Sköt kantzonen rätt och gynna naturvärden

Nu undersöker Skogforsk hur man kan skapa kantzoner vid gallring. En av provytorna ligger på Stora Ensos mark i Dalarna.

– Det är ett intressant projekt för oss att bidra till, eftersom kantzoner mot vatten är viktiga för biologisk mångfald och vi har många mil vattendrag i de områden där vi bedriver skogsbruk, säger Hanna Staland, hållbarhetsspecialist på Stora Enso.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Ett exempel på en kantzon är ett område med träd och annan vegetation som lämnas utmed ett vattendrag.

– Genom att sköta kantzonen på rätt sätt kan man bevara och gynna de naturvärden som finns, men också skapa förutsättningar för att kantzonen blir funktionell på lång sikt. En funktionell kantzon bidrar bland annat till beskuggning av vattendraget och bevarar viktiga markkemiska processer, säger Hanna Staland.

Kantzonen stabiliserar också strandkanten och förhindrar erosion och transport av slam.

Många av dagens kantzonsmiljöer ligger i områden där man tidigare har avverkat hela vägen fram till vattendraget och på så sätt tagit bort den naturliga kantzonsmiljö som tidigare fanns.

– Detta resulterar ofta i att man fått en likåldrig och grandominerad kantzon, medan målet med den kunskap vi har nu är att skapa en skiktad kantzon med död ved och gärna ett stort lövinslag.

Gallrat skogen på fyra olika sätt

Under 2022 och 2023 har Skogsforsk lagt ut flera fältförsök, bland annat på Stora Ensos mark i Dalarna. Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur skogen i kantzonen utvecklas på kort och lång

Fakta kantzoner

Det är viktigt att ta hänsyn till vattendrag i skogen och anpassa skogsskötseln för att skapa kantzoner. Till exempel kan det handla om att spara skog längs ett vattendrag vid en avverkning och anpassa röjning och gallring för att gynna en kantzon. Syftet med kantzonerna är bland annat att:

• Bevara viktiga markkemiska processer.

• Förhindra transport av eroderad jord och stabilisera strandkanten, sikt, beroende på hur man gallrar zonen närmast vattendraget.

• Ge föda till vattenlevande organismer genom löv och småkryp som faller ner i vattnet.

• Ge skugga.

• Bevara biologisk mångfald.

Jörgen Hult är produktionsledare på Stora Enso och har hjälpt till med fältförsöken:

– Vi har gallrat skogen intill små vattendrag på fyra olika sätt. En av ytorna har gallrats hårt, en annan normalt. På en yta har man bara sparat björk och en yta är helt ogallrad, berättar han.

I områdena som valts ut växer grandominerad skog intill vattnet och i fem av sex områden finns det ingen eller lite underväxt av buskar och småträd. Målet är att följa upp dessa områden under flera årtionden framöver.

Idag sköts kantzoner på olika sätt vid gallring beroende på hur området ser ut och vilka naturvärden som finns. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön är inte den andra lik. Ibland behöver man lämna breda, helt orörda kantzoner och i andra fall behöver man gallra och röja mer.

Vad ska man tänka på när man gallrar och röjer en kantzon?

– Det beror på hur den ser ut och vilka naturvärden som finns. Ett tips är att ge lövträd goda förutsättningar att finnas kvar i kantzonen. Löv som faller ner i vattnet blir till föda för till vattenlevande organismer och kan exempelvis öka artrike domen av fisk i skogsbäckar. Kantzoner med höga naturvärden eller där marken är fuktig kan lämnas ogallrade.

Gå in på Skogsstyrelsens webb och sök fram målbilder för god miljöhänsyn. Där finns bra beskrivningar på vad man ska tänka på för att exempelvis lämna bra hänsyn till kantzonsmiljöer.

I kantzoner med mindre lövinslag kan man frihugga det löv som finns, vilket innebär att man gallrar bort alla omkringstående barrträd.

Men när det gäller enskiktade barrdominerade bestånd behöver vi mer information hur man ska skapa en mer funktionell kantzon vid kommande slutavverkning. Det är gallringen av dessa områden som vi tror och hoppas att Skogforsk försök kommer att kunna ge mer kunskap om, säger Hanna Staland.