Hemma hos skogsägaren som älskar ädellöv 8 smarta prylar för utelivet Framtidens skotare är här En träbyggnad som tänjer gränser Så smartskogsbilvägenblireninvestering Magasin för skogsägare # 2 | 2022 9 sidor om allt du behöverveta
30 Framtidens
Bygget av den nya den nya upplevelsearenan i Stockholm, Wisdome är i gång. Taket är ett böljande rutnätssystem fem lager träbalkar Stora Enso, böjs och anpassas millimeter
639 14 30
Men
på
# 2 | 2022 6
Skogsägaren Elisabeth Sander har gått skogs kurser och fått många idéer för skogsbruket. Idag planterar hon allt från gran till sibirisk lärk och fågelbär på sin mark.
34 Smarta
19
Skogsstyrelsen slutar nyregistrera nyckelbiotoper. vad innebär Maria Saxe Stora Enso begreppen.
16 Just
Vetgirig skogsägare med passion för ädellöv. man avverka i en avregistrerad nyckelbiotop? nu i din skog.
24
det?
precision.
TEMA Skogsbilvägen 18–26. En lönsam väg till skogen.
Byggnaden som tänjer gränserna för vad som är möjligt.
som
med
från
reder ut
600 meter väg sparar många kilometer. skotare rör sig smidigt i terrängen. trivs du så bra i skogen! prylar för utelivet. jaktprofilen Rasmus Liljeblad.
36 Möt
av
14 Får
32 Därför
39
OscarssonElding3DForestKomatsuFotoFotoLasseArvidson ArvidsonLasseFoto
i
Ha en skön höst i skogen! Christian Bergman marknadschef Stora Enso Skog
En höst i skogen
2 | 22 Skogsnära 3
våra reportage är utvecklade i ett nära samarbete med Sydved, Stora Ensos virkesköpande delägda dotterbolag i Götaland. Med det vill vi ge möjlighet till bidrag och inspiration från skogsägare och skogbrukande i södra Sverige.
För mig är hösten jaktens högtid. Det är drar ihop sig till en hundförarsäsong med dagar fyllda av spänning, gemen skap och långa samtal vid brasan.
Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog Redaktörer Sanna Casson och Annsofie Öhman Art director Thomas Rissveds Produktion Confetti Tryck Ruter Omslagsfoto Lasse Arvidson Prenumerationsärenden Storachristian.bergman@storaenso.comEnsoSkog79180Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 2003-2102 Ansvarig utgivare Christian Bergman LEDARE 18 TEMA Genom smart planering och rätt underhåll blir skogsbilvägen en lönsam investering. ArvidsonLasseFoto
Nu är den äntligen här, den friska och magiska hösten med sina klara färger och krispiga luft. Jag gissar att hösten är den årstid då vi tillbringar mest tid i skogen. Det handlar om allt från friluftsliv och jakt till svamp- och bärplockning och inte minst skogsbruk. Hösten är verkligen en tid för att vara i skogen. Med den här tidningen vill vi ge dig extra inspiration när höstmörkret sänkt sig och du sitter nöjd hemma i soffan efter en fin dag i skogen. Här möter du den kunniga och vetgiriga skogsägaren Elisabeth Sander som verkligen sprudlar av skogsägande och experimentlusta. Tidningen är också laddad med om fattande kunskap och fakta om en av de absolut bättre investeringar du kan göra på sin skogsfastighet – skogsbilvägen. Med ett rätt planerat vägnät optimerar du värdet på din fastighet på flera olika sätt.Vi vill ge dig som läsare möten med engagerade skogsmänniskor från en stor del av landet. Som en del i det kommer du sannolikt notera att en del av
97 CO2 ArvidsonLasseFoto
– Men det saknas kraftfulla styrmedel för att gynna ökad kolinlagring i skog och mark. De åtgärder som behövs innebär oftast att mark ägaren förändrar sitt brukande. Ekonomisk ersättning behövs för att markägare ska vidta ytterligare åtgärder för att öka kolinlagringen på sin mark, säger Carl Nolander på Natur vårdsverket.Ienrapport presenterar Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Jordbruksverket olika förslag på åtgärder för att minska utsläpp och öka upptag av växthusgaser inom skogs- och jordbrukssektorn. Ett förslag är att de mark ägare som till lägst kostnad genomför åtgärder som ökar kolinlagringen ska få ekonomisk ersättning av staten. Det skulle till exempel kunna handla om åtgärder som beskogning av jordbruksmark som inte längre brukas, skogsgödsling så att skogen växer fortare eller återvätning av dikade torvmarker.
”Vi upplevde en större stressnivå av att behöva vika så många tråg för hand. Det blev svårt att hinna med. Vi kände dessutom att det kunde bli ett arbetsmiljöproblem efter som axlar och armar tar stryk i längden”, säger Thomas Blomqvist, produktionschef på Liba Bröd.
Läs mer på skogsstyrelsen.se
Det går bra för det orientaliska tunnbrödet Liba Bröd. Efter frågan ökar bland brödsugna konsumenter. Bakprocessen är smidig och många steg sker automatiskt. Men wellpapptrågen, som produkterna packas och skickas i, har vikts för hand av per sonalen, vilket har inneburit vikning av runt 2 000 lådor per dag.
Skogen tar upp mycket koldioxid, men det finns potential att öka kolinlagringen i skogen ännu mer. Detta är en viktig åtgärd för att nå Sveriges klimatmål.
För att förbättra arbetsmiljön investerade Liba Bröd i en automatisk trågresare från Stora Enso. Maskinen limmar och viker arken som levereras till fabriken. Trågen åker sedan på en bana ner till operatören som packar de färdiga brödpå sarna. Maskinen har många fördelar. Bland annat bidrar den till att förbättra arbetsmiljön för personalen och dessutom går det åt mindre material nu, vilket är positivt både ur miljö- och ekonomi synpunkt.
Så många miljoner kubikmeter skog avverkades under 2021.
Källa: Stora Enso
Avverkningen under 2021 var den största hittills, om man bortser från 2005 då avverkningen uppgick till 122 miljoner skogskubikmeter, på grund av stor men Gudrun. De ökade trävarupriserna under pan demin och en stor efterfrågan på virke är de största orsakerna till den stora andelen avverkningar, enligt Skogsstyrelsen. Det avverkades mest i Götaland
varifrån drygt 36 procent av den avverkade volymen kommer. Cirka 30 procent kommer från Svealand och drygt 33 procent från Norrland. Tillväxten i de svenska skogarna är större än avverkningen. Den genomsnittliga årstillväxten ligger på drygt 120 miljo nerKälla:skogskubikmeter.Skogsstyrelsen
4 S kogsnära 2 | 22
Skogsägare som ökar klimatnyttan ska gynnas ekonomiskt
Smidigare hantering av väldoftande paket
25Kvinnor40hektarMänhektar
ShutterstockFoto ArvidsonLasseFoto
Allt fler företag vill fasa ut fossila förpackningar och ersätta dem med för nybara lösningar. DuraSense™ by Stora Enso är en träbaserad biokomposit för premiumkosmetika, livsmedel och lyxvarumärken som vill ha miljövän liga alternativ till plastförpackningar. Blandningen av träfibrer och biobase rade polymerer gör det möjligt att skapa en till 98 procent återvinningsbar förpackning. Den kan återvinnas upp till sju gånger.
2 | 22 Skogsnära 5
Vem är det som äger skog?
Andelen skogsmark hos enskilda skogsägare ökar i Sverige, från ett genomsnittsinnehav på 30 hektar 1999 till 34 hektar 2021. Ökningen är störst bland man liga skogsägare som 2021 ägde cirka 40 hektar i genomsnitt jämfört med 25medelinnehavkvinnornaspåcirkahektar.Källa:Skogsstyrelsen
– Genom samarbetet ges vi möjlighet att utforska ett nytt hållbart råmaterial och utöka den europeiska värdekedjan, samtidigt som vi kan utveckla en billigare batterikemi, säger Emma Nehrenheim på Northvolt.
Källa: Stora Enso
Stora Enso och Northvolt samarbetar för att ta fram hållbara batterier med hjälp av ligninbaserat, hårt kol utvunnet ur förnybart trä från nor diska skogar. Det blir både mer miljövänligt och sänker kostnaderna för batteriet.Måletär att utveckla världens första industrialiserade batteri med anoder helt tillverkade av europeiska råmaterial. Det sänker både koldioxidavtryck och kostnader.
– Samarbetet med Northvolt är ett steg mot att tillhandahålla den snabbt växande batterimarknaden med förnybara anodmaterial från träd. Vårt ligninbaserade hårda kol, Lignode ® by Stora Enso, kommer att tillgodose den europeiska försörjningen av anodråvara. Vi möter behovet för hållbara batterier inom områden som fordon och stationär energilagring, säger Johanna Hagelberg på StoraBådaEnso.företagen bidrar till batterisamarbetet med nyckelkomponenter och expertis. Stora Enso tillför Lignode ®, som kommer
Ett tufft träd i lyxförpackning
Lignin är en vegetabilisk polymer som finns i cellerna hos nästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, där ämnet fungerar som ett naturligt och starkt bindemedel. Det är en av de största förnybara kolkällor som finns.
Källa: Stora Enso
Pilotanläggningen finns på Stora Ensos anläggning i finska Sunila, där lignin har producerats i industriell skala sedan 2015. Samtidigt utvärderar man också en kommersiell produktion av Lignode.
Stora Enso och Northvolt samarbetar för att utveckla träbaserade batterier
från hållbart brukade skogar, medan Northvolt står för celldesignen, produktionskonceptet och utvecklingsprocessen.
skogsägareVetgirig med passion för ädellöv
I
– Under trettonhelgen fick jag skjuta årets första älg, en älgkalv. Förutom älg blir det mest rådjur jag jagar.
ngelshyttan, norr om Lindesberg ligger högt med en vacker vy över sjön Råsvalen. Här bor Elisabeth Sander tillsammans med sin sambo Kay. Ladorna skvallrar om att det en gång funnits djur på gården, där idag den gam la traktorn får husera. En av bodarna håller på att inredas till slaktbod, eftersom jakt är ett av Elisabeths intressen.
Skogsägare sent i livet Elisabeth rör sig vant genom skogen. Det märks att hon går här ofta. Hon pekar ut några riktigt gamla tallar och berättar:
– När grannskiftet skulle avverka ville de ta ner några av dessa för att skapa mer utrymme för skogsmaskinen att kom ma fram, men jag hade själv sparat dem i min gallring för att de skulle stå kvar, så de fick åka runt tallarna, säger hon med ett beslutsamt leende.
När Elisabeth Sander tog över skogen efter sin pappa kunde hon inget om skog, det var som ett blankt papper. Men hon gick mängder av skogskurser och har fått massor med idéer för skogsbruket. Idag planterar hon allt från gran till sibirisk lärk och fågelbär på sin mark. – Det är den här mixen och experimenterandet som jag tycker är så fantastiskt, säger hon. Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson
jag ge ett råd till nyblivna skogsägare är det att lära sig så mycket som möjligt av tidigare generationer.
8 S kogsnära 2 | Ska22
Elisabeth köper skogliga tjänster som gallring och föryngringsavverkning, men gör all planering själv. Hon tycker om att experimentera och har planer på att plantera hälften gran och hälften lärk.
–Där fick jag veta att man behövde en skogsbruks plan, så när jag kom hem kontaktade jag Skogsvårds styrelsen som det hette på den tiden för att skaffa mig en skogsbruksplan. Mitt krav var att jag skulle få vara med vid fältarbetet och så blev det. Jag tog ledigt från jobbet i flera omgångar och var med i skogen och lärde mig otroligt mycket.
Om gran och tall är hennes pension, så är ädelträden Elisabeths passion.
– Jag tog över skogen 1997, då min far gick bort. Han var bara 74 år och jag hade räknat med att han skulle bli över 90 och hinna lära mig om skogen. Vi har gått i sko gen tillsammans sedan jag var barn. Medan jag plock ade blåbär och letade kantareller, försökte han berätta om skogen, men jag var inte mentalt mogen för det just då. Så när jag blev skogsägare vid 45 års ålder började jag med ett blankt papper.
Kurserna ger nya idéer
Gillar att experimentera
– Jag har alltid haft avverkningsbar skog, så skogen har verkligen försörjt mig. Dessutom hade jag inte tagit ut en krona före 2010, utan återinvesterat allt. Det gör att jag kan kosta på mig att experimentera.
i föreningen. Nu är det inte heller lika gubbigt i skogs branschen, fler kvinnor jobbar med skog, säger hon.
Fyllde bilen med 1 000 ekplantor Bland lövträdslagen finns ek, fågelbär, alm, lind, lärk och björk.–Jag lyckades argumentera till mig EU-bidrag, tack vare kunskapen jag fått från lövskogskursen på Linnéuniversitetet. Sedan åkte vi till Esbo i Finland och fyllde bilen med 1 000 ekplantor. De flesta förespråkar Visingsöekar, men jag tänkte att de växer för långt sö derut, jag ville ha en sort som var på samma breddgrad. Dessutom fick jag med sorkskydd till de här plantorna. Plantorna sattes på åkern där nere, säger Elisabeth och visar riktningen till ekodlingen.
Elisabeth bestämde sig för att gå en grundkurs i skogs bruk för tjejer på Ladvik, Skogsstyrelsens kursgård utanför Vaxholm.
–Jag går ständigt runt och kollar. Jag röjer det jag orkar och hinner med. Utöver det anlitar jag en lokal entreprenör. All plantering försöker jag göra själv, berät tar Elisabethhon.
2 | 22 Skogsnära 9
Efter det har Elisabeth gått mängder med kurser. Först Skogsstyrelsens kurser på Ladvik och därefter ett flertal kurser på Linnéuniversitet med fokus på hållbart familjeskogsbruk.–Eftervarjekurs
Det märks att Elisabeth kan sin skog och vet vad hon vill, trots att hon blev skogsägare sent i livet.
– Den blev rak och fin, problemet är att rådjuren fejar hornen mot dem.
har jag fått nya idéer. Det har varit en lärorik och kul resa. Sedan har jag träffat många andra kvinnliga skogsägare i samma situation. Bland annat är jag medlem i Spillkråkan, ett nätverk för kvinnliga skogsägare. De ordnar många bra träffar och kurser, där kvinnliga skogsägare utbyter erfarenheter. Jag var också med på en skogsresa till USA. Vi startade i Seattle och slutade i San Francisco. Vi tittade på skog och träffade kvinnliga skogsägare. Idag är jag inte lika aktiv
Elisabeth kunde ingen ting om skogen när hon tog över sin pappas gård 1997. Men hon har gått flera kurser i skogsbruk där hon lärt sig en hel del och fått mångaidéer.nya
tycker om att experimentera och har planer på att plantera hälften gran och hälften lärk. Hon har tes tat att plantera hybridlärk, men de blev väldigt krokiga så då gick hon över till sibirisk lärk.
Elisabeth köper skogliga tjänster som gallring och föryngringsavverkning, men gör all planering själv.
Ekarna som hunnit bli åtta år gamla är redan mellan en och en halv till två meter höga. De är inhägnade, så att inte älg och rådjur ska ta sig in. Där har Elisabeth även planterat fågelbär och lärk.
huset för några år sedan men trod de inte att det blivit något men nu är det fullt med små ekar där.
– Jag var så noggrann när jag röjde, så när det dök upp en liten ekplanta så tog det ju lite tid.
– Jag har provat med allt, tagit vara på frön, plockat dem på vintern, haft dem i frysen, planterat inomhus. Jag har testat det mesta men det blir inga plantor av dem hur jag än gullar med fröna, säger hon och skakar lite bekymrat på huvudet.
Vi går vidare till ett bestånd av almar som är självföryngrade.
Man kan säga att det fanns ett liv före skogen och ett efter.–Innan jag blev skogsägare bodde jag i Stockholm och jobbade som speditör. Min pappa köpte gården någon gång i början av 1990-talet. Från början var han egentligen bara ute efter skogen, men tyckte att huset
Elisabeth har testat att plantera hybridlärk, men de blev väldigt krokiga så då gick hon över till sibirisk lärk.
10 S kogsnära 2 | 22
–När jag röjde mitt ekbestånd tog det 50 timmar. Proffsen röjer ungefär en hektar om dagen, skrat tar Elisabeth och fortsätter:
Lämnade Stockholm för skogen
– De här godingarna är jag rädd om. Jag har varit lite rädd för almsjukan, men det har gått bra. Däremot kämpar jag som tusan med mina Elisabethlindträd.gårvidare med raska steg och en stund senare står vi inför tre riktigt gamla lindträd. De är inte vackra, då de troligen hamlats * en gång i tiden.
– Här finns förvånansvärt mycket ek. Jag har även en mindre ekplantering, där jag planterat ekollon nedanför
Jag har bra koll på min skog, känner mig trygg i att kunna råda mig själv.
Fågelbär för virkets skull När Elisabeth berättar om fågelbärsträden skiner hon upp:–Det är körsbärsträd som man planterar för virkets skull, nåja man kan säkert äta bären också. Det är den här mixen och experimenterandet som jag tycker är så fantastiskt. De grövsta träden från röjningen har jag tagit som ved och det är i stort sett bara björk. På samma ställe planterade jag ekollon med planteringsrör och de har kommit upp, men väldigt tätt. Många är riktigt raka och fina men någon robust sparbanksek ska vi väl få till så småningom, säger Elisabeth och fortsätter:
2 | 22 Skogsnära 11
”Den här granplantan kallas Lilla Enso. Den fick jag av Stora Enso Skog för 10–15 år sedan. Den fick ligga två veckor i kylskåpet i Stockholm innan den fick följa med till Ingelshyttan. Nu börjar den bli Stora Enso.”
– Jag njuter så länge jag lever och sedan har jag en plan för skogen efter det. Jag har inga barn, men en plan, säger hon och ser lite hemlighetsfull ut.
– Jag har alltid trivts i skogen. Att kunna vara i naturen och arbeta och samtidigt kunna påverka hur den ska se ut. Vilka träd man ska spara och så där, är en stark drivkraft. Jag har bra koll på min skog, känner mig trygg i att kunna råda mig själv.
Vi går ut på altanen och hon suckar högljutt:
Hur ser du på framtiden?
låg så fint att han och hans sambo bestämde sig för att flytta dit. Själv arbetade han i skogen med sina hästar.
* En teknik som går ut på att samtliga grenar beskärs med regel bundna intervall.
Trädgården sorgebarnet
Elisabeths pappa dog 1997 och hans sambo bodde kvar i huset till 2004. Därefter börja de Eilsabeth pendla till huset. Hon åkte dit på helgerna, men arbetade fortfarande kvar i Stockholm under flera år.
– Jag skulle ha lyssnat på pappa, då hade jag fått mer än kantareller och blåbär med i bagaget. Nu fick jag börja med ett blankt papper, men det har också varit en kul resa. Det finns så många frågor jag skulle vilja ställa till honom. Varför sparade han björken, hur tänkte han om olika saker? Ska jag ge ett råd till nyblivna skogsägare är det att lära sig så mycket som möjligt av tidigare gene rationer. Då menar jag inte rent tekniskt för det kan man lära sig, snarare hur personen tänkte och resonerade.
– Inget i världen får mig att flytta tillbaka till Stockholm idag, mina vänner får komma hit och det gör de gärna. Jag njuter så av att vistas i naturen varje dag, ta en kopp kaffe på altanen och njuta.
– Trädgården är ett sorgebarn. Här hade min far hästar som betade och nu är det en igenvuxen åker. Jag väntar på att någon villatidning ska komma med en tävling om ”Sveriges fulaste trädgård”, för den skulle vi ha goda möjligheter att vinna. Man har ju haft tävlingar om Sveriges fulaste badrum och fulaste kök och då har folk vunnit nya badrum och kök. Jag skulle vilja ha en ny
– För tio år sedan blev det definitivt. Då bestämde jag mig för att säga upp mig och flytta till gården och låta den 400 hektar stora skogen försörja mig. Så jag började ta ut pen gar ur skogen så min pension kunde vänta till 65 år. Nu är skogen ett välkommet tillskott i kassan. Idag bor jag tillsammans med min sambo som hjälpt mig med skogs skötseln genom åren.
Vad är då det bästa med att vara skogsägare?
Finns det något du skulle gjort annorlunda?
Elisabeth menar att hon lever ett helt annat liv idag.
12 S kogsnära 2 | 22
Om gran och tall är hennes pension, så är Elisabethsädelträdenpassion.
fin trädgård, skrattar Elisabeth och menar att hon i alla fall har en plan att göra en riktig träd gård, så hon får något vackert att vila ögonen på.
Elisabeth Sander Bor: Ingelshyttan, norr om Lindesberg Familj: Sambon Kay Skogens karaktär: Blandskog Omfattning: 400 hektar
Får man avverka i en nyckelbiotop?avregistrerad Sedan 21 december 2021 nyregistrerar Skogsstyrelsen inte längre nyckelbiotoper. Samtidigt kan skogsägare begära att nyckelbiotoper registrerade efter den 27 juni 2019 avregistreras. Men vad betyder det för dig som skogsägare? Text Ulrika Eriksson Foto Lasse Arvidson
Maria Saxe är hållbarhetschef på Stora Enso. Här reder hon ut vad det innebär att Skogs styrelsen slutar nyregistrera nyckelbitoper.
Källa | Skogsstyrelsen och Stora Enso Skog
är inte helt lätt. Men förenklat kan man säga att även om en nyckelbiotop tas bort från Skogsstyrel sens register kan det finnas naturvärden som skogsäga ren behöver ta hänsyn till på ett eller annat sätt. Och ef tersom Skogsstyrelsen inte nyregistrerar nyckelbiotoper blir det i förlängningen de virkesköpande aktörerna som behöver bestämma vilka åtgärder man anser sig kunna genomföra och inte. En nyckelbiotop kan alltså fortsatt vara en nyckelbiotop, även om den blivit avregistrerad av Skogsstyrelsen.
Nyckelbiotoper
2 | 22 Skogsnära 15
– I den tolkning som görs av lagstiftningen nu behöver den som brukar skogen kunna beskriva arter och kon sekvenser för arterna på ett tydligare sätt än tidigare. Vi som virkesköpare behöver göra vår bedömning och blir ofta en hjälp för skogsägaren. Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet och kan eventuellt också fungera som samrådspartner för att planera anpassade åtgärder. Även om Skogsstyrelsen inte längre klassar områden som nyckelbiotoper, så kan man sätta vissa restriktioner för avverkning och rekommendera att spara särskilda områden. Sammanfattat så vilar det ett stort ansvar på skogsägaren, men det finns hjälp att få. Våra naturvär desspecialister har hög kompetens i de här frågorna, ta vara på möjligheten till stöd och hjälp från dem, avslutar Maria Saxe.
F
Här kan du hitta samtligaservice/karttjanster/https://www.skogsnyckelbiotoper:registreradestyrelsen.se/sjalvskogens-parlor/
örändringarna fick genomslag efter att Skogsstyrelsen gjort en analys av rättsläget efter en rad domar i kammarrätten. Beslutet innebär bland annat att skogsägare som fått nyckelbiotop registrerad på sitt innehav efter 27 juni 2019, kan begära att den avregistreras. Men vad innebär det egentligen? Hur påverkas möjligheten att avverka skogen? Och vilket ansvar har skogsäga ren? Maria Saxe, hållbarhetschef på Stora Enso Skog, berättar:–Dethär
• Från början av 90-talet till och med 2016 har Skogs styrelsen haft i uppdrag från regeringen att inventera och registrera nyckelbiotoper i Sverige. Den 1 maj 2018 fick Skogsstyrelsen i uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering, ett uppdrag som regeringen drog tillbaka i juni 2019. Sedan den 1 januari 2021 registrerar myndigheten inte nyckelbio toper i samband med avverkningsanmälningar och tillståndsansökningar.
Om skogsägaren begär avregistrering av en nyckelbiotop på sin mark och sedan anmäler området för avverkning, vad kan hända då? – Skogsägaren har ett ansvar för att ha kännedom om naturvärdena på sin mark och beskriva hur man tänkt sig att ta hänsyn till dem i samband med att man gör anmälan om avverkning till Skogsstyrelsen. Om det visar sig finnas höga naturvärden så kan den samlade bedömningen innebära att området inte kan eller bör avverkas.Somen
• En nyckelbiotop är ett skogsområde som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. Genom certifieringen har skogsägare och skogliga aktörer förbundit sig att inte avverka nyckelbiotoper. Begreppet nyckelbiotop används både i skogsnäringen och certifieringsstan darderna.
• Skogens pärlor redovisar över 500 000 värdefulla skogsmiljöer och kulturlämningar i svenska skogar.
– De flesta virkesköpande aktörer brukar hjälpa till att både bedöma naturvärden och upprätta anmälan om avverk ning. När vi hjälper skogsägare så gör vi en inventering för att
få grepp om vilka naturvärden som finns i skogsområdet och kommer med en rekommendation för hur hänsynen kanMångautformas.gånger är naturvärdena triviala och man kan genomföra avverkning med ordinarie hänsyn, till exem pel kantzoner mot vatten, sparade trädgrupper med mera. Ibland visar sig naturvärdena på området vara så höga, att vi i linje med certifieringskraven inte kan avverka alls och ibland bedömer vi att man kan avverka delar av området, eller att man anpassar avverkningen på olika sätt. I områden där naturvärdena visar sig vara för höga för att avverkning ska vara aktuellt försöker vi hjälpa skogsägaren att få ersättning genom någon av de skyddsformer som finns via framför allt Skogsstyrelsen.
Vilken roll har skogsägaren, virkesköpande aktör och Skogsstyrelsen här?
Vilken hjälp kan skogs ägare få med att göra bedömningar av naturvärden?
del i att visa upp ett ansvarsfullt brukande av skogen internationellt är svenskt skogsbruk till stora de lar certifierat idag. I och med det har de virkesköpande aktörerna tagit på sig att avstå från åtgärder i nyckel biotoper och det gäller oavsett om den är registrerad som nyckelbiotop eller inte. Avsteg från detta kan göras om åtgärden syftar till att höja naturvärdena.
Text Annsofie Öhman
Just nu i din skog Oktober, november & december
Hösten är en bra tid för markberedning. Marken hinner lägga sig, men inga nya växter hinner etablera sig innan plantorna kommer i jorden.
Skydda nya plantor mot viltet
Beställ plantor och plantering
Markberedning
Plantera i höst Glömde du bort att plantera i våras? Lugn! På många marker går det faktiskt att plantera fram tills det blir tjäle i marken. Vid en tidig höstplantering kan plantornas rotsystem hinna växa ut i omgivande jord. En sen plantering är mer som en förvaring i väntan på att plantorna ska börja växa på våren. Plantering i oktober och november bör dock undvikas på finjordsrika marker, då plantorna riskerar att frysa upp ur marken då de ej hinner rota sig.
Ha koll på att viltet inte äter upp dina nya plantor! Speciellt under vintern är toppar och grenar begärliga för älgar och rådjur. Ett sätt att skydda plantor är genom att behandla med viltskyddsmedel, som gör dem mer oattraktiva för viltet.
FotoSaraLandstedt
Spana efter julgran!
ArvidsonLasseFoto
Röj pass inför jakten Hur ser det ut kring jaktpassen? Tillåt inte sly och buskage i skjutgatorna. Kvista av träd åtminstone upp till den höjd där man lägger an. Dessutom är det klokt att snitsla vägen till passet och märka ut det noggrant.
Har du föryngringsavverkat i sommar eller i höst? Då är det hög tid att beställa plantor till vårens planteringar, om du inte redan har gjort det. Tänk också på att beställa plantering om du behöver hjälp med det.
Säkert går du både en och annan runda i skogen i höst. Jagar vilt eller njuter av klara, fina höstdagar. Ett tips är att redan då välja, och märka ut, årets jul gran. Ett projekt som brukar vara lite lättare innan snön kommer.
Upptäcker man angripna träd ska man agera direkt. Antingen hugger man enstaka träd själv eller så kontaktar man sin virkesköpare. Virkesköparen får då en överblick av läget och kan planera in en avverkning.Jutidigare man tar hand om angripna träd, desto större del av virkesvärdet kan räddas.
2. Ta reda på var det finns bestånd som kan vara i riskzonen. I Stora Ensos app finns kartlagret Riskindexkarta gran barkborre som visar områden som barkborrarna gillar.
Text Annsofie Öhman
Träd som har varit döda längre tid än ett år kan man lämna. De gör större nytta om de står kvar,
S
eftersom granbarkborrens naturliga fiender trivs i dem. Om skogsbruket är certifierat måste man lämna död ved äldre än ett år i sin skog. Stående döda träd som utgör en fara för djur eller människor får man fälla, men inte ta ut från skogen.
kogsbrukets svärmningsövervakning och observationer visar på fortsatt stor aktivitet av granbarkborrar i södra och mellersta Sverige. Rekommendationen till skogsägar na är därför att fortsätta vara aktiva i sin skog och leta efter angripna träd.
3. Tydliga tecken på angrepp i höst är granar med roströda barr och bark som är avfläkt av hackspettar.
1. Gör turer i din skog, ofta!
4. Avverka enstaka drabbde träd själv eller kontakta din virkesköpare. Minskar risken för fortsatta angrepp och räddar en så stor del av virkesvärdet som möjligt.
FotoAzote
WestströmAndersFoto
5. Markera träden. I Stora Ensos app kan du enkelt markera trädens position, så att du snabbt kan hitta tillbaka till dem. Det du markerat kan du välja att dela med Stora Enso genom att öppna marke ringen i appen och trycka på dela med Stora Enso. Kontakta din virkesköpare som fått den exakta positionen på de angripna träden vilket underlät tar om Stora Enso ska avverka träden.
FotoAnnieSvensson
Tips om hur du kan upptäcka och hantera angrepp
Hotet från granbarkborren fortsätter att hänga över skogsägare i stora delar av landet. Ju tidigare du upptäcker och åtgärdar angrepp, desto större del av virkesvärdet kan räddas. Tecken på angrepp nu i höst och några månader framåt är granar med roströda barr och avfläkt bark.
Fortsätt ha koll på granbarkborren!
Vi har drygt 20 000 mil skogsbilvägar i Sverige. Det finns inga regler som säger hur de ska skötas, men genom smart planering och rätt underhåll blir både befintliga och nya skogsbilvägar en investering som ger nytta lång tid framåt.
TEMA – Skogsbilvägen
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson
Så enskogsbilvägenblir smart investering
– Att köra på en skogsbilväg skapar dessutom en säkrare arbetsmiljö för den som kör virket och så blir det enklare för dig som skogsägare att komma ut och sköta din skog. Sedan ska man inte glömma bort de mjukare värdena: att skogen blir mer tillgänglig för att komma ut och jaga, plocka svamp, åka på utflykter och njuta av naturen, säger Carl Segersson.
du mycket mogen skog kan du räkna hem investeringen på kort tid. Med yngre skogar och gallringsskogar tar det längre tid, men det blir ändå lönsamt på sikt.
V
Skotningsavståndet en nyckel Fördelarna med en skogsbilväg är med andra ord många, men det är inte gratis att bygga en ny skogsbil väg eller att rusta upp en befintlig väg.
En väglönsamtilldinskog
ärdet på din skogsfastighet påverkas av hur nära din skog ligger en fungerande skogsbilväg.–Områden som ska avverkas blir lättare att komma åt med en skogsbilväg. När skotaren inte behöver köra lika långt med virket blir det billigare helt enkelt, säger Carl Segersson, logistiker på Stora Ensos dotterbolag Sydved.
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson
Gemensam skogsbilväg med grannarna Ett tips för att komma ned i kostnader kan vara att bygga en skogsbilväg tillsammans med grannarna. Då kanHarni
Vid gallring, röjning, plantering och markberedning tjänar du på att ha ett förkortat avstånd till din skog. Dess utom underlättar vägen en regelbunden tillsyn av skogen.
Om du har mycket mogen skog som är föryngrings bar kan du räkna hem investeringen på kort tid. Har du yngre skogar och gallringsskogar tar det längre tid innan du får tillbaka pengarna, men det blir ändå lönsamt på sikt.För den som är osäker är ett tips att titta på skot ningsavståndet. Om avståndet för att frakta virket ge nom skogen fram till avlägget är längre än 300 meter är det definitivt lönt att anlägga en skogsbilväg. Kostnaden för att bygga en väg styrs av hur marken ser ut där vägen ska byggas. En skogsbilväg ses som en skattemässig investering och kan skrivas av under flera år. Om du exempelvis investerar 100 000 kronor i en ny väg, kan du skriva av kostnaden på 10 år. Dessutom är hela kostna den avdragsgill i din deklaration.
Det finns många fördelar med att ha en skogsbilväg på sin fastighet, men hur vet man om det är värt att göra investeringen? Hur ska man tänka om man vill dela en skogsbilväg med grannarna och vad innebär egentligen den nya klassningen av skogsbilvägar för dig som skogsägare? Logistikern Carl Segersson ger dig sina bästa tips.
2 | 22 Skogsnära 19
Ytterligare en aspekt är att det blir enklare att skydda skogen med en skogsbilväg. Det blir lättare att vidta åtgärder vid en storm eller ett granbarkborreangrepp och brandförsvaret kan enklare komma ut i skogen vid en skogsbrand.
Enskild väg Med en enskild väg menas de vägar som inte tas om hand av staten eller kom munen. Vägen sköts i stället av en markägare.ellerlighetsföreningsamfälenenskildKällor
| Stora SkogsstyrelsenLantmäteriet,Enso,Sydvedoch
– Skogsägaren måste göra en avvägning om det är värt det och ibland kan det vara svårt att motivera det när man tittar på det kortsiktigt, men ser man det på lång sikt brukar det löna sig, säger Carl Segersson.
En skogsbilväg gör också skillnad för klimatet. En skotares virkestransport i terräng drar 40 till 50 gånger mer bränsle, jämfört med om samma transportarbete utförs med lastbil på en väg.
– En fördel med att ha en gemensam skogsbilväg i exempelvis en samfällighet är att underhållet av vägen ofta sköts bättre, man är flera som hjälps åt. Dessutom minskar också risken för att vägen växer igen när det är många som använder den, säger Carl Segersson.
Men det finns också utmaningar med att dela på en skogsbilväg. Vem står exempelvis för kostnaden om vä gen körs sönder? Är man två markägare och en av dem har avverkat, så kan det vara naturligt att den personen står för notan. Men i en samfällighet, där alla betalar underhåll för vägen varje år kanske man inte är beredd
Väljer ni att bilda en förening finns det olika sätt att fördela kostnaderna på. Antingen delar man lika eller så kan man använda tonkilometermetoden. Då beräknas kostnaden genom att den vikt i ton som fastigheten be döms belasta vägen med under ett år multipliceras med den väglängd i kilometer som nyttjas till och från fastig heten. På så sätt kan samfälligheten fördela kostnader för drift och underhåll på delägarna.
att ta hela kostnaden själv för en sönderkörd väg.
För några år sedan fick Biometria i uppdrag av skogs näringen att inventera skogsbilvägar.
– Virkestransporterna idag är dessutom både tyngre och längre än de var för 30 år sedan men standarden på skogsbilvägar har inte riktigt hängt med för att klara av den utvecklingen, berättar Carl Segersson.
bilda en förening eller en gemensamhetsanläggning för att sköta vägen tillsammans. Väljer ni att bilda en gemensamhetsanläggning görs det genom Lantmäteriet och då är det även Lantmäteriet som beslutar om hur ni fördelar kostnaderna.
– Det viktiga för att undvika sådana konflikter är att ha en rak dialog med de andra medlemmarna i föreningen. Ett tips kan vara att prata om hur man ska göra om sådana här saker händer redan innan man bygger en gemensam skogsbilväg.
Ny klassning av skogsbilvägar
Vägarna bedöms efter framkomlighet och tillgäng lighet. Man tittar på möjligheten för lastbil med släp att ta sig fram på vägen med tanke på vägbredd, kurvradie
Trafikverket har en nationell vägdatabas, där man kan hämta information för att planera virkestransporter från skogen till industrin. Problemet är att skogsbilvägarna i den vägdatabasen inventerades och klassades senast under 1990-talet. Sedan dess har det hunnit hända mycket i skogen och många skogsbilvägar har inte skötts och håller på att växa igen.
20 S kogsnära 2 | 22 TEMA – Skogsbilvägen
• förenkla engagerade enskilda väghållares vardag och tillvarata deras intressen.
Värdet på din skogsfastighet påverkas av hur nära din skog ligger en fungerande skogsbilväg.CarlSegersson, logistiker på Stora Ensos dotterbolag Sydved
• bistå dem som arbetar med den enskilda väg hållningen i Sverige.
2 | 22 Skogsnära 21
revriks.se
FotoAmelieBergman
Som markägare är du inte tvingad att göra något åt dina skogsbilvägar på grund av den nya klassningen. Men den kan ändå hjälpa dig ett steg på vägen.
och vändmöjlighet. Syftet är att få en objektiv bedöm ning av skogsbilvägarna.
Tips! Få vägledning för samfälligheten
Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) är en opolitisk organisation för de enskilda väghållarna i Sverige. Alla vägföreningar, vägsamfälligheter och samfäl lighetsföreningar som har ett väghållaransvar kan bli medlemmar. Förbundet har till uppgift att
Det här projekt har startat upp med skogsbilvägarna i Götaland och förhoppningsvis fortsätter det senare med inventering i övriga landet. I Götaland ska inventeringen vara klar under nästa år, 2023.
• representera de enskilda väghållarna gentemot politiker, myndigheter och organisationer.Läsmerpå|
– För dig som skogsägare i Götaland är det här ett kanonbra tillfälle att använda informationen som under lag för att förbättra dina skogsbilvägar. För dig som bor i Sveland eller Norrland kontakta gärna din virkes köpare för att prata om vad som krävs för förbättringar för din skogsbilväg, tipsar Carl Segersson.
• Fastigheten närmast väg nyttjar 4 hektar för 250 m väg = 1 000.
Så fördelas kostnaden för en ny väg
Skissen illustrerar hur en beräkning av fastigheternas andel i en ny skogsbilväg kan göras.
Den planerade skogsbilvägen sträcker sig över tre fastigheter. För varje fastighet görs en beräkning av den areal som har nytta av vägen, multiplicerat med vägsträckan.
22 S kogsnära 2 | 22 TEMA – Skogsbilvägen 10 ha 6 ha = Skiftets medelpunkt i vägen. 4 ha
• Totala antalet andelar i vägen blir då 14 000. Vid en procentuell fördelning ges den första fastigheten 10 000 / 14 000 = 71 procent , mittenfastigheten 3 000 / 14 000 = 22 procent och den minsta får 1 000 / 14 000 = 7 procent . Kostnaderna för skogsbilvägen kan sedan fördelas procentuellt på respektive fastighet.
• Mittenfastigheten nyttjar 6 hektar för 500 meter väg = 3 000
• Fastigheten längst bort nyttjar 10 hektar för 1 000 m väg (10 x 1 000) = 10 000
örsök vara ute i god tid med underhåll eller justeringar av vägen. Det blir ofta stressigt om vägen behöver göras i ordning precis innan en avverkning.
S e till att vägtrummorna är hela och fungerar som de ska. Kan ske behöver trummorna rensas? Det görs snabbt med en spade.
H
Så håller du din skogsbilväg i toppskick
Underhåll är A och O!
verväg noga om du ska sätta bommar – risken är att vägen inte blir använd. Och åker du inte på vägen växer den igen.
F
ensa dikeskanterna och busk röj ungefär vart tredje år. Det är viktigt att skogen inte växer in på vägen. Träd som hänger ner, grenar, stenar precis i vägkanten och liknande orsakar stora skador på lastbilarna och hindrar framkomlig heten. Dessutom torkar vägen upp tidigare på våren om vägkanterna är fria från träd och sly.
R
yvla vägen regelbundet för att hålla den jämn. Åk gärna ut under och efter tjällossningen för att se vart allt vatten tar vägen. Om det samlas på vägen eller rent av blir små flöden, kan det vara läge att hyvla. Det bästa är att skapa lutning från vägens mitt för att vatten ska rinna bort.
Ö
– Vägen har torkat upp, det blir säkert bra när det satt sig och det blivit några vändor med tunga fordon. Jag har åkt med traktorn och det gick bra, säger han.
När det var dags för avverkning insåg Bruno att en ny skogsbilväg skulle göra stor nytta.
För Bruno är vägen en efterlängtad och självklar investering.
Text Eva Mandelqvist Foto Lasse
– Jag har lärt mig av tidigare generationer att när skogen är avverkningsbar, då lönar det sig att bygga väg. Jag finansierade det med en tidigare avverkning och när den här avverkningen är genomförd, räknar jag med att vägen bidragit till större ekonomiska vinster. Nu slipper skogsmaskiner och timmerbilar åka runt hela skiftet och det finns plats att lägga virket vid väg. Allt som tar tid kostar pengar. Vintertid när det krävs plogning, är det skillnad att hyra in plogning för 600 meter eller en halvmil. Rent kostnadsmässigt höll kalkylen för vägbygget. Det var inga överraskningar längs vägen, så att säga.
– Jag har inte behövt bry mig, Stora Enso har skött allt. De har planerat, anlitat entreprenör och vägbygget tog inte mer än några veckor, säger Bruno.
Gruset är ännu rödaktigt och ligger perfekt packat på den nygjorda vägen i Lumsheden utanför Falun i Dalarna. Bruno Palmqvist är nöjd, tidigare hade han nästan sju kilometer till skiftet, nu är det bara 1,5 kilometer och det tack vare 600 meter väg.
– När avverkningen var beställd och jag diskuterade med min virkesköpare kändes det självklart att göra skogsbilvägen nu för att få fram virket.
har länge tänkt att han behöver en skogsbilväg för att lättare kunna gallra sin skog.
24 S kogsnära 2 | 22 TEMA –
600Skogsbilvägenmeter väg sparar många kilometer
Marken är kuperad, framför allt över Uvberget där högsta punkten är 300 meter över havet, men med få vattendrag har det har räckt med att göra diken längs sträckan. Nu är Bruno spänd på att se hur vägen håller.
Den utlösande faktorn till att det ändå blev av, var den planerade avverkningen och röjningen, där en ny skogsbilväg skulle göra nytta.
Bruno tar tagit hjälp av sin virkesköpare för att planera och bygga skogsbilvägen.
BArvidsonrunoPalmqvist
– Jag skulle ha gjort det här för länge sedan, tankarna har funnits där, men du vet det där med att få tummen ur, säger Bruno och skrattar.
När avverkningen var beställd kändes det självklart att göra skogsbilvägen nu för att få fram virket.
Bruno Palmqvist har fått hjälp med planeringen av skogsbilvägen av sin virkes köpare Marcus Söderberg på Stora Enso.
Vad ska du tänka på innan du bygger en ny skogsbilväg? Här är några handfasta tips.
7 Placeringen är viktig. Vägen bör vara anlagd så att den underlättar de transporter som behövs i omkringliggande skogsområden. Låt om råden med höga naturvärden vara orörda och ta hänsyn till fornläm ningar och kulturminnen.
2 Samråd med grannarna. Prata med dina skogsgrannar, de har kan ske också nytta av en väg? Diskutera var vägen ska ligga för att den ska göra mest nytta och anpassa efter terrängen. Dela på kostnaderna för byggnation och underhåll, viktat efter respektive fastighets areal som har nytta av vägen.
8 Vägar ska läggas på avstånd från sjöar eller vattendrag. Det bör alltid finnas en väl tilltagen orörd zon mellan vägen och vattnet.
10 Ta hjälp. Det är mycket att tänka på när man ska planera en skogsbil väg. Kontakta gärna din virkesköpare och få hjälp i planeringen.
10
1 Titta på det befintliga vägnätet. Hur ser framkomligheten ut idag? Finns det några befintliga skogsbilvägar i området? Kartlägg behovet innan du bestämmer dig.
9 Slarva inte med underarbetet. Se till att skapa uppställsplatser för maskiner på plan, torr och fast mark. Dessa ska vara väl röjda från träd och buskar.
3 Var ute i god tid. Om vägen ska användas på sommaren är det bra om det hinner gå en tjälperiod innan. Anlägg gärna vägen minst ett år före avverkningen. Då hinner den torka ut och sätta sig ordentligt.
4 Kom ihåg anmälan. Du behöver göra en anmälan hos Skogsstyrelsen senast sex veckor innan du får börja bygga vägen.
5 Bygg rätt. Bygg vägen välvd, som ett upp och nedvänt U. Det gör det lättare för regnvatten att rinna av. Se till att vägkroppen är hög och att det finns rejäla diken på sidorna som leder bort regn- och smältvatten. Välplanerade trummor, så att vattnet kan rinna under vägen, är också viktigt.
6 Tänk över dragningen noga. En skogsbilväg ska byggas så att en lastbil med släp kan komma fram och vända. Se till att kurvorna och vändplanen är tillräckligt stora. Om vägen är smal behövs ett antal mötesplatser längs sträckan.
råd för att bygga en skogsbilväglönsamTEMA–Skogsbilvägen
Gallring är en smart investering. Du får en fin, friskare skog samtidigt som du ökar värdet på träden som lämnas kvar. Dessutom får du en välkommen intäkt från din skog.
2 | 22 Skogsnära 27
Därför är det smart att gallra
Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson
4.
När man gallrar gör man ett urval bland stammarna och träden som har den bästa tillväxtförmå gan lämnas kvar. Träden man sparar får mer utrymme och genom det mer ljus, näring och vatten. Du skapar då livskraftiga träd med bättre virkeskvalitet, vilket gör träden mer värdefulla vid föryngringsavverkningen i framtiden.Ettannat plus är att skogen blir mer öppen och upp levelsen av skogen förändras. För alla som gillar jakt och friluftsliv är det positivt när det så småningom blir lättare att röra sig i terrängen.
– Risken för stormskador ökar ju högre skogen är, och själva gallringsingreppet ger en något ökad risk för stormfällningar direkt efter gallringen. Men efter några
n rätt utförd gallring är en av de viktigaste åtgärderna på vägen mot en värdefull skog. Gallring är skoglig friskvård som ger skogs ägaren en intäkt redan i ett tidigt skede.
28 S kogsnära 2 | 22
– När du går runt i din skog innan gallringen, se om du hittar fornminnen som stenmurar eller platser där gamla torp legat och hugg sedan fram dem. Det är ett bra sätt att bidra till att de bevaras för eftervärlden, säger Anders Ehrenström.
Gallring är skoglig friskvård. Träden som lämnats får mer utrymme och bättre tillgång till vatten och näring. Du får mer volym av bra virke.
3.
Lyfta fram natur och kulturvärden Många skogsägare som gallrar gör det av skogsvårds skäl och med en förhoppning om att få en första eko nomisk intäkt från sin skog. Men gallringen är också ett ypperligt tillfälle att utveckla andra värden i sin skog. Jägaren kanske passar på och skapar miljöer med riklig tillgång på foder för viltet.
E
2.
– En tumregel är att en förstagallring i en granskog bör göras då medelhöjden på beståndet är 11–13 meter. Motsvarande i en tallskog är 10–12 meter. Men det som egentligen styr är hur det ser ut i det enskilda beståndet, förklararFörstagallringenhan. bör göras tidigt och relativt hårt, för att beståndet ska utvecklas på bästa sätt. Då skapar man stabila träd som bättre står emot vind, snö och skadeinsekter.
Det blir lägre avverkningskostnader vid en föryngringsavverkning i en gallrad skog.
Gallring och stormar Senare gallringar ska göras svagt, uttag omkring 20–25 procent av grundytan, och den sista gall ringen i beståndet ska göras innan träden passerar 20–22 meters höjd.
1.
Produktionen förs över till de bästa träden och därmed ökar andelen timmer.
Sen är gallringen också ett utmärkt tillfälle att lyfta fram fastighetens natur- och kulturvärden. Det kan man göra genom att till exempel gallra fram gamla vårdträd och olika inslag av löv, vilket gör att det blir mer variation i din skog. Kantzoner mot bäckar, sjöar och våtmarker är värdefulla miljöer som man kan förstärka genom att släppa fram löv eller tall.
– Beroende på hur väl skogen röjts tidigare, så görs den första gallringen med en gallrings styrka som motsvarar 25 till 40 procent av grundytan. Är det någon gång i gallringscykeln du bör ta i lite extra för att justera ner ett alltför högt stamantal så är det i just förstagallringen.
Gallring i rätt tid minskar risken för storm- och snöskador.
Anders Ehrenström, chef för Skogliga tjänster på Stora Ensos dotterbolag Sydved.
Så vet du när du ska gallra Det gäller att komma i gång med gallringsprogrammet i tid, så att man hinner med de gallringar man planerat innan beståndet blir för högt och risken för stormskador ökar. Det säger Anders Ehrenström, chef för Skogliga tjänster på Stora Ensos dotterbolag Sydved.
år har träden stabiliserats och man har ett bestånd som är stärkt för framtiden, summerar Anders.
Varför gallra?
Gallring är skoglig friskvård som ger skogsägaren en intäkt redan i ett tidigt skede.
Text Sanna Casson
Den nya designen gör att skogsmaskinen kan ta sig fram snabbt i terrängen och frakta stor last. Dessutom klarar den att köra i vinterterräng och trakter som drab bats av mycket regn.
K
– Detta är ett unikt samarbetsprojekt och vi som grupp vill ta ett ansvar för att påverka utvecklingen i en hållbar inriktning, som inte bara reducerar markskador, utan som långsiktigt påverkar både skogsbruket och skogen i en positiv riktning, säger Rebecka Rödin, chef för Driving på Stora Enso.
30 S kogsnära 2 | 22
Tar sig snabbt fram i terrängen Centipeden är med sin innovativa teknik byggd för att lösa problematiken med markskador, öka transporthas tigheten och samtidigt minska helkroppsvibrationerna för föraren. Maskinen har ett nyutvecklat bandsystem med en stor understödsyta mot marken, vilket minskar marktrycket. Den har också ett helfjädrat chassi som hanterar markens ojämnheter, vilket medför att maski nens hastighet kan öka utan att vibrationerna gör det.
En ny typ av skogsmaskin som med innovativ teknik minskar markskador, ökar transporthastigheten och skapar en bättre förarmiljö. Just nu pågår testkörningar av Centipede i de svenska skogarna för att se om maskinen ska gå i produktion.
Testkörning av framtidens skotare pågår!
Framtidens skotare rör sig smidigt i terrängen
onceptmaskinen som kallas Centipede har utvecklats av Stora Enso i samarbete med flera andra skogsföretag och maskin tillverkaren Komatsu Forest. Ett samarbete som pågått sedan 2019, med syfte att utvecklat en ny skogsmaskin för ett mer skonsamt skogsbruk.
Simuleringar visar att jämfört med en traditionell hjul skotare i samma storleksklass kan den nya skogsmaski nen reducera högsta marktrycket med minst tre gånger, öka produktiviteten med 20 procent, reducera bränsle förbrukningen med 15 procent i mjuk terräng, samt minska helkroppsvibrationerna med 50 procent.
• Det är en konceptmaskin som just nu håller på att testas för att se om den ska komma ut på marknaden.
• Är designad för att skonsamt ta sig fram i olika typer av terräng och har en bra hindertagningsförmåga. Designen minskar marktrycket och ger lägre mark påverkan.
Källa | Komatsu Forest
• Simuleringar visar att Centipede minskar bränsleförbrukningen med upp till 15 procent i mjuk terräng och reducerar helkroppsvibrationer med mer än 50 procent – även vid högre hastigheter.
Rebecka Rödin, chef för Driving på Stora Enso.
ArvidsonLasseFoto
– Skogsbruket står inför några viktiga utmaningar och att minimera markpåverkan, för ett mer skonsamt skogsbruk, är en av dem. Genom att utveckla den här tekniken får vi också en mer hållbar arbetsmiljö för våra duktiga maskinförare. Tillsammans bidrar det till mins kat slitage och ökad produktion.
Just nu utförs grundliga tester av den nya skogs maskinen, som ska ligga till grund för beslut om den ska gå i –serieproduktion.Detkännsfantastiskt kul att vi nu är med och tar detta teknikkliv, helt i linje med vårt hållbarhetsarbete, säger Rebecka Rödin.
• Centipede är ett samverkansprojekt mellan flertalet skogsbolag och skogs maskinstillverkaren Komatsu Forest.
2 | 22 Skogsnära 31
ForestKomatsuFoto
Mindre bränsle och mindre marktryck
Fakta om Centipede
32 S kogsnära 2 | 22
Det finns också flera teorier som pekar på att det är evolutionära skäl som gör att vi mår så bra i naturen. Att vi trivs i miljöer där det finns resurser för vår över levnad med biologisk mångfald, där det finns vatten, mat och skydd. Naturen kan också göra att vi ser saker i ett större sammanhang och fokuserar mindre på oss själva.
Skogen tröstar i kris Det finns också teorier om att naturen har en närmast existentiell funktion hos svenskarna. Relativt få kallar sig religiösa och många skulle skriva under på att natu ren eller skogen är deras kyrka.
Under coronapandemin sökte sig även många svenskar ut i naturen. Vi spenderade alltmer tid utomhus. Man träffades över generationerna och grillade korv och fikade i skogen, oavsett väder. Det återstår att se om detta beteende håller i sig. Men du som skogsägare har många anledningar att komma ut i skogen och se det som en bonus att det gör gott för ditt välbefinnande!
Källor | Skogsstyrelsen, SCB, forskning.se och Naturvårdsverket
K
Att vara ute i naturligt dagsljus påverkar hormon nivåerna i kroppen och minskar stress. När sinnena syn, hörsel, smak, lukt och känsel stimuleras, sänks också mängden stresshormon.
Variationsrikt men inte krävande Samhället har förändrats på ett sätt som gör att vi sitter still mycket mer och att många människor bor i miljöer som ställer höga krav på vår uppmärksamhet.
Allemansrätten gör det också enklare för svenskar att komma ut i skog och mark. På de allra flesta platser får du vistas helt obehindrat i naturen. Det är unikt för Sverige och ett fåtal andra länder.
Att vi även när som helst kan ta fram telefonen och scrolla oss fram i ett flöde som aldrig tar slut gör att vi hela tiden omges av intryck, något som kan skapa hjärntrötthet.Attgåiskog och mark ensam eller tillsammans med andra ökar känslan av välbefinnande – både för våra sinnen och vår fysik. Skog och natur kan ge kraft och energi genom en variationsrik miljö som inte är krävande.
Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson
Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, hade 52 procent av svenskarna varit ute i skog och mark de senaste 12 månaderna under 2021. Det är en ökning från 2019, då siffran låg på 33 procent.
– Detta bekräftar det vi sett de senaste åren, men inte haft nationella siffror på. Att vistas i naturen är vik tigt för många människor och har positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. I en tid då stilla sittande och psykisk ohälsa ökar är vistelse i naturen extra viktigt, säger Eva Stighäll på Naturvårdsverket.
Att vistas i skog och mark kan ge tröst och när svenskar drabbas av en sjukdom eller sorgebesked väljer många att gå ut i naturen.
Därför trivs du så bra i skogen
Ibland räcker det med att se grönska utanför fönstret för att få positiva känslor. En studie i England visar exempelvis på tydliga samband mellan bättre hälsa hos personer som exponeras för gröna miljöer än de som inte gör det.
anske du ska ut och jaga i höst eller bara ta en lov och titta till något av dina bestånd? Skogsägare tillbringar förmodligen mer tid i skogen än gemene man, men även genom snittssvensken rör sig mer och mer ute i naturen.
Hösten är här, för många den allra bästa tiden att vistas i skogen. Nya siffror visar också att vi svenskar tillbringar allt mer tid i skog och mark. En förklaring till att vi trivs så bra i naturen sägs vara att den gör att vi ser saker i ett större sammanhang och fokuserar mindre på oss själva.
• Stresshormonet kortisol minskar i kroppen.
• Risken minskar för psykisk ohälsa.
• Immunförsvaret stärks.
2 | 22 Skogsnära 33
Därför mår vi bra i naturen
• Minnet blir bättre.
• Koncentrationsförmågan ökar.
• Blodtrycket sjunker.
Nu välkomnar vi hösten med sina fina, klara höstdagar och en skog som verkligen bjuder på sig själv. Både för jägaren, svampplockaren och den som gillar att vandra och bara vara i skogen. Här tipsar vi om sådant som kan göra ditt uteliv lite enklare och gladare!
Annsofie Öhman Foto Nicholas Selman
Text
Uteliv på riktigt!
Chicken Tikka Masala, 500 g, 99 kr på outnorth.se
Om du vill äta med stil i skogen kanske detta praktiska måltidskit i 6 delar kan vara något för dig. Locket blir tallrik, botten blir djup tallrik, matbehållare, oval behållare, en spork samt en packpåse. Locken sitter tight för att mini mera risken att spilla ut innehållet. Tillverkad i biobaserad plast.
Lätt och smidig dunväst som tar liten plats i packningen när du inte behöver den. Passar också under skaljackan i kyligare väder. Greenland Down Liner Vest från Fjällräven finns i flera färger.
Primus Lite, 1 525 kr på addnature.com
2 | 22 Skogsnära 35
222 kr, adlibris.se
Smart allt i ett kök för 1–2 personer. Brännare, gryta, lock och ben för gashållare ingår, vikt 402 gram. När du packar ihop efter måltiden lägger du alla delar i bägaren, sätter på locket och stoppar ner köket i ryggsäcken.
Friluftskniv som är smidig att ha i fickan eller packa ner i ryggsäcken. Med alla fördelar i styrka och säkerhet som kommer med att ha ett fast blad.
Vem vill inte vara mästare i konsten att elda!? Eld- och överlevnadsexperten Mattias Norberg delar med sig av sin kunskap om allt mellan att välja rätt ved till att tillverka fiffiga tändmaterial.
Iväg på äventyr i höst? Missa inte att ladda med näringsrik och god mat. Real Turmat har frystorkad mat gjord på färska råvaror. Lätta påsar där du bara rör i varmt vatten och väntar en stund.
Light My Fire, 275 kr, lightmyfire.com
Fjällräven Canada Shirt Herr för 1 799 kr på naturkompaniet.se
Rejäl skogshuggarskjorta i en varm, mjuk ullblandning. Funkar både som skjort jacka och som mellanlager under vanliga skalplagg. Finns även i en dammodell.
2 499 kr, fjallraven.com
Talon Jr av Osprey’s, 999 kr, naturkompaniet.se
Smidig och lagom stor ryggsäck för junioren, perfekt för utflykter och lite längre dagsturer. Rymmer 11 liter och har fäste för lampa och cykelhjälm.
Morakniv Eldris, 299 kr, morakniv.se
Text Annsofie Öhman Foto Jaktia
Exempel: Jagar du på väldigt viltrika marker där du vill ha möjlighet att skjuta alla typer av klövvilt under jakten är till exempel en plotthund inte rätt val. En plotthund är en specialist som endast ska jaga vildsvin och rovdjur. Då kanske du i stället ska satsa på en allroundhund.
Lär dig läsa din hund En annan viktig aspekt i hundvalet är att viltslaget man riktar in sin jakt på har en uthållig viltstam och att rasen är lämplig för den typ av jakt som man oftast, tillsam mans med jaktkamraterna, bedriver.
”Du skapar inga bra jakthundar i hundgården!”
– Ett tips är att välja ras efter den jakt du kommer utöva. Börja med att tänka igenom vilka marker du sannolikt kommer att jaga på. Om du har en mark på 100 hektar, kanske inte en spets av de mer vidsökta sorterna med långa förföljanden är att föredra. En mer kortdrivande eller stötande ras passar sannolikt bättre för just den marken.
– Personligen tycker jag att det vanligaste misstaget när man köper en hund, är att marken man jagar på är för liten för att hunden ska kunna jaga effektivt. Det är sällan problem med att marken är för stor.
– A och O när man jagar in en hund är att verkligen vara i skogen med hunden. Du skapar inga bra hundar i hundgården! Sen gäller det att kunna läsa sin hund och förstå hur mentalt mogen den är. Många startar för tidigt med jaktträningen bara för att man själv vill jaga med den, fast hunden ännu inte är mogen för det.
När Rasmus träffar andra jägare får han en hel del frågor om just löshundsjakt, ofta kring valet av hundras.
Utgå från jaktmarken
– Det gäller att skapa en balans mellan skogsbruket och jakten. Till att börja med så tycker jag att det är
En hel del jägare är ju även skogsägare; hur ska man då tänka om man både vill utveckla sin skogsfastighet och sina viltstammar?
Möt Rasmus Liljeblad, som driver YouTube kanalen Jaktpuls, där hans jaktfilmer hela tiden lockar nya tittare. Många fascineras av det nära samspelet mellan Rasmus och hans hundar i olika situationer. Här berättar han mer om hundar, jakt och hur man kan tänka för att kombinera skogsbruk och viltvård på bästa sätt.
asmus Liljeblad bor på en gård två mil söder om Växjö med sambo och sju östsibiriska laikor och plotthundar. Mest jagar han vildsvin och älg, men han har också ett stort intresse för rovdjursjakt, som björn och räv. Att han fastnade för skog och jakt kanske inte är så konstigt, född och upp vuxen som han är på familjegården i Småland.
R
Kvalitet i viltstammen
Rasmus Liljeblad på Jaktpuls
Ett annat ämne som ofta kommer upp handlar om injagning, det vill säga hur man tränar unghundar till att bli bra jakthundar.
– Skog, jakt och hundar har alltid varit en naturlig del av mitt liv. Min första hund, Rocky, en östsibirisk laika, skaffade jag när jag var 17 år. Hundarna är en stor driv kraft för mig, att jobba och utveckla dem till jaktkamrater där vi har ett fint samspel oss emellan.
Skogen ger mig känslan av lugn och att vara hemma. Det är kravlöst att vara i skogen!
Till sist, vad är det som lockar med skogen? – Det är känslan av lugn och att vara hemma. Det är kravlöst att vara i skogen!
handlar det om att viltet ska ha tillgång till foder så att de inte gnager och äter plantor och träd. Man kan anlägga viltåkrar med viltsalix till exempel. Ibland är man för effektiv när man brukar sin skog, och röjer ner allt, till och med rönn, asp, sälg och ek, så kallat rase. Det är viktigt att spara det som föda till viltet!
Löshundsjakt: När en jakthund som är okopplad följer doftspår från vilt.
ÖhmanAnnsofieFoto
Vidare får man titta på skogsfastigheten och försöka utröna vilka konkreta möjligheter det finns för att gynna viltet.–Här
Jaktfilmer med puls!
Och så det här med Jaktpuls, hur började det?
– För ungefär tio år sedan tog jag med mig kameran på en jakt, filmade och satte ihop de bästa klippen till
Rasmus fortsatta filma och producerade flera upp skattade DVD-filmer. Ganska snabbt blev YouTube den naturliga kanalen, och under namnet Jaktpuls samlar han nu sina filmer.
38 S kogsnära 2 | 22
– Tänk också på att inte röja bort betad tall, då älg och rådjur hellre fortsätter äta på det betade trädet än tar ett nytt. Ett tips när du ska röja i skogen, är att fak tiskt ta på sig sina jaktkläder, då sparar man ofta mer för viltet! Så känner i alla fall jag.
Jaktpuls har 46 000 prenumeranter och mellan 40 000 och 200 000 ser hans filmer. Han filmar både själv och har hjälp av en kompis, men hela klipparbetet gör han själv. Sedan 2018 samarbetar han med Jaktia och som en av deras jaktambassadörer ingår han i Jaktia ProTeam.
viktigt att försöka få en bra kvalitet i viltstammen, med friska djur. Här tänker jag på vikt, ålder och så vidare. Att ha en massa vilt är i sig inget egenintresse. Så då får man i första hand skjuta de djur man inte vill ha kvar.
en film. Mina första filmer var från hundjakter efter älg, vildsvin och även björn, och det var en hel del jägare som gillade dem.
Gå in inspireras!JaktpulsYouTubekanalRasmuspåoch
– Sammanlagt har jag gjort ett 50-tal filmer, utma ningen nu när det hela blivit lite större är att filmerna hela tiden ska upplevas personliga och äkta.
Byggnationen av Wisdome, den vetenskapliga upplevelsearenan på Djurgården i Stockholm, är i gång. Taket är ett böljande rutnätssystem i fem lager av träbalkar som når en spännvidd på 48 meter – utan pelare. Allt baserat på trä levererat från Stora Ensos fabriker Gruvön i Sverige och Varkaus i Finland.
Wisdome Stockholm har designats av arkitektkonto ret Elding Oscarson. Det blir en spektakulär träbyggnad på 1 325 kvadratmeter med en unik välvd takkonstruk tion. Inne i byggnaden kommer det att finnas en kupol formad domteater på 21,6 meter i diameter, som även ska rymma en 3D-biograf.
Som att bygga ett pussel Det blir som att bygga ett pussel, där de olika bitarna anpassas i förväg hos Stora Enso och träexperten och stomentreprenören Blumer Lehmann för att de ska matcha varandra exakt. Råämnet till pusslet utgår dess utom från industriellt producerade rektangulära skivor som anpassas till tusentals unika balkar.
Byggnaden som tänjer gränserna för vad som är möjligt
Text Sanna Casson Foto/3D Elding Oscarsson, Stora Enso och Blumer Lehman
Korslimmat trä och laminerat fanérvirke Stora Enso levererar CLT (korslimmat trä), LVL (laminerat fanérvirke) och digitala hjälpmedel för träbyggnation till
2 | 22 Skogsnära 39
Wisdome. Bara till det unika taket, som består av fem lager träbalkar på 48 meter – helt utan pelare, levereras 20 kilometer LVL-trä från Stora Enso.
B
Vanligtvis formas materialet i förväg, men den spe ciella konstruktionen gör att bara det första lagret av balkar kan levereras färdigt. Första lagret fungerar även som en mall och de fyra andra lagren styrs på plats av trädymlingarna som håller ihop balklagren.
yggnaden vid Tekniska museet på Djurgården i Stockholm kommer att bli en mötesplats för skola, näringsliv och museibesökare i alla åldrar. Här kommer det att finnas toppmodern visua liseringsteknik som syftar till att ge besökarna nya upple velser av teknik och vetenskap. Krångliga saker ska kunna förklaras på ett lättbegripligt sätt med häftiga metoder.
– Designen är oerhört komplex, vilket gör det extra
Den mäktiga domen som blir 12,2 meter hög och 21,6 meter i diameter är skapad helt i trä, med CLT från Stora Ensos fabrik i Gruvön. Även väggar, bjälklagsstruk tur, toaletter och kaféet i byggnaden är byggda i CLT.
Den mäktiga domen som blir 12, 2 meter hög och 21,6 meter i diameter är skapad helt i trä, med CLT från Stora Ensos fabrik i Gruvön.
40 S kogsnära 2 | 22
Träbalkarna i taket kommer att vara helt synliga i kon struktionen. Taket har en fri form i designen och består av ett rutnätssystem där varje balk är unik.
Att använda så mycket trä i konstruktionen har varit viktigt ur hållbarhetssynpunkt. Trä är lättare än många andra material och ger på så sätt minskade transporter, det skapar en behaglig miljö och är ett tyst material att arbeta
– Det betyder att ytorna är böljande och inte består av räta vinklar och plana skikt. Vi måste hela tiden hitta nya lösningar för att böja till materialet i perfekt form. Vi pushas framåt och jobbar med innovation till max i det här projektet, det är jättehäftigt, säger Carl Humble.
Mäktig och hållbar byggnad
intressant att jobba med. Vi som är aktörer i det här projektet arbetar nära varandra. Vi testar oss fram för att hitta innovativa sätt att utnyttja materialet till max och möta designen och samtidigt se till att det görs på ett hållbart sätt med så lite spill som möjligt, säger Carl Humble som är teknisk projektledare på Stora Enso.
allt bidrar det till minskade koldioxid utsläpp, jämfört med många andra byggmaterial – och därför spelar trämaterialet en viktig roll för att utveckla framtidens hållbara byggande.
Menmed.framför
Träbalkarna i taket kommer att vara helt synliga i konstruktionen.
– Vi är väldigt stolta för att vara en del av projektet. Vi får tänja gränserna för vad som är möjligt att skapa med framtidens byggmaterial; trä. Utifrån skogsägarnas perspektiv blir det intressant att se hur trä från skogen kan förädlas till olika produkter och användas i en sådan här häftig design. Det här projektet öppnar verkligen möjligheter för vad man kan åstadkomma med trä som råvara i framtiden, avslutar Carl Humble.
Wisdome Stockholm är en upplevelsearena för visualiseringar. Byggstart: 2022
Flera av Stora Ensos digitala lösningar inom träbygg nation kommer att användas i projektet, bland annat monteringsappen CLT 360+ som effektiviserar logisti ken när man bygger, track & trace sensorer som visar leveransens position och Woodsense Wiiste, aktiva fuktsensorer som bland annat innebär att man mäter fukt på olika djup i byggnaden.
Wisdome Stockholm
2 | 22 Skogsnära 41
Beräknad öppning: 2023
Antal sittplatser i domen: 100 st Yta: 1 325 m 2
Wisdome klart 2023
Storlek på domen: 21,6 m i diameter, höjd 12,2 m Arkitekt: Elding Oscarsson
Carl Humble, teknisk projektledare på Stora Enso.
Träexperter och stomentreprenör: Blumer Lehmann Träleverantör och huvudpartner: Stora Enso, som levererar CLT, LVL, expertis inom träprodukter, samt digitala lösningar inom träbyggnation till projektet.
Under sommaren har plattan gjutits och Stora Enso har börjat producera träkomponenter till projektet. Struk turen har börjat byggas under ett tält för att skydda materialet. Om allt går som planerat ska Wisdome stå klart nästa år, 2023.
Här kan du simulera utbetalningar över flera år och se hur dina skogspengar växer. Skanna koden för att komma till räkneverktyget.
Om du inte har behov av dina pengar direkt vid avverkning är en betalplan hos oss en trygg placering. Du kan se pengarna växa med bra ränta, samtidigt som du ger ny växtkraft till en ny generation ungskog – det ger dig dubbel tillväxt!
Testa vårt räkneverktyg!
dubbelochmogenAvverkaskogfåränta.
42 S kogsnära 2 | 22
Att erbjuda betalplan är inte unikt. Det unika i vår betalplan är att du får ränta på pengarna.
ArvidssonLasseFoto
Två vinnare i krysset #1, 2022 får varsin mattermos: Hans Kers i Vikarbyn och Leif Steffansson i Vansbro. Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.
Lös krysset och vinn en mattermos
Vi lottar ut två stycken mattermosar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 17 oktober till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.
Stora Enso Skog AB 791 80 Falun Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan). ArvidssonLasseFoto
