Skogsnära #3 2023

Paul Svensson tipsar om recept från

# 3 | 2023

6

Simon och Jennie lever för sin gård.

14 Just nu i din skog. Oktober, november och december.

TEMA Föryngringsavverkning 16–29.

21

Processen steg för steg.

22 Tjäna mer på avverkningen.

24 Rätt Metod.

26 Hyggesfri avverkning.

30 Hur står det till med jämställdheten i skogen?

32 Paul Svensson om hållbarhet och mat från skogen.

36 Bästa arbetshandskarna i skogen.

40 Skidträning på sommaren.

Foto Lasse Arvidson

Foto Håkan Gustafsson

Vi vill lyfta olika röster i vår organisation. Därför kommer du få möta olika ansikten här som skriver ledaren.

Denna gång har turen kommit till Louise Ekeblad.

Tips

Tolv arbetshandskar som passar i skogen.

Kocken var ute och plockade slånbär

Skogsnära ges ut av Stora Enso Skog

Redaktörer Sanna Casson och Annsofie Öhman

Art director Thomas Rissveds

Produktion Confetti

Tryck Ruter

Omslagsfoto Erica Wessman

Prenumerationsärenden louise.ekeblad@storaenso.com

Stora Enso Skog 791 80 Falun

Telefon 01046 400 00

Hemsida www.storaensoskog.se

ISSN 2003-2110

Ansvarig utgivare Christian Bergman

Snart är det dags för årets älgjakt. Jag är jägare och tycker att det är en oerhörd skön motpol att få komma ut i skogen och få en paus från datorn och mobilen, som annars är min vardag. Det är rogivande att få vandra med hunden eller sitta på ett pass och lämna dator och uppkoppling hemma. Se hur skuggorna förändras när solen går upp, höra djuren i skogen eller bara att få andas frisk luft och få tid att reflektera. Jag håller med om att skogsvistelse på recept vore en bra idé. Jag är helt övertygad om att naturen är viktig för oss och ger positiva hälsoeffekter.

En annan reflektion jag gjorde i somras är hur otroligt mycket bär och frukt vi fått i år. Jag blev förvånad när jag läste intervjun med Paul, att vi endast tar hand om fem procent av bären innan de blir övermogna. Vi måste bli bättre på att använda skogens skafferi. Det finns en fantastisk restaurang där jag bor. För ett antal år sedan hade min man och jag vår bröllopsmiddag där. Inför bröllopet ringde jag för att stämma av menyn, men fick till svar att kocken för tillfället var ute och plockade slånbär. För mig var det en bekräftelse att vi valt rätt restaurang. De

tog vara på det lokala och vad naturen hade att erbjuda. Som nybliven skogsägare tycker jag att det ibland är svårt att veta vad jag ska göra, trots att jag under många år har hjälpt min mamma med skogen. Det gäller alltifrån ekonomiska beslut till vilka åtgärder som måste göras när och hur. Jag hoppas att detta nummer av Skogsnära även kan ge dig tips och inspiration oavsett vilken erfarenhet du har av skogsbruk. Var inte rädd att ta hjälp av andra!

Trevlig höst!

Louise Ekeblad

marknadsföringsansvarig Lokala köp, Stora Enso Skog

Foto Lars Dahlström

Skogsägare får ersättning i väntan på skydd av skog

Nästa år införs ett så kallat väntansavtal, som innebär att markägare får ersättning i väntan på att ett områdesskydd bildas på deras mark. Ersättningen är en fast schablonersättning på 500 kronor per hektar produktiv skogsmark och år. Att ingå ett väntansavtal innebär inte att ett formellt skydd måste bildas, utan processen kan avbrytas. Det nya väntansavtalet kan användas inför alla typer av formellt skydd av skog.

Källa | Skogsstyrelsen

Naturvårdsbränning för att gynna

sandödlan

I somras genomfördes en naturvårdsbränning på Brattforsheden i Värmland, i ett samarbete mellan Stora Enso, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Brattsforsheden är ett vidsträckt flygsandfält som historiskt varit präglat av bränder, men idag består av skog. Naturvårdsbränningen, som krävde både stor försiktighet och en hel del förberedelse gick bra. Bränningsområdet var knappt 40 hektar stort och består av tallskog i olika åldrar med inslag av tjärnar och myrstråk. Naturvårdsbränning är en viktig del av Stora Ensos biodiversitetsprogram. Syftet är att skapa livsmiljöer som gynnar olika arter; bland annat den utrotningshotade sandödlan.

Avverkningen i Sverige var stor under förra året och uppgick till 95,8 miljoner skogskubikmeter. Avverkningsnivåerna 2021 (96 miljoner) och 2022 har varit de största hittills, om man bortser från 2005 och 2007 när avverkningarna var mycket höga på grund av stormarna Gudrun och Per. Gran utgör mer än hälften av den avverkade volymen, tall en tredjedel och lövträd omkring drygt en tiondel. Samtidigt ökar volymen skog i Sverige lite för varje år och det totala virkesförrådet uppgår till över 3,6 miljarder skogskubikmeter.

Källa | Skogsstyrelsen och SLU

Älskad chokladboll får smidigare produktion med Stora Enso

200 000 delicatobollar tillverkas i Sverige varje dygn. Tidigare har de förpackats manuellt, men i takt med att efterfrågan har ökat har det blivit allt svårare att hinna med. Med hjälp av Stora Ensos lösning: en wraparound-maskin har processen automatiserats.

Det är genomsnittsåldern på nyblivna skogsägare i Sverige. Av dem är 47 procent kvinnor och 53 procent män. Siffrorna baseras på de som blev nya skogsägare under perioden 2004–2022. 10 000 personer blev nya skogsägare varje år under den perioden.

Källa |

Skogsstyrelsen

– Maskinen och de lådor den tillverkar avlägsnar en flaskhals i vår produktion. På det här sättet kan vi bibehålla och öka produktionsflödet utan att våra medarbetare riskerar belastningsskador, säger Kalle Sundback, projektingenjör på Delicato.

Stora Enso hjälper även Delicato att utveckla skräddarsydda kartonger.

Källa | Stora Enso

Källa | Stora Enso

Skogsvistelse på recept?

Hur påverkas vår hälsa av att få komma ut och bo i naturen? Det ska forskare från Linnéuniversitetet ta reda på i ett nytt forskningsprojekt tillsammans med tre lantliga hotell.

Många vetenskapliga studier visar på goda hälsoeffekter av att vara ute i skogen, till exempel ett förbättrat immunförsvaret och minskning av hjärt- och kärlsjukdomar, ångest och stress.

– Vi vet att skogen är betydelsefull för oss människor, men nu behöver vi mer kunskap om vad det är i skogen som är av betydelse och varför. Det säger Susanne Knutsson, en av forskarna i projektet ”Skogens hälsofrämjande värden och effekter”.

Projektet består av flera olika studier. Den första handlar om stressmätning och riktar sig till besökare som bor tre dagar i naturen. Personerna bär en mätare som registrerar hjärtats arbete och mäter kroppens stress både före och under vistelsen.

– Projektet är unikt eftersom det undersöker den direkta kopplingen mellan boende nära naturen under en kortare tid och eventuella, direkta effekter på hälsan. Vem vet, kanske kan forskningsprojektet bidra till att skogsvistelser i framtiden kan skrivas ut på recept? säger Susanne Knutsson.

Säsong för jakt!

I Sverige finns nästan 300 000 jägare som löser jaktkort, varav runt 150 000 är medlemmar i Svenska Jägareförbundet. Av dem är cirka 11 procent kvinnor. Ser man på jägarnas ålder är 36 procent upp till 45 år, 38 procent från 46 till 65 år och 26 procent 66 år eller äldre.

Källa | Svenska Jägareförbundet

AI kan bekämpa framtidens bränder

Risken för skogsbränder kan bedömas genom att man tittar på mängden torr ved i skogen, markfukt, temperatur och en rad andra parametrar. Den här datan kan bearbetas genom artificiell intelligens, AI, på ett sätt som människor inte klarar av.

– Tekniken är bra på att bedöma enskilda träds vitalitet och identifiera barkborreskadade träd i bestånden. Det har en direkt betydelse för risken för skogsbränder, eftersom torra döda träd är en krutdurk när det brinner, säger Markus Drugge, grundare och vd för det AI-drivna skogsanalysföretaget Arboair.

Drönarbilder och AI kommer att få en viktig roll även för att bekämpa pågående skogsbränder.

– När man fått en indikation på en brand är det lätt att flyga över området med en drönare för att snabbt få en överblicksbild och kunna bedöma behovet av insatser. I framtiden kan data om terrängen, aktuella vindoch väderleksprognoser, i kombination med löpande data från drönare, användas för att modellera brandförloppet. Det går att utveckla algoritmer som gör det möjligt att simulera utfallet av olika insatser och optimera brandbekämpningsinsatserna. AI:n kommer att kunna ge förbluffande bra beskrivningar av hur branden kan sprida sig, säger Markus Drugge.

Källa | Skogsstyrelsen

Några av de vanliga hundraserna som används i jakt är: tax, drever, jämthund, norsk älghund, östsibiriska laika, finsk stövare, alpenländische dachsbracke, hamiltonstövare, vorsteh, kleiner münsterländer, wachtelhund och breton.

Källa | Agria

Sveriges populäraste jakthundras är jämthunden som också hamnar i tio-i-topp över alla registrerade hundar.

Källa | Svenska Kennelklubben

Foto Gustav Gullstrand

Foto Jason Blackeye

”Gården betyder allt för oss”

Simon Althaus och Jennie Johansson

Bor: Mobolets gård, söder om Hjo vid västra sidan av Vättern.

Skogens karaktär: Mest barr, gran och tall med inslag av löv. Relativt unga bestånd.

Omfattning: 300 hektar, varav 150 hektar skog. Övrigt är åkermark.

Några mil söder om Hjo ligger Mobolets gård. Där bor Simon och Jennie, ett ungt par som lever för sin gård. Med uppfödning av bison, 150 hektar skog och tusentals besökare under sommarsäsongen har de fullt upp för det mesta.

Vägen slingrar sig fram genom det kuperade landskapet på Vättens västra sida. Vyerna är inbjudande – längs färden passerar man kullar med knotiga ekar och enar, små gårdar, åkrar och betande, till synes rofyllda, kossor i hagarna.

På en av höjderna, med utsikt över Vättern och Hökensås skogar, ligger Mobolets gård som är Simon Althaus och Jennie Johanssons plats i livet. Med 300 hektar mark att ta hand om, både skog och åkermark, Sveriges största besättning av bison plus en blomstrande turistverksamhet förstår man att det unga paret inte har några problem med att fylla sina dagar.

Förmiddagskaffe utanför saloonen

Klockan närmar sig halv tio på förmiddagen, solen värmer försiktigt och trots att vinden just nu är frisk känns det som om den här dagen kan bli riktigt fin. Med varsin kopp kaffe sätter vi oss vid ett av borden utanför den gamla ladugården, numera gårdens restaurang. Simon och Jennie är på plats med Martin Davidsson, virkesköpare på Stora Ensos dotterbolag Sydved och parets skogliga kontakt sedan flera år tillbaka.

Restaurangen eller saloonen som den också kallas är inte det enda huset på gården. Här finns också stall, ekonomibyggnader och en uppställningsplats för husbilar och husvagnar. Den lilla röda stugan rymmer gårdsbutiken där bison- och nötkött säljs och även en del andra lokalproducerade varor från trakten.

Det första man ser när man svänger av från den större

vägen är det gamla boningshuset, just nu omgärdat av ett finmaskigt stängsel där pickande lanthönor och tuppen rör sig fritt.

– Just nu bor vi i drängstugan en bit härifrån, men tanken är att vi ska börja renovera det stora huset i vinter, säger Jennie.

Åtta generationer

Mobolets gård har varit i Simons familjs ägo i åtta generationer. Uppfödning av djur har länge varit den huvudsakliga verksamheten för Simons förfäder.

– När jag var liten var jag mer här än hemma, så när jag fick chansen att ta över gården efter mormor och morfar var det självklart att tacka ja. Man kan säga att jag har jobbat här sedan jag var fem år, skrattar han.

Knappt tio år senare, när Simon var 14 år och hans morfar 76 år, började de med bisonoxar. De åkte båda två till Belgien, köpte 50 kvigor och sex tjurar. Men de fick vänta ett helt år innan de första bisonoxarna kom till gården och det var starten för bisonfarmen i Gate.

Sedan tog det bara några år, 2008, innan Simon träffade kärleken Jennie, även hon uppvuxen på en gård och med ett genuint intresse för djur och lantbruk.

Text Annsofie Öhman Foto Karin Lehtonen

Jennie Johansson och Simon Althaus på Mobolets gård ser ut att ha hittat sin plats i livet. På våren och sommaren är det fokus på turister och djuren, resten av året finns mer tid för skogen.

Mobolets gård har varit i familjens ägo i åtta generationer. Uppfödning av djur har länge varit den huvudsakliga verksamheten för Simons förfäder.

Bisonoxe

Bison levde tidigare i omfattande hjordar i skogar och på prärier i stora delar av Nordamerika. Omfattade jakt gjorde att den nästan utrotades. Idag finns den huvudsakligen i nationalparker och andra skyddade områden. Bison är en gräsätare och lever i grupper som ändrar sig efter årstiderna. Trots att en bison kan väga 900 kilo har den en toppfart på 65 km/timme. En bisonoxe blir 25–30 år gammal.

Bisonoxen är släkt med visent, som även kallas europeisk bison, och är mindre i storlek. Visenten var länge nära att utrotas men idag finns vilda bestånd i bland annat Polen, Rumänien och Ukraina. Även i Sverige har återinförande av vilda visenter förts på tal.

– Gården, som är min mormors, ligger i Slättås norr om Hjo. Min mamma bor fortfarande kvar där och min bror odlar spannmål och grönfoder på gården. Han har även ett mindre skogsbruk och på betesmarkerna betar en del av våra nötdjur, berättar Jennie.

Arbetsintensiv vår

Simon och Jennie är inne i en extra intensiv period under försommaren när Skogsnära hälsar på. De sista förberedelserna inför den kommande turistsäsongen ska göras. Mellan 15–20 000 besökare per år räknar de med. De flesta från Sverige, men också från övriga Europa. Samtidigt ska de ha koll på betesmarkerna för att se till att de får fram tillräckligt med foder till djuren i vinter. Våren har varit torr, så under de senaste veckorna har de lagt ner mycket tid på att vattna betesmarkerna.

Men någon märkbar stress syns inte hos paret, bara en enorm energi och glädje inför livet på gården. Här finns inga problem som inte går att lösa!

Idag har de omkring 140 bisonoxar och 100 köttdjur av rasen Angus och Hereford på gården.

– Till att börja med så tänkte vi bara föda upp och sälja avelsdjur, men nu har vi ett slakteri också. 90 procent av köttet säljer vi i vår gårdsbutik eller serverar i gårdsrestaurangen. Restaurang låter väldigt seriöst, men det började som ett fik och nu har vi utökat menyn lite. Men vi har anställda som hjälper oss, vi skulle inte hinna med det själva, konstaterar Jennie.

– Mest populärt är bisonburgartallriken. Alla vill ha den, skrattar Simon och tillägger att bisonkött är mört och saftigt och lite kraftigare i smaken än nötkött.

Exotiskt med bisonsafari

En attraktion som lockar många besökare är bisonsafarin. Och det kanske inte är så konstigt – de stora, exotiska djuren som rör sig i hagarna är inte något man ser varje dag i det svenska landskapet. När jag själv får vara med på en tur i hagen hoppar jag till när flera av de stora plötsligt närmar sig jeepen. En blandning av skräckfylld förtjusning. Men det var bara en av tjurarna som Simon hade fött upp med flaska, som ville nosa på sin ”extrapappa”.

– Både bisonoxarna och nötdjuren föds och växer upp på gården och är ute året om. Men jämfört med nöten så är bison lite vildare, de är inte alltid så lätta att fånga in, förklarar Simon.

Gården betyder allt för oss. Att fortsätta utveckla gården med omtanke för djur och natur känns som en självklarhet.

När det är dags för safari åker Jennie eller Simon runt med traktor och specialbyggd vagn i hagarna, så att alla ska få chans att uppleva bison på nära håll.

– Bison tycker om löv, så vi har med oss kvistar för att locka fram dem. Intresset för safarin har hållit i sig i många år, det är kul! Både barn och vuxna gillar att vara med, säger Simon.

Mest barr, men mer löv på gång Av sammanlagt 300 hektar på gården är hälften skog. Huvuddelen är gran, men det finns även marker med tall. På fastigheten finns också en del mindre partier med löv. Här har paret en önskan om att öka lövet, både för att gynna viltet och skapa stabilare bestånd för framtiden.

Det mesta av jobbet med skogen lejer de ut till Sydved och det märks att Simon och Jennie har en bra kontakt med virkesköparen Martin. Småprat om allt möjligt blandas med mer seriösa tankar och funderingar om bestånden.

– Martin är väldigt hjälpsam och alltid snabb att svara på frågor, tycker Simon. Vi rådfrågar honom en hel del. Han hjälpte oss med skogsbruksplanen som nu är grunden för det vi gör i skogen.

– Under de tre, fyra senaste åren har Sydved hjälpt

till med en del röjningar och gallringar, men vi har också slutavverkat i ett bestånd som hade angripits av granbarkborren, berättar Martin.

– Kanske var det för mycket gran som fick kämpa mot granbarkborren. Nu gör vi omtag och planterar lärk i stället, säger Simon.

Nytt med lärk

Lärk är ett trädslag som är helt nytt för fastigheten och Simon och Jennie ser det som ett sätt att sprida riskerna i skogen.

– Valet stod mellan lärk och tall, men med tanke på att tallen antagligen kommer dominera i övriga föryngringar så blev det lärk. Vi får se vad det blir av det, funderar Simon.

– Det är kul att samarbeta med Jennie och Simon, som så tydligt jobbar för framtiden, det finns en långsiktighet i deras tankesätt. Ofta tänker de lite utanför boxen, det tycker jag är roligt och utvecklande, säger Martin.

Förutom granbarkborren så drabbades fastigheten i början av året av omfattande snöbrott på den del som gränsar mot Hökensås. Först var det blötsnö, sedan blev det kallt och många av granarna bröts då av i topparna.

Idag finns 140 bisonoxar och 100 köttdjur, av rasen Angus och Hereford, på gården. Det mesta av köttet säljs i gårdsbutiken eller serveras i gårdsrestaurangen. Mest populärt är bisonburgartallriken.

– Det var tråkigt, men det var inte bara vi som drabbades. Det gjorde många andra häromkring också. Men nu är nästan allt upparbetat av skördaren, säger Simon.

Lövfattiga områden

På fastigheten finns en hel del ungskogar, vilket gör att röjningsbehovet är stort på många ställen i skogen. Tanken är att i samband med röjning släppa fram lövträden.

– Områdena runt Gate och Hökensås är generellt sett ganska lövfattiga, så vill man ha mer löv får man jobba med frågan, säger Martin.

– Både jag och Jennie tycker att det är kul att hålla på i skogen, även om vi inte hinner med så mycket som vi egentligen vill. Det vi gör själva är att ta hand om vindfällen i skogen. Men jag kommer nog engagera mig mer i den om några år, tror Simon.

Skogsterapi och jakt

Jennie och Simon jobbar heltid på gården, eller mer än heltid under vår- och sommarperioden då det är fokus på turister och att odla bete till djuren. Men under höst och vinter finns det mer tid både för skogen och egen avkoppling.

De gillar att resa ihop och så ligger natur och friluftsliv högt upp på listan.

Det mesta av jobbet med skogen lejer de ut till Sydved. Jennie och Simon rådgör ofta med virkesköparen Martin Davidsson (på bilden) om olika möjliga skogliga åtgärder. Skogsbruksplanen som Martin hjälpte till med är grunden för det de väljer att göra i skogen.

– När vi har tid över tar vi en tur i skogen, det är som terapi, tycker Simon.

Simon och Jennie är jaktintresserade och måna om att viltet ska trivas på deras marker. Det ställer ju krav på ett bra lövinslag så att viltet får mat och skydd. Simon är jägare sedan många år tillbaka och Jennie håller på och tar jägarexamen, teorin är hon redan klar med.

– På senhösten är det lite lugnare, då har vi tid för jakten, det är bra. Det blir mest älg, vildsvin och hjort, säger Simon.

– Så småningom ska vi skaffa en hund. Nu har vi bara en katt som är helt galen i flugorna i köket, ler Jennie. Gården betyder allt för oss. Att fortsätta utveckla gården med omtanke för djur och natur känns som en självklarhet, tycker Jennie.

Det är kul att samarbeta med Jennie och Simon, som så tydligt jobbar för framtiden, det finns en långsiktighet i deras tankesätt.

Just nu i din skog

Oktober, november och december

Planera vårens planteringar Skogsägaren som har slutavverkat i sin skog står ganska snart inför nästa steg – att anlägga ny skog. Fundera på hur du vill att din framtida skog ska se ut och vilka trädslag du vill ha. Tänk på att beställa plantor tidigt, så att du får de plantor som är genetiskt anpassade efter platsen där de ska växa. Om det går att markbereda – så markbered! Det ökar plantornas överlevnad.

Viltskyddsbehandla plantorna

Gör en koll på nya planteringar och se hur plantorna har klarat sig. På viltrika marker kan du behöva viltskyddsbehandla tallplantor fram tills de nått ”älgsäker” höjd, upp till 4–5 meter. På gran är det oftast rådjur som orsakar skador. Det finns fler effektiva och miljövänliga medel, som Trico och DeVita, som du sprutar på plantorna med en hand- eller ryggspruta.

Ungskogsröjning

Hur ser det ut i din skog – dags för ungskogsröjning? Röjning är grunden till hur din framtida skog kommer se ut. Träden du sparar ges större möjlighet att växa och utvecklas.

Här en enkel vägledning för gran:

• Röj vid 3–4 meters höjd.

• Räkna med minst 2 röjningar.

• Sträva efter 2 meter mellan huvudstammarna efter slutröjningen.

Vad/var ska du röja? Prioritera detta!

• Barr med starkt hindrande lövuppslag.

• Täta självföryngringar av löv.

• Täta självföryngringar av tall före planteringar.

• Bättre mark före sämre.

• Bestånd på 3–4 meters höjd före bestånd över 7 meter.

Vad gäller självföryngrad tall så är 5–6 meter en tumregel. Men gå inte in för tidigt, det gäller att ha passerat ”älgsäker” höjd.

Barkborrekoll

Ha koll på din skog och gör regelbundna turer i din skog för att upp täcka om granbarkborren har varit framme. Planera för avverkning om du upptäcker angrepp, enstaka träd kanske du väl jer att avverka själv eller så kontaktar du din virkesköpare. Nu och fram till kommande vår ser man angreppen på barrens roströda färg och bark som är avfläkt av hackspettar. De flesta av barkborrarna har redan lämnat träden, men genom att avverka angripna träd kan man rädda en del av virkesvärdet.

Äntligen jakt!

Hösten är den stora jaktperioden. I norr startar älgjakten i september och längre söderöver är det jaktstart i oktober. Från 1 oktober får man jaga rådjur med hund. Om du inte är jägare men ändå vill vara i skogen så tänk på att klä dig så att du syns, färgglatt och gärna i signalfärger.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare på Sydved.

Certifiering

Kvittot på att du brukar skogen hållbart och ansvarsfullt

Är du nyfiken på vad det innebär att certifiera sitt skogsbruk och vilka förändringar du i sådana fall behöver göra? Skogsbruksutvecklaren Niklas Fogdestam berättar vad som gäller för FSC och PEFC.

– Faktum är att de flesta skogsägare redan sköter sin skog i standardens anda och att det egentligen inte är så krångligt att ta steget fullt ut menar Niklas Fogde stam som är skogsbruksutvecklare på Stora Ensos dotterbolag Sydved.

Certifieringen blir snarare ett sätt att skapa struktur och ett kvitto på att man sköter sin skog på ett ansvarsfullt och hållbart sätt, med respekt för människor och miljö.

Ingen skillnad när man avverkar

Det är ingen större skillnad mellan att avverka enligt Stora Ensos och Sydveds standard vid avverkningar och FSC ® -CO15573 eller PEFC/05-22-109.

– Däremot tillkommer en del krav som är kopplat till en certifierad skogsfastighet. Alla skogsbruksplaner som görs idag är ju som man säger ”gröna” och anpassade för att skogsbruket ska kunna certifieras. Som certifierad är det ju ett krav att följa naturvården i planen, medan man kan välja mer fritt om man inte har ett certifierat skogsbruk.

Löv, naturvärdesträd och högstubbar

Niklas listar andra punkter som gäller för certifiering:

• Fem procent av den produktiva skogsmarksarealen som består av frisk och fuktig mark ska under merparten av omloppstiden domineras av lövträd.

• Fem procent av den produktiva arealen ska avsättas för naturvård (NS eller NO). Ytterligare fem procent ska användas för anpassad skötsel, denna skogsmark ska skötas med fokus på att bevara och utveckla naturvärden och/eller sociala värden på fastigheten. Här har du alltså möjlighet att utveckla det som är unikt med just din fastighet.

• Tre högstubbar ska lämnas per hektar i slutavverkning och grövre gallring.

• Högst fem procent av arealen får bestå av främ mande trädslag.

• Minst tio levande träd ska lämnas per hektar i avverknin gen. Vid avverkningar över fyra hektar ska ännu fler träd lämnas enligt särskilda regler. I första hand sparas alla naturvärdesträd, hänsynskrävande biotoper, kantzoner med mera och om det inte räcker fyller man på med stormfasta träd med potential att utveckla naturvärden.

• Tio procent av stammarna efter röjning och gallring ska bestå av löv, jämnt fördelat i beståndet.

Hur gör jag?

Både Stora Enso och Sydved får göra gruppcertifieringar av enskilda skogsägare. För dig som skogsägare betyder det att du bara behöver ta kontakt med din virkesköpare om du vill bli certifierad.

En oberoende revisor kan göra kontroller av ditt skogsbruk. Om det är någonting som inte uppfyller standardens krav, får du viss tid på dig att rätta till bristen.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Skogsbrukscertifieringarna handlar om att ta hänsyn till och finna en balans mellan sociala, biologiska och ekonomiska värden.

Bästa tipsen för en lyckad avverkning

Är det dags att avverka din skog? Då finns det mycket att tänka på. Här får du tips om allt från när det är dags att avverka till smart skatteplanering.

Dags att föryngrings avverka i din skog?

Så här går det till

Föryngringsavverkningen är en naturlig del i att hållbart bruka skogen. Det är då man skördar frukten av mångårig skötsel. Här berättar virkesköparen Viktor Berg hur det kan gå till när man vill slutavverka ett bestånd i sin skog.

Inga träd växer till himlen” är ett ordspråk som du säkert känner till. Men när är rätt tid att föryngringsavverka, eller slutavverka som man också säger, och hur går själva avverkningsuppdraget till?

– Skogens kondition avgör. När tillväxtkurvan på träden planar ut är det hög tid att avverka. Du kan göra ett borrprov för att se hur gammalt trädet är och hur det mår. Många väntar lite för länge med avverkningen, men när träden blir äldre minskar växtkraften och risken ökar för olika angrepp. Att vänta för länge är som att spara pengar i en fond som både har dålig avkastning och hög risk, säger Viktor Berg, virkesköpare på Stora Enso.

Lönen för mångårig skötsel

En tumregel för slutavverkning i granskog är när granen är 60–80 år och för tallskog 80–100 år, beroende på markens bonitet (bördighet) och beståndets kvalitet. Men det är inte bara skogens ålder som avgör när det är dags att slutavverka, de flesta skogsägare väger också in sin egen ekonomiska situation och efterfrågan från industrin.

Slutavverkningen är skogsägarens lön för en mångårig och förhoppningsvis omsorgsfull skötsel av skogen. En del väljer att återinvestera pengarna man får i skogen, andra använder intäkten till att på annat vis sätta guld -

kant på livet. Hur mycket pengar avverkningen ger beror på hur skogen har skötts under omloppstiden, trädslag och kvalitet på de mogna träden.

Möte i skogen

Men hur går virkesaffären till, vilket är första steget för skogsägaren som funderar på om det är dags att slutavverka i sin skog?

– Ta kontakt med en virkesköpare. Sedan bokar vi in en tid för att träffas på plats i skogen om det är möjligt. Det är alltid bra att höra vad skogsägaren har för tankar kring avverkningen, säger Viktor.

Under turen i skogen tittar man på trädslagsfördelning, hur grova och höga träden är och man kan även göra en uppskattning av hur stor volym det kan röra sig om.

När träden blir äldre minskar växtkraften och risken ökar för olika angrepp.

Sedan tittar man på vad man kan lämna för naturvårdshänsyn, som till exempel att spara gamla träd och lämna lövträd kring kantzoner. Finns det vattendrag på området som ska avverkas, kan man titta lite extra där. Det är ofta ett bra ställe att lämna naturhänsyn, då det är värdefulla miljöer för djur och insekter.

– När det är något som är svårt eller komplext tar vi in hjälp av våra kollegor som är naturvärdesspecialister.

Text Annsofie Öhman Foto Lasse Arvidson

Virkesköpare Viktor Berg på Stora Enso.

Kanske är det någon speciell art som man kan lämna lite extra hänsyn till, berättar Viktor.

Som skogsägare har du ett krav på dig att anlägga ny skog på skogsmark inom tre år efter avverkning, enligt skogsvårdslagen. Redan innan avverkningen brukar Viktor vilja planera för nästa steg, det vill säga markberedning och plantering.

– Då har man chansen att forma nästa generation skog som man vill ha den.

Kontrakt till skogsägaren

Nästa steg blir att upprätta ett skriftligt kontrakt till skogsägaren. När kontraktet är påskrivet skickar virkesköparen en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen, senast sex veckor innan avverkning ska påbörjas.

Beståndet som ska avverkas snitslas. Man planerar för basvägar, upplagsplats och all natur- och kulturhänsyn som ska lämnas. Det kan exempelvis handla om träd som ska sparas och fornlämningar som man måste vara extra aktsamma om vid körningen.

I största möjliga mån undviker man bäckar och vatttendrag. Går det inte att undvika säkerställer man att det finns en bra överfart.

Det kan till exempel handla om att bygga en enkel bro som man sedan risar eller lägga ut stockmattor.

– Att köra med maskinerna på ett skonsamt sätt är

Innan avverkningen planerar virkesköparen för basvägar, natur-och kulturhänsyn, avläggsplats med mera. Det ger ett bättre resultat och minimerar risken för effekter på mark och vatten.

oerhört viktigt för oss. Alla våra maskinförare är utbildade i det vi kallar Rätt Metod ( läs mer på sidan 24) för att minska risken för körskador, berättar Viktor.

Start av avverkningen

Allt det här resulterar i en detaljerad arbetsbeskrivning som maskinlaget får som ska göra jobbet. Förutom instruktioner om skogsägarens önskemål finns också information om hur virket ska delas upp i olika sortiment.

Nu är allt förberett för att starta avverkningen.

Många gånger besöker skogsägaren den pågående avverkningen. Ett möte som brukar uppskattas av både maskinförare och skogsägare.

Men tänk på säkerheten! Ta på dig en reflexväst och håll ett avstånd på 90 meter då maskinerna är i gång.

Plus med sortimentet grot

Några dagar efter att skördaren har börjat avverka, så kör skotaren i gång. Nu ska virket ut till väg. I prydliga vältor lägger skotarföraren upp virket fördelat efter sortiment. I nästa steg lastas det för att sedan transporteras till massaindustrier eller sågverk.

Många skogsägare tar också ut groten, grenar och toppar, vid slutavverkningen. Det är det som i annat fall blir kvar vid avverkningen. Ett sätt för

Våra entreprenörer

är duktiga på att avverka och utbildade i att lämna hänsyn både till natur och kultur.

skogsägaren att både få en extra inkomst och göra en insats för klimatet.

Sedan lägger man groten i högar på hygget, där får den ligga kvar tills barren har torkat. Barren tillför ju näring till marken.

Oändligt kretslopp

När virket har kommit till industrin mäts och kvalitetsklassas det av Biometria, som är en oberoende part.

När allt är inmätt så görs en avräkning så att skogsägaren kan se kostnader och intäkter för uppdraget. Sedan sker utbetalning på det sätt man kommit överens om. På Min skog, finns all information.

Nu är väl allt klart, eller? Både och, kanske man kan säga. Skogsavverkning är en naturlig del av skogens kretslopp och slutavverkningen eller föryngringsavverkningen som verkligen är ett bättre ordval här, är ju bara början på något nytt, den nya skogen på hygget!

Skotarföraren lägger upp virket fördelat efter sortiment. I nästa steg kör virkesbilarna i väg det till massaindustrier eller sågverk.

Så här går virkesaffären till

1. Kontakta en virkesköpare. Funderar du på att slutavverka i din skog? Kontakta en virkesköpare på Stora Enso för rådgivning.

2. Fastighetsbesök. Du får besök av en virkesköpare på fastigheten och tillsammans går ni igenom möjliga åtgärder med utgångspunkt i hur du vill bedriva ditt skogsbruk. Sedan får du ett åtgärdsförslag.

3. Kontrakt. Virkesköparen upprättar ett skriftligt kontrakt för avverkningsrätten.

4. Planering. Stora Enso markerar fastighets- och beståndsgränser och planerar för basvägar, avläggsplats och naturhänsyn. Maskinlaget får en komplett arbetsbeskrivning med instruktioner om dina önskemål och hur virket ska delas upp i olika sortiment.

5. Avverkning och skotning. Virket som avverkats körs till en avläggsplats med en skotare.

6. Transport. Vid avläggsplatsen hämtas virket upp av en timmerbil för vidare transport till industrin.

7. Inmätning. Vid industrin mäts och kvalitetsklassas virket av Biometria, som är en oberoende part. Du som skogsägare får mätbesked direkt.

8. Redovisning. När allt virke är inmätt får du en slutredovisning och så upprättas en plan för utbetalning.

Tjäna mer på avverkningen

När du står inför en avverkning gäller det att tänka till ur ett ekonomiskt perspektiv. Du kan spara mycket pengar genom en smart skatteplanering.

Tänk dig att du gjort en stor avverkning och fått en miljon kronor i intäkter. Om du tar ut hela summan under ett år kan du behöva skatta så mycket som 600 000 kronor.

– För att slippa skatta så mycket är det bra att se över om det är möjligt sprida ut inkomsten under flera år. Då kan du ofta komma ner till en skattesats på 30 procent och på så sätt halvera skatten, säger Tomas Lusth, rådgivare på Areal.

Kostnader kvittas mot intäkter När en skogsägare hör av sig till Tomas för att få ekonomisk rådgivning i samband med en avverkning börjar de alltid med att titta på skogsägarens skattesituation. Som skogsägare får man ofta stora intäkter när man gör en avverkning och sedan kan det komma många år då man inte har några intäkter alls, utan bara kostnader.

– Vi ser om det finns några sparade kostnader i verksamheten, ett så kallat underskott. Det kan finnas möjligheter att avskriva exempelvis en ny traktor, en ekonomibyggnad eller en ny skogsbilväg. Allt som har med näringsverksamheten att göra kan dras av i deklarationen, säger Tomas.

Med andra ord: alla kostnader som har med ditt skogsbruk att göra, som du sparat på dig tidigare kan du kvitta mot avverkningsintäkter och andra intäkter i verksamheten. Har du haft kostnader för totalt 100 000 kan du avverka för 100 000 utan att behöva skatta på den summan.

Det kan handla om kostnader för skogsvård som röjning, markberedning och plantering eller löpande kostnader såsom vägavgifter och försäkringar för maskiner.

Du kan också dra av för inventarier såsom röjsågar och motorsågar eller tjänster som ekonomirådgivning.

Betalplan med ränta

Tillsammans med skogsägaren tittar Tomas också på

vad det finns för möjligheter att dela upp utbetalningarna efter en avverkning för att få ned skatten och samtidigt få ränta på pengarna.

– Detta styrs av vad man har för behov så klart. Vissa kanske behöver pengarna direkt, medan andra inte har behov av pengar just nu och kan binda dem ett tag.

För den som inte behöver alla pengar direkt är betalplan med ränta* ett bra alternativ, tycker Tomas. Betalplanen anpassas på det sätt som är bäst för respektive skogsägare, en jämn fördelning med utbetalningar varje år eller större utbetalningar vid färre tillfällen. På så sätt kan du matcha intäkterna efter när du behöver dem. Du skattar bara för de pengar du väljer att ta ut. Tar du inte ut någon vinst första året behöver du inte skatta alls.

Skogskonto på banken

Du kan också välja att sätta in upp till 60 procent av virkeslikviden på ett skogskonto på banken för att jämna ut intäkter över tid. Har du avverkat för en miljon kan du sätta upp 600 000 på ett skogskonto och få pengarna utbetalda under max tio år.

– Det är inte helt ovanligt att man kombinerar betalplan med skogskonto. Ett tips är att titta på när du behöver pengarna, vad du får för ränta och jämföra olika alternativ. Betalplan med ränta brukar vara bäst för lite större belopp, säger Tomas.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Räntefördelning för privata köp

Om du vill göra privata inköp som inte har med ditt skogsföretag att göra är räntefördelning en bra möjlighet för att betala låg skatt. Då betalar du 30 procents skatt för pengar som du tar ut från verksamheten.

Varje år kan du som skogsägare göra en räntefördelningsberäkning. Då räknar du ut hur mycket räntefördelning du har möjlighet att göra. Beräkningen baseras på tillgångar minus skulder i verksamheten vid årets start.

– Om en skogsägare har en miljon i eget kapital i början av 2023, så får han eller hon just nu möjlighet att betala 30 procents skatt på 79 400 kronor. Hur stort belopp man får skatta 30 procent på styrs av något som heter statslåneräntan och kan variera över tid. Att beräkna räntefördelning är frivilligt för skogsägare, men viktigt, då det oftast är den bästa möjligheten att betala låg skatt.

När är rätt tid att avverka om man ser på ekonomin?

– Det är en kombination: bra virkespriser, rätt tillfälle utifrån skogens förutsättningar och så klart vad man själv har för ekonomiska behov. Vissa lever på sitt skogsbruk och behöver löpande inkomster från skogen, medan andra inte behöver det.

Trots ekonomisk oro har priserna på massaveden fördubblats på två till tre år. Ligger priserna på en lägre nivå kan man vänta något år, men inte längre än så, då kan skogen ta skada. Om skogen är mogen och man inte avverkar kan den angripas av exempelvis röta och granbarkborre och så minskar tillväxten. Då är det bättre att föryngra med ett nytt ungskogsbestånd som också ger dig rejäl tillväxt. Dessa aspekter bör man väga mot varandra när man sätter tidpunkten för avverkningen.

Hur ska man tänka med avverkning om man står inför ett generationsskifte?

– Är skogen mogen kan det ofta vara rätt beslut att avverka den och i stället lämna över växande ungskog till de nya ägarna. Som aktiv pensionär har du ofta möjlighet till en lägre beskattning på intäkter från skogen än generationen som kommer efter. Men skattesituationen är unik, så man bör titta på varje enskilt fall innan beslut.

Vi har en lågkonjunktur, finns det några risker med att avverka nu?

– Lågkonjunkturen är inget som syns på virkesmarknaden än. Vi har fortsatt höga priser för virket. Däremot har räntorna dragit i väg, så att låna pengar till att exempelvis köpa skog kan bli dyrare. Kan man däremot inves -

tera i ny skog med hjälp av intäkterna från avverkningen slipper man dyra lån.

Har du några tips på investeringar som man kan göra för pengar från en avverkning?

Smart skatteplanering

• Det finns många smarta verktyg för att få minskad skatt. En tumregel om du inte lever på ditt skogsbruk, är att du inte ska behöva skatta mer än 30 procent.

• Du kan sätta av intäkter från avverkning på ett skogskonto eller betalplan med ränta för att jämna ut skatteeffekten.

• Kom ihåg att göra avdrag för alla kostnader som du haft i ditt skogsföretag.

• Att en kostnad är avdragsgill innebär att du får ta upp den som en kostnad i din bokföring. Då minskar vinsten i verksamheten och även skatten, eftersom du betalar skatt utifrån hur stor vinsten är.

• Du kan göra avdrag på allt från skogsvård till ekonomirådgivning. Även GPS och läsplatta kan räknas som arbetsverktyg i din verksamhet och är avdragsgilla.

• Ta gärna hjälp av en ekonomisk rådgivare för att hitta de bästa lösningarna.

– Se till att vägnätet på fastigheten är i bra skick så att marken är lättåtkomlig. Kom i gång med föryngringen i tid, markbered och plantera så snart du kan – det ger bättre förutsättningar för att få ett välmående framtida bestånd.

Några andra tips?

– Se över vad du har för konton i din verksamhet. Just nu finns det möjlighet att få två till tre procent ränta på bankkonton, då är det dumt att ha pengar på konton som ger en lägre ränta eller ingen ränta alls. Många är så vana vid låga räntor, så det är lätt att glömma det.

– Avslutningsvis vill jag säga att det är bra att ta hjälp av en ekonomiexpert gällande skatteplaneringen, då det kan vara lite snårigt. Prata med din virkesköpare som kan hänvisa dig till rätt kontakt.

* Med Stora Ensos betalplan får du ränta på de innestående pengarna upp till tio år. Samtidigt kan du föryngra med ett nytt ungskogsbestånd som också ger dig en rejäl tillväxt. Just nu är räntorna unikt höga. Du hittar aktuella räntenivåer på Stora Ensos webb.

Tomas Lusth, rådgivare på Areal.

Rätt Metod ger mindre körskador

Ingen vill lämna sönderkörd mark efter en avverkning. Därför har Stora Enso Skog utvecklat den skonsamma avverkningsmetoden Rätt Metod.

– Den bidrar till mindre körskador och utsläpp och skapar dessutom en bättre arbetsmiljö för maskinföraren, säger Andreas Appelbring på Stora Enso Skog.

Ibland gör man saker på ett visst sätt utan att reflektera så mycket över det.

Det traditionella sättet att avverka är att skördaren följer ytterkanten, efter en och samma väg. Men för skotaren som ska köra ut virket är det inte optimalt, eftersom den måste passera områden med sämre bärighet.

– 2010 ville våra maskinförare i Hällefors se över den här gamla metoden. De högg ofta en körväg runt om avverkningen, det blev en onödig omväg och långt ifrån närmast bäriga väg som vi prioriterar idag, säger Andreas Appelbring.

Det var startskottet för utvecklingen av Rätt Metod, som nu används inom hela Stora Enso Skog.

Metoden innebär att skördaren hugger upp huvudbasstråken i områden där bärigheten är bäst, men så

nära avlägget som möjligt. När vägen huggs upp läggs avverkade grenar och toppar på vägen och ger en väg som håller för många turer med fullastade skotare.

– Förut valde man många gånger den plattaste vägen som huvudbasstråk, men den kan ofta vara blöt eftersom den i regel ligger lägst i terrängen, medan det kan vara torrare uppe på kullar och höjder, säger Andreas.

Så fungerar metoden

Inför en avverkning detaljplaneras området noga. På Stora Enso Skog är det en planerare som tittar på kartor med information om exempelvis markvatten, höjdkurvor, kultur- och naturvårdsområden. Han eller hon åker sedan ut och planerar avverkning i fält. Personen markerar ut vilka områden som är känsliga med snitselband och

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

På bilden syns väl risade huvudbasstråk (grönt), väl risade avbrytande basstråk (gult), körvägar med grot som ligger längs med vägarna (rött) och backvägar (blått).

lämnar sedan ett förslag till avverkningslaget på var det kan vara lämpligt att dra huvudbasstråken.

Idag finns det även mycket information att få digitalt och snart kommer det gå ännu smidigare att få fram ett underlag inför avverkningen.

– Just nu vidareutvecklas tekniken med laserskannad data. Med data kan vi bland annat se hur tät skogen är, lutning i terrängen, var det finns vattendrag och fuktiga partier. Med hjälp av laser får vi både mer ingående information och det går dessutom mycket snabbare att få fram den. Det kommer också olika typer av beslutsstöd baserat på laserdata som kan stötta planerarnas jobb, berättar Andreas.

Minskade vibrationer

När planeraren är klar med sitt underlag är det dags för skördaren att hugga upp huvudbasstråk. Toppar och grenar läggs direkt i vägen för att förstärka marken där maskiner kommer att köra flera gånger.

– Ett bra underlag för maskinförarna innebär att det blir mindre körskador, vilket i sin tur gör mindre påverkan på miljön. Sedan går det åt mindre bränsle med ett kortare skotningsavstånd och ett minskat spårdjup, vilket vi sparar både miljö och pengar på. Det blir även en bättre arbetsmiljö för förarna när underlaget är jämnare att köra på och vibrationerna minskar. Det finns helt enkelt ingen anledning att inte använda den här metoden, säger Andreas.

För att minska belastningen i områden med låg bärighet kan man även använda sig av spökstråk och backstråk. Spökstråk görs i kant av ett blött område. Genom

Rätt Metod

• Rätt Metod är en skonsam avverkningsmetod som handlar om att maskinerna ska köra där marken har bäst bärighet. När vägen huggs upp läggs avverkade grenar och toppar på marken för att skapa ett mjukare underlag.

• Minskad markpåverkan leder till minskad risk för påverkan på omgivande vattendrag och bidrar till bra livsmiljöer för vattenlevande växter och djur.

• Rätt Metod innebär också mindre vibrationer och ger en bättre arbetsmiljö för maskinföraren.

att skördaren lägger upp virket åt det håll marken har bättre bärighet så kan skotaren sedan hämta virket utan att köra på de blötare, mjukare områdena. Skotaren kan även backa in i områden med låg bärighet (backstråk) utan last, börja lastningen av virke där det är som sämst bärighet för att ha så låg vikt som möjligt. Tanken är att när skotaren lastar och blir tyngre, så når den bärigare mark. Detta är skonsammare för marken.

Utbildning

Andreas och hans arbetskamrat Jan Skoog utbildar nu både kollegor och entreprenörer som samarbetar med Stora Enso Skog i hur de ska jobba med Rätt Metod. Utbildningen innehåller både teori och praktiska moment, där man åker ut i en skog som inte är avverkad och tittar på var det skulle vara lämpligt att dra huvudbasstråk och avbrytande basstråk.

– Det skapar många bra diskussioner. Det är inte alltid helt enkelt att hitta de bärigaste områdena, ibland finns det underjordiska vattendrag, så kallade ”surdråg” som inte syns till exempel. Det är också viktigt att komma ihåg att alla trakter är olika och att avverkningen måste anpassas efter dess specifika förutsättningar, säger Andreas.

Som skogsägare, vad ska man tänka på om skogen ska avverkas och man vill att markpåverkan ska vara så skonsam som möjligt?

– Vi på Stora Enso Skog och många andra skogsbolag jobbar med skonsam markpåverkan i samband med avverkning, så det sker ofta per automatik. Men det är alltid bra att som skogsägare vara aktiv inför en avverkning. Prata med din virkesköpare om vad du tycker är viktigt att maskinförarna tänker på i samband med avverkningen. Var inte rädd för att komma med önskemål, men gör det gärna tidigt i processen.

Andreas Appelbring på Stora Enso.

Foto Andreas Appelbring

”Vi har många kunskapsluckor om hyggesfritt att fylla”

Trakthyggesbruk är det traditionella sättet att avverka på, men Stora Enso öppnar upp för att även erbjuda skogsägarna hyggesfri avverkning.

Skogsägare har olika mål med sin skog och vi vill utöka vår verktygslåda för att kunna erbjuda olika tjänster. Just nu ingår vi i flera forskningsprojekt för att lära oss mer om hyggesfri avverkning, berättar Helena Gålnander, skötselspecialist på Stora Enso.

Ett hyggesfritt skogsbruk går ut på att avverkningen sker utan att det uppstår några större kalhuggna ytor. Fördelar med det kan vara att vissa arter gynnas som marksvampar och marklavar och att det fortfarande finns kvar skog som du kan vara i, även om delar av den är avverkad. Nackdelen är, som det ser ut idag, att produktionen och lönsamheten blir sämre.

– Men vi ser att hyggesfritt kan användas för att uppfylla andra mål än bara produktion. Metoderna utvecklas och vi har massor med kunskapsluckor som vi behöver fylla om olika typer av hyggesfri avverkning. Man kan också tänka sig att man som skogsägare väljer en kombination: att en del av skogen avverkas på ett traditionellt sätt, medan man testar hyggesfria metoder på andra delar, säger Helena Gålnander.

Stora Enso är involverade i flera forskningsprojekt om hyggesfri avverkning, ett av dem är Skogforsks projekt Adaptivt skogsbruk. Målet är att öka kunskapen och testa att implementera nya skogsbruksmetoder.

– I det här projektet ingår vi i ett brett samarbete mellan olika skogsföretag, länsstyrelserna, Skogssty-

relsen och olika intresseorganisationer, berättar Helena Gålnander.

Stora Enso Skog är ett av tio företag som ingår i projektet. I den första delen av projektet har deltagarna pratat om förhoppningar, farhågor och vilka kunskaper som saknas när det gäller hyggesfria metoder. Nästa del har bestått i att deltagarna (inklusive Stora Enso Skog) har planerat hur en hyggesfri avverkning ska gå till på varsitt område på Stora Enso Skogs mark utanför Mora i Dalarna. De metoder som använts är luckhuggning, korridorhuggning och plockhuggning.

Luckhuggning innebär att man i samband med en avverkning tar upp luckor i skogen på max 0,25 hektar för att sedan föryngra genom plantering eller självsådd i luckorna. Korridorhuggning är en successiv avverkning där träden avverkas i smala korridorer, där det sedan kan växa nya träd. Plockhuggning innebär att man avverkar spridda träd i skogen i takt med att de når avverkningsmogen dimension.

I augusti avverkades de olika områdena med de hyggesfria metoderna.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson och Leif Öster

Helena Gålnander på Stora Enso.

Under hösten ska gruppen samlas igen för att diskutera resultatet.

– Nästa steg blir att Skogforsk samlar ihop alla tio företags diskussioner och resultat för att se hur det kan användas för att lära oss mer om och även kunna använda hyggesfria metoder, berättar Helena Gålnander.

Forskning om föryngring under skärm

Ett annat projekt som Stora Enso Skog bidrar till är SLU:s storskaliga försök där man testar den hyggesfria metoden skärmställning. När man avverkar med skärmställning glesas beståndet ut till en skärm av stora träd och under skärmen växer nya träd upp antingen naturligt eller genom plantering. Efter att det nya beståndet har vuxit upp kan man ta bort skärmen.

Hyggesfritt

Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor större än 0,25 hektar.

Skogsstyrelsen anser bland annat att:

• Hyggesfritt skogsbruk kan ses som ett komplement till trakthyggesbruk på en begränsad del av skogsmarken.

• Hyggesfritt skogsbruk bör öka i omfattning där detta är motiverat ur miljö-, kulturmiljö-, eller skötselsynpunkt eller med hänsyn till rekreationsvärden och rennäringen.

• En viktig utgångspunkt i Skogsstyrelsens rådgivning är markägarens målsättning med sitt skogsbruk.

Så här såg det ut när deltagarna i Skogforsks forskningsprojekt träffades i Venjan för att planera vilka metoder inom hyggesfri avverkning man skulle testa.

Så här kan en skärmställning se ut. Beståndet har glesats ut till en skärm av stora träd. Under skärmen växer nya träd upp.

I forskningen som bland annat görs på Stora Enso Skogs mark vill man testa hur föryngringen klarar sig i ett tallbestånd, beroende på hur många träd som lämnas vid avverkning med skärmställning. Man tittar också på skillnaden mellan naturlig föryngring och plantering under skärm och skillnaden mellan att markbereda och lämna marken orörd under en skärm.

Ytterligare en metod som testas är blädning, vilket innebär att man hugger bort de grövsta och största träden i skogen. Nya plantor växer i de gluggar som skapas. Metoden ger en fullskiktad skog som har träd i alla olika höjdklasser från plantor till stora träd.

Trädslag som gör sig bäst för blädning är träd som gynnas av skugga såsom gran och bok. På Stora Enso Skogs mark i Siljansfors i Dalarna finns ett av Sveriges äldsta blädningsförsök som följs upp kontinuerligt av SLU.

– I höst kommer vi lägga ut försök med blädning där och titta på möjligheten att ställa om en skiktad skog till blädningsskog som är fullskiktad, berättar Helena.

Det är med andra ord många forskningsprojekt på gång gällande hyggesfritt.

– Vi har inte alla svar ännu, men vi testar oss fram. Vi vill veta mer om hur man kan nyttja metoderna på bästa sätt. Det finns en stor efterfrågan och intresse för hyggesfritt och vi tror att det kommer efterfrågas ännu mer i framtiden, avslutar Helena.

Blädning innebär att man hugger bort de grövsta och största träden i skogen.

Intresset ökar för att avverka hyggesfritt

Virkesköparen Joakim Danielsson på Stora Enso är utbildad i hyggesfri avverkning. Nu har han skrivit kontrakt med fyra privata skogsägare i Dalarna som vill testa metoden.

Tidigare var det framför allt yngre som visade ett intresse för hyggesfria metoder, men nu finns det ett intresse i alla ålderskategorier.

– Även många äldre skogsägare är nyfikna och vill veta mer, säger Joakim.

Fyra skogsägare ska påbörja en hyggesfri avverkning med hjälp av Stora Enso i höst.

– Skogsägarna har haft lite olika anledningar till att avverka hyggesfritt, någon har velat behålla delar av sin gamla skog, någon annan har velat avverka och samtidigt öka den biologiska mångfalden. Men gemensamt för alla är viljan att testa något nytt i sin skog, säger Joakim.

Vilka är fördelarna med hyggesfri avverkning?

– Som skogsägare får du en jämnare avkastning. En slutavverkning kanske ligger 70 år bort, medan en hyggesfri avverkning ger en intäkt vart tionde till femtonde år. Du slipper också kostnader för markberedning och plantering, eftersom föryngringen sker naturligt. Sedan kan du öka mångfalden i din skog, men samtidigt sköta om den.

Och nackdelarna?

– Eftersom du inte avverkar alla träd, får du mindre betalt än om du skulle ta ned alla träd på en gång, även om ekonomin blir densamma på lång sikt. Det är väl också det som gör att många är skeptiska till metoden, man tjänar mindre pengar vid ett enskilt tillfälle. Jag förstår att det gör att man blir tveksam, många lever på sin skog. Men man behöver inte välja det ena eller det andra. En del av skogen kan man avverka som vanligt, men en annan del av skogen kanske har stora potential att öka sina naturvärden och lämpar sig jättebra för en hyggesfri avverkning.

Hur går man till väga rent praktiskt om man vill avverka hyggesfritt?

– Du kontaktar din virkesköpare som kan berätta mer om hur den här metoden fungerar.

Själva processen är lik en vanlig avverkning. Vi använder oss av samma kunskaper om hur träd och skog funkar, vi skriver ett kontrakt med skogsägaren och vi kan använda samma skogsmaskiner. Men det är ett nytt sätt att tänka på.

Hur går själva avverkningen till?

– Man väljer ut fina, grova timmerträd och plockar ut tre till fem träd i ett område. Sedan åker man vidare 20–40 meter och plockar några nya träd. Det är en annan metod än vad vi är vana vid, då man tar ned alla träd, oavsett dimension. Det här kräver lite mer av maskinförarna och är ett annat sätt att jobba på. Landskapet styr var uttaget kommer att ske. Ibland utnyttjar vi redan naturliga luckor och öppnar dem lite mer.

I ljusluckorna där man gjort uttagen kommer sedan en naturlig föryngring ske. På så sätt styr skogen själv över vilka trädslag som kommer växa i skogen. Det skapar ett varierat skogslandskap. De träd som inte trivs i skogen kommer att dö och de andra växer sig starka. Ofta kommer de trädslag som gillar ljus växa först i luckan. Det kan vara björk eller tall till exempel och under dem kan granen växa.

– Tanken med metoden är att ha en skog som rymmer både gamla och unga träd. Det kommer sannolikt öka mängden tätvuxet virke som kan vara bra till snickerier. Metoden skapar en mosaik i skogen med träd i blandade åldrar och olika trädslag. På så sätt sprids riskerna mer än om man exempelvis bara har granskog, som riskerar att utsättas för granbarkborre.

Vad finns det för utmaningar med hyggesfri avverkning? – I höst drar vi igång maskinerna som ska avverka hyggesfritt på privata skogsmarker. Det är ett nytt sätt att jobba på, så självklart kommer vi få testa oss fram för att hitta det optimala upplägget. Vi kommer säkerligen möta utmaningar. Men det känns väldigt spännande att testa och roligt att vi kan erbjuda markägarna olika alternativ, beroende på vad de har för mål med sin skog.

Hur står det till med jämställdheten i skogen?

Har vi en jämställd skogssektor? Nej, inte än.

– Skogssektorn är fortfarande mansdominerad, men det finns en medvetenhet om det inom branschen där vi arbetar tillsammans med frågan, säger Emilia Lodin, HR-chef

på Stora Enso Skog och Ann-Helen Segota Hansson, HR-chef på Sydved.

Skogsbranschen är oerhört vänlig, men ibland är vi okunniga och vet inte hur vi ska göra när det gäller inkludering, oavsett om det är kön eller bakgrund.

Det är sex gånger fler män än kvinnor sysselsatta i skogsbruket. 2021 var det 4 400 kvinnor och 26 500 män.

Det är fler män än kvinnor i beslutsfattande ställning i skogsbranschen och män äger mer skog än kvinnor.

Samtidigt sker det förändringar och 2020/2021 var det första året då det var fler kvinnor än män som blev jägmästare. Dessutom blir allt fler kvinnor nya skogsägare (se mer info på sidan fyra).

Hela branschen med i jämställdhetsrådet För några år sedan fick Skogsstyrelsen i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärder för en jämställd skogsnäring. Utgångspunkten är att hela skogssektorn ska bidra till Sveriges jämställdhetspolitiska mål: ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”.

I den senaste rapporten ”17 åtgärder till en mer jämställd skogssektor” som kom i våras kunde Skogsstyrelsen konstatera att målet var långt ifrån nått, men att det ändå hade hänt en del sedan den första rapporten år 2019.

En av de viktigaste åtgärderna är bildandet av Skogssektorns jämställdhetsråd, där hela branschen finns med; skogsbolag, myndigheter, skolor, frivilligorganisationer med flera. Där har man satt mål för jämställdhet inom tre huvudområden: jämställd utbildning, jämställt arbetsliv och jämställt skogsägande.

–Det är ett långsiktigt arbete och vi behöver som enskilt företag hitta rätt vägar framåt utifrån de uppsatta målen för att nå effekt, säger Emilia.

Jämställda företag är mer kreativa Hur ser det ut i dag med jämställdheten?

– Kort och gott kan man säga att det är vanligare att män äger, studerar och arbetar med skog, jämfört med kvinnor. Fler män sitter i skogsbolagens styrelser, har ledande positioner och arbetar som chefer. Jag funderar på varför branschen är ojämställd när den egentligen erbjuder jobb utifrån alla professioner och kompetenser. Dessutom är branschen enormt välkomnande, säger Ann-Helen, HR-chef på Sydved.

Rapporter visar att skogsbranschen har få kvinnor på toppen.

– På Stora Enso Skog är vi jämställda på ledningsnivå och vår vd är en kvinna. Även vår koncernchef på Stora Enso är kvinna. Men vi har fortfarande utmaningar att attrahera och rekrytera kvinnor till en del av våra operativa befattningar. Vi har verksamhet inom en spridd geografi och att vi speglar samhället i övrigt borde vara en självklarhet. Både utifrån andelen kvinnor och män, men också utifrån människors olika bakgrunder, säger Emilia.

Ett jämställt företag med hög grad av mångfald leder till bättre beslutsfattande, mer kreativitet och innovation och det gör också att trivseln och välmåendet på arbetsplatsen ökar.

Manligt präglade kulturer Skogsstyrelsens rapport visar också att det inom alla delar i skogssektorn förekommer stereotypt manligt präglade kulturer.

– Skogsbranschen är oerhört vänlig, men ibland är vi okunniga och vet inte hur vi ska göra när det gäller inkludering, oavsett om det är kön eller bakgrund. Vi måste ha en företagskultur som välkomnar alla. Som det är nu ligger vi efter flera andra branscher, som exempelvis transportsektorn, men vi har fokus på frågan och det känns bra. Vi har en riktning så utifrån den ska vi hitta egna mål och vägar att nå dit, summerar Ann-Helen Segota Hansson.

Utbildning

Det är vanligare att män studerar skog. Det finns flera typer av eftergymnasiala skogliga utbildningar. Bland examinerade jägmästare varierar könsfördelningen från år till år. Läsåret 2020/2021 var det första året då det var fler kvinnor än män som blev jägmästare.

Arbetsliv

Det är 6 gånger fler män sysselsatta i skogsbruket. 2021 var det 4 400 kvinnor och 26 500 män.

Det är fler män än kvinnor i beslutsfattande ställning i skogsbranschen. Drygt en av sex chefer är kvinnor. Av 23 bolag som har en vd hos Bolagsverket var det färre än tre som hade en vd som var kvinna.

Skogsägande

Män äger mer skog än kvinnor. Av privata skogsägare är 61 procent män och 39 procent kvinnor (år 2021).

De som äger stora skogsfastigheter är huvudsakligen män.

Ann-Helen Segota Hansson, HR-chef på Sydved.

Emilia Lodin, HR-chef på Stora Enso Skog.

Du har ett underbart skafferi i din egen skog!

Vitlöksfräst karljohansvamp, olivolja smaksatt med granskott eller raggmunk med rårörda lingon.

– Skogen har massvis med fina råvaror för matlagningen, säger Paul Svensson, kock, krögare och kokboksförfattare. Han tycker att vi behöver bli bättre på att ta hand om allt härligt som finns i skogarna.

Mormors raggmunk med grädde och rå rörda lingon var det bästa Paul visste som barn. Det var något speciellt med smaken av de syrliga lingonen i kombination med den smöriga raggmunken. Förutom att hon var duktig på matlagning såg hans mormor till att ta hand om alla råvaror, så att de inte skulle förgås.

– Hon kokade saft och sylt, marmelad och la in pressgurka. Hennes jordkällare var fylld med läckerheter som kunde användas hela året. På den tiden var man bättre på att ta hand om resurserna som fanns en viss säsong, säger Paul Svensson.

Idag är det enkelt att slänga ned en biff från Brasilien i kundvagnen av bara farten, men samtidigt börjar människor bli mer medvetna.

– Miljö och hållbarhet har fått ett större fokus, men också ekonomi. Att plocka lingon och blåbär i sin skog är gratis och man tjänar mycket på att laga mat på rester.

Glas av vinflaskbottnar

Tillsammans med kocken Tareq Taylor driver han Paul Taylor lanthandel och restaurang utanför Stockholm.

Här är råvarorna hämtade från lokala producenter i närområdet, såsom mozzarellaost från Uppland och

morötter från Botkyrka. Brödet bakas på rester från gårdagen. Stolarna är tillverkade av plast som plockats ur havet, bordsskivorna är gjorda av kronärtskocksskal och glasen tillverkade av vinflaskbottnar. Om någon mat blir över läggs den i komposten och används sedan som matjord.

– Ambitionen är att ha noll svinn i alla led, berättar Paul.

Menyn på restaurangen styrs av tillgång och säsong. – Hösten är en underbar säsong för matlagning. Då är det mustiga smaker som gäller. Råvaror som svamp, lök och rotfrukter går det att göra många spännande rätter av. Tillagningen får gärna ta mer tid på hösten. Att helbaka kål i ugn ger exempelvis ett helt annat djup i smaken än en coleslaw.

I Pauls kokbok Grönsaker från A–Ö fördjupar han sig i hur man kan få ut maximal smak av varje grönsak. Boken presenterar fakta och recept med en hel del oväntade smakkombinationer. Uppföljaren Frukt och bär från A–Ö kommer under nästa år.

– Vi har en stor variation av bär och frukt i vårt land. Men faktum är att vi bara tar tillvara på fem procent av bären innan de är övermogna. Och frukt och bär kan användas till så mycket mer än desserter, säger Paul.

Paul Svensson

Ålder: 49 år.

Familj: Fru och tre barn.

Fritidsintressen: Skidor, löpning, surfa, dyka, vara ute i naturen, spela pingis med barnen i trädgården.

Yrke: Kock, krögare och kokboksförfattare.

Relation till skogen: Jag har varit mycket i skogen ända sedan jag gick på Skogsmulle och Strövarna som barn.

Idag är skogen en plats för mig där jag kopplar av. Skogen har en oerhört viktig roll som en grön lunga på vår planet.

Skogen – ett underbart skafferi

Pauls bästa tips för den som vill få ny inspiration till matlagningen och bli bättre på att använda råvarorna smart är att våga prova nytt och inte bara gå i invanda mönster.

Man kan exempelvis testa att göra en guacamole på bondbönor, ärtor eller haricots verts i stället för avokado. Ett annat tips är att utgå från råvarorna när du lagar mat, att hitta recept baserade på lokala ingredienser som du fått tag på i stället för att hitta receptet först och handla på närmsta matvarubutik.

– Jagar du själv eller känner du någon som jagar på din mark kan du ha möjlighet att få tag på en härlig älgstek eller kanske en vildsvinsfilé. På gårdsbutiker i din närhet eller via Facebookgrupper som Rekoringen brukar man kunna köpa jättefina lokalproducerade råvaror, allt från ägg till grönsaker och potatis. Sedan har du ett underbart skafferi i din egen skog! Svamp, lingon, granskott och ljung är exempel på några fantastiska smaksättare.

Jagar du själv eller känner du någon som jagar på din mark kan du ha möjlighet att få tag på en härlig älgstek eller kanske en vildsvinsfilé.

Fyra recept från Grönsaker A–Ö

Paul Svensson minns hur hans mormor saftade och syltade på sensommaren. Nyckeln till hans matlagning i dag är att välja lokalproducerade råvaror efter säsong.

Bakad spetskål med picklad höstsvamp och vinbär

[ 4 portioner ]

1 spetskål

100 g picklad höstsvamp med lag (fi nns att köpa)

2 msk vispgrädde

100 g smör

6 msk frysta eller färska vinbär

1 ask krasse, klippt salt, nymalen svartpeppar

Värm ugnen till 200 grader, varmluft.

Baka spetskålen på en plåt i ugnen tills den har en innertemperatur på 90 grader, det tar 45 minuter till 1 timme. Ta ut och låt kålen svalna.

Plocka av det yttersta lagret och skär resten i klyftor. Bränn snittytorna med en gasolbrännare eller i en torr het panna och salta därefter.

Koka upp svamplagen med grädden. Mixa i smöret och smaka av med salt och peppar. Lägg i svampen. Häll såsen över kålen och toppa med vinbär och krasse.

Raggmunk med rårörda lingon

[ 4 portioner ]

4 potatisar

2 ägg

4 dl vetemjöl

6 dl mjölk eller havremjölk salt

smör till stekning

Servera med 2 dl rårörda lingon och 2 dl vispgrädde.

Mixa tre potatisar med ägg, mjöl och mjölk. Skala och riv den fjärde potatisen grovt. Blanda riven och mixad potatis i en bunke och smaka av med salt. Låt svälla i kylen i 1 timme.

Stek raggmunkarna i omgångar i en panna med smör på medelvärme tills kanten är krispig och de har en fin gyllene färg på båda sidor.

Servera direkt med rårörda lingon och ovispad grädde.

– Något som är gott och som man kanske inte alltid tänker på är att man kan göra raggmunk på gårdagens rester av en rotfruktsoch potatisgratäng.

Kålrabbi ”Carbonara”

[ 2 portioner ]

50 g torkad svamp

2 dl vatten

1 vitlöksklyfta

2 msk ljus soja

50 g smör

1 dl kallrökt olja

1 citron, rivet skal och juice

1 knippe kruspersilja, hackad

1 kålrabbi

2 äggulor

riven parmesanost

vitlöksstekt bröd

Lägg svampen i en kastrull, häll i vattnet och låt koka upp. Ta av från värmen direkt och låt stå och dra i 15 minuter. Sila av buljongen i en liten kastrull och lägg undan svampen. Skala och finhacka vitlöken. Koka ihop, reducera svampbuljongen till hälften. Tillsätt soja och mixa i smöret och oljan. Rör i vitlök, citronskal, juice och persilja. Lägg i svampen.

Svarva kålrabbin till tunn spagetti eller tagliatelle med en grönsakssvarv. Koka upp lättsaltat vatten och doppa ner kålrabbipastan hastigt i det kokande vattnet. Lägg över i en skål och vänd ner såsen så den fastnar på kålrabbin. Lägg upp på tallrikar och servera med en rå äggula, nyriven parmesanost och vitlöksstekt bröd.

– En god carbonara kännetecknas av bra pasta, fläsk och äggula. Här är en uppgraderad version vad gäller både smak och konsistens, där pastan är utbytt mot saftig kålrabbi.

Jordärtskockssoppa med syltade granskott

[ 4 portioner ]

800 g jordärtskocka

1 gul lök

½ vitlöksklyfta

50 g smör

3 dl vitt vin

1 liter mjölk eller havremjölk

½ citron, färskpressad juice

2 msk granolja

salt

[ syltade granskott ]

1 dl vinäger

2 dl honung

3 dl vatten

3 dl sköljda granskott

Koka upp vinäger, honung och vatten till granskotten. Låt svalna. Lägg skotten i en glasburk och slå lagen över. Låt stå i minst 1 vecka för att få en djup, fin smak. Spara lagen till glaze eller sås. Ta undan en jordärtskocka till servering, skala resten och skär i tärningar. Skala lök och vitlök, tärna löken och finhacka vitlöken. Lägg i en kastrull tillsammans med skockorna och smöret och fräs allt i ett par minuter. Häll i vinet och låt det koka in. Tillsätt mjölken och sjud tills skockorna är mjuka, i cirka 10 minuter.

Mixa soppan slät och smaka av med salt och citronjuice. Skala och skär den undanlagda jordärtskockan i skivor, lägg dem i en kastrull, tillsätt en nypa salt och häll i kokande vatten så det täcker. Låt stå i 1 minut. Häll av vattnet. Häll upp soppan i djupa tallrikar, lägg i den skivade skockan och toppa med syltade granskott. Ringla till sist över granolja.

– Granskotten ska stå till sig i lagen i en vecka, så tänk på att börja i god tid.

Bästa handskarna för en arbetsdag i skogen

Säkerhet, slitstyrka och skydd mot regn och kyla. Det finns många aspekter att ta hänsyn till när man ska välja rätt handskar för en jobbdag i skogen. Vi fick många smarta tips från Anders Näs, produktchef på Ejendals, där man utvecklar arbetshandskar.

Text Sanna Casson Foto Lars Dahlström

Tänk dig att du är ute i skogen med motorsågen. Det är november och regnet piskar mot marken. Ganska snart märker du att fingrarna är stelfrusna och det blir svårt att fortsätta jobba. Men med rätt handskar hade du troligtvis orkat lite längre.

– För höst- och vinterdagar kan jag rekommendera ett kvalitetsläder, som är ett smidigt och hållbart material. Läder håller sig mjukt fast det är kallt ute och stöter bort vatten, även om det inte är hundra procent vattentätt. Det är bra att välja ett par handskar med hög slitstyrka som klarar jobbet i skogen, utan att de går sönder, säger Anders.

Anders vill även slå ett slag för syntetläder.

– Vi har många bra handskar i syntetläder som är mjuka i kylan och ger ett bra grepp när du håller i en motorsåg till exempel. De är vattentåliga och torkar dessutom snabbt.

En annan aspekt, den absolut viktigaste, är säkerheten.

– Välj handskar efter vad du ska utföra för moment i skogen. Ska du till exempel använda en såg finns det vibrationsdämpande handskar. Om du ska använda vassa föremål är det guld värt att ha handskar med skärskydd i. Ska du hantera oljor eller kemikalier för exempelvis underhåll av någon skogsmaskin kan det vara bra att använda ett par engångshandskar som är lämpliga för skydd mot kemikalier för en kortare tid.

Det kan också vara smart att välja en handske med en stark färg, som syns när handskarna ligger på en sten eller bakom någon buske.

– Jag brukar säga att de bästa handskarna är de som

faktiskt används. Ta gärna med ett extra par handskar när du är ute i skogen om du skulle råka tappa ett par.

Ytterligare en egenskap att titta på är ergonomi. Om du jobbar med exempelvis en röjsåg under många timmar, så kan du minska risken att få värk genom att använda handledsstödhandskar. Då hamnar handen i en bättre ergonomisk riktning.

Ejendals har även ett labb där man produktutvecklar handskar.

– I labbet gör vi olika tester för att utveckla våra handskar. Det kan handla om att göra nötningstester för att se hur mycket motstånd olika material klarar av. På så sätt kan vi ta fram ännu mer slitstarka handskar. Det kan också handla om att se hur produkter reagerar mot olika kemikalier, till exempel för att ta fram material som skyddar användaren. Vi tittar också på hur vi kan utveckla mer hållbara produkter.

Hur ska man tänka som konsument när det gäller hållbarhet och handskar?

– Att investera i handskar med bra kvalitet som du kan använda länge.

12 handskar för skogsarbetet på nästa uppslag

Anders Näs, produktchef på Ejendals.

smarta handskar för skogsarbetet12

Här är ett urval av arbetshandskar med olika egenskaper för en arbetsdag i skogen.

Stihl Advance Ergo Arbetshandske Bekväm arbetshandske i mjukt getskinn. Bred elastisk muff med kardborrförslutning ser till att ingen smuts kan tränga in. Orangefärgat, ventilerande tyg på ovansidan.

229 kr på maskinklippet.se

Tegera ® 951 Chain saw Säkert sågskydd

En handske med ett material på baksidan som är utformat för att klara en klass 1-såg utan att spricka.

599 kr på proffsmagasinet.se

Husqvarna Functional Light Comfort Bekväm skyddshandske utformad för professionellt trädgårds- och skogsarbete. Handflatan är tillverkad av slitstarkt, vattentåligt getskinn. Pekfingret har en pekskärmsvänlig knoge för smartphones.

197 kr på maskinklippet.se

McCulloch skyddshandskar för skogsarbete MC406-8

Bra passform, bekväma att bära. Handskarna har en förstärkt läderhandflata med dämpningskuddar. Specialbeläggning på pekfinger och tumme gör att du kan använda pekskärmen med handskar på.

229 kr på ikh.se

Tegera ® Dymamic Strength 7799 Säkert och vattentätt

Arbetshandske med skärskydd. Bra vattentätt material för höstblöta! Den starka färgen gör att handsken också är lätt att hitta.

475 kr på duab.se

Timbermen Woodworker

Robust handske med perfekt passform, tillverkad av kohud. Baksidan är av hållbar elastisk nylon. Förstärkta fingertoppar och armvrister. 7 cm bred stickad manschett.

169 kr på skogma.se

Tegera PRO ® 9183

Vibrationsskydd och stöd för handleder

Smart handske för tungt arbete i skogen. Har både ett vibrationsskydd mot vibrationer i exempelvis motorsågen och ett skönt stöd för handlederna.

1 139 kr på billiga-arbetsklader.se

Arbetshandskar för barn

Om barnet hänger med ut i skogen. Lätta handskar av mjukt, syntetiskt läder med tygrygg. Ofodrad.

39 kr på skogma.se

Tegera ® 9125

Bästa greppet

Ergonomiska syntethandskar som ger ett bra grepp för exempelvis motorsågar. Bra skydd mot fukt.

183 kr på verktygsproffsen.se

Jag brukar säga att de bästa handskarna är de som faktiskt används, så se till att ha koll på var de är och ta gärna med ett extra par handskar när du är ute i skogen.

Tegera ® Infinity 8810

Handsken som värmer Perfekta vinterhandsken som skyddar mot kyla, men samtidigt håller sig mjuk och smidig för att utföra olika arbetsmoment i skogen.

69 kr på ullaredlantman.se

Soft Touch Blackiro skärskyddshandske

Är en smidig handske som uppfyller kraven för den högsta nivån skydd mot skärskador. Den är ergonomiskt utformad vilket gör den bekväm och minskar trötthet i händerna.

141 kr på skogma.se

Tegera ® 55 Hållbart läder

Slitstark handske i hållbart läder som håller länge. Bekväma handskar som ger ett bra grepp och är slitstarka.

199 kr på proffsmagasinet.se

Skidträning på sommaren lockade många unga

Elitskidåkarna Simon Andersson och Karl-Johan Westberg vill inspirera unga att träna. I somras anordnade de ett skidträningsläger för ungdomar i Falun, sponsrat av Stora Enso.

– Vi vill peppa unga skidåkare att ha roligt på vägen mot sina mål, säger Simon.

Att susa fram på längdskidor i solen bland snötyngda granar lockar många. Men hur tränar man skidor på sommaren? Simon Andersson och Kalle Westberg vet.

– Faktum är att vi tränar som mest på sommaren, på vintern är det mer fokus på tävlingar. Simon och Kalle lägger runt 100 timmar i månaden på träning under sommarhalvåret. Då åker de mycket rullskidor, men satsar också på en varierad träning med inslag som cykling, styrketräning och löpning.

– Vi tränar ofta tillsammans, då blir det roligare, säger Simon.

Det var under ett träningspass som de kläckte idén att anordna ett skidträningsläger för unga.

– Vi tyckte att det fattades ett sådant läger, där unga skidåkare får träna på sommaren. Vi hade en plats att fylla, säger Kalle.

Stor spridning

Och intresset har varit stort. 100 ungdomar i åldrarna

12–15 år från hela landet kom till lägret i Falun. Under fyra dagar har de tränat rullskidor, löpning och skidgång. Mellan träningarna har det blivit allt från volleyboll till fotboll och brännboll.

Simon Andersson

Ålder: 32

Bor: Falun

Yrke: Skidåkare på elitnivå, driver även företaget KJSA med bästa vännen Karl-Johan. Firman hjälper bland annat andra idrottare och motionärer med träningsupplägg och arrangerar sportevenemang. De gör också en del flyttjobb, leverans och montering av möbler och en del trädgårdsjobb.

Fritidsintressen: Cykling. Följer Tour de France med stort intresse. Förhållande till skogen: Har tillbringat massor med tid i skogen när jag springer eller åker skidor!

Bästa ögonblick i karriären: När jag vann SM-guld och Kalle tog silver på tremilen i vintras.

– Det har varit en stor spridning på ungdomarna som varit här. En del har åkt mycket rullskidor tidigare, medan andra är nybörjare. Vi har delat upp dem i lite olika grupper. Vissa vill träna hårt, medan andra vill leka mer och då är det också okej. Stämningen har varit fantastisk, säger Simon.

Tio erfarna ledare har varit på plats på Lugnet i Falun och hållit i olika träningspass.

– Vi har exempelvis haft en ledare från skidgymnasiet som har tagit hand om en äldre grupp, det har varit uppskattat.

Ett annat inslag har varit föreläsning och frågestund med stjärnan Calle Halfvarsson.

– Det uppskattades av ungdomarna. Det är kul med förebilder för de unga som kan komma och ge lite extra stjärnglans över lägret. Min stora idol när jag var liten var Per Elofsson, men det vet inte dagens unga vem det är, skrattar Simon.

Max Enhörning var en av deltagarna på lägret: – Det var jätteroligt. Det allra bästa var intervaller med bra sparring, kompishäng och superbra ledare, säger han.

Karl-Johan Westberg

Ålder: 30

Bor: Falun

Yrke: Skidåkare på elitnivå, driver även företaget KJSA med bästa vännen Simon.

Fritidsintressen: Friluftsliv. Gillar att fiska och att vandra i fjällen. Förhållande till skogen: Älskar att vara i skogen, både för att träna men också för friluftsliv.

Bästa ögonblick i karriären: Dubbelsegern på SM i vintras tillsammans med Simon är svårslagen. Men när jag och Oskar Svensson i teamsprint blev 2:a på världscupen 2017 i Toblach är också en höjdpunkt.

Text Sanna Casson Foto Lasse Arvidson

Stora Enso är ett av de företag som valt att sponsra skidlägret.

– Vi brukar sponsra internationella skidtävlingar, där hållbarhet och innovation är i fokus. Därför känns det både naturligt och roligt att få samarbeta med KJSA Summer Camp för att stötta ungdomsverksamheten och deras möjlighet att utvecklas som skidåkare, säger Louise Ekeblad, marknadsföringsansvarig på Stora Enso Skog.

För Kalle och Simon betyder stödet mycket.

– Det har gjort att vi utökat lägret från tre till fyra dagar. Det betyder jättemycket. Vi vill inte att det ska vara så dyrt för deltagarna att vara med.

Stora Enso sponsrade ett skidträningsläger för unga i Falun i somras. På bilden syns både grundarna till lägret och deltagare. Från vänster: Max Enhörning, Simon Andersson, Mia Lagerström, Karl-Johan Westberg och Cajsa Sundén.

Vissa vill träna hårt, medan andra vill leka mer och då är det också okej. Stämningen har varit fantastisk.

I tid av oro låter mången skogsägare besluten vänta, ständig tillväxt i skogen råder, nu belönad med dubbel ränta.

Ta vara på potentialen i din skog

Det är alltid viktigt att vara aktiv i skogen och avverka i rätt tid. Just nu är efterfrågan på virke stor och vi erbjuder historiskt hög ränta på vår betalplan. Med betalplanen kan du tryggt se pengarna växa samtidigt som du ger ny växtkraft till en ny generation ungskog – det ger dig dubbel tillväxt!

Allt växer när du tar hand om det Din virkesköpare ger gärna tips och råd om möjligheterna med betalplan med ränta och annat som rör aktivt, lönsamt och miljöriktigt skogsbruk.

Välkommen att höra av dig!

Lös krysset och vinn ett insektshotell

Vi lottar ut två stycken flaskor i rostfritt stål för både kall och varm dryck bland de som skickar in den rätta lösningen från de färgade rutorna senast den 20 oktober till: Stora Enso Skog, Skogsnära, 791 80 Falun eller via e-post: skogsnara@storaenso.com. Ange adress och mobiltelefonnummer när du skickar in ditt svar.

Två vinnare i kryss #2, 2023 får varsitt insektshotell: Anna Karin Berglöf i Fors och Stina Sund Linder i Leksand Vinnarna i krysset omnämns med namn och ort i nästa nummer av Skogsnära.

Foto Lasse Arvidson