6 I bĂ„thusmiljö i Harrströms fiskehamn arrangerade Ăsterbottens minneslots en stig för minnessjuka personer med anhöriga den 4 juni. Syftet med minnesstigen Ă€r att förmedla kunskap om hjĂ€rnhĂ€lsa och minnet, sade koordinator Eeva Ehn.
Minneslots stöder och upplyser minnessjuka â MĂ„let Ă€r att personer med minnessjukdom ska kunna leva sĂ„ normalt som möjligt, sĂ€ger koordinator Eeva Ehn. Alzheimers sjukdom och andra slags minnessjukdomar blir allt vanligare i takt med att mĂ€nniskor lever allt lĂ€ngre. Ăsterbottens minneslots verkar som ett stöd- och expertcenter.
E
N SOLIG MEN rejĂ€lt blĂ„sig mĂ„ndagseftermiddag i början av juni arrangerade Ăsterbottens minneslots en sĂ„ kallad minnesstig ute vid Harrström fiskehamn. â PĂ„ grund av de starka vindarna har vi fĂ„tt lov att lĂ€gga om vandringsprogrammet till viss del, sade Eeva Ehn som Ă€r koordinator för den svensksprĂ„kiga verksamheten vid Ăsterbottens minneslots. Vad gĂ„r den hĂ€r minnesstigen ut pĂ„? â Vi promenerar runt i omrĂ„det med deltagarna i ungefĂ€r en halv timme. LĂ€ngs vandringsrutten finns det nĂ„gra utplacerade informationspunkter att ta del av. Syftet Ă€r att sprida kunskap om hjĂ€rnhĂ€lsa och minnet. En annan viktig frĂ„ga som vi funderar pĂ„ idag Ă€r âvad Ă€r en minnesvĂ€nlig omgivningâ. Minnestigen i Harrström lockade ett par deltagare frĂ„n KorsnĂ€strakten. KorsnĂ€sbon Nils NystĂ„hl slöt upp med hustrun Lisen som har lidit av minnessjukdom i ungefĂ€r tre Ă„r.
â De första tecknen började mĂ€rkas 2015 efter att hon hade fyllt 80 Ă„r. Problemet tilltog under det följande Ă„ret. Idag fĂ„r Lisen intervallvĂ„rd och vĂ€xlar mellan tvĂ„ veckor pĂ„ Anna-hemmet och tvĂ„ veckor hemma. â Vi gĂ„r ofta ut och promenerar. Vi har varit flitiga motionĂ€rer, sĂ€ger Nils NystĂ„hl.
Folksjukdom som blir vanligare Ăsterbottens minneslots Ă€r profilerat som ett tvĂ„sprĂ„kigt stöd- och expertcenter för personer som Ă€r drabbade av minnessjukdomar. â Min arbetsgivare Ă€r Vasanejdens minnesförening. Med i nĂ€tverksbilden finns ocksĂ„ en rad andra österbottniska demens- och alzheimersföreningar, sĂ€ger Eeva Ehn. Ăsterbottens minneslots arrangerar diverse tillstĂ€llningar och gruppverksamheter som riktas till minnessjuka och anhöriga. Samtidigt Ă€r mĂ„let att kunna ta enskilda berörda personer i be-
aktande och erbjuda vanliga, vardagliga aktiviteter med lĂ„g tröskel och kamratstöd. â Det handlar till exempel om minnescafĂ©er, minnestrĂ€ningsgrupper, anhörig- och stödgrupper och ordnande av olika typer av motion för minnet. â Vi upprĂ€tthĂ„ller ocksĂ„ minneskompisverksamhet. Blivande nĂ€rvĂ„rdare, sjukskötare och hĂ€lsovĂ„rdare Ă„ker hem till minnessjuka personer, umgĂ„s med dem och Ă€r helt enkelt deras kompisar. Aktiviteten Ă€r en del av vĂ„rdarnas studier, sĂ€ger Eeva. Minnessjukdomar har blivit allt vanligare i vĂ„rt samhĂ€lle och klassas numera som folksjukdomar. I hela Finland hör för nĂ€rvarande cirka 200 000 personer till denna kategori. â Hög Ă„lder Ă€r den vanligaste riskfaktorn för att insjukna. Merparten av de drabbade Ă€r över 70 Ă„r gamla. Men det finns ocksĂ„ exempel pĂ„ yngre mĂ€nniskor som rĂ„kat ut för demens. Jag har till exempel lĂ€st om en 39-Ă„rig svensk kvinna som blev minnessjuk. â Andra riskfaktorer Ă€r lĂ„ngvarig stress, felaktig kost och missbruk av alkohol och droger. NĂ„got botemedel finns inte mot minnessjukdomar. Men anvĂ€ndning av lĂ€kemedel och bromsmediciner kan bidra till att dĂ€mpa sjukdomarnas framfart och symtom. â MĂ„let Ă€r att personerna med minnessjukdom ska kunna fortsĂ€tta leva sĂ„ normalt som möjligt
och ocksĂ„ kunna njuta av livet. HĂ€r har aktörer inom den tredje sektorn en viktig kompletterande roll vid sidan av kommuner, sĂ€ger Eeva. Var gĂ„r egentligen grĂ€nsen mellan acceptabel glömska och minnessjukdom? â Alla glömmer vi ju saker och ting ibland. Men det Ă€r tvĂ„ saker som kan vara speciellt alarmerande i sammanhanget. Det ena Ă€r att den drabbade sjĂ€lv börjar kĂ€nna pĂ„ sig att allting inte stĂ„r rĂ€tt till. Kanske glömmer man gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng till och med lĂ€kar- eller tandlĂ€kartider och olika möten vid sidan av typiska föremĂ„l som telefonen och nycklar. â Ett annat tecken Ă€r att anhöriga börjar mĂ€rka att den drabbade har förĂ€ndrats pĂ„ mĂ€rkbart vis. Anhöriga har en viktig roll vad gĂ€ller omsorgen om och vĂ„rden av minnessjuka. Ibland bör det inledningsvis redas ut om glömskan beror pĂ„ en minnessjukdom eller till exempel stark stress.
PopulĂ€rt minnescafĂ© Minnessjukdomar förekommer inom alla samhĂ€llsgrupper idag. I vĂ€rsta fall kan ett insjuknande medföra att personligheten förĂ€ndras. â Trots att den intellektuella kapaciteten avtar Ă€r personer med minnessjukdom ofta mycket bra pĂ„ att pejla in emotionella stĂ€mningar i olika situationer. â Ibland ger personer med minnessjukdom prov pĂ„ aggressivt
beteende och det bottnar ofta i en inre frustration över att inte kunna uttrycka sina tankar som man önskar. â I strĂ€vandena efter att förebygga minnessjukdom Ă€r det nyttigt att anvĂ€nda hjĂ€rnan flitigt. Man kan till exempel försöka lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k. Att Ă€gna sig Ă„t sysselsĂ€ttningar som man gillar, till exempel att fiska, Ă€r ocksĂ„ vettigt. Ăven sömn och vila Ă€r viktigt för hjĂ€rnhĂ€lsan, sĂ€ger Eeva. Huruvida den omfattande digitaliseringen och den blixtsnabba och hackiga konsumtionen av information kommer att leda till ytterligare ökningar av minnessjukdomar i framtiden Ă„terstĂ„r att se. Ăsterbottens minneslots har ett semesteravbrott i sin verksamhet under juli mĂ„nad. I mitten av augusti Ă„tervĂ€nder man till vardagen. â Under den kommande hösten kommer att jag att fortsĂ€tta leda ett minnescafĂ© i Malax. Jag Ă€r pĂ„ plats i Kyrkhemmet i Malax varannan vecka. Evenemanget har varit givande och populĂ€rt hittills. Det har attraherat Ă„tta deltagare och vi har haft sĂ„ roligt, sĂ€ger Eeva Ehn.
Text och foto: Joakim Snickars
