Minneslots stöder och upplyser minnessjuka

– Målet är att personer med minnessjukdom ska kunna leva så normalt som möjligt, säger koordinator Eeva Ehn. Alzheimers sjukdom och andra slags minnessjukdomar blir allt vanligare i takt med att människor lever allt längre. Österbottens minneslots verkar som ett stöd- och expertcenter.

EN SOLIG MEN rejält blåsig måndagseftermiddag i början av juni arrangerade Österbottens minneslots en så kallad minnesstig ute vid Harrström fiskehamn.

– På grund av de starka vindarna har vi fått lov att lägga om vandringsprogrammet till viss del, sade Eeva Ehn som är koordinator för den svenskspråkiga verksamheten vid Österbottens minneslots.

Vad går den här minnesstigen ut på?

– Vi promenerar runt i området med deltagarna i ungefär en halv timme. Längs vandringsrutten finns det några utplacerade informationspunkter att ta del av. Syftet är att sprida kunskap om hjärnhälsa och minnet.

En annan viktig fråga som vi funderar på idag är ”vad är en minnesvänlig omgivning”. Minnestigen i Harrström lockade ett par deltagare från Korsnästrakten. Korsnäsbon Nils Nyståhl slöt upp med hustrun Lisen som har lidit av minnessjukdom i ungefär tre år.

– De första tecknen började märkas 2015 efter att hon hade fyllt 80 år. Problemet tilltog under det följande året. Idag får Lisen intervallvård och växlar mellan två veckor på Anna-hemmet och två veckor hemma.

– Vi går ofta ut och promenerar. Vi har varit flitiga motionärer, säger Nils Nyståhl.

Folksjukdom som blir vanligare

Österbottens minneslots är profilerat som ett tvåspråkigt stöd- och expertcenter för personer som är drabbade av minnessjukdomar.

– Min arbetsgivare är Vasanejdens minnesförening. Med i nätverksbilden finns också en rad andra österbottniska demens- och alzheimersföreningar, säger Eeva Ehn.

Österbottens minneslots arrangerar diverse tillställningar och gruppverksamheter som riktas till minnessjuka och anhöriga.

Samtidigt är målet att kunna ta enskilda berörda personer i be - aktande och erbjuda vanliga, vardagliga aktiviteter med låg tröskel och kamratstöd.

– Det handlar till exempel om minnescaféer, minnesträningsgrupper, anhörig- och stödgrupper och ordnande av olika typer av motion för minnet.

– Vi upprätthåller också minneskompisverksamhet. Blivande närvårdare, sjukskötare och hälsovårdare åker hem till minnessjuka personer, umgås med dem och är helt enkelt deras kompisar. Aktiviteten är en del av vårdarnas studier, säger Eeva.

Minnessjukdomar har blivit allt vanligare i vårt samhälle och klassas numera som folksjukdomar. I hela Finland hör för närvarande cirka 200 000 personer till denna kategori.

– Hög ålder är den vanligaste riskfaktorn för att insjukna. Merparten av de drabbade är över 70 år gamla. Men det finns också exempel på yngre människor som råkat ut för demens. Jag har till exempel läst om en 39-årig svensk kvinna som blev minnessjuk.

– Andra riskfaktorer är långvarig stress, felaktig kost och missbruk av alkohol och droger.

Något botemedel finns inte mot minnessjukdomar. Men användning av läkemedel och bromsmediciner kan bidra till att dämpa sjukdomarnas framfart och symtom.

– Målet är att personerna med minnessjukdom ska kunna fortsätta leva så normalt som möjligt och också kunna njuta av livet. Här har aktörer inom den tredje sektorn en viktig kompletterande roll vid sidan av kommuner, säger Eeva.

Var går egentligen gränsen mellan acceptabel glömska och minnessjukdom?

– Alla glömmer vi ju saker och ting ibland. Men det är två saker som kan vara speciellt alarmerande i sammanhanget. Det ena är att den drabbade själv börjar känna på sig att allting inte står rätt till. Kanske glömmer man gång på gång till och med läkar- eller tandläkartider och olika möten vid sidan av typiska föremål som telefonen och nycklar.

– Ett annat tecken är att anhöriga börjar märka att den drabbade har förändrats på märkbart vis. Anhöriga har en viktig roll vad gäller omsorgen om och vården av minnessjuka. Ibland bör det inledningsvis redas ut om glömskan beror på en minnessjukdom eller till exempel stark stress.

Populärt minnescafé

Minnessjukdomar förekommer inom alla samhällsgrupper idag.

I värsta fall kan ett insjuknande medföra att personligheten förändras.

– Trots att den intellektuella kapaciteten avtar är personer med minnessjukdom ofta mycket bra på att pejla in emotionella stämningar i olika situationer.

– Ibland ger personer med minnessjukdom prov på aggressivt beteende och det bottnar ofta i en inre frustration över att inte kunna uttrycka sina tankar som man önskar.

– I strävandena efter att förebygga minnessjukdom är det nyttigt att använda hjärnan flitigt. Man kan till exempel försöka lära sig ett nytt språk. Att ägna sig åt sysselsättningar som man gillar, till exempel att fiska, är också vettigt. Även sömn och vila är viktigt för hjärnhälsan, säger Eeva. Huruvida den omfattande digitaliseringen och den blixtsnabba och hackiga konsumtionen av information kommer att leda till ytterligare ökningar av minnessjukdomar i framtiden återstår att se.

Österbottens minneslots har ett semesteravbrott i sin verksamhet under juli månad. I mitten av augusti återvänder man till vardagen.

– Under den kommande hösten kommer att jag att fortsätta leda ett minnescafé i Malax. Jag är på plats i Kyrkhemmet i Malax varannan vecka. Evenemanget har varit givande och populärt hittills. Det har attraherat åtta deltagare och vi har haft så roligt, säger Eeva Ehn.