Skogsnära #2 2022

Magasin för skogsägare

# 2 | 2022

Hemma hos skogsägaren som älskar ädellöv 8 smarta prylar för utelivet Framtidens skotare är här En träbyggnad som tänjer gränser

9 sidor om allt du behöver veta

Så blir skogsbilvägen en smart investering

Foto Komatsu Forest

# 2 | 2022

6 14 16

30 Skogsägaren Elisabeth Sander har gått skogskurser och fått många idéer för skogsbruket. Idag planterar hon allt från gran till sibirisk lärk och fågelbär på sin mark.

TEMA

Foto Lasse Arvidson

6

Skogsstyrelsen slutar nyregistrera nyckelbiotoper. Men vad innebär det? Maria Saxe på Stora Enso reder ut begreppen.

19 24 30 32 34 36 39

Vetgirig skogsägare med passion för ädellöv.

Får man avverka i en avregistrerad nyckelbiotop?

Just nu i din skog.

Skogsbilvägen 18–26.

En lönsam väg till skogen.

600 meter väg sparar många kilometer.

Framtidens skotare rör sig smidigt i terrängen.

Därför trivs du så bra i skogen!

Smarta prylar för utelivet.

Möt jaktprofilen Rasmus Liljeblad.

Byggnaden som tänjer gränserna för vad som är möjligt.

Foto Lasse Arvidson

Bygget av den nya den nya upplevelsearenan i Stockholm, Wisdome är i gång. Taket är ett böljande rutnätssystem i fem lager av träbalkar från Stora Enso, som böjs och anpassas med millimeterprecision.

14

3D Elding Oscarsson

39

Foto Lasse Arvidson

LEDARE

18 TEMA Genom smart planering och rätt underhåll blir skogsbilvägen en lönsam investering.

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog RedaktörerSannaCassonochAnnsoeÖhman Art director Thomas Rissveds Produktion Confetti Tryck Ruter Omslagsfoto Lasse Arvidson Prenumerationsärenden christian.bergman@storaenso.com Stora Enso Skog 791 80 Falun Telefon 01046 400 00 Hemsida www.storaensoskog.se ISSN 2003-2102 Ansvarig utgivare Christian Bergman

En höst i skogen Nu är den äntligen här, den friska och våra reportage är utvecklade i ett nära magiska hösten med sina klara färger samarbete med Sydved, Stora Ensos och krispiga luft. Jag gissar att hösten virkesköpande delägda dotterbolag i är den årstid då vi tillbringar mest tid i Götaland. Med det vill vi ge möjlighet till skogen. Det handlar om allt från friluftsliv bidrag och inspiration från skogsägare och jakt till svamp- och bärplockning och skogbrukande i södra Sverige. och inte minst skogsbruk. Hösten är För mig är hösten jaktens högtid. Det verkligen en tid för att vara i skogen. är drar ihop sig till en hundförarsäsong Med den här tidningen vill vi ge dig med dagar fyllda av spänning, gemenextra inspiration när höstmörkret sänkt skap och långa samtal vid brasan. sig och du sitter nöjd hemma i soffan efterenndagiskogen.Härmöterdu Ha en skön höst i skogen! den kunniga och vetgiriga skogsägaren Elisabeth Sander som verkligen sprudlar av skogsägande och experimentlusta.

Tidningen är också laddad med omfattande kunskap och fakta om en av de absolut bättre investeringar du kan göra Christian Bergman på sin skogsfastighet – skogsbilvägen. marknadschef Stora Enso Skog Med ett rätt planerat vägnät optimerar duvärdetpådinfastighetpåeraolika sätt.

Vi vill ge dig som läsare möten med engagerade skogsmänniskor från en stor del av landet. Som en del i det kommer du sannolikt notera att en del av

2 | 22 Skogsnära 3

Skogen tar upp mycket koldioxid, men det nnspotentialattökakolinlagringeniskogen ännu mer. Detta är en viktig åtgärd för att nå Sveriges klimatmål.

– Men det saknas kraftfulla styrmedel för att gynna ökad kolinlagring i skog och mark. De åtgärder som behövs innebär oftast att mark­ ägaren förändrar sitt brukande. Ekonomisk ersättning behövs för att markägare ska vidta ytterligare åtgärder för att öka kolinlagringen på sin mark, säger Carl Nolander på Naturvårdsverket.

I en rapport presenterar Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Jordbruksverket olika förslag på åtgärder för att minska utsläpp och öka upptag av växthusgaser inom skogs- och jordbrukssektorn. Ett förslag är att de mark­ ägare som till lägst kostnad genomför åtgärder som ökar kolinlagringen ska få ekonomisk ersättning av staten. Det skulle till exempel kunna handla om åtgärder som beskogning av jordbruksmark som inte längre brukas, skogsgödsling så att skogen växer fortare eller återvätning av dikade torvmarker.

Läs mer på skogsstyrelsen.se

97

Så många miljoner kubikmeter skog avverkades under 2021.

Avverkningen under 2021 var den största hittills, om man bortser från 2005 då avverkningen uppgick till 122 miljoner skogskubikmeter, på grund av stormen Gudrun. De ökade trävarupriserna under pandemin och en stor efterfrågan på virke är de största orsakerna till den stora andelen avverkningar, enligt Skogsstyrelsen. Det avverkades mest i Götaland

varifrån drygt 36 procent av den avverkade volymen kommer. Cirka 30 procent kommer från Svealand och drygt 33 procent från Norrland. Tillväxten i de svenska skogarna är större än avverkningen. Den genomsnittliga årstillväxten ligger på drygt 120 miljoner skogskubikmeter.

Källa: Skogsstyrelsen

Smidigare hantering av väldoftande paket Det går bra för det orientaliska tunnbrödet Liba Bröd. Efterfrågan ökar bland brödsugna konsumenter. Bakprocessen är smidig och många steg sker automatiskt. Men wellpapptrågen, som produkterna packas och skickas i, har vikts för hand av personalen, vilket har inneburit vikning av runt 2 000 lådor per dag. ”Vi upplevde en större stressnivå av att behöva vika så många tråg för hand. Det blev svårt att hinna med. Vi kände dessutom att det kunde bli ett arbetsmiljöproblem efter­ som axlar och armar tar stryk i längden”, säger Thomas Blomqvist, produktionschef på Liba Bröd.

För att förbättra arbetsmiljön investerade Liba Bröd i en automatisk trågresare från Stora Enso. Maskinen limmar och viker arken som levereras till fabriken. Trågen åker sedan på en bana ner till operatören som packar de färdiga brödpåsarna. Maskinen har många fördelar. Bland annat bidrar den till att förbättra arbetsmiljön för personalen och dessutom går det åt mindre material nu, vilket är positivt både ur miljö- och ekonomi­synpunkt.

Källa: Stora Enso

4 Skogsnära 2 | 22

Foto Lasse Arvidson

CO2

Skogsägare som ökar klimat­ nyttan ska gynnas ekonomiskt

från hållbart brukade skogar, medan Northvolt står för celldesignen, produktionskonceptet och utvecklingsprocessen.

– Genom samarbetet ges vi möjlighet att utforska ett nytt hållbart råmaterial och utöka den europeiska värdekedjan, samtidigt som vi kan utveckla en billigare batterikemi, säger Emma Nehrenheim på Northvolt.

Ligninärenvegetabiliskpolymersomnnsicellernahosnästan alla landlevande växter. Träd består till 20–30 procent av lignin, där ämnet fungerar som ett naturligt och starkt bindemedel. Det är en av destö rstafö rnybarakolkällorsomnns.

PilotanläggningennnspåStoraEnsosanläggninginskaSunila, där lignin har producerats i industriell skala sedan 2015.

Samtidigt utvärderar man också en kommersiell produktion av Lignode.

Källa: Stora Enso

Foto Shutterstock

Stora Enso och Northvolt samarbetar för att ta fram hållbara batterier med hjälp av ligninbaserat, hårt kol utvunnet ur förnybart trä från nor­ diska skogar. Det blir både mer miljövänligt och sänker kostnaderna för batteriet.

Målet är att utveckla världens första industrialiserade batteri med anoder helt tillverkade av europeiska råmaterial. Det sänker både koldioxidavtryck och kostnader.

– Samarbetet med Northvolt är ett steg mot att tillhandahålla den snabbt växande batterimarknaden med förnybara anodmaterial från träd. Vårt ligninbaserade hårda kol, Lignode® by Stora Enso, kommer att tillgodose den europeiska försörjningen av anodråvara. Vi möter behovet för hållbara batterier inom områden som fordon och stationär energilagring, säger Johanna Hagelberg på Stora Enso.

Båda företagen bidrar till batterisamarbetet med nyckelkomponenter och expertis.

Stora Enso tillför Lignode®, som kommer

Foto Lasse Arvidson

Stora Enso och Northvolt samarbetar för att utveckla trä­ba­serade batterier

Vem är det som äger skog?

Andelen skogsmark hos enskilda skogsägare ökar i Sverige, från ett genomsnittsinnehav på 30 hektar 1999 till 34 hektar 2021. Ökningenärstö rstbland - man liga skogsägare som 2021 ägde cirka 40 hektar i genomsnitt jämfört med kvinnornas medelinnehav på cirka 25 hektar.

Källa: Skogsstyrelsen

40 25 Män

hektar

Kvinnor

hektar

Ett tufft träd i lyxförpackning Allterföretagvillfasautfossilaförpackningarochersättadem-medför nybara lösningar. DuraSense™ by Stora Enso är en träbaserad biokomposit för premiumkosmetika, livsmedel och lyxvarumärken som vill ha miljövänligaalternativtillplastfö rpackningar.Blandningenav - träbrerochbiobase rade polymerer gör det möjligt att skapa en till 98 procent återvinningsbar förpackning. Den kan återvinnas upp till sju gånger.

Källa: Stora Enso

2 | 22 Skogsnära 5

Vetgirig skogsägare med passion för ädellöv

6 Skogsnära 2 | 22

När Elisabeth Sander tog över skogen efter sin pappa kunde hon inget om skog, det var som ett blankt papper. Men hon gick mängder av skogskurser och har fått massor med idéer för skogsbruket. Idag planterar hon allt från gran till sibirisk lärk och fågelbär på sin mark.

– Det är den här mixen och experimenterandet som jag tycker är så fantastiskt, säger hon.

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

I

ngelshyttan, norr om Lindesberg ligger högt med en Skogsägare sent i livet vacker vy över sjön Råsvalen. Här bor Elisabeth Sander Elisabeth rör sig vant genom skogen. Det märks att hon går tillsammans med sin sambo Kay. Ladorna skvallrar om här ofta. Hon pekar ut några riktigt gamla tallar och berättar: att det en gång funnits djur på gården, där idag den gam– När grannskiftet skulle avverka ville de ta ner några av la traktorn får husera. En av bodarna håller på att inredas dessa för att skapa mer utrymme för skogsmaskinen att komtill slaktbod, eftersom jakt är ett av Elisabeths intressen. ma fram, men jag hade själv sparat dem i min gallring för att de –Undertrettonhelgenckjagskjutaåretsförstaskulle älg,en ståkvar,sådeckåkarunttallarna,sägerhonmedett älgkalv. Förutom älg blir det mest rådjur jag jagar. beslutsamt leende.

2 | 22 Skogsnära 7

Ska jag ge ett råd till nyblivna skogsägare är det att lära sig så mycket som möjligt av tidigare generationer.

Elisabeth köper skogliga tjänster som gallring och föryngringsavverkning, men gör all planering själv. Hon tycker om att experimentera och har planer på att plantera hälften gran och hälften lärk.

8 Skogsnära 2 | 22

Det märks att Elisabeth kan sin skog och vet vad hon vill, trots att hon blev skogsägare sent i livet.

– Jag tog över skogen 1997, då min far gick bort. Han var bara 74 år och jag hade räknat med att han skulle bli över 90 och hinna lära mig om skogen. Vi har gått i skogen tillsammans sedan jag var barn. Medan jag plockade blåbär och letade kantareller, försökte han berätta om skogen, men jag var inte mentalt mogen för det just då. Så när jag blev skogsägare vid 45 års ålder började jag med ett blankt papper.

i föreningen. Nu är det inte heller lika gubbigt i skogsbranschen,erkvinnorjobbarmedskog,sägerhon.

Gillar att experimentera

Elisabeth köper skogliga tjänster som gallring och föryngringsavverkning, men gör all planering själv.

–Jag går ständigt runt och kollar. Jag röjer det jag orkar och hinner med. Utöver det anlitar jag en lokal entreprenör. All plantering försöker jag göra själv, berättar hon.

Elisabeth tycker om att experimentera och har planer Kurserna ger nya idéer på att plantera hälften gran och hälften lärk. Hon har tesElisabeth bestämde sig för att gå en grundkurs i skogstat att plantera hybridlärk, men de blev väldigt krokiga bruk för tjejer på Ladvik, Skogsstyrelsens kursgård så då gick hon över till sibirisk lärk. utanför Vaxholm.

–Denblevrakochn,problemetärattrådjurenfejar –Därckjagvetaattmanbehövdeenskogsbrukshornen mot dem. plan, så när jag kom hem kontaktade jag SkogsvårdsOm gran och tall är hennes pension, så är ädelträden styrelsen som det hette på den tiden för att skaffa mig Elisabeths passion. en skogsbruksplan. Mitt krav var att jag skulle få vara – Jag har alltid haft avverkningsbar skog, så skogen med vid fältarbetet och så blev det. Jag tog ledigt från har verkligen försörjt mig. Dessutom hade jag inte tagit jobbetieraomgångarochvarmediskogenochlärde ut en krona före 2010, utan återinvesterat allt. Det gör att mig otroligt mycket. jag kan kosta på mig att experimentera.

Efter det har Elisabeth gått mängder med kurser.

Först Skogsstyrelsens kurser på Ladvik och därefter ett Fyllde bilen med 1 000 ekplantor ertalkurserpåLinnéuniversitetmedfokuspåhållbart Blandlövträdslagennnsek,fågelbär,alm,lind,lärkoch familjeskogsbruk. björk.

– Efter varje kurs har jag fått nya idéer. Det har varit en – Jag lyckades argumentera till mig EU-bidrag, lärorik och kul resa. Sedan har jag träffat många andra tack vare kunskapen jag fått från lövskogskursen på kvinnliga skogsägare i samma situation. Bland annat Linnéuniversitetet. Sedan åkte vi till Esbo i Finland och Elisabeth kunde ingenär jag medlem i Spillkråkan, ett nätverk för kvinnliga fylldebilenmed 0ekplantor.

1 Deestaförespråkar ting om skogen när hon skogsägare. De ordnar många bra träffar och kurser, Visingsöekar, men jag tänkte att de växer för långt sötog över sin pappas gård 1997. Men hon har gått där kvinnliga skogsägare utbyter erfarenheter. Jag var derut, jag ville ha en sort som var på samma breddgrad. erakurseriskogsbruk också med på en skogsresa till USA. Vi startade i Seattle Dessutomckjagmedsorkskyddtilldehärplantorna. där hon lärt sig en hel och slutade i San Francisco. Vi tittade på skog och Plantorna sattes på åkern där nere, säger Elisabeth och del och fått många nya idéer. träffade kvinnliga skogsägare. Idag är jag inte lika aktiv visar riktningen till ekodlingen.

2 | 22 Skogsnära 9

Ekarna som hunnit bli åtta år gamla är redan mellan en och en halv till två meter höga. De är inhägnade, så att inte älg och rådjur ska ta sig in. Där har Elisabeth även planterat fågelbär och lärk.

–När jag röjde mitt ekbestånd tog det 50 timmar. Proffsen röjer ungefär en hektar om dagen, skrattar Elisabeth och fortsätter: – Jag var så noggrann när jag röjde, så när det dök upp en liten ekplanta så tog det ju lite tid.

Elisabeth har testat att plantera hybridlärk, men de blev väldigt krokiga så då gick hon över till sibirisk lärk.

10 Skogsnära 2 | 22

huset för några år sedan men trodde inte att det blivit något men nu är det fullt med små ekar där.

Vi går vidare till ett bestånd av almar som är självföryngrade.

– De här godingarna är jag rädd om. Jag har varit lite rädd för almsjukan, men det har gått bra.

Jag har bra koll på Däremot kämpar jag som tusan min skog, känner mig med mina lindträd.

Elisabeth går vidare med raska trygg i att kunna råda steg och en stund senare står vi mig själv. inför tre riktigt gamla lindträd. De är inte vackra, då de troligen hamlats * Fågelbär för virkets skull en gång i tiden.

När Elisabeth berättar om fågelbärsträden skiner hon – Jag har provat med allt, tagit vara på frön, plockat upp: dem på vintern, haft dem i frysen, planterat inomhus.

– Det är körsbärsträd som man planterar för virkets Jag har testat det mesta men det blir inga plantor av skull, nåja man kan säkert äta bären också. Det är den dem hur jag än gullar med fröna, säger hon och skakar här mixen och experimenterandet som jag tycker är så lite bekymrat på huvudet. fantastiskt. De grövsta träden från röjningen har jag tagit som ved och det är i stort sett bara björk. På samma Lämnade Stockholm för skogen ställe planterade jag ekollon med planteringsrör och de Man kan säga att det fanns ett liv före skogen och ett har kommit upp, men väldigt tätt. Många är riktigt raka efter. ochnamennågonrobustsparbanksekskavivälfåtill – Innan jag blev skogsägare bodde jag i Stockholm så småningom, säger Elisabeth och fortsätter: och jobbade som speditör. Min pappa köpte gården –Härnnsförvånansvärtmycketek.Jagharävenen någon gång i början av 1990-talet. Från början var han mindre ekplantering, där jag planterat ekollon nedanför egentligen bara ute efter skogen, men tyckte att huset

”DenhärgranplantankallasLillaEnso.Denckjagav StoraEnsoSkogför01 –1år 5 sedan.Denckliggatvå veckorikylskåpetiStockholminnandenckföljamed till Ingelshyttan. Nu börjar den bli Stora Enso.”

2 | 22 Skogsnära 11

lågsåntatthanochhans nträdgård,skrattarElisabeth sambo bestämde sig för att och menar att hon i alla fall har yttadit.Självarbetadehani en plan att göra en riktig trädskogen med sina hästar. gård, så hon får något vackert Elisabeths pappa dog 1997 att vila ögonen på. och hans sambo bodde kvar i huset till 2004. Därefter börjaVad är då det bästa med att de Eilsabeth pendla till huset. vara skogsägare?

Hon åkte dit på helgerna, men – Jag har alltid trivts i skogen.

Om gran och tall är arbetade fortfarande kvar i Att kunna vara i naturen och hennes pension, Stockholmundereraår. arbeta och samtidigt kunna – För tio år sedan blev det påverka hur den ska se ut. Vilka så är ädelträden denitivt.Dåbestämdejagmig träd man ska spara och så där, Elisabeths passion. förattsägauppmigochytta är en stark drivkraft. Jag har bra till gården och låta den 400 koll på min skog, känner mig hektar stora skogen försörja trygg i att kunna råda mig själv. mig. Så jag började ta ut pen­ gar ur skogen så min pension kunde vänta till 65 år. Nu Hur ser du på framtiden? är skogen ett välkommet tillskott i kassan. Idag bor jag – Jag njuter så länge jag lever och sedan har jag en plan tillsammans med min sambo som hjälpt mig med skogs- för skogen efter det. Jag har inga barn, men en plan, skötseln genom åren. säger hon och ser lite hemlighetsfull ut.

Trädgården sorgebarnet

Finns det något du skulle gjort annorlunda?

Elisabeth menar att hon lever ett helt annat liv idag.

– Jag skulle ha lyssnat på pappa, då hade jag fått mer än –Ingetivärldenfårmigattyttatillbakatillkantareller Stockholm ochblåbärmedibagaget.Nuckjagbörja idag, mina vänner får komma hit och det gör de gärna. med ett blankt papper, men det har också varit en kul Jag njuter så av att vistas i naturen varje dag, ta en kopp resa.Detnnssåmångafrågorjagskulleviljaställatill kaffe på altanen och njuta. honom. Varför sparade han björken, hur tänkte han om Vi går ut på altanen och hon suckar högljutt: olika saker? Ska jag ge ett råd till nyblivna skogsägare är – Trädgården är ett sorgebarn. Här hade min far det att lära sig så mycket som möjligt av tidigare genehästar som betade och nu är det en igenvuxen åker. rationer. Då menar jag inte rent tekniskt för det kan man Jag väntar på att någon villatidning ska komma med en lära sig, snarare hur personen tänkte och resonerade. tävling om ”Sveriges fulaste trädgård”, för den skulle vi * En teknik som går ut på att samtliga grenar beskärs med regelha goda möjligheter att vinna. Man har ju haft tävlingar bundna intervall. om Sveriges fulaste badrum och fulaste kök och då har folk vunnit nya badrum och kök. Jag skulle vilja ha en ny

12 Skogsnära 2 | 22

Elisabeth Sander Bor: Ingelshyttan, norr om Lindesberg Familj: Sambon Kay Skogens karaktär: Blandskog Omfattning: 400 hektar

2 | 22 Skogsnära 13

Maria Saxe är hållbarhetschef på Stora Enso.

Här reder hon ut vad det innebär att Skogsstyrelsen slutar nyregistrera nyckelbitoper.

Får man avverka i en avregistrerad nyckelbiotop?

Sedan 21 december 2021 nyregistrerar Skogsstyrelsen inte längre nyckelbiotoper. Samtidigt kan skogsägare begära att nyckelbiotoper registrerade efter den 27 juni 2019 avregistreras.

Men vad betyder det för dig som skogsägare?

Text Ulrika Eriksson Foto Lasse Arvidson

14 Skogsnära 2 | 22

F

ö rändringarnackgenomslag efter att fågreppomvilkanaturvärdensomnnsiskogsområdet Skogsstyrelsen gjort en analys av rättsläget och kommer med en rekommendation för hur hänsynen efter en rad domar i kammarrätten. Beslutet kan utformas. innebär bland annat att skogsägare som fått Många gånger är naturvärdena triviala och man kan nyckelbiotop registrerad på sitt innehav efter genomföra avverkning med ordinarie hänsyn, till exem27 juni 2019, kan begära att den avregistreras. Men pel kantzoner mot vatten, sparade trädgrupper med Här kan du hitta vad innebär det egentligen? Hur påverkas möjligheten mera. Ibland visar sig naturvärdena på området vara samtliga registrerade att avverka skogen? Och vilket ansvar har skogsägasåhöga,attviilinjemedcertieringskravenintekan nyckelbiotoper: https://www.skogsren? Maria Saxe, hållbarhetschef på Stora Enso Skog, avverka alls och ibland bedömer vi att man kan avverka styrelsen.se/sjalvservice/karttjanster/ berättar: delar av området, eller att man anpassar avverkningen skogens-parlor/ – Det här är inte helt lätt. Men förenklat kan man säga på olika sätt. I områden där naturvärdena visar sig vara att även om en nyckelbiotop tas bort från Skogsstyrelför höga för att avverkning ska vara aktuellt försöker vi sensregisterkandetnnasnaturvärdensomskogsäga - hjälpa skogsägaren att få ersättning genom någon av de ren behöver ta hänsyn till på ett eller annat sätt. Och efskyddsformersomnnsviaframföralltSkogsstyrelsen. tersom Skogsstyrelsen inte nyregistrerar nyckelbiotoper blir det i förlängningen de virkesköpande aktörerna som Vilken roll har skogsägaren, virkesköpande aktör behöver bestämma vilka åtgärder man anser sig kunna och Skogsstyrelsen här? genomföra och inte. En nyckelbiotop kan alltså fortsatt – I den tolkning som görs av lagstiftningen nu behöver vara en nyckelbiotop, även om den blivit avregistrerad den som brukar skogen kunna beskriva arter och konav Skogsstyrelsen. sekvenser för arterna på ett tydligare sätt än tidigare.

Vi som virkesköpare behöver göra vår bedömning och Om skogsägaren begär avregistrering av en blir ofta en hjälp för skogsägaren. Skogsstyrelsen är nyckelbiotop på sin mark och sedan anmäler tillsynsmyndighet och kan eventuellt också fungera som området för avverkning, vad kan hända då? samrådspartner för att planera anpassade åtgärder.

– Skogsägaren har ett ansvar för att ha kännedom om Även om Skogsstyrelsen inte längre klassar områden naturvärdena på sin mark och beskriva hur man tänkt som nyckelbiotoper, så kan man sätta vissa restriktioner sig att ta hänsyn till dem i samband med att man gör för avverkning och rekommendera att spara särskilda anmälan om avverkning till Skogsstyrelsen. Om det områden. Sammanfattat så vilar det ett stort ansvar på visarsignnashöganaturvärdensåkandensamlade skogsägaren,mendetnnshjälpattfå.Våranaturvär bedömningen innebära att området inte kan eller bör desspecialister har hög kompetens i de här frågorna, ta avverkas. vara på möjligheten till stöd och hjälp från dem, avslutar Som en del i att visa upp ett ansvarsfullt brukande av Maria Saxe. skogen internationellt är svenskt skogsbruk till stora delarcertieratidag.Iochmeddethardevirkesköpande aktörerna tagit på sig att avstå från åtgärder i nyckelbiotoper och det gäller oavsett om den är registrerad som nyckelbiotop eller inte. Avsteg från detta kan göras om åtgärden syftar till att höja naturvärdena.

Vilken hjälp kan skogs­ ägare få med att göra bedömningar av natur­ värden?

–Deestavirkesköpande aktörer brukar hjälpa till att både bedöma naturvärden och upprätta anmälan om avverkning. När vi hjälper skogsägare så gör vi en inventering för att

Nyckelbiotoper • En nyckelbiotop är ett skogsområde som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse förskogensväxterochdjur.Genomcertieringen har skogsägare och skogliga aktörer förbundit sig att inte avverka nyckelbiotoper. Begreppet nyckelbiotop användsbådeiskogsnäringenochcertieringsstan darderna.

• Från början av 90-talet till och med 2016 har Skogsstyrelsen haft i uppdrag från regeringen att inventera och registrera nyckelbiotoper i Sverige. Den 1 maj ck 8 120 Skogsstyrelseniuppdragattgenomföra en landsomfattande inventering, ett uppdrag som regeringen drog tillbaka i juni 2019. Sedan den 1 januari 2021 registrerar myndigheten inte nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar och tillståndsansökningar.

• Skogens pärlor redovisar över 500 000 värdefulla skogsmiljöer och kulturlämningar i svenska skogar.

Källa | Skogsstyrelsen och Stora Enso Skog

2 | 22 Skogsnära 15

n rvidso as se A

eÖh ma n

Foto L

i u n t s Ju g o k s din

Text An n s o

mber e c e d & r e b m Oktober, nove att ng å är det hög tid eller i höst? D ar t. m de m t or so i gj r at te redan ha ringsav verk gar, om du in Har du föryng t. rin te de an ed pl m p ns äl ver hj tor till våre g om du behö beställa plan ställa planterin be t at på å ks Tänk oc sig, men hinner lägga ng ning. Marken Markberedni ed er rden. jo kb i ar er m m r bra tid fö antorna kom pl n na in Hösten är en g si lera er hinner etab inga nya vä xt

Beställ planto

r och planteri

viltet under tor! Speciellt dina nya plan p up Ett sätt att er . ät ur te viltet in älgar och rådj r fö ga rli Ha koll på att gä be smedel, som ar och grenar med viltskydd la nd vintern är topp ha be t r är genom at sk ydda planto ltet. ttrak tiva för vi oa gör dem mer

Skydda nya

plantor mot

marker går gn! På många Lu s? ra vå i ra n. Vid en rt att plante ir tjäle i marke Glömde du bo fram tills det bl ra te vä xa ut i a an pl nn t hi at det faktiskt as rotsystem rn to an pl gi n ka tering m en förvarin tidig höstplan ring är mer so te an gi pl n rin se te an En rd. våren. Pl omgivande jo a börja vä xa på dsrika sk r a o rn j n to på an s pl undvika ck väntan på att o d r bö r e de arken då chnovemb ok tobero fr ysa upp ur m a riskerar att rn to an pl då marker, sig. ej hinner rota

Plantera i hö

st

e y och buskag ? Tillåt inte sl en ss pa jd kt ja hö kring p till den Hur ser det ut åtminstone up Kvista av träd . na t snitsla or at t at tg ok ju i sk tom är det kl su es D . an er nt. där man lägg ut det noggra et och märka vägen till pass

Röj pass infö

r jakten

julgran!

a i skogen i r. h annan rund oc en de , ahöstdaga bå an eravklar Säkert går du t u j n r e l el ets jul. garvilt höstJa h märka ut, år n då välja, oc da re nan t in at e är ar s tt Ett tip vara lite lä t som brukar ek oj pr t Et . gran . snön kommer

Foto S

ara L an

dstedt

Spana ef ter

16 Skogsnära 2 | 22

Fortsätt ha koll på granbarkborren!

Hotet från granbarkborren fortsätter att hänga över skogsägare i stora delar av landet. Ju tidigare du upptäcker och åtgärdar angrepp, desto större del av virkesvärdet kan räddas. Tecken på angrepp nu i höst och några månader framåt ärgranarmedroströdabarrochaväktbark.

Text Annso eÖhman

S

eftersomgranbarkborrensnaturligaender trivsidem.Omskogsbruketärcertierat måste man lämna död ved äldre än ett år i sin skog. Stående döda träd som utgör en fara för djur eller människor får man fälla, men inte ta ut från skogen.

A nnie

S ve n

sson

kogsbrukets svärmningsövervakning och observationer visar på fortsatt stor aktivitet av granbarkborrar i södra och mellersta Sverige. Rekommendationen till skogsägarna är därför att fortsätta vara aktiva i sin skog och leta efter angripna träd.

Upptäcker man angripna träd ska man agera direkt. Antingen hugger man enstaka träd själv eller så kontaktar man sin virkesköpare. Virkesköparen får då en överblick av läget och kan planera in en avverkning.

Ju tidigare man tar hand om angripna träd, desto större del av virkesvärdet kan räddas.

Träd som har varit döda längre tid än ett år kan man lämna. De gör större nytta om de står kvar,

Foto

Tips om hur du kan upptäcka och hantera angrepp m

1. Gör turer i din skog, ofta! estströ nder s W

2. Taredapåvardetnnsbeståndsomkanvarairiskzonen.

IStoraEnsosappnnskartlagretRiskindexkarta - gran barkborre som visar områden som barkborrarna gillar.

Foto A

3. Tydliga tecken på angrepp i höst är granar med roströda barrochbarksomäraväktavhackspettar.

4. Avverka enstaka drabbde träd själv eller kontakta din virkesköpare. Minskar risken för fortsatta angrepp och räddar en så stor del av virkesvärdet som möjligt.

zote

5. Markera träden. I Stora Ensos app kan du enkelt markera trädens position, så att du snabbt kan hitta tillbaka till dem. Det du markerat kan du välja att dela med Stora Enso genom att öppna markeringen i appen och trycka på dela med Stora Enso.

Kontakta din virkesköpare som fått den exakta positionen på de angripna träden vilket underlättar om Stora Enso ska avverka träden.

Foto A

2 | 22 Skogsnära 17

TEMA – Skogsbilvägen

Så blir skogsbilvägen en smart investering

Vi har drygt 20 000 mil skogsbilvägar i Sverige.Detnnsingareglersomsäger hur de ska skötas, men genom smart planering och rätt underhåll blir både bentligaochnyaskogsbilvägaren investering som ger nytta lång tid framåt.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

18 Skogsnära 2 | 22

Har du mycket mogen skog kan du räkna hem investeringen på kort tid. Med yngre skogar och gallringsskogar tar det längre tid, men det blir ändå lönsamt på sikt.

En lönsam väg till din skog Detnnsmångafördelarmedatthaenskogsbilvägpåsinfastighet,menhurvetmanom det är värt att göra investeringen? Hur ska man tänka om man vill dela en skogsbilväg med grannarna och vad innebär egentligen den nya klassningen av skogsbilvägar för dig som skogsägare? Logistikern Carl Segersson ger dig sina bästa tips.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

V

ärdet på din skogsfastighet påverkas Skotningsavståndet en nyckel av hur nära din skog ligger en fungerande Fördelarna med en skogsbilväg är med andra ord skogsbilväg. många, men det är inte gratis att bygga en ny skogsbil– Områden som ska avverkas blir lättare vägellerattrustauppenbentligväg. att komma åt med en skogsbilväg. När skotaren inte – Skogsägaren måste göra en avvägning om det är behöver köra lika långt med virket blir det billigare helt värt det och ibland kan det vara svårt att motivera det enkelt, säger Carl Segersson, logistiker på Stora Ensos när man tittar på det kortsiktigt, men ser man det på lång dotterbolag Sydved. sikt brukar det löna sig, säger Carl Segersson.

Vid gallring, röjning, plantering och markberedning Om du har mycket mogen skog som är föryngringstjänar du på att ha ett förkortat avstånd till din skog. Dess- bar kan du räkna hem investeringen på kort tid. Har du utom underlättar vägen en regelbunden tillsyn av skogen. yngre skogar och gallringsskogar tar det längre tid innan En skogsbilväg gör också skillnad för klimatet. En du får tillbaka pengarna, men det blir ändå lönsamt på Enskild väg skotares virkestransport i terräng drar 40 till 50 gånger sikt.

Med en enskild väg menas de mer bränsle, jämfört med om samma transportarbete För den som är osäker är ett tips att titta på skotvägar som inte utförs med lastbil på en väg. ningsavståndet. Om avståndet för att frakta virket getas om hand av – Att köra på en skogsbilväg skapar dessutom en nom skogen fram till avlägget är längre än 300 meter är staten eller komsäkrare arbetsmiljö för den som kör virket och så blir det detdenitivtlöntattanläggaenskogsbilväg.Kostnaden munen. Vägen enklare för dig som skogsägare att komma ut och sköta för att bygga en väg styrs av hur marken ser ut där vägen sköts i stället av en samfäldin skog. Sedan ska man inte glömma bort de mjukare ska byggas. En skogsbilväg ses som en skattemässig värdena: att skogen blir mer tillgänglig för att komma ut investeringochkanskrivasavundereraår.Omdu lighetsförening eller en enskild ochjaga,plockasvamp,åkapåutykterochnjutaavexempelvis investerar 100 000 kronor i en ny väg, kan du markägare. naturen, säger Carl Segersson. skriva av kostnaden på 10 år. Dessutom är hela kostnaYtterligare en aspekt är att det blir enklare att skydda den avdragsgill i din deklaration.

Källor | Stora Enso, skogen med en skogsbilväg. Det blir lättare att vidta Lantmäteriet, åtgärder vid en storm eller ett granbarkborreangrepp Gemensam skogsbilväg med grannarna Sydved och och brandförsvaret kan enklare komma ut i skogen vid Ett tips för att komma ned i kostnader kan vara att bygga Skogsstyrelsen en skogsbrand. en skogsbilväg tillsammans med grannarna. Då kan ni 2 | 22 Skogsnära 19

TEMA – Skogsbilvägen

bilda en förening eller en gemensamhetsanläggning att ta hela kostnaden själv för en sönderkörd väg. för att sköta vägen tillsammans. Väljer ni att bilda en –Detviktigaförattundvikasådanakonikterär att gemensamhetsanläggning görs det genom Lantmäteriet ha enrakdialogmeddeandramedlemmarnaiföreoch då är det även Lantmäteriet som beslutar om hur ni ­­­­nin­gen. Ett tips kan vara att prata om hur man ska göra fördelar kostnaderna. om sådana här saker händer redan innan man bygger Väljerniattbildaenföreningnnsdetolikasätt en gemensam att skogsbilväg. fördela kostnaderna på. Antingen delar man lika eller så kan man använda tonkilometermetoden. Då beräknas Ny klassning av skogsbilvägar kostnaden genom att den vikt i ton som fastigheten beTrakverketharennationellvägdatabas,därmankan döms belasta vägen med under ett år multipliceras med hämta information för att planera virkestransporter från den väglängd i kilometer som nyttjas till och från fastigskogen till industrin. Problemet är att skogsbilvägarna i heten. På så sätt kan samfälligheten fördela kostnader den vägdatabasen inventerades och klassades senast för drift och underhåll på delägarna. under 1990-talet. Sedan dess har det hunnit hända – En fördel med att ha en gemensam skogsbilväg i mycket i skogen och många skogsbilvägar har inte exempelvis en samfällighet är att underhållet av vägen skötts och håller på att växa igen. oftaskötsbättre,manärerasomhjälpsåt.Dessutom – Virkestransporterna idag är dessutom både tyngre minskar också risken för att vägen växer igen när det är och längre än de var för 30 år sedan men standarden på många som använder den, säger Carl Segersson. skogsbilvägar har inte riktigt hängt med för att klara av Mendetnnsocksåutmaningarmedattdelapåen den utvecklingen, berättar Carl Segersson. skogsbilväg. Vem står exempelvis för kostnaden om väFörnågraårsedanckBiometriaiuppdragavskogs gen körs sönder? Är man två markägare och en av dem näringen att inventera skogsbilvägar. har avverkat, så kan det vara naturligt att den personen Vägarna bedöms efter framkomlighet och tillgängstår för notan. Men i en samfällighet, där alla betalar lighet. Man tittar på möjligheten för lastbil med släp att underhåll för vägen varje år kanske man inte är beredd ta sig fram på vägen med tanke på vägbredd, kurvradie 20 Skogsnära 2 | 22

Värdet på din skogsfastighet påverkas av hur nära din skog ligger en fungerande skogsbilväg.

m

an

Carl Segersson, logistiker på Stora Ensos dotterbolag Sydved

Fo

och vändmöjlighet. Syftet är att få en objektiv bedömning av skogsbilvägarna.

Det här projekt har startat upp med skogsbilvägarna i Götaland och förhoppningsvis fortsätter det senare med inventering i övriga landet. I Götaland ska inventeringen vara klar under nästa år, 2023.

to

Am

el

ie

B

er

g

Som markägare är du inte tvingad att göra något åt dina skogsbilvägar på grund av den nya klassningen. Men den kan ändå hjälpa dig ett steg på vägen.

– För dig som skogsägare i Götaland är det här ett kanonbra tillfälle att använda informationen som under­ lag för att förbättra dina skogsbilvägar. För dig som bor i Sveland eller Norrland kontakta gärna din virkes­ köpare för att prata om vad som krävs för förbättringar för din skogsbilväg, tipsar Carl Segersson.

Tips! Få vägledning för samfälligheten Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) är en opolitisk organisation för de enskilda väghållarna i Sverige.

Alla vägföreningar, vägsamfälligheter och samfällighetsföreningar som har ett väghållaransvar kan bli medlemmar. Förbundet har till uppgift att • förenkla engagerade enskilda väghållares vardag och tillvarata deras intressen.

• bistå dem som arbetar med den enskilda väghållningen i Sverige.

• representera de enskilda väghållarna gentemot politiker, myndigheter och organisationer.

Läs mer på | revriks.se

2 | 22 Skogsnära 21

TEMA – Skogsbilvägen

10 ha

6 ha

4 ha

= Skiftets medelpunkt i vägen.

Så fördelas kostnaden för en ny väg Skissen illustrerar hur en beräkning av fastigheternas andel i en ny skogsbilväg kan göras.

Den planerade skogsbilvägen sträcker sig över tre fastigheter.

För varje fastighet görs en beräkning av den areal som har nytta av vägen, multiplicerat med vägsträckan.

• Fastigheten längst bort nyttjar 10 hektar för 1 000 m väg (10 x 1 000) = 10 000.

• Mittenfastigheten nyttjar 6 hektar för 500 meter väg = 3 000.

22 Skogsnära 2 | 22

• Fastigheten närmast väg nyttjar 4 hektar för 250 m väg = 1 000.

• Totala antalet andelar i vägen blir då 14 000. Vid en procentuell fördelning ges den första fastigheten 10 000 / 14 000 = 71 procent, mittenfastigheten 3 000 / 14 000 = 22 procent och den minsta får 1 000 / 14 000 = 7 procent. Kostnaderna för skogsbilvägen kan sedan fördelas procentuellt på respektive fastighet.

R

ensa dikeskanterna och busk­röj ungefär vart tredje år. Det är viktigt att skogen inte växer in på vägen. Träd som hänger ner, grenar, stenar precis i vägkanten och liknande orsakar stora skador på lastbilarna och hindrar framkomligheten. Dessutom torkar vägen upp tidigare på våren om vägkanterna är fria från träd och sly.

H

yvla vägen regelbundet för att hålla den jämn. Åk gärna ut under och efter tjällossningen för att se vart allt vatten tar vägen. Om det samlas på vägen eller rent av blirsmåöden,kandetvaralägeatt hyvla. Det bästa är att skapa lutning från vägens mitt för att vatten ska rinna bort.

S

e till att vägtrummorna är hela och fungerar som de ska. Kanske behöver trummorna rensas? Det görs snabbt med en spade.

Underhåll är A och O!

Så håller du din skogsbilväg i toppskick

Ö

verväg noga om du ska sätta bommar – risken är att vägen inte blir använd. Och åker du inte på vägen växer den igen.

F

örsök vara ute i god tid med underhåll eller justeringar av vägen. Det blir ofta stressigt om vägen behöver göras i ordning precis innan en avverkning.

TEMA – Skogsbilvägen

600 meter väg sparar många kilometer Gruset är ännu rödaktigt och ligger perfekt packat på den nygjorda vägen i Lumsheden utanför Falun i Dalarna. Bruno Palmqvist är nöjd, tidigare hade han nästan sju kilometer till skiftet, nu är det bara 1,5 kilometer och det tack vare 600 meter väg.

Text Eva Mandelqvist Foto Lasse Arvidson

B

runo Palmqvist har länge tänkt att han behöver en skogsbilväg för att lättare kunna gallra sin skog.

– Jag skulle ha gjort det här för länge sedan, tankarna har funnits där, men du vet det där med att få tummen ur, säger Bruno och skrattar.

Den utlösande faktorn till att det ändå blev av, var den planerade avverkningen och röjningen, där en ny skogsbilväg skulle göra nytta.

– När avverkningen var beställd och jag diskuterade med min virkesköpare kändes det självklart att göra skogsbilvägen nu för att få fram virket.

Bruno tar tagit hjälp av sin virkesköpare för att planera och bygga skogsbilvägen.

– Jag har inte behövt bry mig, Stora Enso har skött allt. De har planerat, anlitat entreprenör och vägbygget tog inte mer än några veckor, säger Bruno.

För Bruno är vägen en efterlängtad och självklar investering.

– Jag har lärt mig av tidigare generationer att när skogen är avverkningsbar, dålönardetsigattbyggaväg.Jagnansieradedetmedentidigareavverkning och när den här avverkningen är genomförd, räknar jag med att vägen bidragit till större ekonomiska vinster. Nu slipper skogsmaskiner och timmerbilar åka runthelaskiftetochdetnnsplatsattläggavirketvidväg.Alltsomtartidkostar pengar. Vintertid när det krävs plogning, är det skillnad att hyra in plogning för 600 meter eller en halvmil. Rent kostnadsmässigt höll kalkylen för vägbygget.

Det var inga överraskningar längs vägen, så att säga.

Marken är kuperad, framför allt över Uvberget där högsta punkten är 300 meter över havet, men med få vattendrag har det har räckt med att göra diken längs sträckan. Nu är Bruno spänd på att se hur vägen håller.

– Vägen har torkat upp, det blir säkert bra när det satt sig och det blivit några vändor med tunga fordon. Jag har åkt med traktorn och det gick bra, säger han.

När det var dags för avverkning insåg Bruno att en ny skogsbilväg skulle göra stor nytta.

24 Skogsnära 2 | 22

När avverkningen var beställd kändes det självklart att göra skogsbilvägen nu för att få fram virket.

Bruno Palmqvist har fått hjälp med planeringen av skogsbilvägen av sin virkes­ köpare Marcus Söderberg på Stora Enso.

2 | 22 Skogsnära 25

TEMA – Skogsbilvägen

10

råd för att bygga en lönsam skogsbilväg

Vad ska du tänka på innan du bygger en ny skogsbilväg? Här är några handfasta tips.

26 Skogsnära 2 | 22

1

Tittapådetbentligavägnätet.

Hur ser framkomligheten ut idag?

Finnsdetnågrabentligaskogsbilvägariområdet?Kartläggbehovet innan du bestämmer dig.

2

Samråd med grannarna. Prata med dina skogsgrannar, de har kanske också nytta av en väg? Diskutera var vägen ska ligga för att den ska göra mest nytta och anpassa efter terrängen. Dela på kostnaderna för byggnation och underhåll, viktat efter respektive fastighets areal som har nytta av vägen.

3

Var ute i god tid. Om vägen ska användas på sommaren är det bra om det hinner gå en tjälperiod innan. Anlägg gärna vägen minst ett år före avverkningen. Då hinner den torka ut och sätta sig ordentligt.

4

Kom ihåg anmälan. Du behöver göra en anmälan hos Skogsstyrelsen senast sex veckor innan du får börja bygga vägen.

5

Bygg rätt. Bygg vägen välvd, som ett upp och nedvänt U. Det gör det lättare för regnvatten att rinna av. Se till att vägkroppen är hög och att detnnsrejäladikenpåsidornasomlederbortregn-ochsmältvatten Välplanerade trummor, så att vattnet kan rinna under vägen, är också viktigt.

6

Tänk över dragningen noga. En skogsbilväg ska byggas så att en lastbil med släp kan komma fram och vända. Se till att kurvorna och vändplanen är tillräckligt stora. Om vägen är smal behövs ett antal mötesplatser längs sträckan.

7

Placeringen är viktig. Vägen bör vara anlagd så att den underlättar de transporter som behövs i omkringliggande skogsområden. Låt områden med höga naturvärden vara orörda och ta hänsyn till fornlämningar och kulturminnen.

8

Vägar ska läggas på avstånd från sjöar eller vattendrag. Det bör alltidnnasenvältilltagenorördzonmellanvägenochvattnet.

9

Slarva inte med underarbetet. Se till att skapa uppställsplatser för maskiner på plan, torr och fast mark. Dessa ska vara väl röjda från träd och buskar.

10

Ta hjälp. Det är mycket att tänka på när man ska planera en skogsbilväg. Kontakta gärna din virkesköpare och få hjälp i planeringen.

Därför är det smart att gallra Text

2 | 22 Skogsnära 27

Anders Ehrenström, chef för Skogliga tjänster på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

E

n rätt utförd gallring är en av de viktigaste åtgärderna på vägen mot en värdefull skog.

Gallring är skoglig friskvård som ger skogsägaren en intäkt redan i ett tidigt skede.

När man gallrar gör man ett urval bland stammarna och träden som har den bästa tillväxtförmågan lämnas kvar. Träden man sparar får mer utrymme och genom det mer ljus, näring och vatten. Du skapar då livskraftiga träd med bättre virkeskvalitet, vilket gör träden mer värdefulla vid föryngringsavverkningen i framtiden.

Ett annat plus är att skogen blir mer öppen och upplevelsen av skogen förändras. För alla som gillar jakt och friluftsliv är det positivt när det så småningom blir lättare att röra sig i terrängen.

Så vet du när du ska gallra

år har träden stabiliserats och man har ett bestånd som är stärkt för framtiden, summerar Anders.

Lyfta fram natur- och kulturvärden Många skogsägare som gallrar gör det av skogsvårds­ skäl och med en förhoppning om att få en första eko­ nomisk intäkt från sin skog. Men gallringen är också ett ypperligt tillfälle att utveckla andra värden i sin skog.

Jägaren kanske passar på och skapar miljöer med riklig tillgång på foder för viltet.

Sen är gallringen också ett utmärkt tillfälle att lyfta fram fastighetens natur- och kulturvärden. Det kan man göra genom att till exempel gallra fram gamla vårdträd och olika inslag av löv, vilket gör att det blir mer variation i din skog. Kantzoner mot bäckar, sjöar och våtmarker är värdefulla miljöer som man kan förstärka genom att släppa fram löv eller tall.

– När du går runt i din skog innan gallringen, se om du hittar fornminnen som stenmurar eller platser där gamla torp legat och hugg sedan fram dem. Det är ett bra sätt att bidra till att de bevaras för eftervärlden, säger Anders Ehrenström.

Det gäller att komma i gång med gallringsprogrammet i tid, så att man hinner med de gallringar man planerat innan beståndet blir för högt och risken för stormskador ökar. Det säger Anders Ehrenström, chef för Skogliga tjänster på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

– En tumregel är att en förstagallring i en granskog bör göras då medelhöjden på beståndet är 11–13 meter.

Motsvarande i en tallskog är 10–12 meter. Men det som egentligen styr är hur det ser ut i det enskilda beståndet, förklarar han.

Förstagallringen bör göras tidigt och relativt hårt, för att beståndet ska utvecklas på bästa sätt. Då skapar man stabila träd som bättre står emot vind, 1. snö och skadeinsekter.

Gallring är skoglig friskvård. Träden som lämnats – Beroende på hur väl skogen röjts tidigare, får mer utrymme och bättre tillgång till vatten och näring.

Du får mer volym av bra virke. så görs den första gallringen med en gallringsstyrka som motsvarar 25 till 40 procent av 2. grundytan. Är det någon gång i gallringscykeln Produktionen förs över till de bästa träden och därmed ökar du bör ta i lite extra för att justera ner ett alltför andelen timmer. högt stamantal så är det i just förstagallringen.

Varför gallra?

3.

Gallring och stormar Senare gallringar ska göras svagt, uttag omkring 20–25 procent av grundytan, och den sista gallringen i beståndet ska göras innan träden passerar 20–22 meters höjd.

– Risken för stormskador ökar ju högre skogen är, och själva gallringsingreppet ger en något ökad risk för stormfällningar direkt efter gallringen. Men efter några 28 Skogsnära 2 | 22

Det blir lägre avverkningskostnader vid en föryngringsavverkning i en gallrad skog.

4.

Gallring i rätt tid minskar risken för storm- och snöskador.

Gallring är skoglig friskvård som ger skogsägaren en intäkt redan i ett tidigt skede.

2 | 22 Skogsnära 29

Framtidens skotare rör sig smidigt i terrängen En ny typ av skogsmaskin som med innovativ teknik minskar markskador, ökar transporthastigheten och skapar en bättre förarmiljö. Just nu pågår testkörningar av Centipede i de svenska skogarna för att se om maskinen ska gå i produktion.

Text Sanna Casson

K

onceptmaskinen som kallas Centi­pede har utvecklats av Stora Enso i samarbete mederaandraskogsföretagochmaskin tillverkaren Komatsu Forest. Ett samarbete som pågått sedan 2019, med syfte att utvecklat en ny skogsmaskin för ett mer skonsamt skogsbruk.

– Detta är ett unikt samarbetsprojekt och vi som grupp vill ta ett ansvar för att påverka utvecklingen i en hållbar inriktning, som inte bara reducerar markskador, utan som långsiktigt påverkar både skogsbruket och skogen i en positiv riktning, säger Rebecka Rödin, chef för Driving på Stora Enso.

Tar sig snabbt fram i terrängen Centipeden är med sin innovativa teknik byggd för att lösa problematiken med markskador, öka transporthastigheten och samtidigt minska helkroppsvibrationerna för föraren. Maskinen har ett nyutvecklat bandsystem med en stor understödsyta mot marken, vilket minskar marktrycket. Den har också ett helfjädrat chassi som hanterar markens ojämnheter, vilket medför att maskinens hastighet kan öka utan att vibrationerna gör det.

Den nya designen gör att skogsmaskinen kan ta sig fram snabbt i terrängen och frakta stor last. Dessutom klarar den att köra i vinterterräng och trakter som drabbats av mycket regn.

30 Skogsnära 2 | 22

Testkörning av framtidens skotare pågår!

Mindre bränsle och mindre marktryck Simuleringar visar att jämfört med en traditionell hjul­ skotare i samma storleksklass kan den nya skogsmaskinen reducera högsta marktrycket med minst tre gånger, öka produktiviteten med 20 procent, reducera bränsle­ förbrukningen med 15 procent i mjuk terräng, samt minska helkroppsvibrationerna med 50 procent.

– Skogsbruket står inför några viktiga utmaningar och att minimera markpåverkan, för ett mer skonsamt skogsbruk, är en av dem. Genom att utveckla den här tekniken får vi också en mer hållbar arbetsmiljö för våra duktiga maskinförare. Tillsammans bidrar det till minskat slitage och ökad produktion.

Just nu utförs grundliga tester av den nya skogs­ maskinen, som ska ligga till grund för beslut om den ska gå i serieproduktion.

– Det känns fantastiskt kul att vi nu är med och tar detta teknikkliv, helt i linje med vårt hållbarhetsarbete, säger Rebecka Rödin.

Fakta om Centipede • Centipedeärettsamverkansprojektmellanertaletskogsbolag ­ ochskogs maskinstillverkaren Komatsu Forest.

• Det är en konceptmaskin som just nu håller på att testas för att se om den ska komma ut på marknaden.

• Är designad för att skonsamt ta sig fram i olika typer av terräng och har en bra hindertagningsförmåga. Designen minskar marktrycket och ger lägre mark­ påverkan.

• Simuleringar visar att Centipede minskar bränsleförbrukningen med upp till 15 procent i mjuk terräng och reducerar helkroppsvibrationer med mer än 50 procent – även vid högre hastigheter.

Foto Komatsu Forest

Foto Lasse Arvidson

Källa | Komatsu Forest

Rebecka Rödin, chef för Driving på Stora Enso.

2 | 22 Skogsnära 31

Därför trivs du så bra i skogen

Hösten är här, för många den allra bästa tiden att vistas i skogen. Nya siffror visar också att vi svenskar tillbringar allt mer tid i skog och mark. En förklaring till att vi trivs så bra i naturen sägs vara att den gör att vi ser saker i ett större sammanhang och fokuserar mindre på oss själva.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

K

anske du ska ut och jaga i höst eller bara Ibland räcker det med att se grönska utanför fönstret ta en lov och titta till något av dina bestånd? för att få positiva känslor. En studie i England visar Skogsägare tillbringar förmodligen mer tid i exempelvis på tydliga samband mellan bättre hälsa skogen än gemene man, men även genomhos personer som exponeras för gröna miljöer än de snittssvensken rör sig mer och mer ute i naturen. som inte gör det.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, hade 52 Att vara ute i naturligt dagsljus påverkar hormon­ procent av svenskarna varit ute i skog och mark de nivåerna i kroppen och minskar stress. När sinnena senaste 12 månaderna under 2021. Det är en ökning syn, hörsel, smak, lukt och känsel stimuleras, sänks från 2019, då siffran låg på 33 procent. också mängden stresshormon.

– Detta bekräftar det vi sett de senaste åren, men inte haft nationella siffror på. Att vistas i naturen är vikSkogen tröstar i kris tigt för många människor och har positiva effekter på Detnnsocksåteorieromattnaturenharennärmast både den fysiska och psykiska hälsan. I en tid då stilla­ existentiell funktion hos svenskarna. Relativt få kallar sittande och psykisk ohälsa ökar är vistelse i naturen sig religiösa och många skulle skriva under på att natuextra viktigt, säger Eva Stighäll på Naturvårdsverket. ren eller skogen är deras kyrka.

Detnnsocksåerateoriersompekarpåattdetär Att vistas i skog och mark kan ge tröst och när evolutionära skäl som gör att vi mår så bra i naturen. svenskar drabbas av en sjukdom eller sorgebesked Attvitrivsimiljöerdärdetnnsresurserförvår - ver ö väljer många att gå ut i naturen. levnadmedbiologiskmångfald,därdetnnsvatten,Allemansrätten gör det också enklare för svenskar mat och skydd. Naturen kan också göra att vi ser saker attkommautiskogochmark.Pådeallraestaplatser i ett större sammanhang och fokuserar mindre på oss får du vistas helt obehindrat i naturen. Det är unikt för själva.

Sverige och ett fåtal andra länder.

Under coronapandemin sökte sig även många Variationsrikt men inte krävande svenskar ut i naturen. Vi spenderade alltmer tid Samhället har förändrats på ett sätt som gör att vi utomhus. Man träffades över generationerna och sitter still mycket mer och att många människor bor i grilladekorvochkadeiskogen,oavsettväder.Det miljöer som ställer höga krav på vår uppmärksamhet. återstår att se om detta beteende håller i sig. Men du Att vi även när som helst kan ta fram telefonen och som skogsägare har många anledningar att komma ut scrollaossframiettödesomaldrigtarslutgöriatt skogen och se det som en bonus att det gör gott för vi hela tiden omges av intryck, något som kan skapa dittvälbennande! hjärntrötthet.

Källor | Skogsstyrelsen, Att gå i skog och mark ensam eller tillsammans SCB, forskning.se och Naturvårdsverket medandraökarkänslanavvälbennande–bådeför våra sinnen och vår fysik. Skog och natur kan ge kraft och energi genom en variationsrik miljö som inte är krävande.

32 Skogsnära 2 | 22

Därför mår vi bra i naturen • Stresshormonet kortisol minskar i kroppen.

• Immunförsvaret stärks.

• Blodtrycket sjunker.

• Koncentrationsförmågan ökar.

• Minnet blir bättre.

• Risken minskar för psykisk ohälsa.

2 | 22 Skogsnära 33

Uteliv på riktigt!

Nuvälkomnarvihöstenmedsinana,klarahöstdagarochenskogsom verkligen bjuder på sig själv. Både för jägaren, svampplockaren och den som gillar att vandra och bara vara i skogen. Här tipsar vi om sådant som kan göra ditt uteliv lite enklare och gladare!

Text Annso eÖhman Foto Nicholas Selman

34 Skogsnära 2 | 22

Rejäl skogshuggarskjorta i en varm, mjuk ullblandning. Funkar både som skjortjacka och som mellanlager under vanliga skalplagg. Finns även i en dammodell.

Fjällräven Canada Shirt Herr för 1 799 kr på naturkompaniet.se

Smart allt-i-ett-kök för 1–2 personer. Brännare, gryta, lock och ben för gashållare ingår, vikt 402 gram. När du packar ihop efter måltiden lägger du alla delar i bägaren, sätter på locket och stoppar ner köket i ryggsäcken.

Primus Lite, 1 525 kr på addnature.com

Friluftsknivsomärsmidigatthaickanellerpackaneriryggsäcken.

Med alla fördelar i styrka och säkerhet som kommer med att ha ett fast blad.

Morakniv Eldris, 299 kr, morakniv.se

Vem vill inte vara mästare i konsten att elda!? Eld- och överlevnadsexperten Mattias Norberg delar med sig av sin kunskapomalltmellanattväljarättvedtillatttillverkafga tändmaterial.

222 kr, adlibris.se

Iväg på äventyr i höst? Missa inte att ladda med näringsrik och god mat. Real Turmat har frystorkad mat gjord på färska råvaror. Lätta påsar där du bara rör i varmt vatten och väntar en stund.

Chicken Tikka Masala, 500 g, 99 kr på outnorth.se

Smidig och lagom stor ryggsäck för junioren, perfekt för utykterochlitelängredagsturer.Rymmerliter 1 ochhar fäste för lampa och cykelhjälm.

Talon Jr av Osprey’s, 999 kr, naturkompaniet.se

Lätt och smidig dunväst som tar liten plats i packningen när du inte behöver den.

Passar också under skaljackan i kyligare väder. Greenland Down Liner Vest från Fjällrävennnsierafärger.

2 499 kr, fjallraven.com

Om du vill äta med stil i skogen kanske detta praktiska måltidskit i 6 delar kan vara något för dig. Locket blir tallrik, botten blir djup tallrik, matbehållare, oval behållare, en spork samt en packpåse. Locken sitter tight för att minimera risken att spilla ut innehållet. Tillverkad i biobaserad plast.

LightMyFire,kr, 5 7 2 lightmyre.com

2 | 22 Skogsnära 35

Rasmus Liljeblad på Jaktpuls

”Du skapar inga bra jakthundar i hundgården!”

Möt Rasmus Liljeblad, som driver YouTube-kanalen Jaktpuls, där hans jakt­ lmerhelatidenlockarnyatittare.Mångafascinerasavdetnärasamspelet mellan Rasmus och hans hundar i olika situationer. Här berättar han mer om hundar, jakt och hur man kan tänka för att kombinera skogsbruk och viltvård på bästa sätt.

Text Annso eÖhman Foto Jaktia

R

asmus Liljeblad bor på en gård två mil söder om Växjö med sambo och sju östsibiriska laikor och plotthundar. Mest jagar han vildsvin och älg, men han har också ett stort intresse för rovdjursjakt, som björn och räv. Att han fastnade för skog och jakt kanske inte är så konstigt, född och uppvuxen som han är på familjegården i Småland.

– Skog, jakt och hundar har alltid varit en naturlig del av mitt liv. Min första hund, Rocky, en östsibirisk laika, skaffade jag när jag var 17 år. Hundarna är en stor drivkraft för mig, att jobba och utveckla dem till jaktkamrater därviharettntsamspelossemellan.

Utgå från jaktmarken När Rasmus träffar andra jägare får han en hel del frågor om just löshundsjakt, ofta kring valet av hundras.

– Ett tips är att välja ras efter den jakt du kommer utöva.

Börja med att tänka igenom vilka marker du sannolikt kommer att jaga på. Om du har en mark på 100 hektar, kanske inte en spets av de mer vidsökta sorterna med långa förföljanden är att föredra. En mer kortdrivande eller stötande ras passar sannolikt bättre för just den marken.

– Personligen tycker jag att det vanligaste misstaget när man köper en hund, är att marken man jagar på är för liten för att hunden ska kunna jaga effektivt. Det är sällan problem med att marken är för stor.

36 Skogsnära 2 | 22

Lär dig läsa din hund En annan viktig aspekt i hundvalet är att viltslaget man riktar in sin jakt på har en uthållig viltstam och att rasen är lämplig för den typ av jakt som man oftast, tillsammans med jaktkamraterna, bedriver.

Exempel: Jagar du på väldigt viltrika marker där du vill ha möjlighet att skjuta alla typer av klövvilt under jakten är till exempel en plotthund inte rätt val. En plotthund är en specialist som endast ska jaga vildsvin och rovdjur.

Då kanske du i stället ska satsa på en allroundhund.

Ett annat ämne som ofta kommer upp handlar om injagning, det vill säga hur man tränar unghundar till att bli bra jakthundar.

– A och O när man jagar in en hund är att verkligen vara i skogen med hunden. Du skapar inga bra hundar i hundgården! Sen gäller det att kunna läsa sin hund och förstå hur mentalt mogen den är. Många startar för tidigt med jaktträningen bara för att man själv vill jaga med den, fast hunden ännu inte är mogen för det.

Kvalitet i viltstammen En hel del jägare är ju även skogsägare; hur ska man då tänka om man både vill utveckla sin skogsfastighet och sina viltstammar?

– Det gäller att skapa en balans mellan skogsbruket och jakten. Till att börja med så tycker jag att det är

Skogen ger mig känslan av lugn och att vara hemma. Det är kravlöst att vara i skogen!

2 | 22 Skogsnära 37

viktigt att försöka få en bra kvalitet i viltstammen, med enlm.Minaförstalmervarfrånhundjakterefterälg, friska djur. Här tänker jag på vikt, ålder och så vidare. vildsvin och även björn, och det var en hel del jägare Att ha en massa vilt är i sig inget egenintresse. Så då får som gillade dem. man i första hand skjuta de djur man inte vill ha kvar.

Rasmusfortsattalmaochproduceradeeraupp Vidare får man titta på skogsfastigheten och försöka skattadeDVD-lmer.GanskasnabbtblevYouTubeden utrönavilkakonkretamöjligheterdetnnsföratt naturliga gynnakanalen, och under namnet Jaktpuls samlar viltet. hannusinalmer.

– Här handlar det om att viltet ska ha tillgång till foder Jaktpuls har 46 000 prenumeranter och mellan 40 000 så att de inte gnager och äter plantor och träd. Man kan och02 ser 0 hanslmer.Hanlmarbådesjälvochhar anlägga viltåkrar med viltsalix till exempel. Ibland är man hjälp av en kompis, men hela klipparbetet gör han själv. för effektiv när man brukar sin skog, och röjer ner allt, Sedan 2018 samarbetar han med Jaktia och som en av till och med rönn, asp, sälg och ek, så kallat rase. Det är deras jaktambassadörer ingår han i Jaktia ProTeam. viktigt att spara det som föda till viltet!

–Sammanlagtharjaggjortetttal -0 5 lmer,utma – Tänk också på att inte röja bort betad tall, då älg ningennunärdethelablivitlitestörreärattlmerna och rådjur hellre fortsätter äta på det betade trädet än tiden ska upplevas personliga och äkta. tar ett nytt. Ett tips när du ska röja i skogen, är att faktiskt ta på sig sina jaktkläder, då sparar man ofta mer för Till sist, vad är det som lockar med skogen? viltet! Så känner i alla fall jag.

– Det är känslan av lugn och att vara hemma. Det är kravlöst att vara i skogen!

Jaktlmermedpuls!

Och så det här med Jaktpuls, hur började det?

– För ungefär tio år sedan tog jag med mig kameran påenjakt,lmadeochsatteihopdebästaklippentill

FotoAnnsoeÖhman

Löshundsjakt: När en jakthund som är okopplad följer doftspår från vilt.

Gå in på Rasmus YouTubekanal Jaktpuls och inspireras!

38 Skogsnära 2 | 22

Byggnaden som tänjer gränserna för vad som är möjligt Byggnationen av Wisdome, den vetenskapliga upplevelsearenan på Djurgården i Stockholm, är i gång. Taket är ett böljande rutnätssystem i fem lager av träbalkar som når en spännvidd på 48 meter – utan pelare. Allt baserat på trä levererat från Stora Ensos fabriker Gruvön i Sverige och Varkaus i Finland.

Text Sanna Casson Foto/3D Elding Oscarsson, Stora Enso och Blumer Lehman

B

yggnaden vid Tekniska museet på Djurgården i Stockholm kommer att bli en mötesplats för skola, näringsliv och museibesökare i alla åldrar.

Härkommerdetattnnastoppmodernvisua ­ liseringsteknik som syftar till att ge besökarna nya upplevelser av teknik och vetenskap. Krångliga saker ska kunna förklaras på ett lättbegripligt sätt med häftiga metoder.

Wisdome Stockholm har designats av arkitektkontoret Elding Oscarson. Det blir en spektakulär träbyggnad på 1 325 kvadratmeter med en unik välvd takkonstruktion.Inneibyggnadenkommerdetattnnasenkupol formad domteater på 21,6 meter i diameter, som även ska rymma en 3D-biograf.

Korslimmat trä och laminerat fanérvirke Stora Enso levererar CLT (korslimmat trä), LVL (laminerat fanérvirke) och digitala hjälpmedel för träbyggnation till

Wisdome. Bara till det unika taket, som består av fem lager träbalkar på 48 meter – helt utan pelare, levereras 20 kilometer LVL-trä från Stora Enso.

Vanligtvis formas materialet i förväg, men den speciella konstruktionen gör att bara det första lagret av balkar kan levereras färdigt. Första lagret fungerar även som en mall och de fyra andra lagren styrs på plats av trädymlingarna som håller ihop balklagren.

Som att bygga ett pussel Det blir som att bygga ett pussel, där de olika bitarna anpassas i förväg hos Stora Enso och träexperten och stomentreprenören Blumer Lehmann för att de ska matcha varandra exakt. Råämnet till pusslet utgår dessutom från industriellt producerade rektangulära skivor som anpassas till tusentals unika balkar.

– Designen är oerhört komplex, vilket gör det extra 2 | 22 Skogsnära 39

Träbalkarna i taket kommer att vara helt synliga i konstruktionen.

Den mäktiga domen som blir 12, 2 meter hög och 21,6 meter i diameter är skapad helt i trä, med CLT från Stora Ensos fabrik i Gruvön.

intressant att jobba med. Vi som är aktörer i det här projektet arbetar nära varandra. Vi testar oss fram för att hitta innovativa sätt att utnyttja materialet till max och möta designen och samtidigt se till att det görs på ett hållbart sätt med så lite spill som möjligt, säger Carl Humble som är teknisk projektledare på Stora Enso.

Träbalkarna i taket kommer att vara helt synliga i konstruktionen. Taket har en fri form i designen och består av ett rutnätssystem där varje balk är unik.

– Det betyder att ytorna är böljande och inte består av räta vinklar och plana skikt. Vi måste hela tiden hitta nya lösningar för att böja till materialet i perfekt form. Vi pushas framåt och jobbar med innovation till max i det här projektet, det är jättehäftigt, säger Carl Humble.

40 Skogsnära 2 | 22

Mäktig och hållbar byggnad Den mäktiga domen som blir 12,2 meter hög och 21,6 meter i diameter är skapad helt i trä, med CLT från Stora Ensos fabrik i Gruvön. Även väggar, bjälklagsstruktur, toaletter och kaféet i byggnaden är byggda i CLT. Att använda så mycket trä i konstruktionen har varit viktigt ur hållbarhetssynpunkt. Trä är lättare än många andra material och ger på så sätt minskade transporter, det skapar en behaglig miljö och är ett tyst material att arbeta med.

Men framför allt bidrar det till minskade koldioxidutsläpp, jämfört med många andra byggmaterial – och därför spelar trämaterialet en viktig roll för att utveckla framtidens hållbara byggande.

Wisdome Stockholm Wisdome Stockholm är en upplevelsearena för visualiseringar.

Byggstart: 2022 Beräknad öppning: 2023 Antal sittplatser i domen: 100 st Yta: 1 325 m 2 Storlek på domen: 21,6 m i diameter, höjd 12,2 m Arkitekt: Elding Oscarsson

Träexperter och stomentreprenör: Blumer Lehmann Träleverantör och huvudpartner: Stora Enso, som levererar CLT, LVL, expertis inom träprodukter, samt digitala lösningar inom träbyggnation till projektet.

Carl Humble, teknisk projektledare på Stora Enso.

Flera av Stora Ensos digitala lösningar inom träbyggnation kommer att användas i projektet, bland annat monteringsappen CLT 360+ som effektiviserar logistiken när man bygger, track & trace sensorer som visar leveransens position och Woodsense Wiiste, aktiva fuktsensorer som bland annat innebär att man mäter fukt på olika djup i byggnaden.

Wisdome klart 2023

– Vi är väldigt stolta för att vara en del av projektet. Vi får tänja gränserna för vad som är möjligt att skapa med framtidens byggmaterial; trä. Utifrån skogsägarnas perspektiv blir det intressant att se hur trä från skogen kan förädlas till olika produkter och användas i en sådan här häftig design. Det här projektet öppnar verkligen möjligheter för vad man kan åstadkomma med trä som råvara i framtiden, avslutar Carl Humble.

Under sommaren har plattan gjutits och Stora Enso har börjat producera träkomponenter till projektet. Strukturen har börjat byggas under ett tält för att skydda materialet. Om allt går som planerat ska Wisdome stå klart nästa år, 2023.

2 | 22 Skogsnära 41

Avverka mogen skog och få dubbel ränta.

Testa vårt räkneverktyg!

Här kan du simulera utbetalningarver ö eraårochse hurdinaskogspengarväxer.

Skannakodenförattkomma tillräkneverktyget.

Atterbjudabetalplanärinteunikt.Detunikaivårbetalplanärattdu fårräntapåpengarna.

Omduinteharbehovavdinapengardirektvidavverkningären betalplanhosossentryggplacering.Dukansepengarnaväxamed braränta,samtidigtsomdugernyväxtkrafttillennygeneration ungskog–detgerdigdubbeltillväxt!

42 Skogsnära 2 | 22

Lös krysset och vinn en mattermos

Vi lottar ut två stycken mattermosar bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 17 oktober till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com.

Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i krysset #1, 2022 får varsin mattermos: Hans Kers i Vikarbyn och Leif Steffansson i Vansbro.

Foto Lasse Arvidsson

Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

Viddenitiveftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan).

Foto Lasse Arvidsson

Stora Enso Skog AB 791 80 Falun