad. De är gräddvita med små stänk av svart, ljusgrått, mörkgrått och allt däremellan.

Fårskinnen brukar beredas i Tranås och det tar några månader innan de är klara. Efterfrågan är stor på skinnen och det brukar inte vara några problem att sälja dem.

– Jag brukar lägga upp bilder på Facebook och

berätta att jag har skinn till salu. Jag kan inte påstå att marknadsföring är min bästa gren, men skinnen brukar säljas ändå, skrattar Kari.

Hon skickar också fårens ull till spinnerier för att göra garn. Den har visat sig ha god kvalitet och Kari har belö­ nats med många priser i Ull-SM, 17 priser närmare bestämt.

– Man skickar in ullen för bedömning. Sedan tittar en jury på ullens kvalitet. Det är en lite rolig grej, säger Kari.

Garner i mossgrönt, brunt och grått ligger nystade i ett vackert gammalt tråg. Ullen kommer från familjens får och garnet är spunnet i Dala-Floda i Dalarna.

I ett av rummen på nedervåningen har Kari en stor vävstol i ljust trä, där hon väver mattor med garn av egen ull. Hennes fingrar arbetar vant med det grå och vita garnet, som långsamt bildar ett mönster. Förr stod en vävstol i många svenska hem, idag har det blivit ganska ovanligt. Kanske är möbeln för stor och otymplig, kan­ ske tar vi oss inte tid att väva i ett samhälle, där allt går snabbare. Men för Kari är det en skön och avkopplande syssla och det känns extra fint att garnet kommer från de egna fåren.

Klippningen av fåren har Göran skött. Han har också haft som extrasyssla att åka runt och klippa får på andra gårdar.

1 | 23 Skogsnära 9

Garnet från de egna fåren är spunnet vid Wåhlstedts i Dala-Floda.

Vad ska man tänka på när man klipper får?

– De ska vara torra och inboxade på en lugn plats. Fåren bör klippas på våren och hösten. Att klippa får kan ta lång tid och vara väldigt svårt i början, men som med allt annat så ger övning färdighet. Nu klipper jag ett får på ungefär en minut, berättar Göran.

Skulle ni rekommendera andra skogsägare att skaffa får?

– Absolut. Man behöver inte ha så många. De är säll­ skapliga och det blir så fint där de betar. Har man höautomater, så kräver de inte jättemycket jobb heller, säger Kari.

Kari och Göran funderar på att minska antalet till runt 20 får. De har trots allt andra jobb, förutom gården och skogen. Kari är rehabilteringsassistent på sjukhuset i Torsby och tränar människor som exempelvis haft en stroke eller gjort en höftoperation för att kunna röra sig på ett bra sätt igen. Göran jobbar med att bygga broar och sätta räcken på bilvägar, ofta i Norge. Då är han borta i längre perioder, för att sedan komma hem och fokusera på arbetet på gården.

Kari väver mattor av fårens ull.

10 Skogsnära 1 | 23

Sonen Pär, 28, bor i Gällivare, men kommer och hälsar på i barndomshemmet då och då.

För inte länge sedan sålde vi jätte­ fina granar till ett lokalt sågverk, de skulle användas till ett hyreshus som ska byggas i Torsby. Det är härligt när man ser vad ens skog kan bidra till rent konkret.

– Men det är något helt annat. Att gå runt i sin skog eller pyssla med djuren ser jag som avkoppling, säger Göran.

Granar blev hyreshus Göran och Kari ser delar av sin skog från köksfönst­ ret. Den består främst av gran och tall, men har också inslag av löv såsom björk och asp.

– Vi säljer mest gran. För inte länge sedan sålde vi jättefina granar till ett lokalt sågverk, de skulle användas till ett hyreshus som ska byggas i Torsby.

Det är härligt när man ser vad ens skog kan bidra till rent konkret. Det känns också roligt att det är lokalproducerat, säger Kari.

Paret har en digital skogsbruksplan hos Stora Enso, där de får en överblick över vilka åtgärder som gjorts och hur planeringen ser ut framåt. De går ofta runt i sin skog för att se hur träden mår eller bara för att ta en skön promenad. De har röjt ur en liten skogsslinga på runt fem kilometer, där de ofta går med hundarna.

– Ibland ser man något vindfälle som behöver tas om hand och så brukar vi hugga ved för eget bruk. Men i huvudsak tar vi hjälp av Stora Enso med skogsskötsel som röjning, gallring och avverkning.

Plantering sköter vi själva och då är det ofta bar­ rotsplantor som ska ned i jorden, berättar Göran.

Det som står närmast på planeringen är att bygga en ny skogsbilväg för att maskinerna lättare ska komma fram och för att man ska minimera körska­ dorna när det är dags för gallring nästa gång.

Pionjärer inom solceller Familjen har varit förskonade från granbarkborren.

Däremot har en del höststormar och tung snö bidra­ git till toppbrott på ganska många tallar och granar.

– Man är ju alltid lite orolig för saker som kan hända med skogen. Samtidigt finns det saker man inte kan påverka och det man kan göra är att sköta skogen på ett bra sätt, menar Göran och Kari.

Vissa äldre träd vill de spara i skogen för att gynna den biologiska mångfalden. Att värna om djur och natur och att utnyttja de resurser som finns är viktigt för Kari och Göran. Redan 1994 skaffade 1 | 23 Skogsnära 11

Fågelholkarna har Göran fått som betalning för fårklippning.

de solfångare. För åtta år sedan installerade de solceller.

– Vi var väl lite av pionjärer på det området. Det fanns en producent av solceller i Sunne och vi var en av hen­ nes första kunder, säger Kari.

Idag när priserna stigit så mycket på el är de extra glada för att ha både solceller och solfångare på sina uthus.

Fem barn och ett barnbarn Göran och Kari har delat upp jobbet på gården mellan sig. Göran kör traktor och sköter skogen mer, medan Kari är huvudansvarig för fåren. Men när det kommer till stora saker som ska göras så jobbar de ihop.

– När vi ska flytta fåren och sätta upp hagen hjälps vi åt. Vår yngsta dotter, som fortfarande bor kvar hemma, är bra på maskiner och hon brukar hjälpa till, berättar Kari.

12 Skogsnära 1 | 23

Göran och Kari har totalt fem barn, varav Lovisa bor hemma, medan de andra fyra är utflugna. En bor i grannbyn och de andra i Stockholm, Oslo och Gällivare.

– Titta vi har fått ett första barnbarn, säger Kari stolt och visar ett foto på lilla Ellie, fyra månader som bor i Oslo.

Att barnen ska ta över gården och skogen ser de inte som någon självklarhet.

– Det är klart att det vore roligt om någon av dem vill ta över. De är ju uppvuxna nära naturen och skogen.

Samtidigt måste de få leva sina liv och de ska inte känna någon press.

Kari och Göran bor nära sin skog och tar ofta promenader för att se hur skogen mår. De tar hjälp av Stora Enso med röjning, gallring och avverkning.

Det är klart att det vore roligt om någon av barnen vill ta över.

De är ju uppvuxna nära naturen och skogen. Samtidigt måste de få leva sina liv och de ska inte känna någon press.

1 | 23 Skogsnära 13

Nya regler för mätning av sågtimmer

Dagens regler för mätning av sågtimmer har en svaghet. Det handlar om så kallade toppformtalsmatriser som missgynnar stockar med avvikande form. Från första augusti i år kommer därför Biometria inte längre räkna fram fastvolymen (m3 fub), med hjälp av en matris.

– Det är en positiv utveckling. Det är viktigt att virket mäts på ett så korrekt sätt som möjligt, säger Lars Johanson, affärschef på Stora Enso Skog och ordförande för den nationella sågtimmerkommittén inom Biometria.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

14 Skogsnära 1 | 23

V

arje år avverkas cirka 96 miljoner kubik­ meter virke i Sverige. Virket mäts bland annat för att avgöra hur mycket du som skogsägare ska få betalt. Det allra vanligaste sättet att utföra ersättningsgrundande mätning i Sverige, är att virket körs till en industri där det mäts in av oberoende virkesmätare från Biometria, en opartisk organisation som kvalitetssäkrar virkesmätningen i Sve­ rige. Exempel på vad som bedöms och mäts är trädslag, kvalitet, diameter och längd.

– Merparten av det timmer som vi köper av skogs­ ägarna går till sågverk där virket stockmäts, det vill säga att alla stockar mäts var för sig. Mätningen sker efter ett nationellt regelverk där sågverkets mätram fastställer stockens toppdiameter under bark och längd. Med dessa mått räknar sedan Biometria ut toppcylinder­ volymen – m3 toub – som sedan räknas om till m3 fub via en toppformtalsmatris. Problemet är att matrisens omräkningstal slår fel mot leverans av stockar med liten avsmalning eller stor avsmalning. Matrisomräkningen ska nu fasas ut vilket är möjligt med den tekniska ut­ vecklingen i mätramar. Detta är något som vi ser positivt på, säger Lars Johanson.

Uppgradering av mätramar Sågverk som vill fortsätta handla timmer i måttslaget m3 fub behöver nu uppgradera tekniken i sina mätramar,

så att stockarnas fasta volym kan mätas direkt i mätramen. Skogsnäringen och Biometria har därför beordrat alla såg­ verk/mätramsleverantörer att ta fram en ny fastställd m3 fub – topprot m3 fub – direkt i mätramen. Klarar sågverken inte detta innan 31 juli kan sågverket eller dess leverantörer inte handla i måttslaget m3 fub i affären med skogsägaren.

Lars Johanson, affärschef Men toppformtalsmatrisen har redan börjat på Stora Enso Skog. fasas ut. − Våra tester visar att i princip alla mätramar som finns på de svenska sågverken nu kan klara det nya sät­ tet att mäta. Arbetet som skulle ha varit klart förra året har försenats på grund av pandemin med påföl­jande komponentbrist och de restriktioner som funnits ute hos mätplatsägare. Nu behöver vi ta gemensamt ansvar mellan Biometria, virkesköpande företag, sågverk och mätramsleverantörer och tillse att vi följer den revide­ rade tidplanen och genomföra de åtgärder som krävs för att fasa ut matrisfubben senast 31 juli 2023, säger Ingela Ekebro, vd på Biometria. m 3 toub = Toppcylindervolym under bark. m 3 fub = Hela stockens volym undert bark.

Mätning av timmer • Biometria är en opartisk organisation som kvalitetssäkrar virkesmätningen i Sverige.

• Virkets kvalitet avgör om det kan användas till sågtimmer, massaved eller biobränsle.

Det mäts på olika sätt utifrån kvalitet och måttslag.

• I Sverige finns olika standardmetoder för att utföra ersättningsgrundande mätning, för att mäta hur stor betalningen blir för skogs­ råvaran. Exempel på faktorer som mäts är träd­slag, sortiment, kvalitet, kvantitet, diameter, längd och volym.

• Vid stockmätning mäts längd och diameter under bark på varje stock. Vid stockmätning av sågtimmer finns två måttslag; toppcylin­ dervolym (m3 toub) respektive fast­volym (m3 fub). Stockarnas längd och diameter mäts vanligtvis automatiskt i en mätram.

• Travmätning innebär att en hel trave stockar mäts samtidigt och sker vanligtvis på for­ don. Mätningen kan antingen utföras manu­ ellt av en virkes­mätare eller via fjärrmätning.

Källa | Biometria

1 | 23 Skogsnära 15

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Just nu i din skog April, maj och juni Inventera föryngringen Inspektera dina nya föryngringar innan växtligheten kommer i gång för det blir mycket löv och annat grönt i skogen. Om många plantor har dött och det har uppstått stora luckor kan du behöva hjälpplan­ tera. Ju tidigare en hjälpplantering sätts in, desto större chans har du att få ett jämnt framtida bestånd. Din virkesköpare kan hjälpa dig med beställning av plantor.

Rensa skogsdiken Rensa gamla diken som slammat eller vuxit igen, så att vattnet kan rinna fritt. Välskötta diken ger bättre markförhållanden och bidrar till en friskare skog som växer bättre.

Har skogsbilvägen klarat vintern?

Ta en tur på dina skogsbilvägar och se hur de har klarat vintern och tjälloss­ ningen. Skogsbilvägar i bra skick är extra viktigt om du planerar att avverka i sommar eller höst.

Börja med att rensa bort grövre växtlighet som grenar och andra hinder från alla vägdiken. Var extra noggrann vid vägtrummorna, som kan slamma igen eller blockeras vid till exempel snösmältningen.

Dikesrensning kräver inga tillstånd eller anmälan, men kräver samråd enligt miljöbalken.

Planteringsdags!

Så snart tjälen släpper kan man börja plantera, i sydligaste Sverige redan i mars, april. Läs mer om hur du lyckas med föryngringen på sidan 19.

Granbarkborren – sök och plock Vårvärmen väcker granbarkborren ur sin vintervila. A och O är därför att kolla skogen regelbundet, börja söka där det tidigare varit angrepp och i hyggeskanter. Angripna träd ska avverkas och transporteras till industrin. Upptäcker man nya angrepp tidigt, kan man rädda det mesta av virkesvärdet och bromsa fortsatta angrepp. Läs mer på sidan 36.

Låt veden torka luftigt!

Veden ska klyvas tidigt på våren, så att den kan torka i den torra vårluften. Lägg veden i en hög på vedbacken eller stapla i en luftig hög. Vinden måste kunna komma åt och torka veden. Vårregnet gör att porerna öppnar sig och veden torkar ännu bättre. Innan midsommar ska veden vara inne i vedboden, för då börjar luftfuktigheten så smått öka.

16 Skogsnära 1 | 23

Ut och röj – det är vår!

Våren är en smart tidpunkt att röja i sin skog. Växt­lig­ heten har inte kommit i gång på allvar, vilket gör att du får en bra överblick och minskar risken att skada gran- och tallplantor som du vill behålla. Ett annat plus är att det ofta är lagom varmt i skogen.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Här delar vi med oss av några tips till dig som tänker röja själv.

Avsätt tillräckligt med tid. Räkna med två dagar per hektar som ”hobbyröjare”. Kanske till och med ännu längre om du är sent ute med röjningen. Rikta därför in dig på bestånd där du har ”initiativet”. Det tar längre tid och är jobbigare att röja ju tätare och högre skogen är.

Planera din röjning, det är där du tjänar in tiden. Många tycker att den bästa metoden är att röja i stråk.

Så här röjer du i stråk. Börja röj längst in eller i ena kanten av området du tänker röja. Röj i stråk på fyra till fem meter, så att du kan hålla en hyfsat rak gräns. Vänd tillbaka när du har använt upp halva tanken, så att du har nära till dunken när bensinen är slut.

Använd ordentliga skyddskläder; hjälm med hör­ selskydd och ögonvisir, skyddshandskar, tåliga kläder samt grova skor med sågskydd. Använd gärna skydds­ glasögon. Tips: Hörselkåpor med musik eller radio i gör att arbetet blir roligare!

det dålig täckning.

Se till att någon annan vet var du arbetar.

Jobba med en röjsåg med vass klinga. Är du ovan, lär dig mer om såg­ tekniker och arbetsmetoder på någon av de kurser som finns.

Hinner du inte röja allt du tänkt själv?

Röj enklare, mindre områden själv och anlita ett proffs till de andra. Tänk på att du vinner på att inte vänta för länge med röjningen!

Tänk på säkerheten. Packa ned första förband och bär det så att du lätt kan komma åt det om olyckan är framme. Med mobil kommer man långt, men ibland är

När är det dags att röja?

Du glesar ut ungskogen genom att ta bort en del av stam­ marna och klenare träd av sämre kvalitet. Träden du sparar får större möjlighet att växa och utvecklas. Röjningen är grunden för att förstagallringen kan göras i tid.

Ungskogsröjning av gran görs normalt när barrstam­ marna är två till tre meter höga. På bördig mark kan det vara dags redan efter fem till sju år. Minst en till röjning vid 15–20 år.

I en barrföryngring med mycket löv kan en första lövröjning behöva göras redan när barrplantorna är cirka en meter höga.

Handlar det om täta självföryngringar av tall kan röjningen delas upp i två steg. Först vid cirka en meters höjd och sedan skjuts den egentliga ungskogsröjningen upp till fem till sex meters höjd, så kallad älgsäker höjd.

Täta självföryngringar av björk kan ofta behöva röjas i tre omgångar.

1 | 23 Skogsnära 17

TEMA – Föryngring

Skapa en bra grund för din framtida skog Vad ska du tänka på för att lyckas med föryngringen? Vilka plantor och trädslag ska du välja och hur tar man egentligen fram den perfekta plantan? I det här numret fördjupar vi oss i föryngring.

18 Skogsnära 1 | 23

Så lyckas du med föryngringen Snart är det dags att skörda den mogna skogen och sedan ska ny skog upp på hygget. Matilda Olsson berättar hur du kan tänka för att öka chansen till en lyckad föryngring.

Text Annsofie Öhman Foto Örjan Henriksson

D

en har stått där i många decennier, men nu har tiden kommit för att ta ner den mogna skogen.

Men det är inte bara avverkningen du behöver ta ställning till då, utan även hur du vill att din framtida skog ska se ut.

– Starta med planeringen redan innan avverkningen, det ökar chansen till en framgångsrik föryngring, säger Matilda Olsson som är skogsvårdsansvarig på Stora Ensos dotterbolag Sydved och något av en expert på plantor och plantering sedan sina år på Svenska Skogsplantor.

Samma trädslag eller något nytt?

Det är många moment att ta ställning till i hela föryng­ ringsprocessen – trädslagsval, plantering eller själv­ föryngring, markberedning eller inte, typ av plantor, hinner jag plantera något mindre område själv eller ska jag leja ut all plantering?

– Även om man som skogsägare inte gör så mycket av det praktiska själv, så tycker jag att det är bra att ha kunskap om alla steg. Samarbetar man med Sydved eller Stora Enso så får man både hjälp och guidning på vägen för att kunna nå ett optimalt resultat, men samti­ digt är det alltid du som skogsägare som bestämmer!

En av de första frågorna att ta ställning till är vad man vill ha ut av den nya skogen.

– Ska det vara samma trädslag eller något nytt? Börja med att kolla hur skogen som ska avverkas ser ut nu, fundera på vad som har fungerat bra eller inte så bra.

Finns det något som skulle kunna bli bättre i den framti­ da skogen? säger Matilda.

Plantering är vanligast Den vanligaste föryngringsmetoden är plantering, ungefär 80 procent av all skog i Sverige planteras. Inte så konstigt, då metoden fungerar bra på i stort sett alla marker och återbeskogningen kommer i gång snabbt.

Två andra metoder är sådd och naturlig föryngring, från fröträd eller skärmställning av gran. Vanligast är att ställa fröträd av tall; när man avverkar lämnar man kvar fina tallar med stor trädkrona så att det blir mycket frö av bra kvalitet. Det passar framför allt på torra och magra marker.

– Enligt skogsvårdslagen måste föryngringen göras

inom tre år efter avverkningen och många skogsägare brukar också vilja att det planteras relativt snart efter avverk­ ningen. Speciellt om det är bördiga marker, då får plantan mindre konkurrens av gräs och annan växtlighet, konstaterar Matilda.

Titta på marken

Matilda Olsson, skogsvårdsansvarig på Sydved.

När du funderar på vilket eller vilka trädslag du ska välja är ett tips att titta på hur marken ser ut, ofta ger det en bra vägledning.

– Tallen trivs bra på marker som är torra och karga, medan granen föredrar fuktig och bördig mark. Björk växer gärna i fuktigare områden, där den lätt självföryngras. I ett och samma Mitt bästa tips är att bestånd kan det bli så att man väljer gran i vara ute i god tid. Då svackan, tall på höjden och låter björken ta en naturlig plats i de blötare partierna, säger blir det enklare för alla Matilda. inblandade att göra På lerjordar passar det bra med lövträd som ett riktigt bra jobb! till exempel ek, lind och asp.

– Under många år har fokuset varit på att plantera gran. Men för 3–4 år sedan när gran­ barkborren började angripa träden, minskade intresset för gran, till förmån för tall. Trenden nu är att man föryng­ rar med lite mer lövträd, till exempel blandar man in löv i barrplanteringar.

Gynnsammare växtklimat med markberedning Vare sig det gäller plantering eller självföryngring så bru­ kar Matilda rekommendera markberedning, det passar på nästan alla typer av hyggen.

– Markberedning gör att man skapar ett gynnsam­ mare växtklimat samtidigt som plantan får ett försprång mot annan vegetation. Metoden skapar bra planterings­ punkter och gör planteringsarbetet enklare. En annan stor fördel med markberedning är att man minskar risken för angrepp av snytbaggen. Plantorna sätts i blottlagd jord och snytbaggen rör sig inte gärna över öppna ytor.

När man markbereder så vänder man jorden så att mineraljorden blottläggs, två vanliga metoder är hög­ läggning och harvning.

1 | 23 Skogsnära 19

Foto Sara Landstedt

TEMA – Föryngring

– Bäst är att markbereda växtsäsongen innan man ska plantera, då gör väder och vind att tiltorna sjunker ihop och luftfickorna som bildas vid markberedningen för­ svinner. Det skapas då fler bra planteringspunkter och plantorna får bättre kontakt med marken och har större chans att ta sig, säger Matilda.

Ska det vara samma trädslag eller något nytt? Börja med att kolla hur skogen som ska avverkas ser ut nu, vad har fungerat bra och inte så bra.

Bördigheten spelar roll i plantvalet

När du ska beställa plantor är det klokt att vara ute i god tid, så att du får tag på den typ som passar bäst för marken. Huvudtyperna är täckrot, barrot och en kombination av dessa, pluggplanta eller TePlus som den också kallas.

Täckroten, som har en torvklump med sig, är det naturliga valet för många föryngringar, då den är enklast och snabbast att plantera.

Barroten har rötter fria och är lite grövre.

– Vilken planttyp man väljer beror på hygget och hur bördig marken är. På markberedda hyggen fungerar oftast täckrotsplantor, men där det är stor konkurrens av annan växtlighet kan barroten eller plugg­ plantan vara ett bättre val, tipsar Matilda.

Plantor är färskvara Plantor är en färskvara och måste hanteras med omsorg när man har fått dem. Täckrotsplantor som ska plante­ ras på våren har under vintern lagrats i en frysförvaring.

När de levereras kan de fortfarande vara frusna, men de måste tinas upp helt innan planteringen. Det kan ta upp till en vecka.

– En grundregel är att upptinade plantor ska plante­ ras inom 14 dagar. Det minskar risken för att plantorna angrips av mögelsporer, stress och torka som kan påverka plantans vitalitet, säger Matilda.

Fram till plantering ska plantorna förvaras svalt och inte exponeras för direkt solljus. Barrotsplantor kan man sätta i vatten så att de inte torkar ut, de är ju med sina fria rötter lite känsligare än täckroten.

Rätt planteringspunkt Nu har vi kommit till planteringen och här betonar Matilda vikten av att hitta en bra planteringspunkt.

20 Skogsnära 1 | 23

– Plantan ska sitta rakt och på rätt djup så att den får god syretillgång och värme. Här ska man inte under­ skatta noggrannheten! Rätt punkt är viktigare än att strikt hålla på avståndet mellan plantorna, planterings­ förbandet.

På fuktiga och blöta marker bör plantan sättas något högre i terrängen för att inte riskera att drunkna och på torrare marker bör man sätta plantan något lägre för att ge den bättre tillgång till fukt. Plantan ska aldrig sättas längst ner i hålor, där samlas ofta vatten och frostrisken ökar.

Plantorna är i jorden, nu kan man slappna av! Nja, inte riktigt.

– Jag tycker att man kan kolla planteringen kontinuer­ ligt om man har möjlighet. I annat fall efter en månad och sedan när vegetationen runt om har vissnat ner, då ser man lättare plantorna.

Ett stort problem är betesskador från viltet och snytbaggeangrepp, så kanske behöver du hjälpplantera i någon del av planteringen.

Var ute i god tid Det är alltså många moment att ta ställning till i hela föryngringsprocessen och även om det är vanligast att skogsägarna samarbetar med ett skogsbolag och lejer ut största delen av sin plantering så är det ändå bra att ha koll på helheten.

– Mitt bästa tips är att vara ute i god tid – börja pla­ nera minst ett halvår innan. Ofta är det så att skogsägarna avverkar beståndet och är nöjda med det, och sedan skjuter man på beslutet om föryngringen. Är Vill du ha hjälp man ute i god tid så med din föryngring? gör man det enklare Kontakta din för alla inblandade virkesköpare, kontakt­ att göra ett riktigt bra uppgifter finns på jobb, det vinner din storaenso.com/skog framtida skog på!

Foto Lasse Arvidson

Vilken planta ska jag välja?

Täckrotsplantan Odlas i en kruka och har en torvklump med sig. Den är enkel att plantera och sätts i jorden med hjälp av ett planteringsrör. Torvklumpen gör att plantan har goda chanser att etablera sig relativt snabbt. Täck­ roten är något spädare än andra plant­t yper vilket gör den något känsligare för angrepp av snytbagge och konkurrerande vegetation. Det är därför viktigt att marken är markberedd före plantering. Markberedning ger plantan minskad konkurrens samt minskar risken för snytbagge­skador avsevärt.

Barrotsplantan

Förädlingsgrad av plantor

Odlas på friland och har fria rötter. Barrotsplantor är ofta grövre än täckroten och tål därmed gnag från snytbaggen och konkurrens från andra växter bättre.

Passar väl vid plantering på bördigare marker. Sätts med planteringsborr. Jämfört med täckroten är barroten lite mer känslig för torka, då den saknar torvklumpen som hjälper plantans finrötter att hålla kvar fukten.

De flesta plantor på marknaden idag är odlade på frön från speciella fröplantager. Träden i plantagen kommer från ut­ valda träd som har korsats med varandra för att få fram nya träd med ännu bättre egenskaper. Förädlade plantor växer bättre och är testade så att de har bra härdighet och kvalitet.

Det finns olika generationer av plantager som ger olika stor tillväxtvinst. De flesta plantor ger en tillväxtvinst på 5–15 procent jämfört med en planta som kommer från frön från träd ute i skogen. Men mer förädlade plantor kan ha en tillväxtvinst på över 20 procent. Priset stiger med förädlingsgraden, så vill man ha mer kostar det även lite mer, men det kan löna sig i längden.

Pluggplantan Föryngringen i 5 steg Foto Svenska Skogsplantor

En kombination av barrot och täckrot. Plantan har först odlats i en kruka och sedan planterats om på friland. Är stor och grov som en barrot, medan rotsystemet etablerar sig som en täckrot. Den planteras med planteringsborr.

1. Välj trädslag. Hur ser skogen som ska avverkas ut? Marken ger vägledning.

2. Beställ plantor. Var ute i god tid. Bördigheten på hygget ger fingervisning om plantval.

3. Beställ markberedning. Helst växtsäsongen innan för bästa resultat. Skyddar mot snytbaggen.

4. Plantera. A och O är att välja rätt planteringspunkt. Viktigare än rätt avstånd.

5. Kontrollera. Gör första kollen i din skog redan efter en månad.

Fortsätt med kontinuerliga kontroller av föryngringen.

1 | 23 Skogsnära 21

TEMA – Föryngring

Skapa en livskraftig skog Vill du ha en frisk skog med bra kvalitet ska du återbeskoga med trädslaget som passar bäst för marken på det aktuella hygget, säger skogsbruksutvecklaren Anders Ehrenström på Sydved.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

E

tt begrepp som har hörts alltmer under de senare åren är ståndortsanpassning. När man väljer träd­slag låter man faktorer som klimat, jordart, fuktighet och tillgång till näring avgöra.

En självklarhet egentligen, men det finns en hel del exempel där man i efterhand har kunnat konstatera att fel trädslagsval har gjorts. Det kan man se genom att träden i vuxen ålder har visat tydliga tecken på stress.

– Ett vanligt exempel är när man planterar gran på alldeles för svaga marker, där mår granen inte bra och en föryngring med tall hade varit ett klart bättre alternativ, säger Anders Ehrenström på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

Under senare år har myndigheterna gjort förtydligan­

22 Skogsnära 1 | 23

den i skogsvårdslagen, så att på de svagaste markerna är det bara tall som ses som godkänd huvudplanta.

– Ser man på de trädslag som nu efterfrågas av indu­ strin så är det gran och tall till 95 procent. Men det finns ju många andra aspekter, till exempel vill man kanske ha en skog anpassad speciellt för jakt med hög produktion av viltfoder eller så vill man gynna naturvärdena extra mycket.

– Jag tycker att det är bra att tänka till och inte bara välja gran av slentrian och göra det redan innan man avverkar. Planterar man andra lite udda trädslag så blir det ekonomiskt mer osäkert, men andra värden över­ väger då. I grund och botten handlar det om att skapa en livskraftig skog, summerar Anders Ehrenström.

Låt marken guida dig när du planerar din nya skog Nu drar du upp riktlinjerna för den nya skogen. Samma trädslag som innan, eller ska jag tänka om? Ett tips är att titta på marken, hur den ser ut, och även de stående träden. Då får du vägledning inför ditt beslut!

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

B

örja med att bedöma bördigheten i beståndet som ska föryngras. Är det lingonris eller blåbärsris som dominerar, eller är det mycket gräs och örter på marken?

Lavar och lingonris – typisk tallmark Det är vanligt att det varierar en hel del i ett bestånd, speciellt i sluttningar. Högt uppe i sluttningar är marken ofta torr och mager, du hittar lavar och lingonris där. Det är en typisk tallmark. Tall klarar både torka och mager mark, den står stadigt på höjder och den får ljus. Tallen gillar inte skuggiga lägen. Det är på den här typen av mark som naturlig föryngring av tall fungerar bäst.

Blåbärsris – både tall och gran Längre ner i sluttningen hittar du blåbärsris, det visar att marken är bördigare. På den här mellanbördiga marken trivs både gran och tall.

Blåbärsris, gräs och örter – typisk granmark Ännu längre ner i sluttningen ökar bördigheten, förutom blåbärsris så finns det gräs och örter. Marken blir också fuktigare. Detta är typisk granmark. Granen är expert på att utnyttja näringstillgången i sådana här marker och växer väldigt bra.

Blöta marker – björk och gran Längst ner i sluttningen är det blött. Där funkar det fort­ farande med gran, men det är mer lämpligt med björk.

Planterar man gran får man tänka på att det kan finnas risk för frost, ett tips är då att släppa upp björken som alltid kommer naturligt, då minskar risken för frost. Tänk på att björken kräver mycket ljus, den ska därför röjas och gallras hårt!

Tänk på skogens naturvärden!

Tänk på att lövet fyller viktiga naturvärdesmässiga funktioner och fungerar som markförbättrare i barrdomi­ nerade skogar. Det kan därför vara viktigt att gynna fler trädslag i ett bestånd.

1 | 23 Skogsnära 23

TEMA – Föryngring

Fröets förädlade framtid Det börjar alltid med ett frö. Men för att få plantor som klarar framtidens klimatförändringar och en livskraftig skog som ökar i tillväxt, korsas de bästa träden med varandra. Just nu sker ett flertal forskningsprojekt för att säkra upp framtidens frötillgång och skapa vitala skogsplantor.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

S

kogsträdsförädlingen i Sverige började i liten skala redan på 1930-talet. Livskraftiga träd av gran och tall, så kallade plusträd, valdes ut för förädling och korsades med varandra. Så fungerar det än idag.

Ympar från utvalda träd planteras till fröplantager, där det förädlade fröet skördas för att sedan vidareutvecklas i plantskolor till plantor i skogen.

Helena Gålnander, skötselspecialist på Stora Enso Skog, berättar att Stora Enso är delaktiga i flera forsk­ ningsprojekt och fröodlingsprogram för att säkra upp frötillgången för framtiden.

– Vi behöver säkerställa att vi har plantor som klarar framtidens klimatförändringar. De måste vara robusta och klara olika miljöer och förutsättningar. Vi behöver också ha varianter som skjuter skott senare på våren eller invintrar tidigare på hösten för att inte skadas av våreller höstfrosten. Beroende på var i landet plantorna ska användas behöver man anpassa frön och plantor efter förutsättningarna.

Bättre överlevnad för förädlade plantor Förädlade plantor har fördelen att de har en bättre över­ levnad och växer bättre.

– Idag har förädlade plantor runt 10–15 procent i ökad tillväxt, jämfört med de som föryngras genom naturlig föryngring. Men i nästa generation fröodling räknar vi med att de förädlade plantorna kommer kunna ha upp till 20–25 procent högre tillväxt, säger Helena Gålnander.

Stora Enso har ett flertal fröodlingar, där gran- och tallfrön skördas. Nyligen har man också gått med som delägare i en fröodling för björk, belägen utanför Umeå.

– Om ungefär tre år ska vi kunna producera frön däri­ från. Vi vill satsa på björk för att öka variationen i skogen och sprida riskerna, säger Helena Gålnander.

Många plantor dör Flera studier som gjorts senaste åren visar att runt 20–30 procent av de plantor som planteras i skogs­ bruket dör under de tre första åren. Men för att få ett stabilare föryngringsresultat med högre överlevnad av planterade plantor driver Skogsforsk forskningspro­ jektet Föryngringskollen i samarbete med Stora Enso,

24 Skogsnära 1 | 23

Sydved och flera andra skogsföretag. Totalt kommer mer än 2 500 planteringar över hela Sverige att invente­ ras och följas upp. Forskarna kommer att titta på para­ metrar som plantvitalitet, planteringspunkter, men även jordart, markberedning med mer. När all data samlats in kommer man att göra analyser för att hitta orsaker till att vissa plantor dör medan andra är livskraftiga.

Forskning om snabbväxande lövträd Ett annat forskningsprojekt som både Stora Enso och Sydved är delaktiga i är SLU:s satsning ”Trees for me”.

Det handlar om att utveckla innovativa lösningar för snabbväxande lövträd, från frön till hållbara bränslen och högförädlade produkter. Forskarna är baserade vid Sveriges lantbruksuniversitet, Luleå tekniska universitet,

Uppsala universitet, Umeå universitet och Skogforsk.

De utvecklar bland annat metoder för tidig blomning av vårtbjörk för att öka tidsvinsten i förädlingen och för en effektiv fröproduktion. Aktuellt är också ett projekt om att utveckla och demonstrera en mekaniserad lösning för automatiserad föryngring av lövträd.

– Vi deltar aktivt i flera forskningsprojekt inom Trees for me. Vi är bland annat markvärdar och ska anlägga tre trädslagförsök under våren, där etableringen och betesskador ska studeras på björk, lärk, tall och gran.

– Det är många stora, spännande forskningsprojekt på gång. Min förhoppning är att Stora Enso och skogsbruket kommer att ta ett kliv framåt vad gäller föryngringar och skötsel av björk, säger Helena Gålnander.

Så väljs de bästa träden ut för förädling I Sverige utförs ett tusental fältförsök med över en miljon plantor. I fältförsöken får träden visa hur de står emot sjukdomar och klimat, hur bra de växer och vilken kvalitet de får.

Förädlarna följer försöken löpande för att få en tidig bild av överlevnad, kvalitet, tillväxt och skador. Efter 10–15 år är träden tillräckligt stora för att det ska gå att utvärdera hur bra de växer. Mätresultaten används sedan för att beräkna ett avelsvärde, ett mått på hur bra föräldrarna är som avelsträd. Träd med höga avels­ värden används i den fortsatta förädlingen eller för att anlägga fröodlingar.

Läs mer på skogskunskap.se

1 | 23 Skogsnära 25

TEMA – Föryngring

Tips inför planteringen Nu närmar vi oss starten av planteringssäsongen. Här tipsar vi om allt ifrån hur man väljer bästa planteringspunkt till rätt utrustning för vårens plantering.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Se till att förvara plantorna på en skuggig plats. Plantornas rötter är extremt känsliga för solljus. Om finrötterna exponeras dör de direkt, vilket försvårar etableringen av plantan.

Det finns bra bärutrustning i form av speciellt utformade bärselar med korgar eller säckar som gör att man på ett enkelt sätt får med sig många plantor ut på hygget. Men det funkar också bra med en vanlig hink.

Planteringsborr eller hacka är lämpliga redskap när man ska plantera barrot och pluggplanta. För täckrotsplantor använder man planteringsrör.

Var noggrann och välj rätt planteringspunkt.

Sikta på en hög punkt i mineraljord, ofta klarar plantan torka bättre än att bli dränkt.

Kom i håg!

Glöm inte att ladda med vatten och drick regelbundet under dagen.

Pausa med kaffe och mättande mackor eller annat gott i mat­ säcken, som ger energi. Vänner att plantera med är ett plus, då blir arbetet roligare. Men planterar du själv, se till att någon där hemma vet var du är och när du planerar att vara tillbaka.

26 Skogsnära 1 | 23

Vägen till den perfekta plantan

Nyvakna ser de små granplantorna dagens ljus. De har än så länge tillbringat sina liv i lager av konstsnö och kommer från frön som är noga utvalda. Varje år produ­cerar Stora Ensos plantskolor i Sverige runt 60 miljoner plantor och kvalitetskraven är höga.

Text Eva Mandelqvist, Sanna Casson, Stora Enso Foto Lasse Arvidsson, Stora Enso

1 | 23 Skogsnära 27

TEMA – Föryngring

S

tora Ensos plantskolor finns i Sjögränd i Värmland, Sör Amsberg i Dalarna och Nässja i Gästrikland.

Hälften av plantorna sätts ut på Stora Ensos marker och ungefär hälften säljs till andra skogsägare.

Från frö till planta tar det cirka tio veckor och i maj är det dags för marssådden att flytta ut. Ett frö per kruka gäller och hur olika de än ser ut, blir de lika som plantor. Fröna är noga utvalda och kommer från Stora Ensos egna fröodlingar. Personalen gödslar, klipper grenar och stressar träden i fröodlingen för att de ska producera kottar med goda egenskaper att stå emot naturens påfrestningar. Det tar i regel 15 år innan de första kottarna kan skördas.

28 Skogsnära 1 | 23

Fröna skickas till Sävar i Umeå för rengöring, mätning, vägning och en groningsanalys. Fröträdsodlin­gar i Sverige delas in i generationer. Ofta är det andra gene­rationens frön som går vidare till plantor. Det innebär att man har korsbefruktat de bästa föräld­ rarna i två generationer.

Fröerna som kommer till plantskolan är särskilt anpassade för att de kommande träden ska ha god växtkraft, men också för att kunna hantera ett var­ mare klimat. Stora Enso odlar täckrotsplantor, främst tall och gran. Täckrotsplantorna är enkla att plantera med ett planteringsrör och plantorna har väl utveck­ lade rötter som ger en fin tillväxtstart. Är du intresserad av att beställa plantor av Stora Enso? Kontakta oss!

Fakta om plantorna på Stora Ensos plantskolor • Plantskolorna odlar täckrotsplantor, främst tall och gran.

• Plantorna odlas i krukset av hårdplast som är fyllda med torv. En nyhet är att plantskolorna också tagit fram krukset i biokomposit, för att ersätta plasten med en förnybar produkt.

• Öppna odlingssystem med luftspalter i krukor­ nas väggar används i planteringen. När rotspet­ sarna kommer i kontakt med luften stannar de upp och ett väl förgrenat rotsystem bildas.

Metoden motverkar rotdeformationer.

• De färdiga plantorna packas i kartonger och levereras med roten i den torv som den vuxit upp i.

• Tack vare ett bra rotsystem och en balanserad storlek på plantan har varje planta goda förut­ sättningar för snabb etablering.

1 | 23 Skogsnära 29

Upplev Sverige till fots i sommar

Nyfiken på vandring? Då är du inte ensam! Kanske längtar du efter lugnet i naturen eller är på jakt efter sommarens äventyr. Här får du tips och inspiration om vandring i Sverige.

Text Annsofie Öhman

30 Skogsnära 1 | 23

Foto Anette Andersson

Jag tror att det är enkelheten som attraherar, det behövs ingen expertis.

D

et är härligt att vandra i skog och mark, på fjället, i öppna landskap och längs kustens stränder. Det gör inget om det då och då är lite kämpigt. Löftet om ett fint ställe att pausa på finns alltid med. Kroppen jobbar samtidigt som tan­karna hoppar hit och dit. Efter ett tag är de egna tankarna slut och man bara är – tar in vyerna, dof­ terna och förundras än en gång över kraften i naturen, helande och uppiggande på en och samma gång.

Men jag är inte ensam om att gilla vandring. När svenskarna får frågan om hur de vill semestra i Sverige så kommer alltid vandring högt. Det berättar Jenny Engström, presschef på STF, Svenska Turist­ föreningen.

– Vandring och friluftsliv fick ett uppsving i och med pandemin, men det började bubbla redan för 6–7 år sedan. Jag tror att det beror på att vi söker lug­ net, som en motvikt till det stressiga livet med ständig uppkoppling, som många av oss lever. Naturen är vårt naturliga element och vi söker ett sätt att hitta tillbaka till varandra och till oss själva. Vandring kan ju både vara långsamt och lugnt, och äventyrligt och fullt av spännande upplevelser.

Vandring behöver inte vara svårt Tidigare har vandring handlat mer om fjällvandring, med övernattning i tält och ibland ganska tuffa stra­ patser över berg, strömmande vatten och så vidare.

Nu har det blivit nästan lika stort med låglandsvand­ ring, framför allt i de södra delarna av landet.

– Du sätter bara på dig ett par sköna skor och tar med dig en riktigt god matsäck och ger dig ut! Jag tror att det är enkelheten som attraherar, det behövs ingen expertis. Du kan vandra en förmiddag eller några dagar, övernatta i tält eller ta in på ett pensio­ nat. Vandring är ett kul sätt att upptäcka Sverige!

På STF ser man också att ägarna av vandrings­ lederna, som staten, privata skogsägare och före­ nin­gar, under senare år har rustat upp lederna. Många kommuner marknadsför också vandringen som en aktivitet, vilket gör att fler och fler får upp ögonen för vandringsleder i närområdet.

”Vi är naturens gäst!”

Men samtidigt som man inom STF vill inspirera till uteliv och vandring, så värnar man också om naturen.

– Vi är naturens gäst! För oss på STF handlar det inte bara om att informera om lederna, utan också

Jenny Engström på STF

lära ut vad som är, och inte är, okej att göra.

Vi har en besökskalen­ der på webben där man kan få en överblick av hur beläggningen generellt ser ut i olika områden. Det är bra om vi sprider ut oss, så att inte alla åker till samma ställen samtidigt! uppmanar Jenny Engström.

Om man aldrig har vandrat, men är nyfiken på att komma i gång, så är det inte så komplicerat. För en kortare vandring behöver man egentligen bara sköna skor.

– Men ha koll på vädret, så att du har rätt kläder.

Det är ju inte heller fel att ha med sig en ficklampa om det skulle börja skymma, och ta gärna med dig en kompis.

Saknar man en vandringskompis eller vill ha tips på vandring kan man gå med i någon av de Face­ book-grupper som riktar sig till vandrare.

– Vandra med hund, Vandringsleder, Vandring och vildmark, är några aktiva grupper, tipsar Jenny.

Köp begagnat eller låna!

För fjällturen krävs ju lite mer utrustning, speciellt om man tänker övernatta i tält. Då ska man packa ner karta och kompass och ha med ombyteskläder.

Här är det ännu viktigare att ha koll på väder och vind innan man ger sig ut, då vädret snabbt kan skifta. På STF:s webb finns kompletta utrustningslistor.

Tält, trangiakök, vandringskängor, kläder som klarar regn och vind och så vidare – för den lite längre turen kan det ju bli ganska dyrt att köpa allt nytt. Hur ska man tänka här?

– Köp begagnat eller fråga runt bland vänner. Det finns ju också ställen där man kan lämna in gamla prylar och sedan låna prylar. Fritidsbanken, som finns på olika ställen i landet, är ett sådant ställe.

Till sist frågar jag Jenny om hon har något speciellt vandringsminne: – För 5–6 år sedan gick jag signaturleden Österlen med barnen, som då var i 16–17-årsåldern.

De var väldigt tveksamma innan, men vi gick längs stränderna, genom fiskebyarna i trakterna runt Brante­vik och fick en riktigt härlig tur! Ett annat var när jag fick med mig fyra tjejkompisar från Stockholm till en vandring i Jämtlandstriangeln. Att bara gå där, prata med varandra och se de fantastiska vyerna över Sylarna och Blåhammaren med deras ögon.

1 | 23 Skogsnära 31

Tips på vandringsleder Foto Christian Andersson

Skåne ås till ås Vill du uppleva det skånska landskapet?

Då kan den här signaturleden, som är en del i Skåneleden, passa dig. Du vandrar genom Söderåsens national­ park mellan Åstorp och Höör. Du passe­ rar mäktiga bokskogar, raviner och böljande landskap. Vandringen är uppdelad i fem etapper, sammanlagt 90 km.

Treparksmötet

Foto Christian Andersson

5 etapper 57 km

Jämtlandstriangeln 3 etapper 47 km

Vasaloppsleden 5 etapper 90 km

Kinnekulle 3 etapper 44 km

5 etapper 90 km

Skåne ås till ås

32 Skogsnära 1 | 23

Foto Pär Englund

Jämtlandstriangeln En vandringsklassiker som passar både nybörjare och vana vandrare. Vandringen går från fjällstation till fjällstation, det gör att du kan vandra med lätt packning. Sylarnas vackra siluett och Blåhammaren imponerar. På stationerna finns både restaurang och självhushåll. Tre etapper, 47 km.

Foto Anette Andersson

Foto Jesper Anhede

Kinnekulle Vid Vänerns strand hittar du denna signaturled. Kinnekulle är ett drygt 300 meter högt platåberg med en variationsrik natur med lummiga lövskogar, blomrika betesmarker, utsikter, kalkstensbrott och vackra historiska byggnader. Här hittar du också mysiga caféer och härligt bad. Tre etapper, 44 km.

Vasaloppsleden Inte bara för skidåkaren och cyklisten, den är även väldigt uppskattad av vandraren. Relativt lättvandrad led, det är bara i starten och mot Risberg som du får kämpa lite extra.

Du kan vandra utan tält då det finns stugor längs vägen. Fem etapper, 90 km.

Foto Vasaloppet

14 signaturleder STF har utsett 14 signaturleder i hela Sverige för att fler ska kunna uppleva vandring. De finns över hela landet och gemensamt är den vackra naturen, alla är karaktäristiska för sin landsdel. Läs mer om vandring och få tips på vandringsleder på svenskaturistforeningen.se

1 | 23 Skogsnära 33

Foto Mikael Lundin

Treparksmötet – Sarek, Padjelanta och Stora Sjöfallet

Foto Gösta Fries

Är du ute efter fjällvandring, men uppskattar avskildhet och lite lagom med folk? Längst i norr hittar du denna signaturled med makalös vandring i området där Sareks, Padjelantas och Stora Sjöfallets nationalparker möts. Du vandrar förbi Áhkkámassivet, som skapar en brant kontrast mot de planare markerna i Padje­ lanta. Berget Áhkká ligger 2 015 meter över havet och är möjligt att bestiga. På tre till fyra dagar tar du dig runt bland dessa lite mer avskilda delar av fjällen i norr. Fem etapper, 57 km.

34 Skogsnära 1 | 23

Foto Richard Scharff

Foto STF

Laga mat ute N

är magen kurrar och stegen börjar kännas tunga är det läge att ta en paus och fylla på med energi.

För dagsturen funkar det ofta utmärkt med en kall matsäck, men är du ute flera dagar smakar det bra med varm mat som du lagar över öppen eld eller i stormkök.

Förbered så mycket av maten som du kan hemma, både för att förenkla när du lagar maten och för att spara utrymme i packningen.

Krabbelurer Plättar som smakar som en mix av sockerkaka och amerikanska pann­ kakor. Gör smeten hemma, häll i en flaska och packa ner i ryggsäcken.

Extra gott med sylt och lättvispad grädde.

1 ½ dl socker 4 ½ dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 2 tsk vaniljsocker 2 ½ dl mjölk 2 ägg smör att steka i Blanda socker, mjöl, bakpulver och vaniljsocker i en bunke. Vispa ner mjölken så att det blir en slät smet.

Rör ner äggen. Stek plättarna i smö­ ret i en stekpanna.

• Tips på enkel mat är att dela lax och grönsaker i min­ dre bitar som du lägger i en plastpåse med rapsolja och kryddor. Stek i panna på stormköket och ät med ett gott bröd.

• Gör i ordning mackor hemma, några varianter: avo­ kado, tomater och tonfisk eller klassikern med ost, skinka och dijonsenap. Packa in i folie och grilla på plats.

• Laga en enkel soppa hemma, med till exempel toma­ ter eller köttfärs som bas. Värm upp i en panna över elden.

• Går du en lite längre vandring är det smart att välja frystorkad mat, det håller nere vikten på packningen.

• Extra energi i form av till exempel nötter, choklad och proteinbars ångrar du sällan att du lade ned i ryggsäcken.

• Tänk också på att elda varsamt och bara under säkra förhållanden på platser där det är tillåtet. Släck med rikligt med vatten när du har grillat klart.

1 | 23 Skogsnära 35

Rör dig i din skog regelbundet och leta efter angripna granar. Har du haft angrepp tidigare år, börja kolla där. Granbarkborren flyger inte längre än den behöver. Här syns hur ett angripet träd kan se ut.

Tid att stoppa granbarkborren Snart svärmar granbarkborren och då finns det risk för nya angrepp i din skog. Då gäller det att röra sig ute på markerna och söka efter angripna granar. Det är under den här perioden du har störst chans att minska populationen i din skog. Här får du veta mer om granbarkborren och hur du kan minska risken för angrepp.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Vad gör granbarkborren i granen?

En del övervintrar i granen, andra i marken. När dags­ temperaturen börjar stiga på våren blir granbarkbor­ rarna aktiva och börjar svärma. Hanarna borrar in sig i lämplig gran – ofta en skadad, stressad gran – och utsöndrar ett doftämne som lockar till sig andra bark­ borrar. Honorna lägger sina ägg under barken, äggen blir larver och till slut vuxna skalbaggar som kläcks ur granen senare på sommaren.

Vid två tillfällen under granbarkborrens utvecklings­ fas äter barkborren av den näringsrika innerbarken. Det är dessa så kallade näringsgnag som gör att närings­ transporten ner till rötterna kapas, likt ringbarkning, och träden dör.

När man pratar om ”Sök och plock”, vad menar man då?

Det är en metod som går ut på att söka upp granar som angripits av granbarkborren och sedan transportera bort träden från skogen. Störst effekt får man om man gör det innan den nya generationen är färdig att lämna träden.

Hur ser jag om ett träd är angripet av granbarkborren?

Ett tydligt tecken på nyangripna träd är brunt borrmjöl på stammen eller i nederkanten av trädets stam. Mjölet kan också synas i barkfickor och i spindelväv på trädet.

Under senare delen av hösten letar man efter granar som inte ser friska ut, som träd med roströda barr eller med barken avfläkt av hackspettar.

När svärmar granbarkborren?

Granbarkborren måste ha minst 18 plusgrader eller mer i luften för att kunna flyga. Det måste också ha varit plusgrader hela dygnet någon vecka innan den kan börja svärma. Huvudsvärmningen sker ofta i april till maj i södra Sverige och mitten av maj i mellersta Sverige.

Under gynnsamma år kan även den nya generationen granbarkborrar svärma. Det sker då i slutet av juli, början av augusti.

Vilka träd angriper de först?

4–5 mm

36 Skogsnära 1 | 23

Skadade och stressade granar, som vindfällen och granar som har utsatts för en längre tids torka. Ett tips är att titta i solbelysta skogskanter. Tidigare angripna träd är ju redan försvagade och lätta byten för bark­ borrar.

Jag har hittat angripna granar i min skog, vad gör jag nu?

Märk träden, med märkband eller sprejfärg. Du kan också markera området direkt i Stora Ensos app Min Skog. Då är det lättare att hitta tillbaka till de angripna träden. I nästa steg ska de avverkas och transporteras bort från skogen. Gör du detta innan den nya generatio­ nen lämnar träden, minskar du spridningen av barkborre i din skog. Handlar det om enstaka träd kanske du gör jobbet själv, men är det ett större angrepp kan du alltid anlita hjälp.

Hur skyddar jag min skog på bästa sätt?

Rör dig i din skog och leta efter angripna träd. Gör det regelbundet. Har du haft angrepp tidigare år, börja kolla

där. Granbarkborren flyger inte längre än den behöver!

Prioritera att leta i medelålders och äldre granbestånd, där barken är tillräckligt tjock för att granbarkborren ska få plats inunder för sin förökning. Titta också på torra marker. Att röja upp vindfällen och snöbrott på våren är ett sätt för skogsägaren att skydda sig från angrepp.

Hur fungerar Stora Ensos app?

Skapa ett konto i Min Skog, logga in med mobilt BankID eller med mailadress och lösenord. För att markera de angripna områdena, utgå från kartan och markera med punkter där det finns angripna träd. Sedan är det enkelt att skicka vidare informationen genom att använda

Fakta • År 2022 skadades över fem miljoner kubikmeter gran i Sveriges granskogar. Det visar en invente­ ring som Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruks­ universitet gjort.

• 70 procent av de granar som angripits står kvar.

Det innebär att många granbarkborrar kommer att övervintra i marken eller i den bark som finns kvar på granarna.

• Till våren och den varmare väderleken kommer dessa insekter att angripa nya träd.

• Sedan 2018 har 32 miljoner kubikmeter gran dödats.

funktionen ”dela med Stora Enso”. Kontakta sedan din virkesköpare för vidare hjälp och rådgivning.

När är det mest effektivt att göra en insats för att bekämpa barkborren?

När barkborren svärmar, från maj till augusti. Då kan det vara klokt att kontrollera sin skog minst var fjärde vecka för att upptäcka nya angrepp. Under andra delar av året handlar det mer om att rädda virkesvärdet på granarna.

Måste man ha koll på barkborrarna hela året?

Både ja och nej. Viktigaste perioden att ha koll på bark­ borren är från huvudsvärmningen i maj fram till juni, juli.

Men svärmningen kan pågå under hela sommaren, så nyangripna träd kan man hitta ända fram i augusti. När barkborren har invintrat kan du inte göra så mycket för att minska antalet barkborrar i skogen. Däremot kan du ta hand om angripna träd och transportera bort dem från skogen och på så sätt rädda en del av virkesvärdet.

Vilka faktorer kan påverka hur stora angreppen blir i år?

Torrt och varmt väder gynnar barkborrarna, det motsat­ ta är bra för granarna. Hur vitala träden är, är också en viktig faktor. Nummer tre är hur många barkborrar det finns, få barkborrar gör att man kan förvänta sig lägre risk för skador, och tvärtom.

1 | 23 Skogsnära 37

Foto Fond&Fond

Saki Boukas, ansvarig för Emerging businesses, Wood Products, Stora Enso.

Framtidens vindkraft fångas upp av trä från skogen Stora Enso samarbetar med flera externa aktörer för att morgondagens vindkraftverk ska byggas i trä. Allt från stålkonstruktionen i tornen till turbinbladen kan snart tillverkas i trä.

– Det innebär att man kan bygga både lättare och högre vindkraftverk, som också är miljömässigt hållbara. Detta ligger helt rätt i tiden och efterfrågan är stor, säger Saki Boukas på Wood Products divisionen på Stora Enso.

Text Sanna Casson Foto Modvion

E

tt 100 meter högt vindkraftverk sträcker sig mot skyn i Hannover, Tyskland. Det ser ut som ett vanligt vitt torn som nyttjar vindens kraft för att skapa energi, men under den vita färgen döljer sig en träkropp. Tornet byggdes redan 2012 och stommen består av laminerat trä från bland annat Stora Enso. Tornet togs fram i samarbete med träteknologiföretaget Timbertower och sedan dess har företagen arbetat med att utveckla trätorn. Stora Enso har under tiden fortsatt utveckla samarbetet med svenska start-up bolaget Modvion för att utveckla marknaden för trätorn till vindkraftsindustrin.

– Vi har höga ambitioner och vill att trä ska bli första­ handsvalet för vindkraftstorn. Trä är lättare än stål och betong per viktenhet vilket påverkar fundament, instal­ lation och transport på ett positivt sätt. Med trä kan vi

38 Skogsnära 1 | 23

exempelvis bygga högre torn som fångar vinden på ett mer effektivt sätt, säger Saki Boukas.

Minskade utsläpp En av utmaningarna med dagens byggmaterial som an­ vänds i vindkraftverk är att de ofta väger mycket. Tornen som Modvion utvecklar byggs i moduler av LVL (Lamina­ ted Veneer Lumber) som kan transporteras på allmänna vägar utan särskilda tillstånd eller vägombyggnader.

Resultatet är högre torn till en lägre kostnad.

Genom att bygga vindkrafttorn av den förnybara rå­ varan trä kan utsläppen från produktionen minska med 90 procent jämfört med konventionella torn. Dessutom lagras den koldioxid som tagits upp av träden, något som möjliggör klimatneutral vindkraft.

– För att möta klimatkrisen behöver vi både mer för­

Om Modvion Det svenska träteknologiföreta­ get Modvion utvecklar krävande konstruktioner i laminerat trä, naturens kolfiber, för storskaliga tillämpningar. Träkonstruktioner möjliggör radikala utsläppsminsk­ ningar genom att ersätta utsläpps­ intensiva material som stål och betong. Modvion har utvecklat vindkraftstorn som tack vare ett patenterat modulkoncept möjlig­ gör sänkta tillverkningskostnader och effektivare transporter vid installationer av höga torn.

nybar el och mer hållbart byggande i trä och tillsammans med Stora Enso möjliggör vi bägge, säger Modvions vd Otto Lundman.

Vindturbinblad i trä Det är inte bara tornen som kan byggas i trä. Stora Enso och det tyska företaget Voodin Blades annonserade i höstas sitt samarbete med att utveckla vindturbinblad i trä. Vindturbinblad produceras oftast av glas- och kolfiber – icke förnybara kompositer som är svåra att återvinna. Tiotusentals förverkade rotorblad ligger just nu på deponi. Genom att utveckla rotorblad av förnybart material som trä kan Stora Enso och Voodin Blades minska deponering och beroendet av fossila bränslen.

Stora Enso levererar LVL till de nya rotorbladen, en förädlad träprodukt med hög lastbärighet som klarar de krafter som stora rotorblad utsätts för. Det första bladet har tillverkats nu på nyåret, ett 20 meter långt rotorblad som kommer att installeras i ett befintligt vindkraftverk

i Tyskland under de kom­ mande veckorna.

– Det är otroligt spän­ nande att vara delaktig i en utveckling som skapar så mycket intresse. Många företag har hört av sig till oss och vill veta mer. Vi är mycket stolta över att samarbeta med oerhört kompetenta partners, som precis som vi strävar efter att flytta gränser och Tornet i Hannover som Stora Enso har levererat trä till och utvecklat i samarbete med träteknologiföretaget visa vad som är möjligt att Timbertower. skapa med trä. Men att flytta gränser och skapa nya lösningar tar tid och vi har just nu ett antal utvecklingsprojekt i olika stadier av processen. Vår ambition är att leverera 25 vindkraftstorn till 2030, säger Saki Boukas.

1 | 23 Skogsnära 39

Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare på Sydved.

Hur avverkar vi skogen i framtiden?

Trakthyggesbruk som idag eller ett hyggesfritt skogsbruk? Det är en fråga som är aktuell i den skogliga debatten. Men vad innebär de olika metoderna egentligen?

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

I

Sverige har trakthyggesbruk varit stort sedan 1950-talet och är idag den vanligaste skogsbruks­ metoden, i alla fall för gran- och tallskog. När man slutavverkar tar man ner alla träden i ett bestånd, förutom de med höga naturvärden, vid ett och samma tillfälle. Men ser man på hela skogslandskapet är tanken att man ska ha en jämn tillväxt av skog i olika åldrar. Hyggena i Sverige varierar i storlek.

– Grunden i trakthyggesbruk av idag är hög virkes­ produktion med rationell hantering och låga kostnader.

Mindre områden med värdefulla strukturer och höga naturvärden sparas för att bidra till den biologiska mångfalden, säger Niklas Fogdestam, skogsbruks­ utvecklare på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

Klimatsmart med trakthyggesbruk Med trakthyggesbruk får man en rationell avverkning och föryngring, inte minst med tanke på lägre maskin­ kostnader. Många skogsägare tar då också ut grot, grenar och toppar, som används till bioenergi, vilket är bra för klimatet.

En stor vinst är att återbeskogningen, som idag oftast

Kontinuitetsskogsbruk Ett begrepp som i början av 2000-talet betecknade metoder som använts i skogar som inte brukats med trakthyggesbruk och därför är flerskiktade.

Skogar för bevarande av arter med höga krav på trädkontinuitet.

Blädning (måldiameter) Ett skogsskötselsystem som kan tillämpas i skog med träd av alla stor­ lekar. Blädning är upprepade gallringar bland de största träden. Skogen har ungefär samma utseende hela tiden. För att metoden långsiktigt ska fungera förutsätter det att det är skuggfördragande trädslag. I Sverige innebär det gran och i viss mån bok.

Luckhuggning Genom avverkning tar man upp luckor i skogen på max 0,25 hektar. Där

40 Skogsnära 1 | 23

sker genom plantering, kan göras med förädlade plan­ tor. Det är svårare om man har ett hyggesfritt skogsbruk, även om det går.

Förädlade plantor med rätt proveniens kan producera upp till 20 procent bättre än ortens plantmaterial, vilket är en fördel om vi vill odla mer skog för att ersätta olja och binda koldioxid.

– Vi har mycket erfarenhet och kunnande om trakt­ hyggesbruk, vilket säkrar att vi kan sköta skogen på ett effektivt sätt med hög produktion och lyckade föryng­ ringar, säger Niklas.

Samtidigt vet vi mer idag om trakthyggesbruk än hyggesfritt och både Sydved och Stora Enso är öppna för att lära sig mer. Bolagen strävar hela tiden efter att sköta skogen på ett hållbart sätt med stor hänsyn till naturvärden och samtidigt ha en hög produktion med lyckade föryngringar.

Biologisk mångfald och estetiska värden I ett hyggesfritt skogsbruk skapas inga kala ytor, utan marken är alltid trädbevuxen utan några större luckor.

Det finns flera metoder, mer eller mindre baserade på

får nya träd växa upp genom självsådd från träd i närheten eller genom plantering.

Skärmställning En hyggesfri metod som bygger på att beståndet glesas ut till en skärm av stora träd och under skärmen växer nya träd upp naturligt eller genom plantering. När det nya beståndet har vuxit upp kan man successivt avveckla skärmen.

Plockhuggning Avverkning av spridda träd i ett bestånd, förekommer särskilt vid uttag av specialsortiment, till exempel stolpar.

Så här kan en skog se ut som har avverkats med en hyggesfri metod.

forskning, men de vanligaste är blädning, luckhuggning hyggesfria metoder, men många fältförsök och forsk­ och skärmställning. De olika metoderna passar för olika ningsprojekt pågår. trädslag, till exempel blädning för gran och skärmställ­ – En del metoder som olika former av blädning ning för tall. är skötselintensiva och bygger på ett mycket aktivt – År 2021 tog Skogsstyrelsen fram en definition skogsbruk, som vi inte är vana vid och behöver lära oss för hyggesfritt, som säger att skogen alltid ska vara mycket mer om. Vi vet heller inte vad som händer varken trädbevuxen och att det inte ska uppstå några större med tillväxten i skogen eller miljön på lång sikt. kal­huggna ytor större än 0,25 hektar, säger Niklas.

En farhåga som har lyfts fram är att skuggtåliga Ett argument för hyggesfritt brukar vara att den trädslag, som gran och bok, kanske helt tar över i vissa biologiska mångfalden gynnas skogslandskap om man inte aktivt jämfört med trakthyggesbruk, och gynnar de ljusälskande trädarterna. då framför allt arter som missgynnas – Det vi ser nu är att avverk­ av kalhyggen. Andra skäl för att välja ningskostnaderna blir högre och hyggesfritt är det estetiska värdet, i många fall kan föryngringen bli riskspridning för klimatförändringar svårare. och minskad risk för erosion på I ett hyggesfritt känsliga marker.

Hyggesfritt i bokbestånd skogsbruk skapas inga – Det finns också arter som klart Hyggesfritt kan vara ett alternativ kala ytor, utan marken missgynnas av trakthyggesbruk. om man vill lyfta fram andra värden För att säkerställa dessa arters i skogen än rent produktionsmäs­ är alltid trädbevuxen existens gör vi bland annat anpass­ siga, som till exempel rekreations­ utan några större ningar i det ordinära trakthygges­ värden. Men det behövs definitivt luckor.” bruket men vi bedriver också mer forskning, tycker Niklas. skötsel för att förstärka naturvär­ Stora Enso arbetar idag med dena. Framöver kom­mer vi också att ta fram riktlinjer och instruktio­ prova hyggesfria metoder, säger Eva Stattin på Stora ner för hur hyggesfritt och kontinuitetsskogsbruk kan Enso. utföras på sina marker. I det lanserade biodiversitets­ De hyggesfria metoderna är inte lika lämpade för programmet så har Stora Enso som mål att använda pionjärträdslag, medan sekundärträdslag som gillar hyggesfria metoder på 200 hektar årligen med start skugga troligen fungerar bättre. Exempelvis tall är i 2023. behov av luckor, då de inte kan växa i konkurrens av – Stora Enso och Sydved liksom resten av skogs­ annan vegetation. Det naturliga i den boreala skogen branschen följer utvecklingen inom ämnet med stort är att skogen utsätts för störning som storm, brand och intresse och är delaktiga i flera stora projekt. I framtiden större insektsangrepp och större kala ytor skapas. Så kommer vi ha mer kunskap och trakthyggesbruk efterliknar den störningen på många erfarenhet och kan då erbjuda sätt och en del arter gynnas av det. skogsägarna bättre rådgivning.

Skogsstyrelsens definition Vi tror att hyggesfritt kommer att av hyggesfritt Hyggesfritt – mer kunskap behövs bli ett komplement till dagens Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts En skog med hög produktion är bra för klimatet, då den trakthyggesbruk, säger Niklas så att marken alltid är trädbevuxen utan att är en effektiv kolsänka. Inte direkt de första åren efter en Fogdestam. det uppstår några större kalhuggna ytor. avverkning, men efter 5–7 år.

Detta innebär att: – En tydlig illustration av detta är antalet barr eller löv • Markägaren har en intention att långsik­ på en viss yta. I varje barr eller löv sker trädens fotosyn­ tigt bruka skogen hyggesfritt.

• Det alltid finns träd som är minst tio tes som omvandlar koldioxid och vatten till kolhydrater meter höga på marken och att skogens och syre med hjälp av solenergi. Ju fler barr eller löv täthet överstiger den volym som anges på en viss yta desto mer koldioxid kan lagras i träden, i skogsvårdslagstiftningens 5§-kurva, förklarar Niklas. med några få undantag.

Idag finns det inte så mycket praktisk erfarenhet av 1 | 23 Skogsnära 41

Se till att få röjningen gjord för att inte tappa tempo i tillväxten. Det tjänar din skog mycket på. Genom att spara träd som inte konkurrerar med huvudstammar hjälper du dessutom djuren att få foder. Vi på Stora Enso Skog hjälper dig att röja på ett effektivt sätt.

Kontakta din virkesköpare för att få hjälp!

Hitta din virkesköpare på storaenso.com/skog

Foto Lasse Arvidson

Mums för djuren och tillväxt för dig

Lös krysset och vinn ett outdoorset Vi lottar ut två stycken outdoorset gjorda i emalj bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 21 april till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i krysset #3, 2022 får varsin mattermos: Annette Amén Larsson, Skoghall och Malin Gustavsson, Malung.

Foto Lasse Arvidsson

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Foto Lasse Arvidsson

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun