HÄLSOPEDAGOGIK BESTÅR AV: • Lärobok • Kostnadsfritt extramaterial på webben som innehåller förförståelsefilmer och facit till lärobokens uppgifter
MALIN NYBERG
Hälsopedagogik är en lärobok för barn- och fritidsprogrammet och kursen Hälsopedagogik. Läroboken har en tydlig koppling till kursplanen och är indelad i fyra delar som utgör fyra perspektiv på hälsa: Om hälsa, Din hälsa, Vår hälsa och Allas hälsa. Här kompletteras faktatexter med fallbeskrivningar, reflektionsfrågor, faktafrågor och uppdrag vilket underlättar förståelsen och tydliggör kopplingen mellan teori och praktik. Varje kapitel innehåller också en fördjupning, en sammanfattning och en avslutande uppgift.
HÄLSOPEDAGOGIK
HÄLSOPEDAGOGIK
MALIN NYBERG
• Webbaserad lärarhandledning
ISBN 978-91-27-45943-4
9 789127 459434
Hälsopedagogik-omslag-TRYCK.indd 2-4
2021-07-01 15:51
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 1
2021-07-01 16:42
Förord Hälsa är ett vitt begrepp och det kan ses ur många olika perspektiv. Den här boken har ett holistiskt perspektiv, ett helhetsperspektiv. Här ses hälsa som en helhet där miljön runt oss och hur vi lever våra liv påverkar hur vi mår. Hälsopedagogik är indelad i fyra delar. Varje del utgår från ett perspektiv och innehåller flera kapitel. Den första delen, Om hälsa, handlar om begreppet hälsa och hälsoarbete på ett generellt plan. Här får du grundläggande kunskaper, perspektiv och begrepp som du kan bygga vidare på. Den andra delen, Din hälsa, handlar om att förstå hur livsstil, levnadsvanor och livsvillkor påverkar hälsan. Här intar du ett individperspektiv där du själv är utgångspunkten. Du får bland annat lära dig om kost, sömn, motion, stress, relationer, arbete och fritid. Den tredje delen, Vår hälsa, handlar om hälsofrämjande arbete inom olika verksamheter ur ett grupperspektiv. Här får du lära dig hur man kan arbeta och organisera verksamheterna i skolan och förskolan så att de främjar hälsa. Det sista kapitlet i delen handlar om friskvårdsarbete och olika mätmetoder för att utvärdera människors hälsa. Den fjärde delen, Allas hälsa, handlar om folkhälsoarbete i Sverige och världen ur ett samhällsperspektiv. Här lär du dig hur samhället kan organiseras för att vi ska må bra och om hur hälsoläget och hälsoarbetet i världen ser ut. I varje kapitel finns uppgifter. Svaren till Besvara hittar du i lärobokstexten och i facit på webben. Svaren till Reflektera får du söka i dina egna erfarenheter. Syftet med Uppdrag! är att du ska fördjupa dig i ämnet och få tillfälle att utbyta erfarenheter och diskutera innehållet med dina klasskamrater. Till varje kapitel finns även Fördjupning – en text som belyser andra delar av ämnet – och i Fallbeskrivning får du tillfälle att analysera ett fall som utgår från verkliga händelser. Kunskaper om hälsa är viktiga både i ditt liv och i ditt kommande yrkesliv. För att leva ett hälsosamt liv och kunna arbeta hälsofrämjande behöver du ha förståelse för vad hälsa innebär, vad som påverkar den och hur verksamheter kan organiseras. Genom kunskaperna kan du också vara med och påverka samhället och hälsopolitiska frågor. Ett stort tack till alla som bidragit till och gjort denna bok möjlig. Ett särskilt tack till Linn Bursell, yrkeslärare, för värdefulla tankar och synpunkter. Lycka till! Malin Nyberg
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 3
2021-07-01 16:42
INNEHÅLL
Innan varje kapitel kan du på webben förbereda dig genom att se den film som är kopplad till kapitlet. nok.se/halsopedagogik
OM HÄLSA Introduktion
8
1. Vad är hälsa och hälsopedagogik?
10
Hälsopedagogik – vad är det?
12
Hälsoarbete
12
Förhållningssätt
13
Hälsa – vad är det?
15
Hälsokorset
18
Vad påverkar människans hälsa?
20
Fördjupning: Blå zoner Fallbeskrivning: En dag på förskolan Rosenlundsgården Sammanfattning
22 24 26
2. Olika perspektiv på hälsofrämjande arbete
28
Ett demokratiskt perspektiv
30
Hälsofrämjande arbete ur demokratiskt perspektiv Ett salutogent perspektiv Hälsofrämjande arbete ur salutogent perspektiv Hållbar utveckling som perspektiv Hälsofrämjande arbete med hållbar utveckling som perspektiv
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 4
Ett etiskt perspektiv Hälsofrämjande arbete ur etiskt perspektiv Ett humanistiskt perspektiv Hälsofrämjande arbete ur humanistiskt perspektiv Fördjupning: Olika sätt att se på mat Fallbeskrivning: Kapprummet
34 36
42 46 48 50 52
Sammanfattning
54
3. Ett historiskt perspektiv
56
Hälsa och ohälsa genom tiderna
58
Natur, mystik, tempel och Hippokrates
59
Kyrka, vetenskap och fältsjukhus
60
Revolutionerande upptäckter
32
42
Hygien, vaccin och penicillin Lidande och död
62 62 66
Farsoter som drabbat mänskligheten
67
Fördupning: Sanitet
72
Fallbeskrivning: År 1831 – Johannes 8 år Sammanfattning
74 76
38 40
2021-07-01 16:42
DIN HÄLSA Introduktion
78
5. Relationer, kriser och hälsa
122
4. Hälsa och livsstil
80
Om relationer
124
Vad är livsvillkor och livsstil?
82
Att mäta hälsa
83
Stress
85
Historiskt perspektiv på stress
87
Långvarig stress
89
Att motverka och hantera stress
91
Motion och rörelse
93
Hur mycket ska man röra sig?
93
Vikten av rörelse
94
Kost
96
Övervikt och fetma
98
Ätstörningar
98
Hälsosamma matvanor
99
Sömn Sömncykler Att sova gott ANDTS – alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel om pengar Beroende och missbruk Digital hälsa Dopaminkickar
102
Släktskapsrelationer
124
Våld i nära relationer
126
Vänskapsrelationer
126
Kärleksrelationer
128
HBTQ+
131
Relationer på arbetet och i skolan
133
Kriser och krishantering Krisens olika faser Fördjupning: ”Hard work beats talent” Fallbeskrivning: Eli och Noa Sammanfattning
134 135 138 140 142
6. Arbete och fritid
144
Vad är arbete och fritid?
146
102
Om arbete
146
103
Om fritid
147
Arbetsmiljö och arbetstid
148
106
Dålig arbetsmiljö kan leda till ohälsa
148
106
Arbetsmiljölagen
149
109
Balans mellan arbete och fritid
152
109
Regler för sjukdom och friskvård
152
För mycket skärmtid
110
Fritidens betydelse
154
Popcornhjärna
112
Fritid i Sverige
155
Hälsosam skärmtid
113
Fördjupning: Om tandhälsa
116
Fallbeskrivning: Kim 16 år Charlie 40 år
118 119
Sammanfattning
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 5
120
Fördjupning: Blir man lättare sjuk om man är utomhus när det är kallt? 158 Fallbeskrivning: Arbetsmiljön på förskolan Myrstuguberget Sammanfattning
160 162
2021-07-01 16:42
VÅ R H Ä L S A Introduktion
7. Hälsofrämjande arbete
164
9. Att ändra livsstilen
220
166
Vad är friskvård?
222
Hälsoundersökning – att mäta hälsa
223
Vad är hälsofrämjande arbete?
168
Grundläggande synsätt
168
En säker och trygg arbetsmiljö
170
Uppdraget i skola och förskola
173
Organisation för att främja hälsa
175
Goda ledare
175
Goda relationer
176
Delaktighet och inflytande
178
Självständighet och motivation
181
Att stärka självständighet och motivation 182 Rutiner och regler
183
Arbete mot kränkande behandling
186
Elev- och barnhälsoteam
188
Fördjupning: Att anmäla missförhållanden 190 Fallbeskrivning: På Hamntorpsskolan 192 Sammanfattning
194 196
Att genomföra hälsofrämjande aktiviteter
198
Undervisa om, genom och för hälsa
198
Skriftlig planering
200
Dokumentation och utvärdering
202
Fysisk aktivitet och rörelse
204
Bryt stillasittandet
205
Aktiviteter utomhus
206
Aktiva raster och lek på gården
207 210
Vila, avslappning och pauser
211
Undervisa om hälsa och livsstil
212
Fallbeskrivning: På Stenbroskolan Sammanfattning
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 6
224 226
BMI
227
Midjemått
227
Midja-höftkvot
228
Fettprocent
229
Att mäta fysiken
230
Aktivitetsmätare
230
Att mäta pulsen
231
Cooper
234
VO2 max –maximal syreupptagningsförmåga
235
Muskelstyrka, smidighet och balans
235
Medicinska tester
239
Livsstilsförändringar
239
Fördjupning: FaR – fysisk aktivitet på recept
240 242
Fallbeskrivning: Hälsoanalys – Michelle 244 Sammanfattning
246
209
Trivsel och gemenskap
Fördjupning: Friskis & Svettis och Friluftsfrämjandet
Att mäta kroppsvikt och kroppsammansättning
Motiverande samtal
8. Hälsofrämjande aktiviteter
Trivsel, värdegrund och kunskap
Livsstilsenkät
214 216 218
2021-07-01 16:42
ALLAS HÄLSA Introduktion 248
10. Folkhälsoarbete i Sverige
250
Vad är folkhälsa?
252
Faktorer som bestämmer folkhälsan Svenskarnas hälsa blir bättre
253 255
Folkhälsoarbete och välfärd
256
Om rättvis hälsa
257
Regeringens mål
259
Lagar och regler
261
Källhantering
304
Arbetsplatsförlagt lärande – APL
305
Textkällor och lästips
307
Register
311
Myndigheter 263 Hälso- och sjukvård Mödrahälsovård, barnhälsovård och elevhälsovård Skola och utbildning Kultur- och fritidsverksamhet
265 266 269 270
Livsstilssjukdomar i Sverige
272
Fördjupning: Rökning
274
Fallbeskrivning: Stenborgs fotbollsförening 276 Sammanfattning 278
11. Folkhälsoarbete i världen
280
Vad är internationellt folkhälsoarbete?
282
Indelningen av världen
284
Gamla sätt att dela in världen
284
Nya sätt att dela in världen
285
Fattigdom 288 Meddellivslängden i världen
290
Befolkningsökning och barnadödlighet
292
Befolkningsökningen i världen
293
Blir världen bättre?
296
Fördjupning: Skolgång i världen
298
Fallbeskrivning: Temaarbete – hälsa 300 Sammanfattning 302
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 7
2021-07-01 16:42
OM XXX HÄLSA
8
XXX HÄLSA OM
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 8
2021-07-01 16:42
Denna del är en introduktion till ämnet hälsopedagogik. Den är uppdelad i tre kapitel. Det första handlar om vad hälsa och hälsopedagogik är och innebär. Kapitlet innehåller också en introduktion till de grundläggande begrepp som finns inom ämnet. Kapitel två handlar om olika perspektiv på hälsa och hälsofrämjande arbete. Det tredje kapitlet handlar om människors hälsa under olika tidsperioder, om hur synen på hälsa har förändrats och hur samhällets förändringar påverkat människors hälsa. Målet med denna del är att du ska lära dig • grundläggande begrepp inom ämnet hälsopedagogik • olika perspektiv på hälsa • vad som påverkat människors hälsa och hur synen på hälsa förändrats genom historien.
INLEDANDE REFLEKTIONSFRÅGA TILL KAPITEL 1–3 Hur definierar du begreppet hälsa?
INLEDANDE REFLEKTIONSFRÅGA TILL DELEN När du läst kapitel 1–3 (Om hälsa) ska du HELA besvara denna fråga igen. Då kan du se om ditt svar förändrats eller ej.
XXXXL
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 9
9 2021-07-01 16:42
OM HÄLSA
KAPITEL 1
VAD ÄR HÄLSA OCH HÄLSO PEDAGOGIK? Det här kapitlet handlar om vad hälsa och hälso pedagogik är, och är samtidigt en introduktion till centrala begrepp. Kunskapen om dem är grunden för de kommande avsnitten i boken. Målet med kapitlet är att du ska lära dig • vad hälsa och hälsopedagogik är • grundläggande begrepp som rör ämnet hälsopedagogik.
10
OM HÄLSA
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 10
2021-07-01 16:42
INLEDANDE REFLEKTION 1. Varför läser du kursen hälsopedagogik i din utbildning, tror du? 2. Vad betyder det att arbeta hälsopedagogiskt, tror du? 3. Vad påverkar vår hälsa, tror du? 4. Vad är god hälsa för dig?
KAPITEL 1 – VAD ÄR HÄLSA OCH HÄLSOPEDAGOGIK?
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 11
11 2021-07-01 16:42
Hälsopedagogik – vad är det? Hälsopedagogik är ett ämne som kan studeras i gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och vid universitet och högskolor. Den som läser hälsopedagogik kan gå utbildningar som leder till arbete inom sjukvård, friskvård, skola eller barnomsorg. Det är vanligt att exempelvis barnskötare, undersköterskor, sjuksköterskor eller hälsoutvecklare har läst ämnet. Hälsopedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne som rör både hälsa och pedagogik. Hälsa handlar om hur vi mår, i kroppen, i vårt inre och i våra relationer till andra människor. Pedagogik handlar om fostran, lärande och utveckling. Kombinerade blir detta ett ämne som behandlar kunskapen om människors hälsa kopplat till lärande. Det rör också olika arbetssätt som främjar, alltså är bra för, individens, gruppens och samhällets hälsa.
Hälsoarbete Hälsoarbete kan delas in i tre delar: vårdande, förebyggande och hälsofrämjande arbete. Vårdande arbete är framför allt att behandla och ta hand om människor som redan är sjuka. Det kan till exempel vara att en patient vårdas på sjukhus för en sjukdom. I förebyggande arbete är fokus att se till att så få som möjligt blir sjuka eller får försämrad hälsa. I en kommun kan exempelvis information om narkotika riktas till familjer där det finns ungdomar som riskerar att hamna i missbruk – alltså förebygga och försöka hindra ungdomar från att börja använda narkotika. Hälsofrämjande arbetssätt handlar om att arbeta utifrån sådant som får människor att må bra och gör oss friska. Det hälso främjande arbetet på en förskola handlar exempelvis om att skapa en miljö som är trygg för barnen, att se till att de får bra och hälsosam mat, att de får både utomhusvistelse och vila och att de får lära sig om hälsa. Det handlar också om att pedagogernas ledarskap ska bjuda in till samarbete och delaktighet. Samma sak gäller det hälsofrämjande arbetssättet på ett äldreboende, där de som bor där behöver en trygg miljö, bra mat, utomhusvistelse och vila. Det handlar också om att de boende får
12
OM HÄLSA
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 12
2021-07-01 16:42
ett respektfullt bemötande och information om sin egen hälsa. I båda verksamheterna kan vårdnadshavare eller anhöriga behöva information och själva lära sig vad som är bra för hälsan, så att de i sin tur kan göra bra val som främjar barnet eller den äldres hälsa.
BESVARA 1. 2. 3. 4. 5.
Vad handlar ämnet hälsopedagogik om? Vilka läser ämnet hälsopedagogik? Vad innebär vårdande arbete? Vad handlar förebyggande arbete om? Vad är hälsofrämjande arbete?
Förhållningssätt Ett förhållningssätt är den attityd, det synsätt, den inställning eller det perspektiv som vi utgår från. Förhållningssättet påverkar i sin tur hur vi organiserar eller arbetar i en verksamhet. Det påverkar också vår kommunikation och vårt bemötande, alltså hur vi pratar, lyssnar och är mot en person och på vilket sätt vi för information vidare. Ett pedagogiskt förhållningssätt handlar mer specifikt om vilken syn vi har på lärande, utveckling och fostran. Idag innebär ett pedagogiskt förhållningssätt exempelvis att vi ska utgå från alla människors lika värde och att alla människor kan lära och utvecklas – oavsett ålder eller förutsättningar. Det innebär också att det ska finnas en lyhördhet, alltså en känslighet, för att se till både individens och gruppens behov. Behoven ska i sin tur ligga till grund för hur verksamheten organiseras så att det främjar lärande och utveckling. I verksamheter som rör människor säger man ofta att det hälsofrämjande arbetssättet ska genomsyra verksamheten. Då är det viktigt med ett hälsopedagogiskt förhållningssätt. Det betyder att allt det som görs i verksamheten ska vara bra för hälsan. Det kan exempelvis vara att vi ska arbeta hälsofrämjande, att vi ska utgå
KAPITEL 1 – VAD ÄR HÄLSA OCH HÄLSOPEDAGOGIK?
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 13
13 2021-07-01 16:42
från att alla människor kan lära och utvecklas och att vi ska utbilda i hälsofrågor. Personalen på en arbetsplats förväntas vara professionell. Ett professionellt förhållningssätt är kopplat till den yrkesroll man har. Inom hälsopedagogik handlar det till exempel om att vara duktig på att planera och organisera verksamheten så att den främjar hälsan. För att kunna göra det behövs kunskap om hälsa utifrån olika perspektiv, om människans utveckling och lärande. Personalen behöver även vara bra på att stötta, leda, bemöta och kommunicera med människor.
BESVARA 1. 2. 3. 4.
Vad är ett förhållningssätt? Vad är ett pedagogiskt förhållningssätt? Vad är ett hälsopedagogiskt förhållningssätt? Vad är ett professionellt förhållningssätt?
REFLEKTERA 1. Vad får dig att trivas i skolan eller på en arbetsplats? 2. Vad tycker du att det innebär att en verksamhet ska genomsyras av ett hälsopedagogiskt förhållningssätt? 3. Vad tycker du att det innebär att vara professionell?
14
OM HÄLSA
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 14
2021-07-01 16:42
Hälsa – vad är det? Hur vi människor definierar ord och begrepp, vad vi menar med dem och hur vi värderar dem, påverkar vårt förhållningssätt. Därför är det viktigt att fundera på vad ord och begrepp egentligen betyder och innebär. Olika tidsperioder, religioner och kulturer kan påverka hur ett begrepp uppfattas. Vad begreppet hälsa betyder och innebär är något som diskuterats i olika tidsperioder och kulturer. Om frågan vad hälsa är ställs till olika människor, får man olika svar. Vissa anser exempelvis att hälsa handlar om hur kroppen mår, medan andra menar att det mer handlar om hur vi mår inombords. Läkekonstens fader, Hippokrates (460–370 f.Kr), uttryckte redan under antiken att människans hälsa är kopplad till levnadsvanor och känslan av välbefinnande, alltså att vi mår bra. Han hade ett så kallat holistiskt synsätt där kropp och själ hänger samman. Han menade att både kroppen och själen påverkar hur vi mår. När Europa kristnades förändrades synen på hälsan, man såg inte längre kropp och själ som en helhet, utan skilde delarna åt. Kroppens hälsa var en sak och själens hälsa en annan. Nu kopplades även god hälsa tydligare till att man inte hade en sjukdom. Den synen höll i sig i flera hundra år, men förändrades igen efter andra världskriget. Idag har synsättet återigen blivit mer likt Hippokrates holistiska sätt att se på hälsa – att hälsa är kopplad till hela människan. Hälsa kan delas in i olika delar. Idag delas den ofta in i tre delar: fysisk, psykisk och social hälsa. Fysisk hälsa är det som hör till kroppen och kroppens funktioner. Psykisk hälsa är det som hör till psyket och det mentala, andliga och själsliga tillståndet. Där ingår även det emotionella eller känslomässiga måendet. Social hälsa är det som hör till relationer med andra människor och känslan av att ingå i ett sammanhang. Med ett holistiskt synsätt menar man idag att dessa delar hänger samman, att det är en helhet där delarna påverkar varandra. Världshälsoorganisationen, WHO, har skapat den definition som FN:s medlemsländer utgår från när de talar om hälsa. WHO s kapades efter andra världskriget och är en del av Förenta nationerna, FN. WHO:s uppgift är att sträva efter att alla människor ska nå så god hälsa som möjligt. De bekämpar
KAPITEL 1 – VAD ÄR HÄLSA OCH HÄLSOPEDAGOGIK?
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 15
15 2021-07-01 16:42
exempelvis sjukdomar genom att organisera medicinsk hjälp till drabbade områden eller genom att fördela vaccin. Arbetet handlar också om att föra statistik över hälsoläget i världen och sprida information om sjukdomar och sjukdomsspridning. Vid en konferens i Geneve år 1948 definierade WHO begreppet hälsa så här: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning.”
16
OM HÄLSA
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 16
2021-07-01 16:42
Denna definition utgår från ett holistiskt sätt att se på hälsa, där den fysiska, psykiska och sociala hälsan ingår. I definitionen talas även om välbefinnande. Välbefinnande handlar exempelvis om trivsel, välbehag eller tillfredsställelse. Det är nära kopplat till upplevelsen av den egna hälsan. En person kan exempelvis uppleva att hen har god hälsa, trots att hen har en sjukdom eller funktionsnedsättning.
BESVARA 1. På vilket sätt har innebörden av begreppet hälsa förändrats från antiken fram till idag? 2. Vad är fysisk, psykisk och social hälsa? 3. Vad är WHO och vilka uppgifter har de? 4. Vilket synsätt genomsyrar WHO:s definition av begreppet hälsa och vad innebär det?
UPPDRAG! Ta reda på fler definitioner av begreppet hälsa. Jämför dem med WHO:s definition. På vilket sätt kan de olika definitionerna komplettera varandra? Vilken kritik kan ges till de olika definitionerna?
KAPITEL 1 – VAD ÄR HÄLSA OCH HÄLSOPEDAGOGIK?
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 17
17 2021-07-01 16:42
Hälsokorset Hälsa kan värderas objektivt eller subjektivt. När en läkare undersöker en patient utvärderas framför allt personens hälsa objektivt, vilket betyder opartiskt och sakligt. Läkaren kan exempelvis ta blodprov, lyssna på hjärtat och ta blodtryck för att mäta hur personen mår kroppsligt. Personen kan få svar på om den har någon sjukdom eller brist på något vitamin. Läkaren är då objektiv och ser medicinskt på sin patient och dess symtom. När en person själv utvärderar sin hälsa så gör den det subjektivt, vilket betyder personligt. Då handlar det om personens egen upplevelse av sin hälsa. Det kan exempelvis vara en person som har en kronisk sjukdom som hen får leva med hela sitt liv, men som trots sjukdomen upplever att hen har god hälsa och mår bra. Det finns olika modeller för att förstå och beskriva hälsa. Hälsokorset är en modell som används för att visa hälsans olika aspekter. Modellen kan också användas för att göra en så kallad självskattning, där den subjektiva hälsan värderas. Hälsokorset utgår från det holistiska sättet att se på hälsa. Först tittar man på om personen är sjuk eller frisk – objektivt. Därefter värderar personen själv hur den mår – subjektivt.
Är sjuk och mår bra
MÅR BRA
SJUK
Hälsokorset togs fram av professorn och omvårdnadsforskaren Katie Eriksson vid Åbo universitet.
18
Är sjuk och mår dåligt
Är frisk och mår bra
FRISK
MÅR DÅLIGT
Är frisk och mår dåligt
OM HÄLSA
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 18
2021-07-01 16:42
Exempel: En person kan vara sjuk men uppleva att den mår bra. En person kan vara frisk men uppleva att den mår dåligt. En person kan vara sjuk och må dåligt. En person kan vara frisk och må bra. Ibland används begreppet psykosomatiska symtom. Det är när en person får kroppsliga, det vill säga fysiska symtom, av att må psykiskt dåligt. Begreppen ”psyke” och ”soma” kommer från g rekiskan och betyder själ och kropp. Ett exempel på psykosomatiska symtom är när en person är orolig för något och får ont i magen eller huvudet på grund av det.
BESVARA 1. Vad är subjektiv och objektiv hälsa? 2. Vad är hälsokorset och vad kan det användas till? 3. Vad är psykosomatiska symtom?
REFLEKTERA Hur kan hälsokorset användas i hälsofrämjande arbete, tror du?
UPPDRAG! Fråga olika personer hur de skulle definiera hälsa. Fråga gärna människor från olika kulturer och generationer. Jämför svaren med varandra. Vad är lika och vad är olika i deras svar?
KAPITEL 1 – VAD ÄR HÄLSA OCH HÄLSOPEDAGOGIK?
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 19
19 2021-07-01 16:42
Vad påverkar människans hälsa? Det finns både inre och yttre faktorer som påverkar människors hälsa. De inre faktorerna kan vara biologiska och medfödda, som när en person föds med en sjukdom eller en funktionsnedsättning. De yttre faktorerna handlar om hur den sociala och fysiska miljön påverkar hälsan, exempelvis negativ påverkan som svält eller fattigdom eller positiv påverkan som varierad kost och motion. Vissa faktorer kan vi påverka själva och andra inte. För att vi ska få förutsättningar att må bra krävs att våra grundläggande behov är uppfyllda. Man talar om både primära och sekundära behov. De primära, de grundläggande behoven, är de som gör att vi kan överleva, till exempel vatten, mat, sömn och luft. De sekundära behoven är de som bidrar till vårt välbefinnande men som inte är avgörande för att vi ska överleva. Det kan till exempel vara att göra sådant vi tycker är kul på fritiden. Den som inte kan ta hand om sig själv är sårbar. Det kan vara ett litet barn, någon som är sjuk, är gammal eller har en funktionsnedsättning. Dessa personer behöver andra människor som stöttar dem och tar hand om dem och deras grundläggande behov, eftersom de har svårt att påverka sin egen hälsa. Det är viktigt att personal, men också anhöriga och vårdnadshavare, har den kunskap som krävs för att stötta på bästa sätt.
20
OM HÄLSA
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 20
2021-07-01 16:42
Den psykiska, fysiska och sociala miljö vi lever i påverkar vår hälsa och vårt välmående. I en trygg miljö kan vi växa och utvecklas. Den sociala och psykiska miljön som består av familj och vänner är viktig för att vi ska känna samhörighet och kärlek. Fysiskt är det viktigt att ha mat och vatten för dagen och ett tryggt hem som ger skydd mot väder och vind. Ett fungerande samhälle är också viktigt för vår hälsa. Exempel på sådant som direkt påverkar vår hälsa är tillgången till sjukvård, rent vatten, avlopp, skolor och ett fungerande rättsväsende. Om dessa delar inte fungerar i ett samhälle, ökar ohälsan hos befolkningen. Andra faktorer som direkt påverkar människor är miljöförstöring, naturkatastrofer, fattigdom och krig, men också våld i hemmet, ensamhet, mobbning och utanförskap. Även livsstilen har betydelse för hälsan. Livsstilen handlar exempelvis om hur vi väljer att leva våra liv. Det är våra beteenden, värderingar, attityder och vanor. De kan kallas för levnadsvanor. Våra val blir en del av vår identitet. De medvetna eller omedvetna val som vi gör varje dag påverkar vårt välmående. Livsstilen handlar exempelvis om kostvanor, sömn- och motionsvanor, arbets- och fritidsvanor och om vi röker eller dricker alkohol. Den som väljer att röka påverkar sin hälsa negativt. Den som istället väljer att äta hälsosamt påverkar sin hälsa positivt.
BESVARA 1. 2. 3. 4.
Vilka är våra primära och sekundära behov? Vilka människor är mer sårbara än andra? Vilka faktorer påverkar vår hälsa? På vilket sätt kan livsstilen påverka vår hälsa?
KAPITEL 1 – VAD ÄR HÄLSA OCH HÄLSOPEDAGOGIK?
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 21
21 2021-07-01 16:42
FÖRDJUPNING
Blå zoner En blå zon är ett geografiskt område där många människor lever längre än i andra delar av världen. På dessa platser finns det ovanligt många friska och pigga hundraåringar. För att räknas som en blå zon behöver forskare ha bedrivit forskning i området. I dessa zoner är det ovanligt med demenssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes. Idag finns det fyra klassiska blå zoner i världen: Sardinien i Italien, Okinawa i Japan, Nicoya i Costa Rica och Ikaria i Grekland. Nya områden hittas fortfarande, och i Sverige har man funnit att det finns små blå zoner i Småland. Forskare har undersökt vad som gör att människor i dessa områden lever så länge. De har bland annat granskat genetiken, livsstilen och miljön för att fastställa vad som är orsaken. Gemensamt för de blå zonerna är att människorna äter hälsosamt, att de har mycket fysisk aktivitet i vardagen, att de har ett socialt nätverk och att de har mål och mening med sina liv. Forskarna har funnit att människorna ofta odlar sin egen mat och äter färska råvaror efter säsong. Maten är oftast vegetarisk och köttkonsumtionen är låg. De äter lite socker och processad mat och kosten är både fiberrik och variationsrik. Det är också vanligt att de äter tillsammans med andra, att de äter långsamt och att de äter sig lagom mätta. Måltiden är en viktig, gemensam och social ritual. Det är också vanligt att de äldre inte går i pension, utan är en del av samhället och fortsätter att bidra med vad de kan så länge de orkar. Därför fortsätter de att röra på sig varje dag och har både mål och mening med livet. Forskare har också sett att det genetiska arvet har betydelse, men att det är livsstilen som är avgörande för deras långa och friska liv.
22
OM HÄLSA
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 22
2021-07-01 16:42
UPPDRAG! Välj två blå zoner, de klassiska eller de som upptäckts senare. Ta reda på mer om dessa zoner. Jämför dem. Vad är de som är lika och vad skiljer dem åt?
KAPITEL 1 – VAD ÄR HÄLSA OCH HÄLSOPEDAGOGIK?
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 23
23 2021-07-01 16:42
FALLBESKRIVNING
En dag på förskolan Rosenlundsgården En vanlig dag på förskolan Rosenlundsgården kan se ut så här. Flera av barnen som kommer tidigt till förskolan börjar med att äta frukost. Frukosten äter de tillsammans med pedagogerna. Barnen kan välja att äta yoghurt och flingor eller smörgås och ett glas mjölk. Det brukar vara lugnt och skönt på morgonen eftersom det inte är så många barn där än. Efter frukosten är det dags att gå ut. Väl utomhus är det fler barn som kommer och lämnas på förskolan. På Rosenlundsgården är man utomhus så mycket som möjligt, även i lite sämre väder. Gården har en stor sandlåda och ett litet skogsparti där barnen kan leka. Det finns även trehjulingar att cykla på. Pedagogerna försöker att göra allt som man kan göra inomhus även utomhus. De tar ut böcker om barnen vill läsa och
24
gör då i ordning en läskoja bland träden. De kan även ta ut målarfärg och stafflier om barnen vill måla. Efter leken på gården är det dags att äta lunch. Lunchen äter de tidigt. Barn och pedagoger äter tillsammans. Idag får barnen kokt potatis, kokta gröna ärtor, fisk och vit sås. Det finns även hårt bröd att äta och mjölk att dricka. Lunchen kan vara lite stojigare, men pedagogerna jobbar för att det ska bli lugn och ro. De vill att det ska bli en stund för samtal och matro. Maten som görs på förskolan tillreds av en kock på plats. Kocken försöker planera maten så att den är varierad och så näringsriktig som möjlig. När barnen ätit är det dags för vila. De stora barnen får vila i mysrummet inomhus och lyssna på avslappningsband. De små barnen som fortfarande sover i vagn får sova utomhus. När vilan
OM HÄLSA
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 24
2021-07-01 16:42
är över är det dags för en kort stund av lek inomhus. Efter det går de större barnen på utflykt till ett skogsparti som ligger en bit bort, medan de små barnen är kvar inomhus. Utflyktsplatsen kallar de för ”stora stenen”. Just nu har de tema ”höst” på förskolan och idag ska de titta på alla löv som ändrat färg. Väl tillbaka på förskolan är det dags för mellanmål, utomhus på gården. Oftast serveras frukt. Alla barnen sätter sig vid den lilla samlingsplatsen, som består av stockar som lagts ut i en ring. Pedagogerna genomför dagens samling. De sjunger tillsammans och utvärderar dagen genom att fråga barnen hur den varit. Ibland har de även en gemensam lek. Många barn blir hämtade redan klockan två, halv tre och andra barn får
vara kvar längre. De barn som blir kvar längre får vara inomhus tills dess att de blir hämtade. Då är det fri lek. Barnen har leksaker att leka med och de kan också rita, klippa och klistra. Pedagogerna har arbetat mycket med att låta barnen få vara med och påverka sin miljö, vad de vill leka med och göra på dagarna. När de började med rutinen att fråga barnen hur deras dag varit, fick pedagogerna många nya idéer om hur verksamheten kunde utvecklas. De frågar också barnen om vad de tyckt varit roligast och vilka platser de tycker bäst om. Genom barnens svar har personalen sedan försökt utveckla verksamheten. Läskojan är exempelvis något som barnen själva fått vara med och bygga och inreda.
UPPDRAG! Granska förskolan Rosenlundsgårdens rutiner, arbetssätt och förhållningssätt utifrån det som står i läroplanen för förskolan (Lpfö18) kapitel 1 under rubriken ”Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande”. 1. Vad gör förskolan som stämmer överens med det som står i denna del av läroplanen? 2. Vad skulle förskolan kunna utveckla? Är det något de missar?
KAPITEL 1 – VAD ÄR HÄLSA OCH HÄLSOPEDAGOGIK?
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 25
25 2021-07-01 16:42
Sammanfattning Hälsopedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne som behandlar hälsa och pedagogik. De som läser ämnet hälsopedagogik går utbildningar som leder till arbete inom exempelvis sjukvård, friskvård, skola och barnsomsorg. Det går att läsa ämnet på gymnasial- och högskolenivå. Hälsoarbete kan delas in i vårdande arbete, förebyggande arbete och hälsofrämjande arbete. Vårdande arbete riktas mot att ta hand om och behandla människor som redan är sjuka. I förebyggande arbete ligger fokus på att så få som möjligt ska bli sjuka eller få försämrad hälsa. Hälsofrämjande arbete handlar om att planera och organisera verksamheten utifrån sådant som gör oss friska och det som får oss människor att må bra. Förhållningssätt är den attityd, det synsätt eller den inställning vi människor utgår från. Ett hälsopedagogiskt förhållningssätt handlar exempelvis om att vi ska arbeta utifrån det som främjar hälsan och att vi tror på att alla människor kan lära och utvecklas. Ett professionellt förhållningssätt utgår från den yrkesroll vi har. Inom hälsopedagogik handlar det om att vi har kunskaper om människors hälsa och att vi kan planera och organisera verksamheten så att den främjar hälsan. Hur vi definierar begrepp påverkas av exempelvis tidsperiod, religion och kultur. Idag har vi ett holistiskt synsätt på begreppet hälsa. Idag menar man att hälsa handlar om vårt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsa ses som en helhet, där alla delar påverkar varandra. I Världshälsoorganisationens definition på hälsa står att hälsa inte bara handlar om ”frånvaro av funktionsnedsättning eller sjukdom”, utan att det snarare handlar om välbefinnande utifrån ett holistiskt synsätt. Hälsokorset är en modell som visar subjektiva och objektiva aspekter av hälsobegreppet. Objektivt utvärderas personens hälsa av exempelvis en läkare. Subjektivt utvärderas hälsan av personen själv. Hälsokorset visar bland annat att en människa kan vara sjuk men samtidigt må bra, och att personen kan vara frisk men samtidigt må dåligt.
26
OM HÄLSA
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 26
2021-07-01 16:42
Det finns inre och yttre faktorer som påverkar vår hälsa. De inre faktorer är ofta medfödda och finns inom oss. De yttre faktorerna handlar om den fysiska, psykiska och sociala miljön som finns runt oss. Dessa faktorer kan vara positiva och negativa, vissa kan vi påverka och andra inte. Det kan till exempel handla om familj, vänner, samhällets uppbyggnad och om vi drabbas av krig, naturkatastrofer eller fattigdom. Den kan också vara vilka levnadsvanor vi har.
AVSLUTANDE UPPGIFT Intervjua någon som arbetar på en förskola eller skola. Hur organiseras verkligheten för att barnen ska må bra fysiskt, psykiskt och socialt i verksamheten? Vad tycker de är viktigt i ett hälsofrämjande arbete? Vilket förhållningssätt har personalen utifrån ett hälsofrämjande arbetssätt? Hur organiseras dagen utifrån ett hälsofrämjande arbetssätt?
KAPITEL 1 – VAD ÄR HÄLSA OCH HÄLSOPEDAGOGIK?
Hälsopedagogik-TRYCK.indd 27
27 2021-07-01 16:42
HÄLSOPEDAGOGIK BESTÅR AV: • Lärobok • Kostnadsfritt extramaterial på webben som innehåller förförståelsefilmer och facit till lärobokens uppgifter
MALIN NYBERG
Hälsopedagogik är en lärobok för barn- och fritidsprogrammet och kursen Hälsopedagogik. Läroboken har en tydlig koppling till kursplanen och är indelad i fyra delar som utgör fyra perspektiv på hälsa: Om hälsa, Din hälsa, Vår hälsa och Allas hälsa. Här kompletteras faktatexter med fallbeskrivningar, reflektionsfrågor, faktafrågor och uppdrag vilket underlättar förståelsen och tydliggör kopplingen mellan teori och praktik. Varje kapitel innehåller också en fördjupning, en sammanfattning och en avslutande uppgift.
HÄLSOPEDAGOGIK
HÄLSOPEDAGOGIK
MALIN NYBERG
• Webbaserad lärarhandledning
ISBN 978-91-27-45943-4
9 789127 459434
Hälsopedagogik-omslag-TRYCK.indd 2-4
2021-07-01 15:51
